Årsredovisning 2015 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-04-28 41 2 Innehållsförteckning Sida Ks-ordförande har ordet 3 Organisationsöversikt 4 Verksamhetsberättelse 5 Resultaträkning 14 Kassaflödesanalys 15 Balansräkning 16 Noter 17 Redovisningsprinciper 22 Driftredovisning 24 Investeringsredovisning 25 Personalredovisning 29 Bokslut kommunala bolag 32 Kommunernas Kvalitet i Korthet, KKiK 33 Nämndernas verksamhetsberättelser - Kommunfullmäktige 35 - Revision 36 - Överförmyndare 38 - Kommunstyrelsen 40 - Kommunledningskontoret 42 - Tekniskt kontor (skattefinansierad verksamhet) 44 - Avfallsverksamhet 48 - VA-verksamhet 51 - Räddningstjänst 54 - Byggnadsnämnd 57 - Fritid- och Kulturnämnd 60 - Barn- och utbildningsnämnd 62 - Socialnämnd 66 - Miljönämnd 70 Revisionsberättelse
3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2015 har vart ett annorlunda år för vår kommun. Vi har precis som övriga Sverige överraskats av den stora ökningen när det gäller flyktingmottagandet. En utmaning som vi inte hade någon möjlighet att förbereda oss inför. Men jag är mycket imponerad över hur våra förvaltningar och civilsamhället har löst detta. Det gångna året har vi i Habo kommun gjort ett bra resultat på 12,8 mnkr. Det budgeterade resultatet var 1,4 mnkr. Det som har stärkt resultatet för 2015 är bland annat återbetalning från AFA-försäkringar, försäljning av tomter och överskott på Tekniska kontoret. Även framöver behöver vi visa resultat över 2%. Vi är en kommun i stark tillväxt och behöver därför högre resultat så vi slipper låna allt för mycket till nyinvesteringar och reinvesteringar. På investeringssidan nådde vi inte upp till de beslutade målen. Detta kommer att göra att vi överför en del av investeringarna till 2016. Vi håller bland annat på att renovera Hagabodaskolan och har färdigställt HVB-hemmet. Även 2016 blir ett tungt år på investeringssidan i vår kommun. Bland annat bygger vi om förskolan i Fagerhult och fortsätter med renovering på Hagabodaskolan. Det är mycket positivt att det börjar att röra på sig när det gäller ny produktion av lägenheter. Vårt eget bostadsbolag planerar just nu för att bygga om Malmgården och producera nya fastigheter på Grönevägen. Sedan finns det några privata aktörer som har bra planer för både hyresrätter och bostadsrätter i vår kommun. Vi har fortfarande ett högt tryck på nybyggnation. Självklart är vi mycket positiva till den utvecklingen, även om det medför en del utmaningar. Vår bolagskoncern gör i år ett bra resultat på 14 mnkr efter finansiella poster och visar en mycket positiv ekonomisk utveckling. Totalt sett gör vi tillsammans med bolagen ett rekordresultat för Habo kommun. Till sist vill jag tacka all personal i våra verksamheter för ett väl utfört arbete. Och tack till alla förtroendevalda för ett gott samarbete under det gångna året. David Svensson Kommunstyrelsens ordförande
4 HABO KOMMUNS ORGANISATIONSÖVERSIKT 2015-2018 KOMMUNFULLMÄKTIGE M KD FP C S Mp SD 8 5 2 2 11 2 5 Valberedning KOMMUNSTYRELSE Revision Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst ÖVRIGA NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Fritids- och kulturnämnd Byggnadsnämnd Valnämnd BOLAG Helägda Habo Energi AB Habo Kraft AB Habo Bostäder AB Delägda Jönköpings Länstrafik AB tom 2011 Kommunal Energirådgivning I Vätterbygden AB Utveckling i korthet 2015 2014 2013 2012 2011 Antal invånare 1/11 året innan 11 104 10 948 10 865 10 832 10 713 Skattesats 22:17 22:17 22:42 21:33 21:66 Årets resultat, mnkr 12,8 2,4 17,0 1,7 2,1 Budgetavvikelse, mnkr 11,4 0,5 14,3 11,0-0,3 Nettokostnadsandel, % 98,0 99,4 96,4 99,2 98,9 Nettokostnad/inv. kr 49 400 48 200 45 300 42 600 42 200 Nettoinvesteringar, mnkr 74,4 67,3 66,0 36,3 41,0 Låneskuld extern upplåning, mnkr 300,0 180,0 170,0 150,0 150,0 Soliditet, %, exkl ansvarsförbindelse 36 42 44 44 46 Soliditet, %, inkl ansvarsförbindelse 7 5 4 3 5
5 Verksamhetsberättelse År 2015 blev det ekonomiska resultatet för Habo kommun 12,8 mnkr och för kommunkoncernen 24,0 mnkr. Under året uppgick kommunens verksamhetsinvesteringar till 74,4 mnkr. De totala verksamhetsinvesteringarna för kommunkoncernen uppgick till 121,1 mnkr. Befolkning Habo kommuns befolkning har fortsatt att öka: 2015 2014 Födda 154 149 Döda 76 60 Födelsenetto +78 +89 Flyttnetto +126 +46 Total förändring +204 +135 Folkmängd 31/12 11 314 11 110 År 2015 har folkmängden ökat med 204 invånare. Huvuddelen av denna ökning förklaras av flyttnettot på 126 personer. Bostadsmarknad Under år 2015 beviljades bygglov för 60 enbostadshus i kommunen, övervägande del på Bränninge Ängar östra men även i andra delar av tätorten och på landsbygden. I tätorten finns cirka 200 tomter detaljplanerade för småhusbebyggelse, ett sextiotal av dessa kommer att läggas ut för försäljning under år 2016. Under år 2015 har flera beslut tagits, både avseende bygglov och upprättande av nya detaljplaner, som kommer att möjliggöra byggnation av lägenheter i flerfamiljshus. Bland annat har Habo Bostäder AB planerat att bygga lägenheter där Malmgård-skolan idag ligger liksom på Gröne Vägens skoltomt. Det har också tagits initiativ till några förtätningsprojekt som kommer att möjliggöra fler centrumnära bostäder. arbetslöshet. Under år 2015 arbetslösheten sjunkit ytterligare. Dec 2015 Dec 2014 Habo 67 (1,2 %) 83 (1,5 %) Länet 5 730 (3,4 %) 6 078 (3,6 %) Riket 200 590 (4,2 %) 203 293(4,3 %) Ovanstående uppgifter avser öppet arbetslösa. Om sökande i program med aktivitetsstöd inkluderas var antalet arbetslösa 2,6 procent i december 2015. Dec 2015 Dec 2014 Habo 142 (2,6 %) 183 (3,3 %) Länet 11 706 (7,4 %) 11 919 (7,0 %) Riket 381 146 (8,0 %) 385 053 (8,1 %) Kommunägda bolag Kommunen har tre helägda aktiebolag - Habo Energi AB, Habo Bostäder AB samt Habo Kraft AB. Habo Energi AB är moderbolag. Habo Energi AB Väsentliga händelser under året År 2015 har varit varmare än normalt. Högre temperatur påverkar försäljningsvolymerna för såväl elhandel som fjärrvärme negativt. Elhandelsvolymen har fortsatt att minska och uppgick under året till 60,4 GWh (67,6 GWh). Den el som erbjuds kunderna är Ursprungsmärkt el från vattenkraft. Antalet elhandelskunder har inte förändrats sedan år 2014. Under året har volymen såld fjärrvärme uppgått till 20,0 GWh (18,7 GWh). Under året har fyra (nio) nya kunder anslutits. Fjärrvärmeproduktionen har till 100 % (99 %) utgjorts av förnyelsebara bränslen, träbränsle och RME (biodiesel). Arbetsmarknad I jämförelse med såväl riket som Jönköpings län har Habo kommun låg
6 Ekonomi För moderbolaget har den totala omsättningen uppgått till 41,7 mnkr (45,6 mnkr). Resultatet efter finansiella poster var 1,9 mnkr (0,4 mnkr). Habo Bostäder AB Väsentliga händelser under året Under året har tre fastigheter förvärvats; Habo Bränninge 2:14, Habo Fagerhult 2:15 och Habo Fagerhult 2:40. Fem fastigheter har avyttrats; Furusjö 1:51, Furusjö 1:41, Sibbatorp 1:28, Brandstorp 1:80 och Brandstorp 1:83. Vissa större renoveringsoch ombyggnadsarbeten har påbörjats under året. Efter räkenskapsårets slut har företagets fastigheter i Fagerhult avyttrats. Två fastigheter i Habo tätort har förvärvats. Ekonomi Den totala omsättningen för år 2015 har uppgått till 47 159 tkr (41 327 tkr) och resultatet efter finansiella poster var 4 280 tkr (3 434 tkr). Habo Kraft AB Väsentliga händelser under året Elnät Arbetet med att markförlägga det befintliga luftledningsnätet har fortsatt vid bland annat Gullskog, Österlid och Slättebråten. Två nya nätstationer har driftsatts i Furusjö. Ett större arbete med byte och förstärkningar av ledningar i Furusjö samhälle har påbörjats. Året har varit varmare än normalt och omsättningen i elnätet var 91,9 GWh (91,8 GWh). Anslutningsavgifterna i elnätet uppgick under året till 1 056 tkr (1 465 tkr). Bredband Styrelsen fattade i oktober 2014 beslut om en satsning på utbyggnad av bredband med målsättning att erbjuda boende i Habo tätort anslutning senast 2016. En utbyggnad av bredband på landsbygden planeras ske fram till 2020. Vattenkraft Baskarps vattenkraftstation har renoverats under hösten med utebliven produktion som följd. Årsproduktionen var 1,2 GWh (1,3 GWh). Ekonomi Den totala omsättningen var 39 476 tkr (39 119 tkr) och resultatet efter finansiella poster var 7 935 tkr (6 652 tkr). Koncernen Habo Energi Omsättningen för koncernen Habo Energi var 118,2 mnkr (116,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster var 14,1 mnkr (10,4 mnkr). Koncernen har sedan 2011 successivt förbättrat sitt resultat efter finansiella poster från 2,9 mnkr. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige antog 2011-11-24 Visioner och mål för Habo kommun 2012 2015. En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir
7 skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Målen som är kopplade till visionen nås inte. Andelen elever som är godkända i alla ämnen i grundskolan har sjunkit mellan 2011 och 2015. En mer utförlig redovisning finns under Barn- och utbildningsnämndens avsnitt sidorna 62-63. I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre. I Habo kommun ska alla känna social trygghet. Trygghetsmålen uppfylls delvis eller inte alls. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till Socialnämndens avsnitt s. 67. I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag. Habo kommun hamnade år 2015 på plats 15 i Svenskt Näringslivs ranking över kommunerna med bäst företagsklimat. Sedan 2007 har Habo kommun samtliga år hamnat bland de femton främsta i rankingen. Målet uppfylls delvis. På sidan 40 finns en mer utförlig beskrivning. I Habo kommun trivs alla på jobbet. Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning riktad till alla anställda. Generellt kan sägas att andelen medarbetare som trivs på arbetet har ökat sedan den förra undersökningen från år 2011. Medarbetarundersökningen görs var tredje år. De allra flesta medarbetarna har en kompetensutvecklingsplan. Målet är delvis uppfyllt. I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv. Målen som är hänförbara till visionen har delvist uppfyllts. Det pågår en kontinuerlig utveckling av fritids-, natur- och kulturlivet. Antalet besökare på biblioteket har fortsatt att minska år 2015. Fritid- och kulturnämnden lämnar en mer utförlig redovisning på sidan 60. För samtliga visioner hänvisas även till den tekniska verksamhetens och byggnadsnämndens redogörelser på sidan 44 respektive sidan 57. Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Årsresultatet för de senaste fyra åren redovisas i tabellen nedan. År Resultat, tkr Resultat, % 2012 1 702 0,4 2013 16 999 3,3 2014 2 350 0,4 2015 12 817 2,3 Genomsnitt 8 467 1,6 Resultatmålet uppfylls för 2015 men inte för perioden.
8 Utfallet för målet om finansiering av investeringar redovisas i tabellen nedan. År Nettoinv, Nyuppl, % tkr tkr 2012 36 285 0 0 2013 65 954 20 000 30 2014 67 285 10 000 15 2015* 74 411 70 000 94 Genomsnitt 60 984 25 000 41 Målet är inte uppfyllt för 2015, för hela mätperioden överstiger utfallet målet med en procentenhet. *Den långfristiga externa låneskulden har ökat från 180 mnkr till 300 mnkr. Av ökningen på 120 mnkr har 50 mnkr placerats på räntebärande konto hos SBAB. Kassabehållningen har ökat med ca 74 mnkr mellan utgången av 2014 och utgången av 2015. Årets resultat för kommunen Årets resultat uppgår till +12,8 mnkr, vilket motsvarar 2,3 % av årets skatter- och generella statsbidrag. Resultatet är 11,3 mnkr bättre än budget och 10,5 mnkr bättre än föregående års resultat. En stor del av överskottet i förhållande till budget förklaras av poster av engångskaraktär. Under året har AFA-försäkringar återbetalat tidigare inbetalda försäkringspremier på 3 mnkr. Försäljning av tomter har haft en resultatpåverkande effekt på 4,5 mnkr. Finansnettot är 3,4 mnkr bättre än budget vilket innebär ett positivt överskott på 1,7 mnkr. Intäkter för skatter och bidrag understiger budget med 4,2 mnkr. Nämndernas överskott, exklusive tomtförsäljning, är 5,6 mnkr i förhållande till budget. I absoluta tal redovisar tekniska kontorets skattefinansierade verksamhet det största överskottet; 4,8 mnkr. Byggnadsnämnden, miljönämnden och räddningstjänsten har stora relativa budgetöverskott. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämndens verksamheters budgetunderskott är 2,2 mnkr respektive 0,9 mnkr. Jämfört med 2014 har intäkterna, i form av skatter och generella statsbidrag, ökat med 26 mnkr (5,0 %). Ca 3,7 mnkr av ökningen beror på förändringar i kostnadsutjämningen. Verksamheternas nettokostnader, exklusive tomtförsäljningen har ökat med 25,8 mnkr (5,0 %). Detta innebär att ökningen för kommunens verksamhetskostnader är ungefär lika stora som ökningen för skatter och generella statsbidrag både i absoluta och relativa tal. En kommuns verksamhetskostnader bör, åtminstone inte mer än undantagsvis, öka mer än skatter och generella statsbidrag. Verksamheternas nettokostnader Verksamheternas nettokostnader har som redovisats i tidigare avsnitt ökat med ca fem procent. Kostnaderna för socialnämnden har ökat med 8,1 mnkr (5,1 %), från 157,2 mnkr år 2014 till 165,3 mnkr år 2015. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre kostnader inom äldreomsorgen. I förhållande till år 2014 har kostnaderna ökat med 6,9 mnkr. Avvikelsen i förhållande till budget är 7,3 mnkr. I Habo kommun är äldreomsorgens kostnader nästan 50 procent högre än vad de kan förväntas vara i förhållande till antalet äldre. Avvikelsen är den näst högsta i riket. Orsakerna till den höga nivån förklaras såväl av såväl antalet äldre med omsorg som kostnaden per insats. En jämförelse för år 2014 visar att en plats i särskilt boende är 72 tkr (9 %) dyrare per år i Habo än för genomsnittskommunen i Jönköpings län. Motsvarande jämförelse för hemtjänsten visar att den genomsnittliga kostnaden per brukare är 76 tkr (31 %) högre i Habo än i länet. Ett handlingsprogram för att sänka kostnaderna har initierats. Programmet följs löpande av kommunstyrelsen. Kommunens övriga verksamheter som t ex förskola och skola avviker i mindre grad från förväntad kostnadsnivå. Kostnaderna för förskola och skolbarnsomsorg är ca två
9 procent högre än förväntat medan grundskolan är ca två procent lägre än förväntat. För gymnasieskolan är kostnaderna nästan fyra procent lägre än förväntat. Kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden har ökat med 17,8 mnkr (6,1 %), från 293,5 mnkr till 311,4 mnkr. För år 2015 är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,0 %. % 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag (%) Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslöt 2013-09-26 71 om riktlinjer för RUR, samt 72 om avsättning till RUR, 13 200 tkr. Resultatet för år 2015 innebär att behållningen i resultatutjämningsreserven inte disponeras. Det görs inte någon ny eftersom den befintliga avsättningen, bedöms vara tillräcklig. Resultatutjämningsreserv, tkr IB Disp Avs UB 13 200 0 0 13 200 Avräkning mot balanskravet. I balanskravsresultatet ska bl a reavinster exkluderas. Årets resultat Reavinster Balanskravsresultat 2012 2013 2014 2015 12,8 mnkr 5,0 mnkr 7,8 mnkr Resultatfonder Sedan 2010 tillämpas resultatfonder för Barn- och utbildningsnämndens rektorsområden samt kulturskolan. Resultatfond Barn- och utbildningsnämnd Ingående Reglering Utgående fond (tkr) 2015 (tkr) fond (tkr) 2 594-564 2 030 Soliditetsutvecklingen En organisations soliditet visar betalningsförmågan på lång sikt. Måttet visar hur stor andel av organisationens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten har under perioden 2012 till 2015 sjunkit från 44 procent till 36 procent. Den stora minskningen mellan 2014 och 2015 förklaras av den stora upplåningen som har skett under 2015. Om den del av upplåningen som nu finns placerad på bankkonto exkluderas blir soliditeten för 2015 ca 40 procent. 60 40 20 - Soliditet (%) 2012 2013 2014 2015 Om framtida pensioner som idag redovisas inom linjen inkluderas bland pensionsskulderna blir soliditeten 7 % (5 %). Nettoinvesteringar För år 2015 uppgår nettoinvesteringarna till 74,4 mnkr. Årets investeringsbudget inklusive reserveringar från år 2014 var 152,1 mnkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka.
tkr 10 80 000 60 000 40 000 20 000 Nettoinvesteringar, tkr - 2011 2012 2013 2014 2015 De största investeringsutgifterna under året är: - Hagenskolan, 18,9 mnkr - HVB-hem, Ringvägen, 11,0 mnkr - Familjecentral, 6,5 mnkr - Trafiksäkerhetsåtgärder, Kärrsvägen, 1,9 mnkr En mer detaljerad redovisning av årets investeringsverksamhet finns redovisad på sidorna 24-26. Kommunen har under den senaste tioårsperioden haft en genomsnittlig nettoinvesteringsnivå på 50 mnkr per år. Låneskuld/finansnetto Kommunens långfristiga externa låneskuld uppgick vid årsskiftet till 300 mnkr, en ökning med 120 mnkr sedan 2014. Utöver denna långfristiga skuld har kommunen sedan 2010 också en långfristig skuld till Habo Energi AB på 15 mnkr. Långfristig extern låneskuld, tkr 400 000 300 000 200 000 100 000-2011 2012 2013 2014 2015 Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Finansnettot uppgår till +1,5 mnkr. I budgeten för år 2015 uppgår finansnettot till -1,7 mnkr. För år 2014 blev finansnettot 1,1 mnkr. Finansnettot förbättrades med ca 2,6 mnkr mellan åren. Förklaringen är att kommunen, vars låneskuld till största delen är rörlig, gynnas av fallande räntor. Den genomsnittliga räntenivån på kommunens långfristiga externa lån uppgick vid årets slut till 0 %. Under året har kommunen erhållit utdelning från Kommuninvest. Utdelningen på ca 1,4 mnkr har intäktsförts under året. Utöver den ovan beskrivna skuldsättningen bör också påpekas den ytterligare skuldsättning som årligen sker i form av avsättningar för pensioner. Totalt uppgår avsättningen till 20,6 mnkr (19,4 mnkr). Pensionsåtaganden Habo kommun redovisar pensionsskuld enligt den s k blandmodellen. Detta innebär att pensionsrätter intjänade fr o m 1998 årligen redovisas som kostnad i resultaträkningen samt upptages som avsättning i balansräkningen. De redovisade och avsatta årliga pensionsrättigheterna utbetalas således inte utan återlånas. Fr o m 2009 utbetalas dock för vissa grupper nyintjänandet i form av premier som den enskilde själv placerar. Pensionsrättigheter intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår 2015-12-31 till 201,1 mnkr (208,7 mnkr) inklusive löneskatt. 2015 2014 Löpande utbetalningar 23,9 22,4 Avsättning 1,3 1,7 Löneskatt 6,0 5,8 Kostnadsräntor, lån Ränteintäkter m.m. Totalt finansnetto 1,1 mnkr 2,6 mnkr 1,5 mnkr Miljöåtgärder/miljöbokslut Våren 2014 antogs ett nytt gemensamt Miljöprogram av kommunfullmäktige för Habo och Mullsjö kommuner. Syftet med
11 Miljöprogrammet är att ange riktlinjer för kommunens miljöarbete så att alla som bor och verkar i kommunerna får en god insikt i miljöfrågor och bidrar till en hållbar utveckling. Det nya Miljöprogrammet är uppbyggt av fyra miljöområden, åtta övergripande mål, arton delmål och en handlingsplan med cirka 50 åtgärder, fördelade på åren 2014-2017. Målen anknyter till Sveriges nationella miljömål och regionala mål samt lokalt anpassade. Alla förvaltningar/enheter och kommunala bolag ansvarar för åtgärder i handlingsplanen och arbetet med Miljöprogrammet blir en naturlig del av verksamheterna. Vid årsskiftet 2015/2016 anställdes en ny miljöstrateg. Strategen har som uppdrag att stödja, driva och inspirera kommunerna i miljöarbetet och att samordna miljöarbetet mellan kommunerna. I samband med att Miljöprogrammet antogs infördes en miljömålspott i Habo kommun för att öka möjligheten och vara ett incitament för att genomföra åtgärder. Fokus för det miljöstrategiska arbetet har under år 2015 varit att förankra det nya Miljöprogrammet. Ett flertal projekt har bedrivits, bl.a. har kommunen varit delaktig i GreenCharge Sydost. Projektet är ett samverkans- och utvecklingsprojekt i syfte att öka andelen elfordon och att skapa en gränsöverskridande laddinfrastruktur. Under året har Miljö- och hälsoåret fortsatt i samverkan med folkhälsoplaneraren och studieförbund. Föreläsningar och aktiviteter har genomförts kvartalsvis med olika teman för att öka kommuninvånarnas kunskap om hälsa och miljö. Kommunen deltog även i Trafikantveckan med syfte att motivera till att gå, cykla och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. Under året har det även arbetats med märkningen Miljönär-vänlig som syftar till att uppmuntra till hållbar konsumtion. Märkningen är ett samarbete mellan Avfall Sverige och kommunerna. Habo kommun medverkar i att förstärka och utveckla det regionala miljömålsarbetet. Miljöstrategen är kommunens representant och har under år 2015 varit med i klimatrådets fokusgrupp Energieffektivisering, konsumtion och livsstil. Kommunen har även representanter i Klimatrådet Åtgärder för att minska kommunens energiförbrukning Kommunen har under ett flertal år prioriterat åtgärder för att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter. Fokus har legat på åtgärder som knyter an till kommunens plan för energi och klimatstrategi. De senaste årens energiåtgång uppvisar följande förbrukning. 2015 2014 2013 (%) KWh/m 2 El 56* 60* 63-11 Fjärrvärme 66* 68* 69-4 *Värdena ovan är justerade för bygg-el och värmeanvändning vid ombyggnaden av Hagenskolan, Hagabodaskolan hus 4 samt den el/värme som entreprenörerna använt på Gröne vägens skola. Energiförbrukningen per ytenhet har förbättrats både på el- och värmesidan i jämförelse med 2013. En inte oväsentlig del av arbetet med att minska energiförbrukningen totalt är det arbete som fastighetsenhetens drifttekniker gör med intrimning och optimering av våra fastighetssystem. Specifika åtgärder som vidtagits under perioden är bl a följande: - Uppsättning av 6,5 kw solcellsanläggning på Hagenkolan - Belysningsarmatur har kompletterats med närvarostyrning i ett flertal fastigheter - Utbildningar avseende injustering av värmesystemet på vårdcentrum - Ombyggnad av ventilationsanläggningar med variabelt flöde till verksamhetslokaler framför allt i skolbyggnader.
12 Vid ny- eller ombyggnationer eftersträvar fastighetsenheten att miljöcertifiera byggnaderna enligt Miljöprogrammet. År 2015 blev det en certifiering för den nya delen av kommunhuset, nivå silver. Miljöcertifieringen påbörjades också för tillbyggnaden av Hagenskolan. Borgensram kommunala bolag Habo Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2014 att det tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Bostäder AB får uppgå till högst 209 450 tkr. Under 2015 har det fattats ett nytt borgensbeslut. Den 24 september 79 höjdes borgensbeloppet med 25 000 tkr. Den totala borgensramen uppgick vid årsskiftet till 234 450 tkr. Aktuell låneskuld per 2015-12-31 uppgår till 198 850 tkr. Den outnyttjade borgen uppgick till 35 600 tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 234 450 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Energi AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2014 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Energi AB får uppgå till högst 88 428 tkr. Under 2015 har inga nya borgensbeslut fattats avseende nyupplåning. Per 2015-12-31 uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till 88 428 tkr. Således finns en outnyttjad borgen på sammanlagt 22 023 tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 88 428 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Kraft AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2014 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Kraft AB får uppgå till högst 15 412 tkr. Under 2015 har det fattats ett nytt borgensbeslut. Den 24 september 79 höjdes borgensbeloppet med 20 000 tkr. Den totala borgensramen uppgick vid årsskiftet till 35 412 tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 35 412 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sammanfattning och framåtblick Årets ekonomiska resultat på 12,8 mnkr når kommunstyrelsens målsättning om ett årsresultat som minst ska uppgå till två procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatmålet nås inte för den senaste fyraårsperioden, det genomsnittliga resultatet har varit 1,6 procent. Resultatet för år 2015 är väsentligt bättre än budget och föregående år. Förbättringen förklaras till stora delar av faktorer som finns utanför kärnverksamheterna. Intäkter från tomtförsäljning är 4,5 mnkr, finansnettot visar ett överskott på 3,2 mnkr jämfört med budget, återbetalning av tidigare inbetalda försäkringspremier från AFAförsäkringar är 3,0 mnkr. Intäkter för skatter och bidrag understiger budget med 4,2 mnkr. Under flera år har verksamhetens nettokostnader ökat mer än skatter och generella statsbidrag. År 2015 var ökningen ungefär densamma. Nettokostnaderna för de två största nämnderna, barn- och utbildningsnämnden so-
13 cialnämnden fortsätter att öka med relativt stora tal. Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader har ökat med 17,8 mnkr, ca 6 procent sedan 2014. Socialnämnden har ökat med 8,1 mnkr vilket motsvarar en procentuell ökning med 5 procent. Socialnämnden har tidigare under flera år redovisat underskott jämfört med budget. I år är underskottet för äldreomsorgen 7,3 mnkr medan flyktingverksamheten redovisar ett överskott på 4,5 mnkr. Under år 2015 har ett besparingsprogram inletts inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen följer löpande kostnadsutvecklingen. Investeringsnivån år 2015 har i likhet med år 2014 varit fortsatt hög; ca 74 mnkr för år 2015. Nivån förväntas vara fortsatt hög de närmaste åren. Den höga investeringsnivån i kombination med svaga årsresultat är utmanande för kommunens finansiella styrka. Kommunens soliditet har sjunkit under en följd av år och är ca 36 procent vid utgången av år 2015. Antalet invånare, såväl barn och unga som äldre, förväntas fortsätta att öka i Habo kommun. Detta ställer stora krav på verksamheterna. De ska bedrivas med hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. De kommunala bolagen har förbättrat sina resultat och bolagskoncernen redovisar ett resultat efter finansiellt netto på 14,1 mnkr jämfört med 10,4 mnkr år 2014. Habo i mars 2016 Johan Bokinge Ekonomichef
14 Resultaträkning 2015, tkr Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter (not 1) 125 370 101 080 225 606 199 131 Verksamhetens kostnader (not 2) -645 670-602 952-709 507-670 018 Avskrivningar (not 3) -28 278-25 340-44 905-38 767 Verksamhetens nettokostnader -548 578-527 212-528 806-509 654 Skatteintäkter (not 4) 475 183 456 810 475 183 456 810 Generella statsbidrag (not 5) 81 763 73 813 81 763 73 813 Finansiella intäkter 2 569 2 376 1 888 1 747 Finansiella kostnader -1 114-3 437-6 075-9 930 Skattekostnader -2 906 3 237 Jämförelsestörande poster 2 994 2 994 (återbetalning av AFA-pengar) Årets resultat 12 817 2 350 24 042 16 023 Resultat i % av skatter och bidrag 2,3 0,4 4,3 3,0
15 Kassaflödesanalys 2015, tkr Kommunen Koncernen Löpande verksamheten 2015 2014 2015 2014 Årets resultat 12 817 2 350 24 042 16 023 Justering för ej likviditetspåverkande poster - Avskrivningar 28 278 25 340 44 905 38 767 - Avsättning pensioner 1 198 1 743 1 198 1 743 - Avsättning deponi 186 1 434 186 1 434 - Avsättning skatter 2 865-3 220 - Övrigt 835 Ökning(-)/ minskning(+) varulager -35 1 025-3 466 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -14 945 232-16 809 4 783 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -956 13 091 4 416 13 437 Summa löpande verksamhet 26 543 44 190 61 829 70 336 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar -74 411-67 285-121 055-98 381 Köp finansiella anl tillgångar -5 567-1 485-5 567-1 485 Övrigt 880 674 Summa investeringsverksamhet -79 978-67 890-126 622-99 192 Finansieringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 120 000 10 000 131 342 15 237 Summa finansieringsverksamhet 120 000 10 000 131 342 15 237 Årets kassaflöde 66 565-13 700 66 549-13 619 Likvida medel vid årets ingång 2 331 16 031 2 472 16 091 Likvida medel vid årets utgång 68 896 2 331 69 021 2 472
16 Balansräkning, 2015 tkr Kommunen Koncernen Tillgångar: 2015 2014 2015 2014 Anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar (not 6) 448 323 448 431 761 428 740 504 Maskiner, inventarier (not 7) 27 717 31 646 34 179 37 833 Finansiella anl. tillgångar (not 9) 27 359 21 792 12 254 6 687 Pågående investeringar (not 8) 77 985 27 854 99 746 40 866 Summa anläggningstillgångar 581 383 529 723 907 607 825 890 Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar (not 10) 50 868 35 849 79 807 64 023 Kassa, bank 68 896 2 331 69 021 2 472 Summa omsättningstillgångar 119 764 38 180 148 827 66 495 Summa tillgångar 701 147 567 903 1 056 434 892 385 Eget kapital, avsättningar skulder: Eget kapital (not 11) Ingående eget kapital 239 941 237 591 282 920 266 897 Periodens resultat 12 817 2 350 24 042 16 023 Förändrade redovisningsprinciper Totalt eget kapital 252 758 239 941 306 902 282 920 Avsättningar (not 12) Pensioner 20 612 19 414 20 612 19 414 Skatter 11 022 8 157 Deponi 12 718 12 532 12 718 12 532 Summa avsättningar 33 330 31 946 44 352 40 103 Skulder Långfristiga skulder (not 13) 315 000 195 000 576 083 444 740 Kortfristiga skulder (not 14) 100 060 101 016 129 038 124 622 Summa skulder 415 060 296 016 705 120 569 362 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 701 147 567 903 1 056 434 892 385 Ansvarsförbindelser (not 15) 479 617 475 927 203 294 220 532 Soliditet, exkl ansvarsf pensioner 36,0% 42,2% 29,1% 31,3% Soliditet, inkl ansvarsf pensioner 7,4% 5,5% 10,0% 8,3%
17 Noter Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning 7 962 8 016 14 670 7 702 Taxor och avgifter 40 902 39 134 38 777 37 197 Hyror 9 942 10 425 47 548 50 351 Bidrag frän stat och myndigheter 55 681 38 366 55 681 38 366 El- och fjärrvärmedistribution - 52 000 62 874 Realisationsvinster 5 054 191 5 054 238 Övrigt 5 828 4 948 11 875 2 403 Summa verksamhetens intäkter 125 370 101 080 225 606 199 131 Not 2, Verksamhetens kostnader Personalkostnader 363 275 334 361 380 401 349 940 Pensioner 30 576 29 641 32 076 31 031 Övrigt 251 819 238 950 297 030 289 047 Summa verksamhetens kostnader 645 670 602 952 709 507 670 018 Not 3, Avskrivningar, nedskrivingar Byggnader och tekniska anläggningar 21 903 19 890 37 583 32 309 Maskiner och inventarier 6 374 5 450 7 321 6 458 Summa avskrivningar 28 278 25 340 44 905 38 767 Not 4, Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 475 413 457 483 475 413 457 483 Slutavräkning -847-1 185-847 -1 185 Preliminär slutavräkning 477 76 477 76 Mellankommunal utjämning 140 436 140 436 Summa skatteintäkter 475 183 456 810 475 183 456 810 Not 5, Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 87 244 78 924 87 244 78 924 Kostnadsutjämning 266-3 427 266-3 427 Strukturbidrag 1 155 1 138 1 155 1 138 Regleringsavgift -430 2 540-430 2 540 LSS-utjämning -28 558-26 480-28 558-26 480 Fastighetsavgift 21 249 21 118 21 249 21 118 Generella bidrag från staten *) 836 836 Summa generella statsbidrag och utjämning 81 763 73 813 81 763 73 813 Not 6, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Anskaffningsvärde 15 026 15 026 15 026 15 026 Redovisat värde vid årets slut 15 026 15 026 15 026 15 026 Avskrivningstider markreserven skrivs ej av Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde 512 040 497 544 1 035 577 1 021 081 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivning. -215 246-199 216-425 678-430 680 Redovisat värde vid årets slut 296 794 298 328 609 899 590 401 Avskrivningstider 20-50 år 20-50 år 20-50 år 20-50 år Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde 81 675 77 676 81 675 77 676 Ackumulerade avskrivningar -31 101-29 003-31 101-29 003 Redovisat värde vid årets slut 50 574 48 673 50 574 48 673 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år 10-50 år 10-50 år *) Tillfälligt flyktingstöd år 2015 med beloppet 1 585 tkr har i sin helhet periodiserats till år 2016.
18 Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Publika fastigheter Anskaffningsvärde 128 089 124 788 128 089 124 788 Ackumulerade avskrivningar -42 228-38 463-42 228-38 463 Redovisat värde vid årets slut 85 862 86 325 85 862 86 325 Avskrivningstider 10-33 år 10-33 år 10-33 år 10-33 år Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde 323 323 323 323 Ackumulerade avskrivningar -254-244 -254-244 Redovisat värde vid årets slut 68 79 68 79 Avskrivningstider 33 år 33 år 33 år 33 år Summa mark, byggnader och anläggningar 448 323 448 431 761 428 740 504 Markreserv Redovisat värde vid årets början 15 026 15 026 15 026 15 026 Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets slut 15 026 15 026 15 026 15 026 Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början 298 328 260 396 590 401 541 334 Investeringar 14 496 52 110 46 054 71 753 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -5 089 Avskrivningar -15 928-14 178-28 006-26 879 Nedskrivningar -102-3 705 Omklassificeringar och ny redovisningsprincip - 10 244 4 193 Redovisat värde vid årets slut 296 794 298 328 609 899 590 401 Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början 48 675 44 425 48 675 44 425 Investeringar 3 998 6 398 3 998 6 398 Avskrivningar -2 099-2 150-2 099-2 150 Redovisat värde vid årets slut 50 574 48 673 50 574 48 673 Publika fastigheter Redovisat värde vid årets början 86 325 72 833 86 325 72 833 Investeringar 3 302 17 784 3 302 17 784 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -739-740 Avskrivningar -3 765-3 553-3 765-3 552 Redovisat värde vid årets slut 85 862 86 325 85 862 86 325 Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början 79 88 79 88 Avskrivningar -10-9 -10-9 Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut 68 79 68 79 Summa mark, byggnader och anläggningar 448 323 448 431 761 428 740 504
19 Not 7, Maskiner och inventarier Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Fordon och maskiner Anskaffningsvärde 8 943 9 639 8 943 9 639 Ackumulerade avskrivningar -4 457-4 513-4 457-4 512 Utgående bokfört värde 4 485 5 126 4 485 5 127 Avskrivningstider 5-20 år Inventarier Anskaffningsvärde 54 450 52 199 72 509 69 028 Ackumulerade avskrivningar -31 219-25 679-42 816-36 323 Utgående bokfört värde 23 231 26 520 29 693 32 705 Avskrivningstider 5-10 år Summa maskiner och inventarier 27 717 31 646 34 179 37 833 Fordon och maskiner Redovisat värde vid årets början 5 126 5 650 5 126 5 650 Investeringar 234 449 234 449 Avskrivningar -836-973 -836-971 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -40-40 Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut 4 485 5 126 4 485 5 128 Inventarier Redovisat värde vid årets början 26 520 18 218 32 707 23 806 Investeringar 2 250 12 779 3 481 14 387 Nedskrivningar Avskrivningar -5 538-4 477-6 494-5 488 Redovisat värde vid årets slut 23 231 26 520 29 693 32 705 Summa maskiner och inventarier 27 717 31 646 34 179 37 833 Not 8, Finansiella anläggningstillgångar Aktier -Smålands Turistråd 6 6 6 6 -Habo Energi AB 150 150 - - -Villkorat aktieägartillskott, Habo Energi 15 000 15 000 - - -Naturgaskonsortiet 3 3 3 3 -Kommunal Energirådgivning 20 20 20 20 -Kreditgarantiförening 151 151 151 151 -Övrigt 45 45 45 Summa 15 330 15 330 225 225 Andelar i Kommuninvest 9 999 4 432 9 999 4 432 Lånefordringar -Kommunal Energirådgivning 30 30 30 30 -Kommuninvest 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa 2 030 2 030 2 030 2 030 Summa finansiella anläggningstillgångar 27 359 21 792 12 254 6 687 Not 9, Pågående anläggningar Redovisat värde vid årets början 27 854 50 230 40 867 56 655 Investeringar 77 985 27 853 96 967 37 615 Överfört till färdigställda anläggningar -27 854-50 088-38 088-53 263 Kostnadsfört - -141 - -141 Redovisat värde vid årets slut 77 985 27 854 99 746 40 866 Summa pågående anläggningar 77 985 27 854 99 746 40 866
20 Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Not 10, Omsättningstillgångar Kundfordringar 10 156 10 941 13 069 13 106 - Varav koncerninterna (442) (195) Diverse fordringar 29 800 11 485 42 124 22 608 Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader 3 430 6 842 11 402 16 176 Fordran mervärdesskatt 7 447 6 581 8 688 6 584 Varulager 35-4 524 5 549 Summa omsättningstillgångar 50 868 35 849 79 807 64 023 Not 11, Eget kapital Ingående eget kapital 239 941 237 591 282 920 266 897 Årets resultat 12 817 2 350 24 042 16 023 Summa Eget kapital 252 758 239 941 306 962 282 920 Not 12, Avsättningar Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början 12 532 11 098 12 532 11 098 Nya avsättningar 719 1 434 186 1 434 Ianspråkstaget av tidigare avsättningar -533 Utgående avsättningar 12 718 12 532 12 718 12 532 Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension 340 164 340 164 Förmånsbestämd/kompl pension 12 235 12 223 12 235 12 223 Ålderspension 3 499 2 735 3 499 2 735 Pension till efterlevande 514 502 514 502 Summa pensioner 16 588 15 624 16 588 15 624 Löneskatt 4 024 3 790 4 024 3 790 Summa avsatt till pensioner 20 612 19 414 20 612 19 414 Ingående avsättning 19 414 17 671 19 414 17 671 Nya förpliktelser under året 964 1 402 964 1 402 Varav - Nyintjänad pension 1 531 2 304 1 531 2 304 - Ränte- och basbeloppsuppräkning 273 196 273 196 - Pension till efterlevande 126-126 - - Övrig post -34-252 -34-252 - Årets utbetalningar -932-846 -932-846 Förändring av löneskatt 234 341 234 341 Summa utgående pensionsavsättning 20 612 19 414 20 612 19 414 Uppskjuten skatt - 11 022 8 157 Summa avsättningar 33 330 31 946 44 352 40 103 Not 13, Långfristiga skulder Kommuninvest 300 000 180 000 300 000 180 000 Habo Energi AB 15 000 15 000 - - Övriga skulder till kreditinstitut - - 275 607 264 251 Övriga skulder - - 476 490 Summa långfristiga skulder 315 000 195 000 576 083 444 741
21 Not 14, kortfristiga skulder Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Leverantörsskulder 32 355 34 827 44 984 39 345 - Varav koncerninterna 1 459 1 597 Semesterlöneskuld inkl arb giv avg 21 233 19 391 23 106 21 064 Upplupna löner inkl arb giv avg 1 081 1 529 1 277 1 687 Upplupen särskild löneskatt 9 051 8 104 9 415 8 874 Upplupen pension (individuell del) 13 353 12 058 13 353 12 058 Personalens källskatter 6 231 5 398 6 509 5 663 Arbetsgivaravgifter (december) 7 275 6 304 7 569 6 583 Övrigt 9 481 13 405 22 825 29 348 Summa kortfristiga skulder 100 060 101 016 129 038 124 622 Not 15, Ansvarsförbindelser Koncernföretag Habo Bostäder 198 850 184 150 - - Habo Energi 65 237 65 405 - - Habo kraft 12 236 15 412 - - Summa koncernföretag 276 323 264 967 Statliga bostadslån/kreditgarantier 50 59 50 59 Övriga borgensåtaganden 2 176 2 220 2 176 2 220 Pensionsförmåner inarbetade före 1998, inkl. löneskatt 201 068 208 681 201 068 208 681 Summa Ansvarsförbindelser 479 617 475 927 203 294 210 960 Kommuninvest**** Andel av tillgångar 699 297 595 062 699 297 595 062 Andel av skulder 712 149 611 959 712 149 611 959 **** Habo kommun har i augusti 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12- 31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Habo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångarna till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 712 148 094 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 699 297 101 kr.
22 Upplysningar om redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl a innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med rekommendation 8.2. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår på sidan tre. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster har särredovisats på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska behandlas som jämförelsestörande ska den vara sällan förekommande och överstiga tre mnkr. Årets återbetalning från AFA-försäkring uppgick till 2 994 tkr och har klassats som jämförelsestörande. Kommunens realisationsvinster i samband med anläggningsförsäljningar redovisas i not till verksamhetens intäkter. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras i enlighet med motsvarande tillgångs ekonomiska livslängd. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har lämnat ett yttrande med anledning av den återbäringsmodell som Kommuninvest infört fr.o.m. år 2012. Den återbäringsmodell som Kommuninvest infört fr.o.m. 2012, innebär att överskott som upparbetats i Kommuninvest i Sverige AB fördelas till medlemmarna i Kommuninvest ekonomiska förening som återbäring och ränta. Medlemmarna använder sedan de medel som erhållits för att öka kapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening, vilken i sin tur förvärvar emitterade aktier i Kommuninvest Sverige AB. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) är återbetalning och räntan, som ska användas för ökat kapital i Kommuninvest ekonomiska förening, inte att betrakta som finansiell intäkt i kommunen, då kriterierna för att intäktsredovisa inkomsten ej är uppfyllda. Eftersom kommunen är förpliktigad att använda medlen till kapital i Kommuninvest ekonomiska förening, bör medlen hanteras som en kortfristig skuld till dess att medlen används för att reglera förpliktelsen. Transaktionen får då ingen effekt på resultaträkningen. I räkenskaperna för Habo kommun har återbäringen för 2015 (1,4 mnkr) intäktsförts. Kommunstyrelsen beslutade i september 2015 att innan årsskiftet betala in särskild medlems-
23 insats motsvarande högsta nivå, vilket har skett. När full medlemsinsats är inbetald ska eventuell återbäring intäktsföras. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. 9 Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet understiger 500 000 kr. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. 10 Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp, vilket för 2015 motsvarar 44 500 kr. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Allmänt Avskrivning ska ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. I Habo kommun tillämpas komponentavskrivning fr o m räkenskapsåret 2014. Det har inte genomförts någon omräkning av investeringar genomförda före 2014-01-01. Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. 11 Avsättningar Det görs årliga avsättningar för återställande av deponi. Per 2015-12-31 uppgår avsättningen till 12,7 mnkr. Det totala beloppet för återställande är svårt att beräkna beroende på teknikskiften. En tidigare beräkning visade på en återställningskostnad på mellan 20 och 25 mnkr. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07.
24 Driftredovisning, tkr Budget 2015 Utfall 2015 B15-U15 Utfall 2014 U15-U14 Kommunfullmäktige 894 912-18 858 54 Revision 730 674 56 700-26 Överförmyndare 681 597 84 708-111 Kommunstyrelse 4 233 4 860-627 4 457 403 Räddningstjänsten 5 878 5 112 766 5 222-110 Kommunledningskontoret 31 544 30 910 634 26 053 4 857 Tekniska förvaltningen 24 608 19 782 4 826 24 338-4 556 Byggnadsnämnden 1 855 997 858 1 535-538 Fritids- & Kulturförvaltningen 15 669 15 687-18 15 241 446 Barn & Utbildningsförvaltn. 309 215 311 379-2 164 293 531 17 848 Socialförvaltningen 164 417 165 322-905 157 249 8 073 Affärsverksamhet - -1 255 1 255-1 179-76 Miljöförvaltningen 4 216 3 381 835 3 131 250 Försäljning av tomter expl. - -4 496 4 496 - -4 496 Summa 563 940 553 862 10 078 531 843 22 019 Centrala enheter -565 400-566 738 1 338-534 193-32 545 Totalt -1 460-12 876 11 416-2 350-10 526 Spec. - centrala enheter Pensioner 10 676 11 809-1 133 12 222-413 Finansnetto 1 690-1 686 3 376 838-2 524 Skatt/bidrag -561 121-556 946-4 175-530 623-26 323 Övrigt -16 645-19 915 3 270-16 630 Summa -565 400-566 738 1 338-534 193-32 545
25
26
27
28 Redovisning av under året avslutade investeringsprojekt I sammanställningen nedan redovisas utfallet från de investeringsprojekt vars budget är lägst en mnkr. Under tabellen redogörs för orsakerna till avvikelserna. Projekt (alla belopp i tkr) Projekt nr Budget Utfall Avvikelse Familjecentralen 21099 10 000 8 648 1 352 Ombyggnad Kärrsgården 22001 3 375 2 864 511 Löpande investeringar (fastigheter) 22013 3 015 3 655-640 Investeringar gata/park 24000 1 500 1 651-151 Löpande investeringar (gata/park) 24009 2 695 3 185-490 Kommunal VA-anläggning, Domsand 71032 7 500 6 033 1 467 Familjecentralen Flera alternativa lösningar innebar att utgifterna blev lägre än budgeterat. Bl a innebar ventilationslösningar från befintligt system besparingar för nytt fläktrum med tillhörande installationer. Ombyggnad Kärrsgården Den planerade ombyggnaden blev inte av utan mindre anpassningar gjordes i befintliga utrymmen. Gullvivans demensboende iordningställdes till förskolelokaler. Löpande investeringar (Fastighet) Flera planerade underhållsarbeten blev mer omfattande än planerat. Åtgärder som var budgeterade som driftkostnader har bokförts som investeringar. Budgeten för driftsunderhåll har inte utnyttjats fullt ut. Investeringar Gata/Park Inköp av sopskopa samt lövblåsare var inte upptaget i investeringsbudgeten. Maskinerna har varit nödvändiga för verksamheten. Löpande investeringar Gata/Park Gång- och cykelvägar blev dyrare än beräknat: Morkullegatan/Tjädergatan samt GC-väg utmed Bagaregatan. Gång- och cykelvägarna fick grävas ur betydligt mer än vad som var beräknat. Kommunal Va-anläggning, Domsand Den ursprungligt budgeterade ledningsdragningen har förändrats. Den nya dragningen har resulterat i lägre kostnader än beräknat.
29 Personalredovisning 2015 Diverse nyckeltal Urvalet är gjort på tillsvidareanställda och månadsvikarier. 2015 2014 2013 Medelålder Medelålder förtroendevalda 43 år 54 år 44 år 56 år 45 år 56 år Medellön 27 448 kr 26 705 kr 25 961 kr Genomsnittlig syssels. grad 91,6 % 90,8 % 91,0 % Andel kvinnor 83 % 83 % 82 % Andel män 17 % 17 % 18 % Antal personer och årsarbetare. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning Antal Personer 2015 Årsarb dec 2015 Antal Personer 2014 Årsarb dec 2014 Antal personer 2013 Årsarb dec 2013 Kommunledning 37 35 34 32 30 29 Teknisk förvaltning 104 96 102 94 100 92 Räddningstjänst 17 1,6 17 1,5 18 1,5 Fritid & Kultur 15 14 14 13 15 13 Barn- och utbildning 363 354 353 340 342 330 Socialförvaltning 288 250 271 230 249 214 Miljöförvaltning 10 9,5 9 8,5 10 9,5 Totalt 834 760 800 719 764 689 Åldersstruktur. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Summa Kommunledningskontor 0 4 4 11 10 8 37 Teknisk förvaltning 0 5 22 37 21 19 104 Räddningstjänst 0 4 2 4 5 2 17 Fritid & Kultur 0 0 3 3 5 4 15 Barn- och utbildning 0 20 100 132 76 35 363 Socialförvaltning 0 33 73 65 83 34 288 Miljöförvaltning 0 2 4 2 1 1 10 Totalt 0 68 208 254 201 103 834 Totalt antal avlönade i Habo kommun Tillsvidare Vikarier Timavlönade Förtroendevalda Uppdragst.mm Totalt Heltid 557 49 606 Deltid 262 66 328 Timanställda 15 0 270 107 165 557 Totalt 834 115 270 107 165 1491