UTREDNING AV BILDNINGSNÄTET BILDNINGSNÄTET 2026
INNEHÅLL Inledning Tidsplan för utredningen av bildningsnätet Beslutsfattande, kommunikation och delaktiggörande Skolnätet Daghemsnätet Kultur- och fritidsnätet Sammanfattning/Resumé
INLEDNING Varför göra en utredning av bildningsnätet? Organisering av arbetet kring utredningen av bildningsnätet Mål för utredningen av bildningsnätet 2026 Övriga mål Tidigare utredningar Stadens program för bystrukturen Tidsplan för utredningen av bildningsnätet
VARFÖR GÖRA EN UTREDNING AV BILDNINGSNÄTET? Riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet/stadsfullmäktige 19.8.2015 Bildningssektorn 1. Skolnätet görs tätare. 2. De kommande rumsprogrammen för skol- och daghemsprojekt ska minskas med cirka 10 procent. 3. Antalet undervisningstimmar som står till förfogande minskas. 4. Undervisning och ledning skiljs åt. Införande av en modell med s.k. områdes-/uppgifts- /ansvarsområdesrektorer utreds. 5. Daghemsnätet utvecklas genom nybyggande och uppkomsten av nya servicesedeldaghem möjliggörs beroende på efterfrågan. 7. En utredning görs om eventuella möjligheter att effektivera kultur- och fritidstjänster, lokaler, förvaltning och personalresurser. 8. En separat utredning görs om utvecklingsmöjligheterna för biblioteksnätverket.
ORGANISERING AV ARBETET KRING UTREDNINGEN AV BILDNINGSNÄTET Bildningssektorns ledningsgrupp Ledning och uppföljning Arbetsgruppen för utbildningstjänster Arbetsgruppen för tjänsterna inom småbarnsfostran Arbetsgruppen för kultur- och fritidstjänster
BILDNINGSSEKTORNS LEDNINGSGRUPP Bildningsdirektör Hilding Mattsson, ordförande Utbildningsdirektör Jari Kettunen Utbildningsdirektör Rikard Lindström Direktör för småbarnsfostran Leila Nyberg Kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen Förvaltningschef Camilla Simolin-Backman Utvecklingschef Tuija Öberg Personalrepresentant Paula Pulkkinen Specialplanerare Tiina Välikangas (sakkunnig)
ARBETSGRUPPEN FÖR UTBILDNINGSTJÄNSTER Utbildningsdirektör Jari Kettunen, ordförande Utbildningsdirektör Rikard Lindström Rektor Carola Wikstén Rektor Marko Gustafsson Ekonomiplaneringschef Johnny Holmström
ARBETSGRUPPEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Direktör för småbarnsfostran Leila Nyberg, ordförande Ledare för småbarnsfostran Marjaana Kantonen Ledare för småbarnsfostran Jaana Häkkinen Familjedagvårdsledare Sanna Hänninen Ambulerande specialbarnträdgårdslärare Anne Rytilahti Daghemsföreståndare Päivi Koistinen-Karppinen Daghemsföreståndare Maria Johansson Personalrepresentant Jaana Etholen
ARBETSGRUPPEN FÖR KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen, ordförande Chef för bibliotekstjänster Asko Rossi Chef för kulturtjänster Susann Hartmann Chef för idrottstjänster Per Högström Chef för ungdomstjänster Nina Jorkama Rektor Felix von Willebrand Rektor Leena Stolzmann Rektor Pertti Jääskä Personalrepresentant Markku Untinen
MÅL FÖR UTREDNINGEN AV BILDNINGSNÄTET 2026 Mål som fastställts av bildningssektorns ledningsgrupp 1. De egentliga lokaler som bildningssektorn använder är trygga och sunda. 2. Bildningssektorns andel av stadens budget är högst på samma nivå som 2016. 3. De kvadratmetrar som bildningssektorn förfogar över minskar med cirka 10 procent.
ÖVRIGA MÅL Skapa en strategisk framtidsbild till 2026 Skapa ett hållbart, tryggt, sunt, tidsenligt och samtidigt kostnadseffektivt nät av lokaler med beaktande av fastigheternas skick och livscykel. Tillsammans med kommuninvånarna och beslutsfattarna skapa en långsiktig plan för stegvist förnyande av det nuvarande nätet fram till 2026. I kärnan för utvecklingen finns barnen och ungdomarna i Borgå, både som befolkningsgrupp och som individer. Verksamhetsformerna utvecklas och upprätthålls (kommunala, privata, tredje sektorn).
TIDIGARE UTREDNINGAR Det svenskspråkiga skolnätet 2012 2013 Utredning om daghemsnätet 2013 Utredning om kultur- och fritidsnätet 2015 2016 Stadsfullmäktiges beslut om skolprojekt (Lyceiparkens skola, områdena Vårberga och Tolkis) Stadsfullmäktiges beslut om strukturgruppens rapport 2015 Utredning om idrottslokaler 2014 Principerna för skoltransporter 2016 Programmet för bystrukturen2014
PROGRAMMET FÖR BYSTRUKTUREN Stadens löfte om att utveckla byn garanterar emellertid inte att stadens nuvarande tjänster ska finnas kvar i byn ända till 2030. Beslut om enskilda tjänster, bibehållande eller utveckling av tjänsterna eller tjänsternas innehåll fattas alltid separat. Anvisande av ny bosättning till valda servicebyar stöder bevarandet/utvecklandet av skolorna Hinthaaran, Kulloon, Kerkkoon, Ilolan och Epoon koulu och i viss mån även bevarandet/utvecklandet av Kullo skola, Grännäs skola och Hindhår skola. Skol- och daghemsnätet utreds genom separata utredningar.
TIDSPLAN FÖR UTREDNINGEN AV BILDNINGSNÄTET augusti september 2015 oktober november 2015 december 2015 januari 2016 februari mars 2016 april maj 2016 juni augusti 2016 septembe r oktober 2016 novemb er decemb er 2016 BESLUTSFATTA RE Stadsfullmäktige Bildningsnämnd en Utbildningssekti onerna UTREDNINGSAR BETET Organisering, ledning och uppföljning av arbetet (bildningssektor ns ledningsgrupp) Riktlinjer Fortsatta åtgärder Rapportering om utredningen vid möten Möten och seminarier Skolnätsgruppen Kvällss kola Daghemsnätsgruppen Kultur- och fritidsgruppen Kvällss kola Möte Möte Möte Möte Arbetsgruppern as arbete KOMMUNIKATION OCH DELTAGANDE Personal Förtroendeperson er Månatliga informationsbrev, meddelanden och presskonferenser, webbplatser, invånarenkäter och -möten, informationsmöten. 14
BESLUTSFATTANDE, KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGGÖRANDE Behandlings- och beslutsprocessen för ärendet Processen för kommunikation och delaktiggörande Invånarenkät om bildningssektorns servicenät Svar gällande skolnätet Svar gällande daghemsnätet Svar gällande servicenätet inom kultur och fritid
BEHANDLINGS- OCH BESLUTSPROCESSEN FÖR ÄRENDET Riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet 19.8.2015, fullmäktige Bildningsnämnden enades om riktlinjer för fortsatta åtgärder 23.9.2015, varvid utredningsarbetet inleddes. Inrättande av arbetsgrupper för nätutredning enligt uppgiftsområde Under 2015 2016 har utredningsarbetet framskridande avrapporterats vid bildningsnämndens möten. Stadsfullmäktiges och bildningsnämndens kvällsskola 8.6.2016 Stadsfullmäktiges, bildningsnämndens och sektionernas kvällsskola 5.10.2016 Utredningen av bildningsnätet i bildningsnämnden 11.10.2016 Utredningen av bildningsnätet i utbildningssektionerna 1.11 och 3.11.2016 Utredningen av bildningsnätet i bildningsnämnden 8.11.2016 Utredningen av bildningsnätet i stadsstyrelsen 11/2016 Utredningen av bildningsnätet i stadsfullmäktige 14.12.2016
PROCESSEN FÖR KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGGÖRANDE Bildningssektorns månatliga informationbrev2/2016 -> Pressmeddelanden: 6.5.2016, 23.5.2016, 24.5.2016, 8.6.2016, 29.9.2016, 6.10.2016 Invånarenkät om bildningssektorns servicenät 23 29.5.2016 Invånarmöte om skol- och daghemsnätet i Tolkis 31.5.2016 Presskonferens för medier om nätutredningen för skolnätet 2.6.2016 Information till bildningssektorns arbetarskyddspar, samarbetsgrupp och huvudförtroendemän 3.10.2016 Presskonferens för medier om bildningssektorns nätutredning 6.10.2016 Invånarmöte om bildningssektorns nätutredning 6.10.2016 Direktsänd videoupptagning, möjlighet att ställa frågor också elektroniskt, möjlighet att lämna respons på internet (6 20.10). Stadens webbplats och intranät 2/2016 ->
INVÅNARENKÄT OM BILDNINGSSEKTORNS SERVICENÄT Kommuninvånarna hade möjlighet att ta ställning till bildningssektorns servicenät med en invånarenkät 23 29.5.2016. Enkäten behandlade skolor och daghem samt olika teman och tjänster relaterade till kultur och fritid. Det inkom sammanlagt 484 svar. Flitigast att svara på enkäten var yrkesverksamma personer i åldern 30 49 år. Enkäten besvarades av fler svenskspråkiga än finskspråkiga i förhållande till invånarantalet (finskspråkiga 53 %/svenskspråkiga 47 %). Över 75 procent av respondenterna var kvinnor. Länk till enkätsvaren: http://www.porvoo.fi/library/files/57580a8ced6b97d8fa001713/sivistysverkkokysely_kysel yn_raportti.pdf
SVAR GÄLLANDE SKOLNÄTET Över hälften av informanterna ansåg att medelstora låg- och högstadieskolor är det bästa alternativet: högst 200 300 elever i lågstadieskolor 300 400 elever i högstadieskolor. Större spridning i svaren i fråga om enhetsskolor knappt hälften ansåg att det ska finnas högst 500 600 elever i en skola. Drygt hälften ansåg att det inte lönar sig att upprätthålla lågstadieskolor med under 40 60 elever högstadieskolor med under 150 200 elever enhetsskolor med under 300 elever. Knappt 80 procent ansåg att låg- och högstadieskolorna ska vara separata enheter. Tvåspråkiga bildningscenter var ett populärare alternativ än enspråkiga skolor. Det är bättre att minska antalet kvadratmeter än att gallra bland personalresurserna för att få ekonomin i balans. Den lämpligaste gruppstorleken är 15 20 elever.
SVAR GÄLLANDE SKOLNÄTET (FORTSÄTTER) De viktigaste och mest aktuella ärendena i de öppna svaren berörde bland annat elevens välbefinnande små undervisningsgrupper högklassig undervisning korta skolresor trygga och sunda lokaler som kan ändras likvärdiga möjligheter för alla elever långsiktigt beslutsfattande.
SVAR GÄLLANDE DAGHEMSNÄTET Frågor som ansågs viktiga: Daghemmet ska finnas i det egna bostadsområdet och/eller vara lätt att nå. Närmare 70 procent ansåg att förskoleundervisningen och dagvården ska ordnas i daghemmets egna lokaler, inte i skolan. Familjedagvården upplevdes som aningen viktigare i glesbebyggda områden än i tätorter. Den kommunala dagvården ansågs vara viktigare än den privata, men å andra sidan har detta ingen stor betydelse. I de öppna svaren lyftes bland annat följande upp som viktigt: yrkeskunnig personal god mat av hög kvalitet trygga och sunda lokaler att barngruppernas storlek inte ökas.
SVAR GÄLLANDE SERVICENÄTET INOM KULTUR OCH FRITID Följande frågor ansågs viktiga: att det erbjuds kultur- och fritidstjänster för barn och unga även i daghem och skolor utanför centrum samt i glesbebyggda områden och byar att det erbjuds musik-, bildkonst- och teaterundervisning för barn och unga på olika platser att staden stöder invånarnas kultur- och fritidsverksamhet genom att erbjuda verksamhetslokaler till skäliga priser och genom ekonomiskt understöd för verksamheten. Om kulturtjänsterna avskaffar utställningsverksamheten i Galleri Gamla Kapplansgården, spelar det enligt invånarna inte så stor roll vem som ansvarar för verksamheten i fortsättningen. I de öppna svaren föreslogs att staden ska stöda invånarna bland annat genom att ordna kultur- och fritidsprogram under skollov erbjuda servicesedlar koordinera gemensamma evenemang hjälpa aktörer att bilda nätverk.
SKOLNÄTET Antalet elever i den grundläggande utbildningen Skolnätets nuvarande situation (låg- och högstadieskolor) Stadsfullmäktiges riktlinjer för skolnätet från 2013 Kapacitetsberäkning (nuvarande situation och stadsfullmäktiges riktlinjer från den 13.11.2013) Kartläggning av alternativ Kapacitetsberäkning av alternativen Skolnät: Alternativ A och B Ledning i Borgås skolor Utveckling av ledningen fram till 2026
Totalt antal elever Antalet elever i den grundläggande utbildningen Elevantal i och -prognos för lågstadieskolorna i Borgå 2002 2023 4000 3800 3600 3400 1366 1352 1391 3200 1332 1274 1250 1152 1159 1206 1149 1152 1148 3000 1137 1131 1173 1112 1124 1116 1138 1119 1114 1097 2800 2600 2400 2200 2000 1800 1600 I prognosen har man beaktat storleken på de nuvarande åldersklasserna (barn födda 2005 2009) samt åldersklassernas storlek på basis av nativiteten (barn födda 2010 2015). Till antalet barn som fötts har lagts ett inflyttningsöverskott på 14 procent. I prognosen har andelen elever i svenskspråkiga skolor uppskattats till 31,5 procent. 1400 1200 2543 2595 2583 2584 2491 2457 2359 2342 2359 2379 2369 2383 2431 2457 2521 2515 2497 2473 2459 2433 2423 2386 1000 800 600 400 200 0 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18* 18-19* 19-20* 20-21* 21-22* 22-23* Läsår Suomenkieliset alakoulut Ruotsinkieliset alakoulut
FINSKSPRÅKIGA LÅGSTADIESKOLOR Hinthaara (188) Kulloo (66) Tuorila (62) Kerkkoo (78) Albert Edelfelt (435) Peippo (259) Tolkkinen (226) Huhtinen (263) Keskuskoulu (496) Hamari (143) Ilola (60) Kevätkumpu (180) Fredrika (78) Epoo (52) LÅGSTADIEELEVER I FINSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET 2016 2017 Albert Edelfeltin koulu 435 Epoon koulu 52 Hamarin koulu 143 Hinthaaran koulu 188 Huhtisen koulu 263 Ilolan koulu 60 Kerkkoon koulu 78 Keskuskoulu 496 Kevätkummun koulu 180 Kulloon koulu 66 Peipon koulu 259 Tolkkisten koulu 226 Tuorilan koulu 62 SAMMANLAGT 2 508 Dessutom: Fredrika-koulu 78 (60 lågoch 18 högstadie-elever)
FINSKSPRÅKIGA LÅG- OCH HÖGSTADIESKOLOR I CENTRUMOMRÅDET HÖGSTADIEELEVER I FINSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET 2016 2017 Huhtinen Albert Edelfeltin koulu 219 Linnajoen koulu 555 Pääskytien koulu 505 1 27 SAMMANLAGT 9 Albert Edelfelt Keskuskoulu Linnajoki Kevätkumpu Cirkelns mittpunkt finns vid gångbron. Radien är 3 km. Lågstadieskola Högstadieskola eller enhetsskola Pääskytie Peippo Hamari
SVENSKSPRÅKIGA LÅGSTADIESKOLOR LÅGSTADIEELEVER I SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET 2016 2017 Hindhår (53) Kullo (52) Saxby (47) Tolkis (94) Näse (130) Gammelbacka (87) Kråkö (44) Kvarnbacken (410) Vårberga (49) Sannäs (92) Gammelbacka skola 87 Grännäs skola 74 Hindhår skola 53 Kråkö skola 44 Kullo skola 52 Kvarnbackens skola 410 Näse skola 130 Sannäs skola 92 Saxby skola 47 Tolkis skola 94 Vårberga skola 49 SAMMANLAGT 1 132 Grännäs (74)
SVENSKSPRÅKIGA LÅG- OCH HÖGSTADIESKOLOR I CENTRUMOMRÅDET HÖGSTADIEELEVER I SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET 2016 2017 Lyceiparkens skola 297 Strömborgska skolan 283 SAMMANLAGT 580 Kvarnbacken Cirkelns mittpunkt finns vid gångbron. Radien är 3 km. Näse Strömborgska Lyceiparken Vårberga Lågstadieskola Högstadieskola Gammelbacka
SKOLNÄTETS NUVARANDE SITUATION
STADSFULLMÄKTIGES RIKTLINJER FÖR SKOLNÄTET FRÅN 2013 Stadsfullmäktiges riktlinjer för skolnätet från den 13.11.2013, det vill säga nedläggning av Kråkö skola, Gammelbacka skola, Näse skola, Saxby skola och Strömborgska skola samt byggande av Västra enhetsskolan.
NUVARANDE SITUATION Skola UL3 Lämpligt Elever 16-17 Aste Albert Edelfeltin koulu 32 640 654 102 % Epoon koulu 4 80 52 65 % Hamarin koulu 9 180 143 79 % Hinthaaran koulu 11,5 230 188 82 % Huhtisen koulu 18 360 263 73 % Ilolan koulu 4 80 60 75 % Kerkkoon koulu 5 100 78 78 % Keskuskoulu 30 600 496 83 % Kevätkummun koulu 12 240 180 75 % Kulloon koulu 5,5 110 66 60 % Linnajoen koulu 33 660 555 84 % Peipon koulu 22 440 259 59 % Pääskytien koulu 38 760 505 66 % Tolkkisten koulu 11 220 226 103 % Tuorilan koulu 5 100 62 62 % Finsspråkiga sammanlagt 240 4800 3787 79 % Gammelbacka skola 7 140 87 62 % Grännäs skola 6 120 74 62 % Hindhår skola 3,5 70 53 76 % Kråkö skola 3 60 44 73 % Kullo skola 4,5 90 52 58 % Kvarnbackens skola 20 400 410 103 % Lyceiparkens skola 20 400 297 74 % Näse skola 8 160 130 81 % Sannäs skola 6 120 92 77 % Saxby skola 4 80 47 59 % Strömborgska skolan 17 340 283 83 % Tolkis skola 7 140 94 67 % Vårberga skola 7 140 49 35 % Svensskpråkiga sammanlagt 113 2260 1712 76 % Alla sammanlagt 353 7060 5499 78 % STADSFULLMÄKTIGES RIKTLINJER FRÅN 13.11.2013 Elever 16-17 Aste Skola UL3 Lämpligt Albert Edelfeltin koulu 32 640 654 102 % Epoon koulu 4 80 52 65 % Hamarin koulu 9 180 143 79 % Hinthaaran koulu 11,5 230 188 82 % Huhtisen koulu 18 360 263 73 % Ilolan koulu 4 80 60 75 % Kerkkoon koulu 5 100 78 78 % Keskuskoulu 30 600 496 83 % Kevätkummun koulu 14 280 180 64 % Kulloon koulu 5,5 110 66 60 % Linnajoen koulu 33 660 555 84 % Peipon koulu 22 440 259 59 % Pääskytien koulu 38 760 505 66 % Tolkkisten koulu* 14 280 226 81 % Tuorilan koulu 5 100 62 62 % Finsspråkiga sammanlagt 245 4900 3787 77 % Grännäs skola 6 120 74 62 % Hindhår skola 3,5 70 53 76 % Kullo skola 4,5 90 52 58 % Kvarnbackens skola 20 400 410 103 % Lyceiparkens skola 20 400 297 74 % Sannäs skola 6 120 92 77 % Tolkis skola** 7 140 137 98 % Vårberga skola 7 140 93 66 % Västra enhetsskolan*** 25 500 504 101 % Svensskpråkiga sammanlagt 99 1980 1712 86 % Alla preliminiär sammanlagt UL3-bedömning 344 6880 5499 80 % *
ALTERNATIV, FINSKSPRÅKIGA SKOLOR Skola Fastighetens skick Alternativ A Alternativ B Epoo Renoveringsbehov, förnyande av Eleverna flyttas till Kevätkumpu Eleverna flyttas till Kevätkumpu och/eller till ett husteknik (5 10 år) möjligt bildningscenter på det östra området Hamari Bra Tilläggsutrymme byggs Hinthaara Bra Huhtinen Bra Elevupptagningsområdet ses över Ilola Ska ersättas (1 5 år) Eleverna flyttas till Keskuskoulu Bildningscenter i det östra området (preliminär kostnadskalkyl 9 miljoner euro) Kerkkoo Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Renovering och byggande av tilläggsutrymme för elever från Tuorilan koulu (preliminär kostnadskalkyl 5 miljoner euro) Eleverna flyttas till centrum Keskuskoulu Bra En del av eleverna till Kevätkumpu Eleverna från Jackarby flyttar från Keskuskoulu till det östra bildningscentret Kevätkumpu Nybyggnad, färdig hösten 2017 Tar emot elever från Epoo och Keskuskoulu Kulloo Bra Elever till centrum och Hinthaara Peippo I slutet av sin livscykel (5 10 år) Nya utrymmen i Gammelbacka 2024 (preliminär kostnadskalkyl 10 15 miljoner euro) Eleverna till Hamari och Pääskytie Tolkkinen Investeringsbehov (1 5 år) Tuorila Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Eleverna flyttas till Kerkkoon koulu 2020 Eleverna flyttas till centrum Albert Edelfelt Bra Elevupptagningsområdena ses över Linnajoki Bra Pääskytie Bra Utrymmena i Kuusela avsägs 2017 Elever i årskurs sex till skolan, utrymmena i Kuusela avsägs Linnankosken lukio Renoveringsbehov (1 5 år) Effektivisering av utrymmesanvändningen Elevvård (Linnankoskigatan 37) Ska ersättas (1 5 år) Lokaler i samband med effektiviseringen av skollokaler
ALTERNATIV, SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR Skola Fastighetens skick Alternativ A Alternativ B Gammelbacka Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Tolkis skola och Västra enhetsskolan 2019 Grännäs Hindhår Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Bra Tilläggsutrymme byggs 2017 2018 Kråkö Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Vårberga skola hösten 2017 Kullo Bra Eleverna till centrum och Hinthaara Kvarnbacken Bra Tar emot elever från Sannäs skola 2019 eller förskoleelever Näse Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Västra enhetsskolan 2019 Sannäs Renoveringsbehov, förnyande av husteknik (1-5 år) Eleverna flyttas till Kvarnbacken och Vårberga 2019 Saxby Ska ersättas (1 5 år) Eleverna till Västra enhetsskolan och Kvarnbacken 2019 Tolkis Har rivits Eleverna flyttas till Tolkkisten koulu 2018 Bildningscenter i det östra området (preliminär kostnadskalkyl cirka 9 miljoner euro) Vårberga Nybyggnad, färdig hösten 2017 Tar emot elever från Kråkö 2017 Lyceiparken Renovering pågår Strömborgska Ska ersättas (1 5 år) Eleverna flyttas till Västra enhetsskolan 2019 Västra enhetsskolan Under planering Strömborgska, Saxby, Näse och en del av eleverna i Kvarnbacken och Gammelbacka 2019 Borgå gymnasium Bra Effektivisering av utrymmesanvändningen Strömborgska, Saxby, Näse och en del av eleverna i Gammelbacka skola 2019
KAPACITETSBERÄKNING AV ALTERNATIVEN A-ALTERNATIVEN Skola UL3 Lämpligt Elever 16-17 Aste Albert Edelfeltin koulu 32 640 654 102 % Hamarin koulu 9 180 143 79 % Hinthaaran koulu 11,5 230 188 82 % Huhtisen koulu 18 360 263 73 % Kerkkoon koulu* 8 160 140 88 % Keskuskoulu 30 600 556 93 % Kevätkummun koulu 14 280 232 83 % Kulloon koulu 5,5 110 66 60 % Linnajoen koulu 33 660 555 84 % Peippo/Gammelbacka* 14 280 259 93 % Pääskytien koulu 36 720 505 70 % Tolkkisten koulu 14 280 226 81 % Finskpråkiga sammanlagt 225 4500 3787 84 % Grännäs skola 6 120 74 62 % Hindhår skola 3,5 70 53 76 % Kullo skola 4,5 90 52 58 % Kvarnbackens skola 20 400 410 103 % Lyceiparkens skola 20 400 297 74 % Tolkis skola* 7 140 137 98 % Vårberga skola* 7 140 139 99 % Västra enhetsskolan* 28 560 550 98 % Svenskspråkiga sammanlagt 96 1920 1712 89 % Alla sammanlagt 321 6420 5499 86 % * Preliminär beräknad UL3 B-ALTERNATIVEN Skola UL3 Lämpligt Elever 16-17 Aste Albert Edelfeltin koulu 32 640 654 102 % Hamarin koulu (1-5)* 17 340 335 99 % Hinthaaran koulu 11,5 230 204 89 % Huhtisen koulu 18 360 333 93 % Keskuskoulu 30 600 586 98 % Kevätkummun koulu 14 280 232 83 % Linnajoen koulu 33 660 555 84 % Sannaisten koulu* 5 100 90 90 % Pääskytien koulu (6-9) 36 720 572 79 % Tolkkisten koulu 14 280 226 81 % Finsspråkiga sammanlagt 210,5 4210 3787 90 % Grännäs skola 6 120 74 62 % Hindhår skola 3,5 70 53 76 % Sannäs skola* 5 100 92 92 % Kvarnbackens skola 20 400 410 103 % Lyceiparkens skola 20 400 297 74 % Tolkis skola* 7 140 137 98 % Vårberga skola* 7 140 93 66 % Västra enhetsskolan* 28 560 556 99 % Svenskspråkiga sammanlagt 96,5 1930 1712 89 % Alla sammanlagt 307 6140 5499 90 % * Preliminär beräknad UL3 UL3 = antal klassrum Lämpligt = kalkylmässigt lämpligt elevantal, 20 elever x UL3 Elever 16 17 = Skolans elevantal läsåret 2016 2017
SKOLNÄTET, ALTERNATIV A
SKOLNÄTET, ALTERNATIV B
SKOLNÄTETS NUVARANDE SITUATION
LEDNING I BORGÅS SKOLOR Enligt 8 kap. 37 i lagen om grundläggande utbildning ska varje skola där det ordnas utbildning enligt denna lag ha en rektor som svarar för verksamheten. Behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom statsrådets förordning. A) Rektorstjänst Den huvudsakliga uppgiften är ledning och därtill liten undervisningsskyldighet Lön och undervisningsskyldighet för rektorstjänsten Skolor med två eller flera parallellklasser Biträdande rektorns uppgift (lärartjänst) Den huvudsakliga uppgiften är undervisning och därtill rektorsuppgifter Lön för lärartjänst, uppgiftsspecifikt tillägg och minskad undervisningsskyldighet Stora skolor B) Rektorns uppgift (lärartjänst) Den huvudsakliga uppgiften är undervisning och därtill rektorsuppgifter Lön för lärartjänst, uppgiftsspecifikt tillägg och minskad undervisningsskyldighet Skolor utan parallellklasser Prorektor En på förhand utsedd lärare som vikarierar för rektorn under dennes frånvaro Litet arbetsvärderingstillägg till lärarens månadslön för beredskapen Skolor utan parallellklasser
LEDNING I BORGÅS SKOLOR Rektorns befogenheter fastställs i Borgå stads förvaltningsstadga. Ansvaret för verksamheten medför flera arbetsuppgifter, bland annat personal- och elevadministration, planering, undervisning, ansvar för ekonomin, elevvård, internt och externt samarbete samt kontakt med föräldrar. Situationen 2016 De nio största grundskolorna (sex finskspråkiga, tre svenskspråkiga) samt båda gymnasierna har rektorstjänster. Undervisningsskyldigheten varierar mellan 2 och 11 veckotimmar. De mindre grundskolorna har uppgiftsspecifika rektorer (nio finskspråkiga och tio svenskspråkiga). Dessa rektorer undervisar 12 24 timmar per vecka.
UTVECKLING AV LEDNINGEN FRAM TILL 2026 Utgångspunkter Inga ekonomiska sparåtgärder från ledningen, men omständigheterna kan granskas ur nya perspektiv. Varje enhet ska ha en föreståndare eller ansvarsperson som ansvarar för verksamheten. Inga uppsägningar. Utvecklingsmöjligheter Antalet skolor minskar, vilket också innebär att antalet rektorer minskar. När en rektorstjänst blir ledig diskuteras uppgifterna med anknytning till tjänsten alltid innan den tillsätts på nytt. Före 2019 bekantar man sig med olika modeller för delat ledarskap och presenterar vilken modell som ska tillämpas på ledningen av skolorna i Borgå i framtiden. Målen för den fortsatta utredningen Rektorns arbetsförhållanden och arbetshälsa utvecklas, varvid förutsättningarna för inlärning förbättras. Modellerna för delat ledarskap och en lärande organisation testas och tas i bruk. Mer tid för pedagogiskt ledarskap än i nuläget. Effektiviserad användning av de resurser som i nuläget används för ledningen i framtiden. En mer likvärdig kvalitet på undervisningen än tidigare för alla barn i Borgå genom ändringar i ledarskapet.
DAGHEMSNÄTET Antal barn inom småbarnsfostran 2016 och 2026 Beslut Utrymmen som lämnas i samband med byggprojekt Förändringar i småbarnsfostran som påverkar daghemsnätet före 2026 Renoverings- eller grundförbättringsbehov Daghemsfastigheter som föreslås avsägas före 2026 Förskoleundervisning 2016 De kommunala daghemmens bruttokvadratmeter Småbarnsfostran i siffror 2026
ANTAL BARN INOM SMÅBARNSFOSTRAN 2016 OCH 2026 2016 2026 Daghem, kommunala 2 403 2 370 Daghem, privata 250 (370*) 370 Familjedagvård, kommunal 154 70 Familjedagvård, privat 41 40 Hemvård 732 730 Totalt 3 580 3 580 Därtill cirka 100 barn i öppen småbarnsfostran (klubbar, parker, familjekaféer). *För närvarande plats för upp till 370 barn
BESLUT Nybyggnader 2017 - Gammelbacka daghem - Tallberga daghem - Majbergets daghem - Vårvindens daghem: förskoleundervisning till skolans utrymmen - Övre Haiko daghem: förskoleundervisning till utrymmena i Tolkis skola 2018 - Pepot daghem
UTRYMMEN SOM AVSÄGS I SAMBAND MED BYGGPROJEKT 2017 A-bostäder Ab:s hyreslokaler Sidobyggnader/hyreslokaler Daghemmet Kartanoniitty och Katthult daghem Lönneberga daghem (två grupper) Familjestugan Ilona/Lönneberga daghems sidobyggnad 2018 Hyreslokalen i Huktis (Finnby daghem) I framtiden dessutom Familjeplatsen Famili, när Gammelbacka allaktivitetshus läggs ner
FÖRÄNDRINGAR I SMÅBARNSFOSTRAN SOM PÅVERKAR DAGHEMSNÄTET FÖRE 2026 Förändringar i familjedagvården 60 barn (1 3-åringar) flyttas till daghem Det behövs ett daghem med fem grupper Ändring av relationstalet mellan personal och barn: 1 arbetstagare / 7 barn > 1 arbetstagare / 8 barn 240 anställda i grupper för barn över tre år Ökning 1 barn / arbetstagare -> 240 barn till de nuvarande daghemmen = 10 daghemsgrupper Nettoeffekt för familjedagvården och personaldimensioneringen: fem daghemsgrupper tas bort
RENOVERINGS- ELLER GRUNDFÖRBÄTTRINGSBEHOV Grundreparationsbehov/verksamheten fortsätter i kommunal ägo: Huktis daghem (fyra grupper) Lokalitetsledningen: daghemmen hålls i skick, möjlighet att utvidga med två grupper Utvidgningen har beaktats i utredningen Villa Villekulla daghem (tre grupper) Lokalitetsledningen: hålls kvar ännu 15 år Daghemmet är med i kalkylerna för 2026 Parkdaghemmet (fyra grupper) Lokalitetsledningen: lokalerna ska ersättas i centrum Daghemmet är med i kalkylerna för 2026 Finnby daghem fyra grupper) Lokalitetsledningen: problem med inomhusluften ->lokalerna renoveras 2016 2017
DAGHEMSFASTIGHETER SOM FÖRESLÅS AVSÄGAS FÖRE 2026 Bjurböle daghem (tre grupper) Lokalitetsledningen: säljs Illby daghem (tre grupper) Lokalitetsledningen: volymelementbyggnad, kan inte renoveras, rivs inom fem år Karsby daghem (två grupper) Lokalitetsledningen: säljs
FÖRSKOLEUNDERVISNING 2016 Förskoleundervisningen ordnas i de kommunala daghemmens regi. Sammanlagt 28,5 förskolegrupper. A. 19 förskolegrupper i daghemslokaler B. Sammanlagt 9,5 förskolegrupper i anslutning till skolor Hindhår daghem (1,5) I Hinthaaran koulus/hindhår skolas lokaler Kullo daghem (2x0,5) I anslutning till Kulloon koulu/kullo skola Månskensstigens daghem (2) I anslutning till Huhtisen koulu Parkdaghemmet (1) I Keskuskoulus lokaler Tillfälligt i skolans lokaler på grund av problem med inomhusluften Vårberga daghem (1) I en barack vid Kevätkummun koulu Karsby daghem (1) I Tuorilan koulu Pepot daghem (1) I en barack vid Näse skola Finnby daghem (1) I Keskuskoulus lokaler
FÖRSKOLEUNDERVISNING 2026 Förskoleundervisningen ordnas i de kommunala daghemmens regi. Sammanlagt 23,5 förskolegrupper. A. 9 förskolegrupper i daghemslokaler B. Sammanlagt 14,5 förskolegrupper i anslutning till skolor Hindhår daghem (1,5) I Hinthaaran koulus och Hindhår skolas lokaler Vårvindens daghem (3) I Kevätkummun koulus och Vårberga skolas lokaler Kullo daghem (2 x 0,5) I anslutning till Kulloon koulu och Kullo skola Månskensstigens daghem (2) I anslutning till Huhtisen koulu Parkdaghemmet (2) I Keskuskoulus lokaler Sagobacken daghem (2) I Kvarnbackens skolas lokaler Övre Haiko daghem (3) I Tolkkisen koulus och Tolkis skolas lokaler
DAGHEM I CENTRUMOMRÅDET Månskensstigen Touhula Ville Villekulla Huktis Sagobac Hornhattula ken Parkdaghemme t PEP Näse Solhem Äppelgården Tallberga Friends Vårvinden Daghemsnätet 2026 Kommunalt daghem Privat daghem Horisontti Pepot Majberget Monika Gammelbacka
DAGHEM UTANFÖR CENTRUM Daghemsnätet 2026 Finnby Kommunalt daghem Hindhår Estbacka Privat daghem Kullo Övre Haiko Haikobrinken Steiner Päivänsäde Ebbo
DE KOMMUNALA DAGHEMMENS BRUTTOKVADRATMETER 10 procent av daghemmens kvadratmetrar 2016 = - 2 894 m² > 26 046 m²/kommunala daghem 2016 25 daghem, 36 enheter Sammanlagt 28 940 m² 2026 20 daghem, 24 enheter Sammanlagt 28 132 m² > 808 m² mindre än 2016
SMÅBARNSFOSTRAN I SIFFROR 2026 20 kommunala daghem fem daghem färre än 2016 28 132 m² förändring jämfört med 2016-808 m² 14 daghem med 6 8 grupper 6 daghem med 3 5 grupper 8 (nuvarande) privata daghem 20 kommunala familjedagvårdare - 16 familjedagvårdare jämfört med 2016 15 privata familjedagvårdare samma som 2016 Hemvård: 700 barn samma som 2016 Dessutom öppen småbarnsfostran, klubbar, parker, familjekaféer, föräldragrupper, erbjuds i anslutning till daghem.
SMÅBARNSFOSTRAN I SIFFROR 2016 OCH 2026 2016 2026 Antal och procentuell andel av serviceutbudet Kommunala daghem 25 / 67,1% 20 / 66,0 % Privata daghem i Borgå 7 / 7,0 % 8 / 10,3 % Kommunala familjedagvårdare 36 / 4,3 % 20 / 2,1 % Privata familjedagvårdare 15 / 1,1 % 15 / 1,1 % Hemvård 732 / 20,4 % 732 / 20,4 % Dessutom tjänster inom öppen småbarnsfostran: klubbar, parker, familjekaféer, föräldragrupper.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET Bibliotekstjänster Kulturtjänster Idrottstjänster Ungdomstjänster Grundläggande konstundervisning Fritt bildningsarbete Kultur- och fritidsnätet 2016
BIBLIOTEKSTJÄNSTER Biblioteksnätet Huvudbiblioteket betjänar 20 000 22 000 invånare (639 737 lån) Meröppna bibliotek 2018 och till områdescentrum som utvecklas strategiskt Gammelbacka bibliotek betjänar cirka 10 600 invånare (93 425 lån). Meröppet bibliotek 2016. Vårberga bibliotek betjänar cirka 12 600 invånare (66 117 lån). Meröppet bibliotek 2017. Bokbussen betjänar daghem, skolor och invånare utanför centrum (76 367 lån) Ny bokbuss 2018.
KULTURTJÄNSTER Kulturtjänsterna fokuserar på utveckling av Konstfabrikens kulturverksamhet Kulturbyrån, Konsthallen, Galleri Hörnan. Studiorna 1 2 med privat grundläggande konstundervisning = Konststegen-aktörer, kurser samt Borgånejdens musikinstituts musiklekskola (100 elever). Ateljéutrymmen för konstnärer (20, kulturtjänsterna förbereder val av konstnärer, avtal och praktiska ärenden, lokalitetsledningen hyr ut lokalerna). Stöder Konstfabrikens dansskolas lokaler (900 elever) samt evenemang i Avanti-salen och Fabrikssalen. Galleri Gamla Kapplansgården avsägs, överförs till den tredje sektorn (utredning 2017). Konstnärshusets stipendiebostad avsägs, Konstfabrikens konstnärsbostad börjar användas residens (utredning 2017). Runebergs hem och Walter Runebergs skulptursamling Stöd för Borgå museum Konstmuseumsprojektet 2022 2024/Företagssamarbetsprojekt 57
IDROTTSTJÄNSTER Idrotts- och hobbylokaler Idrottslokaler (cirka 180), inkl. idrotts-, sim-, sport- och ishallar, närmotionsområden, skolornas idrottsplaner och gymnastiksalar, friluftsleder, badstränder, tennisbanor, skidspår, småbåtsbryggor och skridskobanor. Ånäshallen avsägs 5/2018, ersättande lokaler för budogrenar i Kokonhallen Ab:s lokaler.</7263> Motionsplatserna i anslutning till skolor och daghem bedöms separat i samband med eventuella förändringar i skol- och daghemsnätet med beaktande av bland annat den tredje sektorns roll. Exempel: Närmotionsplats för året runt-bruk samt gymnastiksal i Ebbo. Miniarena på gården till den svenskspråkiga skolan som läggs ner i Gammelbacka. 58
UNGDOMSTJÄNSTER Ungdomslokaler och områdescentra Zentra ungdomsgård, byrå, lokaler för inriktat och uppsökande ungdomsarbete Gammelbacka ungdomsgård Vårberga ungdomsgård, nya lokaler -206 m2 Borgbackens bandlokaler Navigatorn: kartläggning av en verksamhetslokal för sektorsöverskridande myndighetssamarbete >1.1.2017. KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Övik lägergård Användningsgrad 92 procent, 5 057 besök/år, 2 330 inkvarteringsdygn 59
GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Grundläggande konstundervisning Borgånejdens musikinstitut, WSOY-huset 2 500 elever, 44 500 undervisningstimmar, undervisning i nio kommuner Borgå konstskola, Borgåhuset, 950 elever, 5 500 undervisningstimmar, undervisning i två kommuner Grundläggande undervisning i teaterkonst på finska > Teaterskolan flyttas till den tredje sektorn (FSU/BUF) 1.1.2017 60
FRITT BILDNINGSARBETE KoMbi Porvoon kansalaisopisto Borgå medborgarinstitut KoMbi-huset, 19 000 studerande, 7 500 undervisningstimmar. 89 enheter, i regel i Borgå stads egna lokaler.. 61
KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET 2016 Huvudenheter Situationen 2026: Lösningar görs 2017 IDROTT UNGDOMAR BIBLIOTEK KULTUR GRUNDLÄGG ANDE KONSTUNDE RVISNING* Fritt bildningsar bete, KoMbi * Musikinstitutet och Konstskolan
SAMMANFATTNING/RESUMÉ Riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet. Utredningen har indelats i tre helheter: skola, småbarnsfostran, kultur och fritid. Det totala antalet barn kommer inte att öka. Färre lokaler och/eller effektiviserad användning. År 2026 är bildningssektorns lokaler trygga och sunda.