Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet
Den sociala konstruktionen av sociala problem Konstruktionsprocessen 1. Problemet uppmärksammas 2. Problemet definieras 3. Problemet legitimeras 4. Åtgärder planeras 5. Åtgärder genomförs (Blumer 1972)
Normalitet och Avvikelse Vad anses vara normalt under en viss tid och i en viss kultur? Hur behandlas personer som anses vara avvikande? Normalitetsförskjutning rskjutning
Olika perspektiv på funktionshinder Medicinsk/individuell modell Diagnos behandling normal funktion Social modell Samhällets förtryck skapar handikapp Relativ modell Handikapp skapas i mötet mellan en individ med funktionsnedsättning och en ickeanpassad omgivning/miljö
I den konventionella synen på handikapp likställs funktionshinder med ett patologiskt tillstånd och därtill hörande handikapp, vilket ses som en personlig tragedi. I den sociala modellen belyses i stället hur dessa människor utesluts av strukturer och processer i ett handikappande samhälle. Kort sagt utgör handikapp en form av socialt förtryck. (Barnes, C. och Mercer, G., i Tideman 2000)
Den medicinska/individuella modellen Vad har du för besvär som gör att du har svårt att hålla i, gripa om eller vrida saker? Hindrar dig dina hälsoproblem/funktionshinder från att gå ut så ofta eller så långt som du skulle vilja? Innebär dina hälsoproblem/funktionshinder att du måste bo tillsammans med släktingar eller någon annan som kan hjälpa dig eller se efter dig? Den sociala modellen Vilka defekter i utformningen av vardagliga föremål som burklock, flaskor och konservburkar gör det svårt för dig att hålla i, gripa om eller vrida på dem? Vad är det i den lokala miljön som gör det svårt för dig att röra dig i din omgivning. Är den kommunala servicen så dålig att du måste lita till att släktingar eller någon annan ger dig tillräckligt med personlig assistans? (Oliver 1990)
Individens förväntningar och aktivitetsförmåga Klassrummet (Mötet) Omgivningens förväntningar, Situationens krav, (bla. miljöanpassning) Delaktighetserbjudande, Inkluderande Delaktighetsinskränkande Marginaliserande (U. Janson)
En administrativ definition på utvecklingsstörning Intellektuell funktionsförmåga Social förmåga. Att möta omgivningens krav på att fungera i sociala sammanhang. Behov av särskilt stöd Utvecklingsstörning är r en relativ definition
En relativ innebörd av utvecklingsstörning Den som under sin skoltid är psykiskt utvecklingsstörd kan senare komma att falla utanför lagens tillämpning. Redan lagstiftningens utformning ger på detta sätt vid handen, att psykisk utvecklingsstörning inte får betraktas som något statiskt tillstånd. (Omsorgsförfattningar lagstiftning om utvecklingsstörda med kommentarer, Grunewald & Wessman 1974)
Syfte Vad betyder det att gå i en särskoleklass? Hur kan delaktighet och utanförskap se ut för elever i en särskoleklass?
Elever i grundsärskolan (särskoleklasser skolår 1-10) Elever i gymnasiesärskolan Olika lång tid i särskolan Olika skolbakgrund Olika framtida skollösningar (träningsskola, autismklass etc.) Elever som kan kommunicera verbalt En heterogen grupp elever
De hållde på hela tiden och bråka med mig För jag hade inga kompisar där det var jättetråkigt För jag ville inte vara där längre för det var jättemånga barn Kamratrelationer BRISTANDE SOCIAL DELAKTIGHET Jag måste ha hjälp hela tiden alltid gick fröken bort Då blev jag till slut trött i den armen jag räckte upp Ja hon (fröken) fattade inte på mig liksom Undervisnings- situationen BRISTANDE UPPGIFTSORIENTERAD DELAKTIGHET
Olika synsätt KATEGORISKT PERSPEKTIV Eleverna förlägger svårigheterna till sig själva RELATIONELLT PERSPEKTIV Eleverna ser svårigheterna i relation till omgivningens förväntningar, krav och stöd. Elever med svårigheter Elever i svårigheter
Särskolan som lösning på delaktighetsproblem Social delaktighet Det var bra, nu har jag förskräckligt många kompisar. Uppgiftsorienterad delaktighet Jag fick mer hjälp än på den andra skolan
.men skapar också nya utanförskapsproblem Här ute på gården är det en del som retas för att man går i särskola. De brukar säga Du kan inte läsa. Titta, där kommer CP-ungen, säger vissa
Jag har varit med om att kompisar som inte har gått i särskola, när de gått ut med mig t.ex, då känner jag att de låtsas som att de inte känner mig.
Särskolan en vanlig skola Nej, ungefär som en vanlig skola. Jag säger bara så här det är en helt vanlig klass.
.med vanliga elever I Man får lite extra hjälp? Ja, men det är inget mer därför vi går i särskola. Det är bara att jag inte kan så bra, att jag inte kan hänga med. Det är inte något mer därför jag går i särskola, för jag har gått i vanlig klass jämt förut. Fast mamma och jag tränar mycket på, så att jag sen kan gå ut ur särskolan. Vi tränar mycket hemma och läsa och så. I Så att du ska kunna gå i vanlig skola? Ja
Elevernas vanliggörande är inte förnekande är inte bristande insikt är en slags motberättelse
Elevernas vanliggörande Kontextuellt vanliggörande Eleverna berättar om särskolan som en vanlig skola och betonar likheterna med andra klasser. Använder beskrivningar som inte är kategoriserande. Individuellt vanliggörande Elevernas olika svårigheter beskrivs i neutrala termer, de var t.ex. en aning långsamma och behövde lite mer stöd än andra elever. Särskolan som en tillfällig lösning
Om att vara en resurs J Jag känner nästan hela klassen där som en klass alla är jättetrevliga där sitt inte här säger de inte. J Så hjälper de till om man inte kan I Händer det att ni hjälper dem om de inte kan någonting? J Ja, en flicka hjälpte mig med den där korgen jag känner hon hon går i Leifs klass I Så då kunde du hjälpa henne? J Nej, hon hjälpte mig.
Utökad delaktigetsrepertoar Social delaktighet Uppgiftsorienterad delaktighet Inflytande På vilket sätt man skulle delta i en aktivitet Vilka gemenskaper man skulle delta i Över sitt eget lärande Tillhörighet Administrativ tillhörighet Känsla av tillhörighet
Om inflytande och tillhörighet Jag hade valt något annat, som Martins syster. Hon går på Masten, då tog hon ett körkort. Skolan hjälpte henne med körkort. De betalade körkortet, halva, och hon fick betala halva. Men det fick inte vi. Hon går inte i sär heller. De som går i vanlig får välja ännu mer.
Tre typer av vanliggörande/motberättelser hos gymnasieeleverna Radikalt vanliggörande Omsorgsrelaterat vanliggörande Framtidsinriktat vanliggörande
Radikalt vanliggörande Peter: De gör fel för de vill få in mig på fritids. Det vill ju inte jag göra. Jag är en vanlig person. Peter Massor av rullstol och sånt. Det är det jag inte gillar./ /Jag är en vanlig person. De fattar ingenting.
Han behandlades aldrig annorlunda säger brodern. Jag vänder mig till Peter och frågar om han kan minnas om han någon gång kände sig annorlunda. Peter svarar Nej, och jag uppfattar att han verkar undrande inför frågan. Brodern flikar snabbt in att Han är ju inte annorlunda./ /
.och ovanlighet?? Peter saknar handikappinsikt. Jag har jobbat med det i fyra år, men föräldrarna motarbetar det. De säger att de aldrig tagit ordet utvecklingsstörd i sin mun. Det är synd, har jag sagt till dem. Detta är min stora sorg att jag inte lyckats nå fram med det. Peter har en bild av sig själv som en speciell person med speciell begåvning. Jag är orolig för hur det kommer att gå för Peter när han kommer ut i samhället, att det kommer att gå illa.
Omsorgsinriktat vanliggörande Lena: Det var ju en värme och klassanda när jag kom dit liksom. Man togs emot med öppna armar liksom, det var något som man nästen aldrig har varit med om förut. Sedan fick man varsin fadder också, de som kom dit.
I Träffar ni de eleverna som går på stora skolan någonting? Lena Nej I Ni har ingenting tillsammans med dem? Lena Nej. Om man inte går ner till biblioteket förstås. I Går man ner till biblioteket? Lena Inte ofta. Någon gång per år. I Vad tycker ni om det, att det är så stort avstånd. Skulle ni vilja att ni var mer tillsammans eller känns det skönt? Lena Nej det känns skönt så här. Lite avgränsad. Det blir inte lika mycket mobbning
Lena I Lena I Lena I Lena Alla är förtidspensionärer när de slutar. Det är så med handikappade, det blir alla handikappade. / / Tror du att alla tycker att det är så bra som du tycker? Nej (övertygad) det är flera som inte tycker det. Men man kan inte välja då? Nej det går inte. Det är försäkringskassan som gör det. Men vad beror det på att alla blir förtidspensionerade? Nej alla har något handikapp så att det är svårt ute på arbetsmarknaden. Då blir man förtidspensionär i stället, det blir lättare för platscheferna då, att placera in oss.
Framtidsinriktat vanliggörande Sara Jag skulle ha klarat att gå i vanlig, men med extra hjälp då av någon personlig assistent. Men det var svårt tyckte mina föräldrar att välja det eller särskola. Men jag tycker att det har hjälpt mig att gå i särskola. I Är du rätt nöjd med det? Sara Ja, det är jag, om man behöver lugnare takt så, det är ju inget fel med det Det är ju bra att man kan få hjälp om man behöver. Det skulle nog ha varit lite svårare för mig att lära mig om jag hade gått i vanlig klass kanske. Det är ganska högt tempo och så där.
Sara Pappa Sara Hon (föreståndaren) säger liksom att Jag ser inget fel på dig och så, Du är ju som alla andra. Det känns bra när hon tycker så. Jag tycker ju själv att vad är det för fel på mig liksom? Men det är inget fel på dig. Nej, exakt. Det är ingen som kan tro att jag har gått i någon särskola. En del ser ju lite speciella ut, i ansiktet kanske sådär.
Radikalt vanliggörande Avstånd från det som associerar med särskilda rättigheter och särskild omsorg. Omsorgsrelaterat vanliggörande Vanliga aktiviteter men i en särskild omsorgstillvaro. Få kontakter med personer utan funktionshinder. Framtidsinriktat vanliggörande Den särskilda organiseringen är tillfällig men också nödvändig för att kunna få tillgång till de gemensamma arenorna. Det var i den specifika skolkontexten som ovanligheten hörde hemma. (jmf den segregerande integreringen)
Några slutsatser RESULTAT Eleverna ser sin tillhörighet till särskolan som både en möjlighet och en begränsning i sina delaktighetssträvanden. Eleverna hanterade sin tillhörighet till särskolan på olika sätt, genom olika typer av vanliggörande. Eleverna bortser inte från att de har individuella svårigheter men kategoriserar inte sig själva som utvecklingsstörda Elevernas resonerande kring särskolan är inte lika svartvita som andras beskrivningar
Eleverna har ett relativt synsätt på sin administrativa tillhörighet till särskolan Tillfällig Sedd i relation till vilket stöd de kunde få i grundskolan Sällan en självklar lösning på sina individuella svårigheter Förstod dem i relation till de krav som ställdes De var föränderliga, man kunde utvecklas
Stora likheter med officiella synsätt och lagstiftning Den officiella relativa definitionen av utvecklingsstörning Strävan mot en skola för alla och att all segregerad undervisning skall vara tillfällig Dock inte alltid med en rådande praktik där det ofta finns konkurrerande mål
Kristina Szönyi kristina.szonyi@spsm.se