PROGRAM FÖR PLANLÄGGNING AV Kv SKEPPAREN I STRÖMSTAD STRÖMSTADS KOMMUN DNR: SAMRÅDSHANDLING Till planen hör följande handlingar: o Programskiss, plankarta med illustration av preliminärt förslag o Programhandling, beskrivning (denna) o Trafikutredning Kv Skepparen Strömstad (WSP Samhällsbyggnad) NORMALT PLANFÖRFARANDE DATUM : 2007-03-13 Sida 1 (16)
1. INLEDNING Planeringens syfte Planens syfte är att möjliggöra moderniseringar och viss förtätning inom kvarteret. Moderniseringen innebär framförallt en genomgripande förbättring av tillgängligheten både i den yttre miljön och inom bostadshusen. Den avsedda förtätningen innebär kompletteringsbebyggelse (bostäder) och en utökning av det underjordiska garaget. Ett mål är också att åstadkomma en större samordning av fastigheterna inom kvarteret, både vad gäller användning och tekniska försörjningssystem. Planområdet Planområdet består av kvarteret Skepparen i centrala Strömstad. Arbetsorganisation Planförfattare är Per Rathsman, arkitekt MSA, Rathsman Arkitektkontor AB, som arbetar som extern konsult på uppdrag av Strömstadsbyggen. Arbetet bedrivs i nära samarbete med Strömstads kommun genom planeringsarkitekterna Elin Solvang och Björn Richardsson. Planhandläggning, samråd och övrig administration av planarbetet såsom det beskrivs i plan- och bygglagen utförs av Strömstads kommun. 2. SAMMANFATTANDE REKOMMENDATIONER Tillgänglighetsanpassning av befintlig bebyggelse ska göras med nya ramper, trapphus och hissar. Ett av husen, Surbrunnsgatan 6, se illustrationen nedan, har dåliga förutsättningar för tillgänglighetsanpassning. En ombyggnad skulle bli omfattande och hota att förvanska byggnaden. Eftersom byggnaden innehåller många smålägenheter skulle antalet lägenheter bli betydligt färre vid an tillgänglighetsanpassning. Den ska istället bevaras som vittnesbörd om sextiotalets hyreshusbyggande. Aktuella och framtida renoveringsåtgärder ska därför utföras med omsorg om bevarandevärda kvalitéer i samråd med antikvarisk kompetens. Den nya bebyggelsen ska anknyta till den gamla i skala, orientering, entréförhållanden mm. Samtidigt ska den ge uttryck för en ny inställning med en lättare karaktär med större glasade ytor, mera lekfull och mindre stram. Kvarteret ska förtätas med byggnader för bostäder, med inslag av lokaler för service, handel och restaurangverksamhet. Förtätningen är önskvärd för att förstärka och komplettera utbudet av lägenheter och lokaler i området, och dessutom nödvändig för att skapa ett ekonomiskt underlag för tillgänglighetsanpassningen av den befintliga bebyggelsen. Förtätningen sker med byggnadskroppar i form av slanka lameller (9-10 meters bredd), som placeras i kvartersgräns, och i ett par fall även byggnadskroppar som löper vinkelrät från kvartersgräns inåt i kvarteret, för att skapa en mer intim rumslighet med mindre gårdar. Samtidigt ska det vara möjligt för gående att passera genom kvarteret, både från norr till söder och från öster till väster. För att bereda plats för en rationell komplettering och förtätning av kvarteret rekommenderas att trävillan flyttas till en annan tomt, helst i ett närliggande kvarter, där den kan passas in i bebyggelse av liknande karaktär. Sida 2 (16)
Programintentioner Sida 3 (16)
3. HISTORIK Under slutet av 1800-talet härjades staden av flera bränder och den nya bebyggelsen efter bränderna uppfördes efter en stadsplan från 1881. Genom det nuvarande kvarteret löpte en gata i öst-västlig riktning, Norra Långgatan. Det som idag är kvarteret Skepparen, var tidigare fyra kvarter med mera småskalig bebyggelse. Norr om Norra Långgatan låg de två kvarteren Alen och Muraren, som hade småskalig trähusbebyggelse av typiskt bohusländskt snitt. Fortfarande finns ett av dessa trähus med hög stengrund kvar. De två kvarteren söder om Norra Långgatan var kv Målaren och kv Skepparen, båda med centralt läge vid Strömsån och Norra Hamngatan. Här och på tvärgatorna Norra Klevgatan och Surbrunnsgatan växte stora och ofta rikt utsmyckade stenhus upp i slutet av 1800-talet och kring det förra sekelskiftet. Det var påkostade centrumhus med butiker i bottenvåningen och fina våningar på de övre planen. På 1950- och 60-talen kom en ny våg av stora förändringar. Då revs mycket av den småskaliga bebyggelsen. Nytillskottet i kv Skepparen bestod framförallt av nya bostadslängor i tre våningar med hyreslägenheter. 4. PLANFÖRHÅLLANDEN Översiktsplaner I gällande Översiktsplan för Strömstads kommun, antagen 2002-05-16, anges följande kommunala mål för centralorten : Bostadsområden skall planeras så att likvärdighet i boendet eftersträvas avseende social struktur, tillgänglighet för funktionshindrade personer, samhällsservice, kommunikationer, handel, arbetstillfällen bebyggelsestruktur, rekreation och grönområden. Tillgången till anpassade bostäder bör utökas i centralorten då behovet av bostäder där är stort för äldre, funktionshindrade och ungdomar. Planeringen av bostäder ska ske utifrån den aspekten att strömstadsborna inte ska behöva byta bostad på grund av att man befinner sig i olika stadier i livet. Ett förslag till fördjupad översiktsplan för Strömstads stadsområde har tagits fram under 2006. I samrådsversionen från 2003 anges området för bostäder/centrumverksamhet. Detaljplaner För området (Kv Skepparen) gäller en detaljplan (14-STR-34) fastställd 1962-12-07. Detaljplaner som gränsar till området är : - i öster 1486-P92/10, Kv Färgaren och Riddaren, antagen 1992-04-23, - i söder 14-STR-28, Kv Kvarnen, fastställd 1961-07-20, - i väster 14-STR-38, Kv Fiskaren, fastställd 1963-01-19, samt - i norr 14-STR-90, Strömstad, fastställd 1937-04-16, och 14-STR-51, Rådhusberget, Bergsliden, fastställd 1966-11-11. Sida 4 (16)
Gällande detaljplan från 1962 Sida 5 (16)
5. NULÄGESBESKRIVNING Markanvändning Service Kvarteret är bebyggt med lamellhus som är placerade i huvudsak utmed kvartergränsen. Miljön innehåller bebyggelse från olika epoker, och vittnar om en gradvis förtätning och införande av större byggnadstyper och tätare struktur, allteftersom staden växt och området fått alltmer roll som centrumbebyggelse. Den nuvarande bebyggelsen kan grovt delas in i fem olika typer. 1. Äldre bostadsbebyggelse av västkustkaraktär, en-två familjhus av trä i en-två våningar. Ett ensamt bostadshus av trä i traditionell bohusländsk stil finns kvar av den tidigare småskaliga bebyggelsen från 1800-talet. 2. Äldre innerstadsbebyggelse för verksamheter 3. Äldre flerbostadshus i sten/tegel med butikslokaler och liknande i bottenplanet. Dessa återfinns i tre av kvarterets hörn och är vackra och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, särskilt de två nobla husen som markerar kvarterets utrsträckning utmed Norra Hamngatan. De strategiska lägena i kvarterets hörn gör husen särskilt betydelsefulla, vilket på ett medvetet sätt utvecklats i husens utformning. 4. 1960-talsbebyggelse bestående av flerbostadshus med inslag av butiks- och verksamhetslokaler. Denna bebyggelse dominerar idag kvarteret. De utgörs av lamellhus i tre våningar, oftast placerade i kvartergräns, och någon gång fortsättande i vinkel in mot gården. 5. 1980-talsbebyggelse bestående av ett loftgångshus som sprängts in i hjärtat av kvarteret, centralt i gårdsmiljön. Idag finns ett tiotal flerbostadshus i området, innehållande 147 lägenheter (de kulturhistoriskt intressanta hörnhusen oräknade). Till dessa hör ett underjordiskt parkeringsgarage som innehåller ett hundratal platser. Parkeringsplatser finns också som kanstensparkering längs Surbrunnsgatan och Norra Bergsgatan samt på innergårdar till hörnfastigheterna. Tillgängligheten i kvarteret är generellt låg. Hissar saknas i flerbostadshusen och situationen förvärras av att det är en halvtrappa även till de lägenheter som ligger närmast entréplanet. Flera av byggnaderna innehåller lokaler i bottenvåningarna, framförallt butikslokaler och ett partre restauranger/serveringar. Det är nära till handel och service i centrala Strömstad. Sida 6 (16)
6. OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR Landskapsanalys, topografi, vegetation, lokalklimat Geologi Markägoförhållanden Kvarteret är disponerat som ett storgårdskvarter där byggnaderna står i kvartergräns och utgör en mur mot omgivningen. Gårdsmiljön innanför har utformats som en gemensam utemiljö med parkkaraktär. Gräsmattor, planteringar och träd har anlagts som en helhetlig miljö med gångvägar och uteplatser. Man upplever ingen skillnad mellan de ytor som anlagts på det underjordiska garaget och där det inte finns någon underbyggnad. Det ska tilläggas att alla fastigheter inte ingår i den gemensamma gårdsmiljön. I samband med planändringen kan ändringar i ägarstrukturen komma att ske som möjliggör att fler fastigheter kan ingå i den gemensamma utemiljön. Gårdsmiljön utgör också entrésida för majoriteten av de boende i kvarteret. I samband med den fortsatta planeringen ska en översyn göras av gårdsmiljöns funktionella och estetiska utformning göras. Den befintliga bebyggelsen ligger till stor del grundlagd på berg, samt på det underjordiska garaget. En geologisk undersökning kommer att utföras inför detaljplaneprocessens samrådsskede. Marken ägs av Kv Skepparen 3: Kv Skepparen 4: Kv Skepparen 8: Kv Skepparen 9: Kv Skepparen 10: Kv Skepparen 11: Kv Skepparen 12: Befolkning Inom området bor 346 personer (SCB 2006). Kulturmiljö Trafikbuller Staffan Lidén (1/3), Gunborgavägen 4, 427 37 Billdal Bertil Gustafsson (1/3), Billdals Hagenväg 37, 427 37 Billdal Kjell Godsäter (1/3), Konvalevägen 5, 437 31 Lindome HB BSG Fastigheter, Nilssonsberg 5, 411 43 Göteborg Staffan Lidén (1/3), Gunborgavägen 4, 427 37 Billdal Bertil Gustafsson (1/3), Billdals Hagenväg 37, 427 37 Billdal Kjell Godsäter (1/3), Konvalevägen 5, 437 31 Lindome AB Strömstadsbyggen AB Strömstadsbyggen AB Strömstadsbyggen AB Strömstadsbyggen Området ingår i den centrala och historiska delen av Strömstads stadsområde. Inom området finns olika typer av bebyggelse som vittnar om historiska skeden i stadens utveckling. Inga kända fornlämningar finns inom området. De gator som omger kvarteret har fordonstrafik. Området är centralt beläget och trafiken kan tidvis vara intensiv. Buller från trafiken ska undersökas, för att avgöra om åtgärder är påkallade för att ljudisolera byggnader. Gårdsmiljön är ganska skyddad, eftersom byggnaderna skärmar av. Uteplatser kan därför förläggas till gårdssidan utan större risk för besvärande buller. Mätningar behöver dock göras på vissa ställen där det finns släpp mellan byggnaderna för att avgöra hur myckat buller som läcker in i kvarteret. Sida 7 (16)
7. BEBYGGELSEFÖRUTSÄTT- NINGAR - ANALYS Områdesbeskrivning Trafik Området sluttar från norr till söder mot Strömsån. Kvarteret har en ojämn struktur vad gäller bebyggelseinnehållet. Sammansättningen av byggnader vittnar på ett ovanligt levande sätt om den förändring över tiden som kvarteret genomgår (se ovan Markanvändning ). Några av de äldre byggnaderna som rymmer verksamheter och lager har en låg byggnadsteknisk och arkitektonisk standard och får anses som saneringsmogna. Dessa ligger i kvarterets nordöstra del. Strömstadsbyggen har förvärvat denna del av kvarteret vilket ökar möjligheterna till en samordnad utveckling. Den äldre trävillan är kulturhistoriskt intressant, men har blivit en ensam exponent för en typ av bebyggelse som i övrigt trängts undan från stadens centrala lägen. Strömstads centrala delar karakteriseras till stor del av bebyggelse med sadeltak av tegel, något som är viktigt att beakta i utformningen av nya hus. Den nya bebyggelsen bör utformas så att den inte skymmer viktiga vyer i stadsbilden. Här ställer närheten till det imposanta stadshuset särskilda krav.@ Kvarteret är befriat från fordonstrafik i det inre, bl a tack vare det underjordiska garaget. Gårdsmiljön har ett system av gångvägar för de fastigheter som ägs av Strömstadsbyggen. Gångvägssystemet kan utvecklas ytterligare i samband med en förtätning och homogenisering av markanvändningen. 8. Sida 8 (16)
9. PROGRAMSKISS En skiss till hur området skulle kunna utvecklas och förtätas har tagits fram av Skanark Arkitekter på uppdrag av Strömstadsbyggen. Markanvändning Programskissen präglas av ett helhetsgrepp på kvarteret för att lösa tillgänglighetsfrågor och att skapa en mer samordnad markanvändning. En fortsatt förtätning av området ingår också i förslaget. Den nya bebyggelsen kommer huvudsakligen att bestå av lamellhus i 3 till 4 våningar. Förslaget innehåller ett tillskott om 65 lägenheter. Hushöjden blir varierande beroende på höjdoch siktförhållanden. Det äldre trähuset av bohusländsk karaktär flyttas till en ny tomt utanför kvarteret. Förslaget innehåller också en utvidgning av det underjordiska parkeringsgaraget med cirka 100 platser. En del av garagets utvidgning görs i två plan med ett terrassbjälklag i kvarterets nordöstra hörn. Antalet garageplatser ökas för att uppnå P-normen 1,2. I skissen ändras också trafikföringen, framförallt en ändrad tillfart till det underjordiska parkeringsgaraget. Infarten till garaget flyttas från Norra Hamngatan till Norra Klevgatan. Norra Klevgatan är idag enkelriktad. I det fortsatta planarbetet ska det utredas om det är lämpligt att ändra detta förhållande. Tre alternativ har diskuterats, fortsatt enkelriktning, dubbelriktad trafik på en sträcka från Norra Hamngatan till garageinfarten, samt dubbelriktad trafik längs hela kvarteret. Konsekvenser av de tre alternativen ska utredas. Bland annat påverkas parkeringsplatserna på östra sidan av N Klevgatan. Exploateringsekonomi Förtätningen av området ger ekonomiskt underlag för genomförande av modernisering och åtgärder för tillgänglighet mm. Energiförsörjning Uppvärmningen av Strömstadsbyggans fastigheter sker huvudsakligen från en bergvärmeanläggning i kvarteret. Denna behöver byggas ut för att täcka effektbehovet för den nya bebyggelsen. Nya hål avses tas under och runt nybyggnation. En värmecentral finns i hus å Norra Bergsgatan 4 (VP samt oljepannor). En undercentral finns i hus å N Hamngatan 7. En undercentral finns i hus å N Långgatan 5 (80-talshuset mitt i gården). En ny värmecentral föreslås lokaliserad till ny byggnad Nya hörnhuset. Sida 9 (16)
Sida 10 (16)
Modellstudie av den nya bebyggelsen vy från sydost Sida 11 (16)
Visualisering av den nya bebyggelsen i Strömstads stadslandskap : Vy från Östra Klevgatan Nedan samma vy utan den nya bebyggelsen. (foto från januari 2007) Sida 12 (16)
Visualisering av den nya bebyggelsen i Strömstads stadslandskap: - Vy från terrassen på Laholmen Lilla bilden visar samma vy utan den nya bebyggelsen (foto från januari 2007). Sida 13 (16)
Visualisering av den nya bebyggelsen i Strömstads stadslandskap : Vy från Norra Bergsgatan Nedan samma vy utan den nya bebyggelsen (foto från januari 2007). Sida 14 (16)
Sida 15 (16)
Visualisering av det nya gårdshuset med gavel mot Norra Hamngatan. I översta våningen finns ett loft under pulpettaket. 10. PLANARBETETS BEDRIVANDE Planprocessen handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL). Programsamråd och möte med de boende kommer att ske under vintern 2006/2007 med preliminär start i december 2006. Ett detaljplaneförslag med samråd tas fram under våren 2007, med samrådsutställning i maj eller juni 2007. Bearbetning av förslaget och utställning av planförslaget kan ske i början av hösten 2007. Antagande av planen bör kunna ske i mitten av hösten 2007. Sida 16 (16)