UNDERSÖKNINGAR ENLIGT KLOTs~ METODEN AV NÅGRA TRÄIMPREG~ NERINGSMEDEL

UNDERSÖKNINGAR ENLIGT KLOTs~ METODEN AV NÅGRA TRÄIMPREG~ NERINGSMEDEL UNTERSUCHUNGEN OBER HOLZIMPRÄGNIERUNGSMITTEL NACH DER KLOTZCHENMETHODE STUDIES ON WOOD PRESERVATIVES ACCORDING TO THE BLOCK METHOD AV JOHAN EDEN och ERIK RENNERFELT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT, BAND35 Nr 10 Centratr., Essete, Stockhom 1946 642740

JOHAN EDEN o. ERIK RENNERFELTe UNDERSÖKNINGAR ENLIGT KLOTS METODEN A V NÅGRA TRÄIM PREGNERINGSMED EL. FÖRORD. Under hösten rg4r träffade Järnvägs-, Teegraf- och Vattenfasstyreserna jämte Boidens Gruvaktieboag en överenskommese att genom en av dem tisatt kommitte undersöka vissa impregneringsmedes förmåga att mot röta skydda trävirke, närmast kraftedningsstopar och siprar. Denna >>Kommitte för kommunikationsverkens träskyddsfrågon> (träskyddskommitten) har bestått av: Överdirektör E. SYLWAN, ordförande Byråchef E. SVENSSON, Teegrafstyresen F. byråingenjör E. MoLIN, Järnvägsstyresen Jägmästare J. EDEN, Vattenfasstyresen Civiingenjör B. i.ä.ger, Boidens Gruvaktieboag Före krigsutbrottet I939 hade nämnda statsverk för egna impregneringar av stopar, siprar och annat virke så gott som utesutande använt kreosotoja eer en bandning av denna oja med skifferoja. Teegrafstyresen hade även i rätt stor utsträckning impregnerat med kopparvitrio. De nämnda ojorna importerades från meaneuropeiska stater. I och med krigsutbrottet I939 omöjiggjordes denna import. Boidens Gruvaktieboag hade emeertid några år tidigare eer år I935 fört i marknaden ett arseniksat (i det föjande kaat Boidensat), som av boaget rekommenderades för impregnering av trä. I Tyskand användes för samma ändamå ett sat (Basiit UA), som jämte arsenik även innehåer fuor och dinitrofeno. Båda dessa sater voro vid krigsutbrottet tigängiga i Sverige, och det uppgavs även, att de i fortsättningen kunde erhåas i tiräckiga kvantiteter. Inom nämnda kommunikationsverk rådde vid denna tidpunkt tvekan om viket av de två saterna, som var att föredraga. En inom Vattenfasstyresen under år rg4r verkstäd provning av dessa saters konserveringsförmåga hade icke ämpat fu karhet härom. I syfte att utreda om det svenska satet I...tfedd. från Statens Skogsforskningsinstitut. Band 35 :ro.

2 JOR-\N EDEN OCH ERIK RE:\XERFELT 35: H var ika användbart som det tyska började nämnda kommitte sitt arbete i december månad rg4r. De provningar, som kommitten ansåg erforderiga för ifrågavarande undersökning, voro föjande. r. vfykoogisk provning enigt den s. f. hotsmetoden. Såsom kontro på den av Vattenfasstyresen kort förut verkstäda undersökningen besöt kommitten att upprepa denna. Motiveringen härför var des att den mykoogiska provningen torde få timätas en väsentig betydese, des att iknande undersökningar numera i stor utsträckning utföras utomands, speciet i Tyskand. En jämförese med utändska resutat kan härigenom erhåas. Önskvärt ansågs vara att medtaga rötsvampar av både svensk och tysk härkomst. En jämförese mean aktiviteten hos svampar av svenskt och tyskt ursprung kan på så sätt företagas. z. Fätförsök kompetterade med s. k. rötkammarförsöh. Att genomföra en provning, som bättre än kotsmetoden ansuter sig ti virkets praktiska användning, fann kommitten vara viktigt. Dyika s. k. fätförsök ha under senare år i stor utsträckning igångsatts i Amerika men också i Sverige. Dessa senare ha b. a. utförts av Boidens Gruvaktieboag devis under medverkan av Statens Provningsanstat. Samtiga försök äro genomförda med användning av sågat virke i kena dimensim~er. För att få resutaten från fätförsöken ännu mer överensstämmande med verkigheten borde de kompetteras med försök på rundvirke. Vidare förordades, att paraet med fätförsöken anordna s. k. rötkammarförsök för att kunna studera om ett snabbare rötföropp därvid erhåes än vid fätförsök. 3 Förgiftningsfaran genom satimpregnerat virke. Sedan kommitten fått kännedom om att en de fa förekommit, varvid förgiftning av kreatur gepom satimpregnerade trästopar kunde misstänkas ha skett, besöt kommitten i mars månad 1942 att göra denna fråga ti föremå för undersökning. Frågan ansågs vara av så stor praktisk betydese för aa kommunikationsverken, att denna åtgärd var motiverad. Förgiftningsrisken för människor har också ansetts böra bi föremå för uppmärksamhet även om någon direkt anedning ti misstanke i det avseendet hittis icke framkommit. Av nämnda tre undersökningar är den mykoogiska numera sutförd och i föreiggande uppsats meddeas resutaten från denna undersökning.

35:Io TRÄIMPREGNERINGSMED EL 3 Innan träskyddskommitten tog hand om ifrågavarande provningar hade Statens Provningsanstat på uppdrag av Boidens Gruvaktieboag panagt vissa undersökningar och för den sku konfererat med representanter för de intresserade kommunikationsverken. Detta förberedande arbete hade resuterat i att provningsanstaten med hjäp av professor T. LAGERBERG uppgjort ett program för en mykoogisk undersökning. Detta program byggde i huvudsak på ett utförande enigt de tyska DIN-normerna. För kommittens uppdragsgivare var det av stort intresse att få undersökningen utförd utan dröjsmå. För den sku träffade kommitten ett avta med statens skogsforskningsinstitut om att undersökningen beträffande den mykoogiska deen skue utföras av nämnda institut. Med Statens Provningsanstat överenskoms, att provvirkets tiredning, impregnering och samtiga viktsbestämningar skue utföras på denna anstat. Vid skogsforskningsinstitutet har fi. dr E. RENNERFELT och vid provningsanstaten tekn. dr B. THu NELL varit arbetsedare för undersökningen. För det intresserade och givande samarbete, som träskyddskommitten haft förmånen att ha med nämnda institutioner ber jag å kommittens vägnar att här få uttaa ett varmt tack. Stockhom i jui I946. EINAR SYLWAN.!*-Meddeande från statens Skogsforskningsi11stitut. Band 35: IO.

35:ro INLEDNING. För att pröva etf impregneringsinedes värde mot rötsvampar använde man tidigare den metoden, att kuturer av rötsvampar fingo växa på matagar med tisats av medet ifråga. Som orienterande prov har en dyik metod ett visst värde, men på grund av agarsubstratets speciea natur kunna bestående sutsatser beträffande impregneringsmedets förmåga att skydda trä knappast dragas av dyika försök. Därför använder man numera, speciet i Tyskand, vid prövning av impregneringsmede en mykoogisk aboratorieprovning på små träkotsar. Dessa kotsar, som tiverkas av vedens spint, impregneras med ifrågavarande mede och inäggas därefter i speciea gaskovar, innehåande en renkutur av en viss känd rötsvamp. Vid sidan om denna impregnerade kots paceras en oimpregnerad kontrokots. Denna senare är avsedd att vara en indikator på att den använda svampkuturen är ivskraftig. Sedan försökskotsarna fått igga i dessa kovar under viss tid, i rege 3-4 månader, konstateras angreppets storek genom mätning av den viktsförust, som kotsarna ti föjd av svampens verksamhet idit. Denna s. k. kotsmetod (LIESE och medarbetare I935) har under senare år kommit ti vidsträckt användning, då det gät att inom reativt begränsad tid skaffa sig en uppfattning om värdet av ett träimpregneringsmedel För materiaprovning i amänhet ha i Tyskand särskida normer (s. k. DIN-normer) utarbetats. Dessa äro utgivna genom >>Deutscher Verband fiir die Materiapriifungen der Technik» och normer gäande provning av träimpregneringsmede (>>Priifung von Hozschutzmitte») ha beteckningen HDVM 2IJ6. KAP. I. Trämateriaet och dess behanding. a. Provkotsarnas förarbetning. För att få provmateriaet så enhetigt som möjigt utvades en för ändamået ämpig ta från Boxhoms Bruks marker i norra Småand. Denna trakt ansågs representativ för ett gott stopvirke. Från denna ta ha samtiga provkotsar erhåits. Uttagningen av kotsarna har tigått så, att taens kvistfria de först uppsågats i ca I2 cm breda trissor. Dessa ha märkts med bokstäver i öpande föjd nedifrån och uppåt. Den första trissan, beägen ca 2 m

35: IO. 'FRÄIMPREGNERINGSMEDEL 5 från rotändan, har betecknats med A, nästa med B o. s. v. Trissor ha sågats ur stammen ti en höjd av 8m ovan stubbhöj d. Från varje trissa ha kotsar i dimensionen 2 X 3 X I2 cm utsågats ur spintveden. Denna dimension har vats med hänsyn ti. att kotsarna efter torkning och dening på mitten skue kunna sågas ti två kotsar av normenig dimension. Denna är I;5X2,5X5,o cm. Kotsarnas ängd har tagits paraet med stammens ängd och deras bredaste sida har vid sågningen föragts i det närmaste paraet med ett radiasnitt. Utsågningen har vidare skett så, att kotsarna icke kommit närmare spintens inner- eer ytterkant än 5 mm. Denna utsågning hai' utförts på Provningsanshiitens aboratorium i Stockhom. Inom varje trissa ha samtiga dubbekotsar märkts med trissans bokstav och ett öpande nummer. Numreringen har skett motsos, varvid atid kots nr I egat mot norr. Detta kotsmateria har sedermera fördeats på ett anta försöksserier. Kotsar tihörande en försöksserie och avsedda för samma behanding ha uttagits spiraformigt efter ett speciet schema från roten och uppåt. Kotsar ingående i en och samma serie ha på detta sätt bivit jämnt fördeade från stammens oika dear, varigenom de bästa förutsättningar funnits fö~ att kotsmateriaet bivit. ikformigt för var och en 'av de oika.. ' försöksserierna. Sammq_nagt ha över I ooo kotsar på så sätt uttagits och märkts, viket arbete var sutfört den 13/ 11 I94I. Kotsarna voro då reativt fuktiga och för deras nedtorkning ti ufttorrt tistånd uppades de i ett rum med vanig rumstemperatur. Den 5/12 I94I påbörjadesjustering och putsning av kotsarna. Härvid sågades dessa med speciasågkinga ti sina normeniga mått I, 5 X 2, 5 cm. Varje kots deades samtidigt i två ika dear A och B, vardera med en ängd av ca 5 cm. Arbetet med justering och märkning var sutfört den 12/12 I94I. Kotsarna uppades för ytterigare torkning i ett rum med vanig rumstemperatur. Avsikten med att uppdea den ursprungiga I2 cm ånga kotsen i en A- och en B-kots var, att A-kotsarna skue användas för den direkta provningen under det att B-kotsarna skue utgöra reserv och därjämte event. användas för kemisk anays m. m. Kotsar, som efter torkningen visade sig behäftade med hartsfickor och andra ojämnheter, ha redan från början utsorterats. b. Provkotsarnas beredning före impregnering.. Provning enigt DIN-normerna går ut på - såsom förut nämnts - att b. a. medest vägning konstatera hur stor de av vedsubstansen, som under försökstiden förtäres av rötsvampen. Därför har kotsarnas torrvikt uppmätts

6 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35: IO före och efter angreppet och skinaden i vikt utgör ett mått på angreppets storek. Torkningen har skett i en specie vacuumtorkanäggning vid 50 C och 10 mm Hg (abs. tryck). Efter ungefär 4 dygn hade kotsarna uppnått konstant vikt. Efter denna torrviktsbestämning pacerades kotsarna i en konditioneringskammare, vars uft hade sådant tistånd, att träets fuktighetshat i jämvikt motsvarade 12 %- Denna fuktighet kunna kotsarna såunda antagas ha håit vid efterföjande impregnering. c. Provkotsarnas impregnering. De använda impregneringsmeden äro: Kreosotoja Basiit UA Boidensat och Boidens fuorsat. Kreosotafan har uppfyt de fordringar, som uppstäts i )>Skandinawische Lieferungsbedingungen fiir Steinkohenteerö zur Hozimprägnierung)> av okt. 1936. Fenohaten var 8,9 %- Destiatet vid 210 C var 1,o % och vid 235 o C J,S %- Ojans specifika vikt uppmättes ti 1,o64.1 De båda saterna Basiit U A och Boidensat ha utvats från sauförd handesvara och ha enigt av Provningsanstaten utförda anayser visat sig innehåa nedan angivna procentsatser av oika ämnen. Basiit UA Natriumarsenat (Na 2H As0 4) 2!,8% Natriumbikromat (Na 2Cr 20 7 + 2 aq.).... 35, 0 % N atriumfuorid (NaF).... 27,0% Dinitrofeno (C 6H 3 (OH) (N0 2) 2)... I2,o% Fukt och föroreningar.......... 4, 2 % ---- Summa roo,o% Boidensat (Sv. pat. 96138) As 20 5 beräknat som 3 H 3 As0 4 + 2 Na 2H As0 4........ N atriumbikromat (Na 2Cr 20 7 + 2 aq.).... Zinksufat (ZnS04 + 7 aq.).... Fukt och föroreningar..... 39,5% r6,5% 43, 0 % r,o% Summa roo, o % Enär fuor ingår som väsentig beståndsde i ett ferta utändska impregneringsmede (Basiit, Thanaith m. f.) framförde Vattenfasstyresen det 1 Det bör anmärkas att den kreosotoja, som vid tidpunkten för försökens igångsättande fanns disponibe inom andet, endast utgjordes av mindre restpartier. Ett par sådana partier undersöktes på Provningsanstaten och befunnos ej fut uppfya fordringarna. roo kg av en från impregneringsanäggningen i Åsbro erhåen oja destierades och renades därför på AB. Johan Ossons Tekn. Fabrik i Uvsunda, varefter den kunde godkännas med ovan angivna värden.

35:ro TRÄIMPREGNERINGSMED EL 7 önskemået, att även ett svenskt mede innehåande fuor skue medtagas i undersökningen. För försöksändamå framstäde därför Boidens Gruv AB ett fuorsat (i detta arbete benämnt Boidens fuors at), som b. a. innehö 19,5 % arsenik (beräknad som AsP 5) och 3,4% fuor. Vid impregneringen ha av ojan använts två och av saterna tre oika koncentrationer. I första hand avsågs att provningen skue ske med den.mängd sat eer oja, som motsvarade en i praktiken använd och av tiverkaren rekommenderad mängd. För Boidensatet användes såunda en satupptagning av 10,5 kg totasat pr m 3 rundvirke. Vid impregnering av rundvirke är det endast ytveden, som upptager impregneringsmede. Antages att rundvirke innehåer 6o % ytved, bir upptagningen 10 ' 5 X 100 = 17,5 kg pr m3 6o ytved. Enär försökskotsarna innehåa enbart ytved, bör upptagningen här atså motsvara 17,5 kg pr m3. Utöver denna normaa kvantitet har också använts en som igger 50 %ägre och en 25 %högre. För kreosotoja har denna högre kvantitet ansetts kunna utesutas såsom överfödig. De kvantiteter, som använts av de oika impregneringsmeden, äro föjande: Impregneringsmede ägst Basiit UA...,........................... 3, o Boidensa t................................... 8, 7 5 Boidens fuorsa t....,........... z, 5 Kreosotoja... 75 Avsedd upptagning i kg pr m 3 (ytved) norma högst 6,o 7.5 17,5 22,0 5,0 6,25 150 Provkotsarnas impregnering har för samtiga mede skett genom s. k. vacuumbehanding enigt föreskrifter i DIN-normerna. Kotsarna ha därvid under 30 minuter utsatts för ett vacuum om w mm Hg (abs. tryck), varpå ösningen påtappats. I denna fingo kotsarna igga 30 minuter. Dessa impregneringar föregingos av vissa prov för att konstatera hur stor mängd ösning som kotsarna maximat kunde upptaga. Med edning av denna upptagning har ösningens sathat bestämts. Kreosotojan har utspätts med aceton. Det har varit förenat med vissa svårigheter att des erhåa den önskade upptagningen något så när exakt och ikaså att få så iten variation som möjigt hos kotsarna inbördes. För den sku har ett något större anta kotsar än som åtgått för försöken måst impregneras och från dessa ha sedermera utsorterats sådana som fått en atför hög eer åg upptagning. I tab. I ämnas uppgifter på den genomsnittiga upptagningen av impregneringsmede hos de kotsar, som ingått i försöken. Siffrorna inom parentes angiva minimi- och maximiupptagning inom varje grupp.

8. JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35:IO Tab. I. Upptagning av ii:npregnc)ringsj:iede hos före-ökskotsarna inoj:i resp. grupper (i J:Iedeta jämte maxij:ium och J:IiniJ:IUJ:I).,,, ' :,.. -'; ;.:_:_Ji_-,,_--1._ ;L_ r, Aufnahme von Imprägnierungsrp,itte bei den Versuchskötzchen in fen verschiedenen Gruppen (im Mitte ri.ebst Maximum und Minirimm). Intpregneringsmede Impr~gnierungsmi~te. Dpptagning av impregneringsmede i kg.pr. m 3 ytved ~--A~u.f_n_ah_m_e vo_n._i_m,p_r_äg_n_ie_ru_n_g_snn_ _tt_e_i_n_k,g_p..c~o_. m_a _sp_h_ n_th~o-z ],i). g st norma högst niedrigst nor~a höchst 3,06 (2,9-3,2) 6, I I (5,7-6,4) 7, 70 ( 7,2-7,9) 8,83 (8,4-9,1) 17,64 (16,4-18,7) 22,24 (21, 2-23, 4) 2, 59 (2,5-2,7) 5,26 ( 4,9-5,4) 6, 53 (6, 3:._6, 6) 76, I7 (68-82) 153,35 (138-164) :J Variationen i uppt<j.gning håer sig atså för saterna inom ± 8 % och för kreosotojan inom ± I2 %- Den upptagna kvantiteten av ösning har för v9-rje kots bestämts genom vägning före och efter impregneringen. Den tiförda :t;nängden sat resp. oja har uträknats för varje kots, enär hänsyn härti måst tagas vid den efterföjande torrviktsbestämningen efter rötangreppet. Beträffande ojan har hänsyn jämvä måst tagas ti den under efterföjande vacuumtorkn'ing avdunstade kvantiteten. Detta har skett med edning av avdunstningsprov utförda samtidigt med att provkotsarna vacuumtorkats. Avdunstningsproven ha utförts så, att en med avseende på vikten bestämd ojekvantitet häts i en öppen vidbottnad skå. Denna har i vacuumtorkapparaten utsatts för samma behanding som de impregnerade kotsarna. Den invändningen kan måhända göras mot detta förfaringssätt, att det icke utan vidare är kart att avdunstning av oja från den fria ytan i skåen och från en ojeimpregnerad kots sker med samma styrka. Om avdunstningen från kotsen är större än från skåen, måste den senare uppmätta viktförusten i högre grad än som skett tiskrivas ojeavdunstning än svampangrepp. Är avdunstningen däremot större från skåen än från kotsen bir förhåandet omvänt. Detta stora kotsmateria, viket på sätt, som förut angivits, systematiskt uttagits från ett och samma träd, inbjuder osökt att undersöka, om upptagningen av impregneringsmede sker med samma kvantitet pr m 3 i virke från oika höjdägen eer från nord- resp. sydsidan i en stam. I tab. 2 anföras vissa sifferuppgifter, som beysa dessa förhåanden. Beträffande höjdäget kan spåras en tydig tendens ti att virke från högre beägna dear i en stam upptager en större mängd satösning än virke från nedre deen. Detta sammanhänger uppenbarigen med att virke från en övre stamde har ägre voymvikt äri virke från en undre (LUNDBERG I928, TRENDELENBURG I939, s. 292). Upptagning av impregneringsmede för kotsar från sydsidan

35:!O TRÄIMPREGNERINGSMED EL t9 är i amänhet något större än från nordsidan; men tendensen är i detta fa något mera obestämd. Ojan förhåer sig omvänt mot satösningarna. Tydigen beror detta på, att den ättare upptages i höst- än i v;ftrveden, viket konstaterats vid fera oika tifäen (RuNT och GARRAT 1938, s. 224). Tab. 2. Upptagningens variation i förhåande ti kotsarnas äge i stammen. Variation der Aufnahme im Verhätnis zu der Lage der Kötzchen im Stamm. Kotsarnas höjdäge fr. stubb- Upptagning av impregneringsmede per m 3 Aufnahme von Imprägnierungsmitte pro m3 Impregneringsmede skäret i m Imprägnierungs- Höhen- ägst 'i norma högst mitte K\~1~c~":n niedrigst norma 1 höchst von dem Abhieb- schnitt norr so ''d er norr so ''d er norr so ''d er in m. nördich siidich nördich 1 siidich 1 nördich siidich Basiit UA...,12,oo-2,4o. 2,99 (7) 3,03 (r3) 6,or (8) 6,ro (6) ~~ 7 7,' 8 5 3 6 (( 3 5)) 2,40-4,90 3,04 (7) 3,13 (9) 6,ro (4) 1 6,r6 (9) 1 7 7,, 6 80 3 ((6 6 )) Boidensat...,2,oo-2,4o8,77 (8) 8,89 (ro) 1 1 r7,33 (6) I r7,44 (7) 122,o5 (6) 122,oo (3) 1 2,40-4,90, 8,78 (9) 8,90 (7) r7,6o (6) r7,43 (7) 22,40 (7) 22,36 (5) Boidens 12,oo-2,4o2,56 (8) 2,58 (6) 5,28 (6) 5,26 (9) 16,5o (ro)\ 6,58 (4) fuorsat... 2,40-4,90 2,57 (u) 2,64 (7) 5,24 (9), 5,32 (5) 6,57 (6) 6,48 (4) Kreosotoja...,2;oo-2,4o\78,r7 (6) 175,oo (9) r56,27 (8) r53,o9 (rr) ~ 2,4o-4,9o 77,58 (r2) 73,82 (II) r54,6o (ro) r5o,o9 (u) Siffror inom parentes ange anta undersökta kotsar. Die Ziffern in Kammern geben die Anzah der untersuchten Kötzchen an. d. Provkotsarnas behanding efter impregneringen. Så snart impregneringen var genomförd, uppades de med satösningar behandade kotsarna i sutna kär pacerade i rumstemperatur. Dessa kär öppnades gradvis och först efter ca 14 dagar het. Torkningen fortsattes ytterigare under en tid av ca 6 veckor. För enbart torkning av så små kotsar är denna tidrymd rikigt timätt, men motiveras med att de satimpregnerade kotsarna skue få impregneringssaterna fuständigt fixerade, innan de utsattes för vidare behanding. Vad Basiit UA beträffar har tiverkaren särskit framhåit, att en fixeringstid av minst 3 a 4 veckor är önskvärd. För de övriga saterna har ika ång fixeringstid icke uppgivits vara nödvändig. När impregnerat virke användes i det fria, bir impregneringsmedet utsatt för b. a. inverkan av vatten och värme. Vatten urakar ösiga dear av sathatiga impregneringsmede och värme förorsakar avdunstning av ett oje- 1

O JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35. IO hatigt mede. Någon urakning av ett ojehatigt mede kan även förutsättas. För att i dessa avseenden få behandingen av försöksmateriaet så nära överensstämmandemed verkigheten som möjigt har en de av de satimpregnerade kotsarna utsatts för vattenakning och en de av de ojeimpregnerade för avdunstningsprov (vacuumtorkning). Vissa av de kotsar som vacuumtorkats ha dessutom undergått vattenakning. En de av de oimpregnerade kotsarna ha ikaså utsatts för vattenakning. Avsikten därmed har närmast varit att få kännedom om i vad mån i veden befintiga ämnen såsom hartser, kohydrater m. m. påverkas av akningen. Lakningen i vatten har skett så, att kotsarna förvarats nedsänkta i rinnande vattenedningsvatten av ca I2 C temperatur under en månads tid. Vid vacuumtorkningen ha kotsarna under ca 100 timmar och vid en temperatur av 50 C utsatts för ett vacuum av ca IO mm Hg (abs. tryck). Både akning och vacuumtorkning har skett efter den torkningstid (z mån.), som föjt på impregneringen. Efter akningen ha kotsarna nedtorkats tiufttorrt tistånd. Hur de i försöken ingående och med oika mede impregnerade kotsarna fördea sig på ej vattenakade, vattenakade, vacuumtorkade samt både vacuumtorkade och vattenakade kotsar, framgår av tab. 3 Tab. J. f"ördening av kotsmateriaet efter behanding och impregnering. Verteiung des Kötzchenmaterias nach Behandung und Imprägnierung. Kotsarnas behanding Behandung der Kötzchen Anta kotsar impregnerade med Anzah Kötzchen, imprägniert mit Boiden- Basiii t Kreosot- Boidens Summa sat oja UA fuorsat Summe Boidensaz Kreosotö Icke vattenakade... 42 42 42 24 150 Vattenakade... 72 72 72-216 Vacuumtorkade... - - - 48 48 Vacuumtorkade och va t- tenakade..., - - - 24 24 Summa I4 I4 114 g6 438 KAP. IL Vid provningen använda rötsvampar. Antaet i naturen förekommande arter av rötsvampar är reativt stort. Ett rötangrepp på en trästope eer en siper förorsakas ofta av ett ferta rötsvampar, vika samverka ti den sutiga förstöresen. :E rege torde det dock förhåa sig så, att en viss art redan på ett tidigt stadium intar en dominerande stäning i fråga om angreppet. En mera ingående kännedom om vika rötsvampar,

35: IO TRÄIMPREGNERINGSMED EL 11 som i vårt and detaga i förstärandet av stopvirke och syar, saknas ännu. Dock kan man antaga, att de festa rötsvampar, som påträffats som skadegörare på byggnader och träkonstruktioner m. m., även äro orsak ti rötangrepp på stopar o. dy. Vissa arter kunna dock ha större geografisk utbredning och bi av denna anedning dominerande. Kraven på fuktighet, värme och syretigång växa dessutom för oika svamparter. En rötsvamp, som har stora fordringar på fuktighet, angriper såunda here jordbandsdeen av en stope än den ovan jord beägna o. s. v. Att för ifrågavarande provning med hänsyn ti svenska förhåanden utväja svamparter, som äro särskit verksamma vid förstörese av trästopar och siprar av furuvirke, möter såunda vissa svårigheter. I DIN-normerna ha föjande svampar, som isoerats vid en mångfad tifäen och äro kända som mycket aktiva virkesförstörare, föreskrivits vid provning av barrträdsvirke: Coniophora cerebea, käarsvamp Poyporus vaporarius, mögeticka Lenzites abietina, granmussing Lentinus squamosus, sysvamp Meruius acrymans, äkta hussvamp I förordet har redan nämnts, att ett av motiven för denna mykoogiska undersökning var att få den utförd med rötsvampar av i huvudsak svenskt ursprung. Dyika kuturer, som voro aggressiva på furuvirke, hade isoerats av professor LAGERBERG, med viken därför överenskommese träffades om överåtese av dessa kuturer på kommitten. Den av Vattenfasstyresen tidigare utförda mykoogiska provningen hade skett med användning av svampkuturer av utesutande utändsk (tysk och hoändsk) härstamning. För att nu om möjigt få en jämförese des med tidigare tyska undersökningar, des med Vattenfasstyresens undersökning besöts, att ett par av de svenska svamparterna, nämigen Lentinus squamosus och Poyporus vaporarius, skue dubberas med stammar av tyskt ursprung. Nämnda arter rekvirerades från Forstiche Hochschue i Eberswade,_ där renkuturer av rötsvampar för b. a. ifrågavarande ändamå håas i oding. Vattenfasstyresen igångsatte sina undersökningar b. a. för att utröna, om oika svamparter ha större eer mindre förmåga att angripa trä behandat med ett visst impregneringsmede. Så t. ex. förmodades, att Poyporus vaporarius ättare angriper virke behandat med arsenikhatiga sater än virke impregnerat med andra skyddsmede. Mot angrepp av Lentinus squamosus förmodades däremot kreosotoja icke atid ämna tiräckigt skydd. Det bestämdes, att föjande svamparter skue användas vid provningen. I förteckningen har också uppgivits varifrån svamparna erhåits. r**-meddeande från statens Skogsforskningsinstitut. Band 35: IO.

12 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35: IO r. Coniophora cerebea insamad vid Esöv den 21/ 3 1941 2. Lenzites sepiaria insamad på Djurgården den 3 0fg 1941 3 Lentinus squamosus I insamad vid Bjurfors den 16/ 8 1941 4 >> >> II inköpt från Eberswade 1942 5 Poyporus vaporarius I insamad vid Bjurfors den 30/ 8 1941 6. >> >> II inköpt från Eberswade 1942 7 Trametes seriais insamad på Djurgården den 29/ 9 1941 8. >> trabea insamad vid Hennan, Hs den 28/ 6 1941. Coniophora cerebea (käarsvamp) står främst på DIN-normernas förteckning. Denna svamp har medtagits därför att den är en även i vårt and på byggnauer, stopar och dyikt vanigt förekommande och aggressiv svamp. Den är tämigen fuktighetskrävande. Lenzites sepiaria (vedmussing) har ansetts ämpigare än Lenzites abietina, därför att den förra uppträder både på ta- och granved under det att den senare mest förekommer på granved. Vedmussingen uthärdar torka under ånga perioder och uppträder därför ofta som skadegörare på so- och vindexponerade edningsstopar. Lentinus squamosus (sysvamp), viken finnes upptagen i DIN-normerna, har medtagits av det skäet, att den är känd som en mycket vanigt. förekommande rötsvamp, speciet på järnvägssyar. Den har stor förmåga att angripa takärnved. Poyporus vaporarius (mögeticka) har ansetts som sjävskriven försökssvamp, enär den des är upptagen i DIN-normerna, des uppgivits äga reativt stor motståndskraft mot arsenikhatiga impregneringsmede (RABANUS 1931). Vidare uppträder svampen företrädesvis under fuktigare förhåanden och kan såunda förmodas uppträda huvudsakigen i stopars jordbandsdel Trametes seriais (knöticka) och Trametes trabea (ågticka) äro två rötsvampsarter, som äro mycket vaniga, den senare särskit i Norrand, och mycket aggressiva på furuvirke. Dessa äro ej upptagna i DIN-normerna men ha ansetts vara ämpigare som försökssvampar än Merui~ts acrymans, viken endast förekommer inomhus. KAP. III. Provningens utförande. Enigt föreskrifter i DIN-normerna utföres provningen i gaskovar utformade enigt specie mode, s. k. Koekovar. I det av Statens Provningsanstat uppgjorda programmet hade föresagits användning av s. k. Erenmeyverkovar. Skinaden i utförande framgår av fig. r. Erenmeyerkoven erfordrar ca 300 m substrat medan i Koekaven åtgången ej är större än 75 m, viket med svårigheten att skaffa agar var en viktig synpunkt. Ympningen med svampmyce och inäggningen av kotsmateriaet är dessutom enkare och förenad med mindre risk för mögeinfektion i Kaekoven än i Erenmeyerkoven, varti även kommer, att den förra tager mindre pats i anspråk än den senare.

35: IO TRÄIMPREGNERINGSMED EL 13 c Iförsökskots - aqarsubstrat /\... _, Fig. I. Schematisk bid av oika kuturkovar; t. v. Erenmeyerkov, t. h. Koekov. Schematische Abbidung verschiedener Kuturkoben;!inks Erenmeyerkoben, rechts Koeko!ben. Fördeen med Erenmeyerkoven är att den rymmer så stor mängd substrat. Vid ångvariga försök behöver man såunda icke riskera att agarsubstratet torkar ut. Enigt undersökningar, utförda vid den tyska materiaprovningsanstaten i Berin-Dahbern (ScHULZE 1940), bibehåes emeertid uftfuktigheten i Kaekovarna vid roa % under 5 månader under förutsättning att reativa fuktigheten i uften utanför uppgår ti 6o a 7o %. En nackde med Kaekovarna är att vatten kan kondensera på gasytan ovanförkotsarna och därifrån droppa ned på kotsarna, varigenom dessa kunna bi så fuktiga, att rötsvamparna få svårighet att utvecka sig. Närmare ska detta beröras ängre fram. Kaekovens fördear ansågos emeertid vara större än dess nackdear, varför kommitten besöt att genomföra försöket med kovar av denna typ. Dyika bestädes och tiverkades vid Treeborgs gasbruk av ett för ändamået ämpigt gas. Kotsarnas rötning utfördes vid Statens skogsforskningsinstitut. Kovarna beskickades med 75 m matextrakt (5 % Liebigs matextrakt och z,s % agar) och steriiserades därpå under 30 minuter vid I,o atö. Sedan agarsubstratet stenat, ympades kovarna med de förut omnämnda rötsvamparna. När svampmyceet efter z a 3 veckor hade vuxit ut över hea agarytan, inades kotsarna, som dessförinnan steriiserats under Io minuter vid I00 C, på U-formigt böjda stavar av gas. I varje kov ades en impregnerad och en oimpregnerad kots. Försöket genomfördes med tre paraeprov. Använda rötsvampar, mängder av impregneringsmede och kotsarnas behandingssätt m. m. framgår av tab. 4 Antaet försöksed utgjorde I46 st. Med tre upprepningar för varje försök betyder det atså, att undersökningen omfattat 438 kovar. Kovarna pacerades i en mörk termostat försedd med en eektrisk uppvärmningsanordning, som medest en reguator hö temperaturen vid ca ZZ C.

14 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFEL T 35:ro Tab. 4 Sammanstäning utvisande vid försöken använda rötsvampar, mängder av impregneringsmede i kg/m 3 hos försökskotsarna samt deras behandingssätt efter impregnering (akning m m.) Zusammensteung ii ber die bei den Versuchen benutzten Pize, die Mengen der Imprägnierungsmitte in kg/m3 bei den Versuchskötzchen und deren Behandung nach der Imprägnierung (Ausaugung usw.) Basiit UA Boidensat Boidens fuorsat Kreosotoja Thana!ith U Boidensaz Boidens Kreosotö Fuorsaz Svamp Lakade Piz Ej Ej E. Ej o. vaakade Lakade akade Lakadeakde Lakade akade Vacuum- cuumbehand. Nicht Ausge- Nicht Ausge- Nicht Ausge- Nicht behand. ausge- augt ausge- augt ausge- augt ausge- Vakuum- Ausgeaugt augt augt augt augt behandet und va- kuumbehandet! Coniophora cerebea... J, o J, o 8,75 8,75 2,5 2,5 75 75 6,o 17,50 5,0 150 150 7, 5 zz.oo 6, 25 Lenzites sepiaria... J,.o J, o 8,75 8,75 2,5 2,5 75 75 6,o 6,o 17,50 17,50 5,0 5,o 150 150 7,5 22,00 6,25 Lentinus squamosus I... J, O J, o 8,75 8,75 2,5 2,5 75 75 6,o 6 1o 17,50 17,50 s; o 5,o 150 150 7,5 22,90 6,25 ~ II... ;J, o J, o 8,75 8,75 2,5 2,5 " 75 75 6,o 17,50 5,0 150 150 7,5 22,00 6,25 Poyporus vap&rarius I... J, o J, o 8,75 8, 75 2,5 2,5 75 75 6,o 6,o 17,&0 17,50 5;0 5,0 150 150 7,5 7,5 22,00 22,00 6,25 6,25» >) II... J, o J, o 8,75 8,75 2, 5 2,5 75 75 6,o 17,50 5,0 150 150 7,5 22,00 6,25 Trametes seriais... J, o J, o 8,75 8,75 2,5 2,5 75 75 6,o 6,o 17,50 17,50 5,0 5,0!50 150 7,5 22,00 6,25 >) trabea... J, o J, o 8,75 8,75 2,5 2,5 75 75 6,o 6,o 17,50 17,50 5,0 5,0 150 150 Anta försöksed pr im preg- neringsmede.... 14 Anzah Versuche pro Impräg-1 merungsmitte 7,5 22,00 6,25 24 8 24 4 24 14 16 8 Luften i termostaten hade en reativ fuktighet mean 6o och 70 % och cirkuerades med en fäkt. Efter två veckor inspekterades kovarna. Därest infektion av möge kunde konstateras, kasserades koven och en ny gjordes i ordning, vari en ny uppsättning kotsar (reservkotsar) inades. Dyik infektion förekom praktiskt taget icke band enbart torkade kotsar. Däremot uppträdde möge i rätt stor omfattning på de akade impregnerade kotsarna. Tydigen hade vid den ång Anta försöksed pr svamp Anzah Versuche pro Piz 16 19 19 I6 22 16 19 19 146

35: IO TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 15 variga akningen mögesporer kornmit in i kotsarna. Vid den j ärnföresevis indriga steriiseringen (rooo C under ro min.) dödades icke dessa sporer utan kunde sedan växa fram. För att förhindra ett upprepande härav steriiserades Fig. z. Ca två månader gamma kutur av Lentinus squamosus II. T. v. akad kots impregnerad med Boidens fuorsat (5 kg per m 3), t. h. kontrokots. Etwa zwei Monate ate Kutur von Lentinus sq uamosus II. Links ansgeaugtes Kötzchen, mit Boidens Fuorsa\z (5 kg pro m 3) 'imprägniert, rechts Kontrokötzchen. de impregnerade reservkotsarna 30 min. vid r atö. På detta sätt undveks en vidare rnögeinfektion. I rege utveckades svamparna utmärkt och den oirnpregnerade kotsen täcktes snart av ett yppigt myce (fig. z). Försöket avsutades efter 4 månader, varvid kuturernas utseende och kotsarnas beskaffenhet antecknades. På fertaet kotsar bestämdes dessutom vikten i fuktigt tistånd ornedebart efter deras uttagande ur kovarna genom vägning i vågfaska. Med tihjäp av denna vikt och den sedermera ei"håna

16 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35: ID torrvikten har kotsarnas vattenhat vid avsutarrdet beräknats. Efter förtorkning under 6 timmar vid 5o o C översändes kotsarna ti Statens Provningsanstat för sutgitig torkning vid 50 C i vacuum och vägning. Kotsens viktförust, angiven i procent av den ursprungiga torrvikten, har tagits som ett mått på svampens angreppsförmåga. Har viktförusten hos en försökskots uppgått ti minst 5 %, har kotsen i rege också haft ett fut tydigt angrepp. Enigt DIN-normerna anses även ett angrepp ha ägt rum, om veden åtminstone på något parti bivit så rötad, att angreppet framträder i form av hå eer tydig uppuckring av veden, ehuru viktförusten ej uppgår tis %-Detta förfarande har tiämpats även vid denna undersökning. Korrektion av viktförusten på grund av avdunstning av oja eer dyikt har utförts vid Statens Provningsanstat. KAP. IV. Försöksresutaten. Värdena på kotsarnas viktförust ha sammanstäts i tab. 5-13. I dessa tabeer har angivits viktförusten hos var och en av de tre paraekotsarna och avseende des de impregnerade kotsarna, des de därti korresponderande kontrokotsarna. r. Impregnerade kotsar. a) Ej akade kotsar. Tab. 5 Viktförust hos ej akade kotsar, impregnerade med Basiit UA. Gewichtsverust nicht ausgeaugter Kötzchen, mit Basiit UA imprägniert. Svamp Piz Upp- tagning kgfm 3 Aufnahme kg/m3 Viktförust hos impregnerade kotsar Gewichtsverust der imprägnierten Kötzchen % Viktförust hos motsvarande kontrokotsar1 Gewichtsverust der eutsprechenden Kontrokötzchen % ~-c--.------------~~----7---~----~--~---,----,---- omophora cerebea..... 1 3, o o, 9 o, 8 o, 5 61, I 56,8 58,4 jlenzites sepiaria........ 3,o 0,4 o 0,5 14,I 18,6 (o,3) i >) }) 6, O 0, 3 O, 2 O, 4 24,8 26,3 23, I 1.Lentinus squamosus I..... 3, o o, I o o 53,7 52, 3 52,7 >>».... 6,o 0,6 0,9 0,4 54, o 41,7 48,3 >>» II.... 3, o o, I o, 2 o, 2 59,9 52, 6 6o, o Poyporus vaporarius L... 3, o o, 4 o o 64, 2 63, 6 65, 7 6,o o,6 0,4 0,5 65,o (1,9) 64,6 7,5 0,2 0,2 0,7 28,I 65,7 33,3 3,0 o o o 42,6 45,2 44,6 3,0 0 0 0 0 2,I 6,7»» II... Trametes seriais..... )} )).... >> trabea..... 6, O O, I O, 3 O, 2 O 3, o o o, 3 o 33, 6 6, O 0, 4 O, I O, 2 36, 9 0,5 31,8 30,4 1 Dessa viktföruster korrespondera på föjande sätt. Beträffande t. ex. Coniophora cerebea ha kotsarna med o,9 resp. 6I,I % viktförust båda egat i en kov, kotsarna med viktförusterna o,8 och 56,8 %i en annan o. s. v. Detta är genomgående för uppstäningen i samtiga tabeer 5-13. O, I

35: IO TRÄIMPREGNERING SMED EL 17 Yab. 6. Viktförust hos ej akade kotsar impregnerade med Boidensat. Gewichtsverust nicht ausgeaugter Kötzchen, mit Boidensaz imprägniert. Upp- Viktförust hos motsvatag- Viktförust hos imrande kontrokotsar Svamp ning pregnerade kotsar Gewichtsverust der. Piz kgjm3 Gewichtsvetust der impräg- entsprechenden Kontro- Auf- nierten Kötzchen kötzchen n ah me % % kg/m3 Coniophora cerebea.... 8,75 r, 3 I, I r, o 55.6 47.5 50,8 Lenzites sepiaria.... 8,75 I, I I,3 0,9 23,2 J, 2 I9,7 >) >) o IJ, 50 o, 5 o, 8 r, o 28,3 29,9 ZI,o Lentinus squamosus I.... 8,75 I,9 o o, 8 59.3 55,2 56, I» )\ o IJ,so 0,4 o, 9 r, o 49,0 56, z 52,8» >) II.... 8,75 0,5 I, I I,7 6o,o 57.3 59.7 Poyporus vaporarius I... 8,75 I,7 0,5 0,3 63,9 62,o 49.3 >) >)... IJ, 50 I,4 o o, 8 59.7 4I,5 48,z >) >)... 22,0 r, o 0,4 o, 9 22,8 9.5 62,o >) >) II... 8,75 0,9 0,7 0,7 43.4 38,3 40,0 Yrametes seriais.... 8,75 O, I I, I r, I 33.7 55 d 54 8» I J, 50 0,6 0, I 0,4 55,6 47,8 53.5 Yrametes trabea >).... """" 8,75 2,7 I,6 2,3 37, I 40,0 37,8 >) ))... IJ, 50 I,4 I, o I, 3 37, I 3I, I 4I,7 Yab. 7 Viktförust hos ej akade kotsar, impregnerade med Boidens tuorsat. Gewichtsverust nicht ausgeaugter Kötzchen, mit Boidens Fuorsaz imprägniert. Svamp Piz Upp- Viktförust hos mot- tag- Viktförust hos im- svarande kontroning pregnerade kotsar kotsar kgjm3 Gewichtsverust der impräg- Gewichtsverust der Auf- nierten Kötzchen entoprechenden Kontronahme kötzchen % kgfm3 % Coniophora cerebea.... 2,5 I, I o, 2 O, I 53,2 57.4 59,0 Lenzites sepiaria... 2,5 0,5 o I,6 26, I I5,3 2!, I >) >)... 5,0 o o o 29,7 26,9 8,4 Lentinus squamosus I... 2,5 o 0,7 o 56,3 60,3 55, I >) >)... 5,0 o o o 49.9 42,3 53,6 >) >) II... 2,5 r, 8 I,4 o 58,8 53.8 52,2 Poyporus vaporarius I.... 2,5 o o I, I 62, I I5,3 64,5» >)... 5,0 o 0,2 o 65,3 65,4 63,8 >) >)... 6,5 o o o 3I,5 66,4 ( 6,9) >)» II... 2,5 0,8 2,4 I, I 45.7 5!,3 59.5 Yrametes seriais.... 2,5 I,o o 0,5 56,4 (r, 9) (r, o) >) 5,o o o >) """"' o 48,7 65,5 6r,8» trabea... 2,5 0,5 0,2 o 44 2 48,4 46,6 >) )).... 5,o o 0,2 o 43.5 44.4 34,3

18 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35: ro Tab. 8. Viktförust hos ej akade kotsar, impregnerade med kreosotoja. Gewichtsverust nicht ausgeaugter Kötzchen, mit Kreosotö imprägniert. Svamp Piz Upptag- Viktförust hos mot- n in g Viktförust hos im- svarande kontropregnerade. kotsar kotsar kg/m" Gewichtsverust der impräg-~ Auf- Gewichtsverust der nierten Kötzchen entsprechenden Kontronahme % kötzchen kg/m3 % Coniophora cerebeua.... 75 0,7 0,8 1,5 42,6 46,8 49.9 Lenzites sepiaria.... 75 0,9 0,9 o ro, o (o) 20,5 Lentinus squamosus I... 75 o o o 39, I 30,4 42,6 >) >) II.... 75 o, 2 0,6 0,5 57.3 58,8 53. 0 Poyporus vaporarius I.... 75 1,o 0,3 o 38, I (o) (o) )) )) II... 75 o 0,3 0,3 20,5 (3,o) 22,3 Yrametes seriais.... 75 O, I 9,4 0,7 28,7 26,5 17,9 )) trabea.... 75 1,4 1,o 0,5 (3. 4) 7.3 11,4 Av tabeerna framgår att viktförusten hos de impregnerade, ej akade kotsarna är mycket obetydig. I rege uppgår den bott ti några få tiondes procent och varierar mean föjande värden: Basiit UA o,o-0,9 % Boidens fuorsat o,o-2,4 % Boidensat o,o-2,7% Kreosotoja o,o-1,5 o/ 0 Synigt svampangrepp har ej kunna t iakttagas på någon a v dessa kotsar. Med synigt angrepp avses, att veden i en kots åtminstone på något parti bivit så angripen av röta, att angreppet framträder för ögat i form av håighet eer uppuckrad ved. Av fig. 3 framgår kotsarnas utseende efter rötning. Nedanstående sammanstäningar av tyska undersökningar visa även, att impregneringsmeden i kommittens försök med ej akade kotsar torde ha tiförts i betydande överskott. Kvantitet Basiit UA, som ämnat tiräckigt skydd enigt undersökningar av KRUG (1939): Coniophora cerebea, stam Liese.... 0,23 kg/m 3 Lenzites abietina, >> >> o,18-0,41 >> Poypqrus vaporarius, >> >> 0,4 >> LuDICHE (1939) erhö i sina försök föjande hämningsvärden för Basiit UA: Coniophora cerebea, stam Idaweiche................. o, 71 kg/m3 Lentinus squamosus, >> >> 0,28 >> Lenzites abietina, >> Liese...................... o, 2 s >> Poyporus vaporarius, >> daweiche... < 0,71 >> Trametes trabea, )} >> > 0,71 >> Gränsvärde för ej akade kotsar, impregnerade med kreosotoja (LIESE och medarbetare 1935, försök av RABANUs):

35: IO TRÄIMPREGNERINGSMED EL 19 Coniophora cerebea im pr. Lentinus s~uamosus I Poypor~s vaporar1us I Trametes se ria is Lenzites s~piar>ia _ 1mpro Kokj:~- Len b nus Poypor~s vaporar1us II Trametes trabea s~uamosus II ~. I. ~~. Fig. 3- Ej akade kotsar, impregnerade med 3 kg Basiit UA per m", efter 4 månaders rötning. Betr. kotsarnas pacering se ovanstående schema. Nicht ausgeaugte Kötzchen, mit 3 kg Basiii t U A pro m3 imprägniert, vi er Mona te Fä u! ung ausgesetzt. Betreffs A nordnung der Kötzchen siehe obenstehendes Schema. Coniophora cerebea, >> >> Lentinus squamosus, Poyporus vaporarius, stam Idaweiche... o >> Pess... o >> Eberswade... o.. o. o >> >> 6,s-J,s kgfm3 3,6~4,7 >> g,z-ii,4 >> J,9-I0,8 ))

20 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35:10 Tab. g. Viktförust hos vacuumbehandede kotsar, impregnerade med kreosotoja. Gewichtsverust vakuumbehande/ter Kötzchen, mit Kreosotö imprägniert. Upp- Viktförust hos mot- tag- ' Viktförust hos im- svarande kontro- Svamp ning pregnerade kotsar kotsar Pi z kgfm 3 Gewichtsverust der impräg- Gewichtsverust der Auf- nierten Kötzchen entsprechenden Kontro- nahme kötzchen % kg/m3 % j Coniophora cerebea.... 75 0,5 I, 2 1,7 42,8 49,4 57. 2 >> >> o I jo 2, 6 2, 2 1,7 62,4 59, 0 59,7 Lenzites sepiaria.... 75 2,0 I,o o, 8 9, 8 10,5 14,3 ) >>... I jo 1,7 0,7. I, I j, o ro, 3 (r, 9) Lentinus squamosus I.... 75 1,4 2,3 2,3 )) >>... I jo o, 8, I 3,4 39,6 j2, 3 37,4 j, 7 57,4 63,3 ) >> II... 75 I,7 3,5 2,6 6o, I 45,9 44,5 ) )... I jo I, 5 3.3 3,2 SJ,o j8,o 61,3 Poyporus vaporarius I.... 75 I, o I, 3 I,8 0,5 0,4 o )) >)... I jo I,7 2,3 I, 8 36,5 (2,4) (2, z) )) ) II... 75 I,3 2, 2 I,9 20,8 22,4 22, I >> )... I jo 0,7 2, 3 2, 8 J, 2 2J,8 2j, 8 Yrametes seriais.... 75 I, f 2,9 I,7 37, I 2I, 6 26,3 >> >> o I jo 8,7 I, I I, 6 33,3 I6,8 24,6 >> trabea... 75 2, 2 I, g I,7 Ij,o (o) (o) ) >>... I jo I, 9 o, 8 I,3 (o) (3, 3) I8,8 Fig. 4 Vacuumbehandade kotsar, impregnerade med 75 kg kreosotoja per m 3, efter 4 månaders rötning. Vakuumbehandete Kötzchen, mit 75 kg Kreosotö pro m 3 imprägniert, vier Monate Fäuung ausgeset7,t.

35: IO TRÄIMPREGNERINGSMED EL 21 b) Vacuumbehandade kotsar. Som tidigare omnämnts, vacuumbehandades en de av de ojeimpregnerade kotsarna. De erhåna viktförusterna på dessa kotsar variera mean o,s och 3,5% (tab. g). Synigt svampangrepp har ej kunnat iakttagas på någon kots (fig. 4). En kots, impregnerad med den högre kvantiteten oja och utsatt för angrepp av Trametes seriais, hade en viktförustbeöpande sig ti118,7 % Denna stora skinad i vikt före och efter rötning torde bero på en särskit stor ojeavdunstning hos just denna kots. Något synigt svampangrepp har nämigen ej kunnat iakttagas på kotsen. c) Lakade kotsar. En de av försökskotsarna utsattes för akning i rinnande vatten på sätt, som tidigare beskrivits. Resutaten från denna de av undersökningen ha sammanförts i tab. IO-IJ. Tab. IO. Viktförust hos akade kotsar, impregnerade med Basiit UA. Gewichtsverust ausgeaugter Kötzchen, mit Basiit UA imprägniert. Svamp Piz Upp- Viktförust hos mot- tag- ' Viktförust hos im- svarande kontroning pregnerade kotsar1 kotsar kg/m3 Gewichtsverust der Gewichtsverust der impräg-~ Auf- nierten Kötzchen 1 entsprechenden Kontronahme kötzchen % kg/m3 % Coniophora cerebea.... 3,0 18,6 11,8 22,2 62,5 60,3 62,3 ) ) o 6,o 2,9 I,7 o, 9 55,8 58,5 s6,o ) ) o J,5 2,9 I, 2 1,6 ss,7 57,4 57> 2 Lenzites sepiaria.... 3,0 1,6 2, 6 3.4 20,3 23,2 16,7 ) )... 6,o z, o 2,7 I, 8 I2,I 21,7 g,6 ) ) o. o 7,5 2,2 3,6 I,6 12,3 IJ,4 24,4 Lentinus squamosus I.... 3,0 4.3 Z, I 10, 5 so, o 44,5 50,3 ) ) o 6,o 3,3 3,3 3,8 6!,5 43,6 49,4 ) )... J,5 3,I 3,2 2, 5 53,4 38,6 45,3 > ) II... 3,0 4,o 4.3 5.4 54.3 53,6 45,6 ) )... 6,o 1,8 3.s 1,7 55,5 ss, 2 54,3 ) ) o. J,5 3,2 3.3 4, 6 s6,o 47 2 48,7 Poyponts vaporarius I.... 3,0 1,3 I, 2 O, I 65,6 30,9 6!,4 ) ) o 6,o 2,2 2,4 I, I 44,7 23,6 65,o ) )... 7,5 2,o 1,8 2, 2 59,5 54.3 15,2 > ) II... 3,0 2,7 z;r o 50, I 52,7 44, I ) )... 6,o 3,0 1,4 r,5 44,6 50,7 53,6 ) )... J,5 I,6 2, I Z, I 52,7 51,5 49> 0 Yrametes seriais.... 3,0 3, 5 3, 8 3;4 ss, 7 (z, 9) (r, 5) ) )... 6,o 3, I 0, I 12,3 47,8 54> 0 57,7 ) )... J,5 2,2 2,4 2,2 42,5 r8,6 52, I Yrametes trabea.... 3,0 I, 8 2,o 2,4 38,5 31,3 ZJ, 8 )) )... 6,o 2,9 I,o 2, I 48,3 37,5 43,5 ) ) o 7,5 1,7 I,6 2,4 (4, 8) 37,3 z8, 8 1 Siffror med fetsti angiva kotsar med synigt angrepp. 1 Die fett gedruckten Ziffern geben Kötzchen mit wahrnehmbarem Augriff an.

22 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 3S: IO Tab. II. Viktförust hos akade kotsar impregnerade med Boidensat. Gewichtsverust ausgeaugter Kötzchen, mit Boidensaz imprägniert. Upp- Viktförust hos mot- tag- Viktförust hos im- svarande kontro- Svamp ni ng pregnerade kotsar kotsar Piz kgfm 3 Gewichtsverust der Gewichtsverust der impräg-~ Auf- nierten Kötzchen entsprechenden Kontron ah me % kötzchen kg/m 3 % Coniophora cerebea.... S,7s 2,4 )) >) o 17, so 3.7 2,9 4.6 2,8 4 I 52, I s z, 8 51,2 sz,o )) )) o o ZZ,o 4.7 4.3 4 s sz.s 54.3 4S,6 54, I 49.7 Lenzites sepiaria.... S,7S 2,8 z, s z, s 15,7 29,o 3I,S >) ))... I7,SO 3.9 3,S 3.S 9,8 25,4 16,s )) >) o 22,0 3,8 3.7 3. 6 IS,4 27, I 22,4 Lentinus squamosus I.... S,7S 3,0 2,7 z,s 41, s 57. s 57.S >) )) o I7,S 2,7 3.4 z, 8 54. 0 55.3 57,6 >) ))... ZZ,o 3,6 3,6 3,6 56, s 47.4 43,2 Lentinus squamosus II... S,7S 3.3 z, o 2,7 6o,s ss, 2 57.4 )) ))... I7,SO 2,9 J,6 3,I 54.4 60,3 51,5 >) >) o. 22,0 3,7 4. 2 4.7 ss. 8 53, I 61,7 Poyporus vaporarius I.... S,7s 2,2 3.3 2,3 57.3 64,6 56, s >) ))... 17,so z, o 1,6 3,5 6z, 7 6z,8 ss.3 )) >)... ZZ,o 3,0 3,0 2,9 51,7 ss,4 62,4 Poyporus vaporarius II... S,75 3,8 2,2 7,8. 42,6 4S, 6 53,5 >) ))... 17, so 3,2 2,6 z, 8 44 2 44.4 39.4 >) ))... 22,0 4.4 3,6 4,0 44,I 43.5 44.4 Yrametes seriais.... S,75 3.7 3,6 3.3 53.5 s z, 7 54, I >) )) o o. o 17, so 3,6 3,6 3.9 (3,o) 53.6 61,6 )) ))... 22,o 3.4 3.7 3,7 57!9 27,4 (I, 7) Yrametes trabea.... S,75 2,8 3.5 3,6 44.7 44.5 33,8 3.4 3,0 3,0 31,6 31,5 34.8 )) )) o 17,50 >) ))... J 22,0 3,2 2,6 4 3 29,5 (4. s) 39. 0 Som framgår av tabeerna ro-13, ha även de festa ak.ade kotsar gått fria från angrepp. Endast ett fa finnes, där samtiga tre paraekotsar bivit tydigt angripna, nämigen de som impregnerats med Basiit UA, ägsta kvantiteten, eer 3,o kg per m 3. På dessa har Coniophora cerebea förorsakat en viktförust på resp. r8,6, n, s och 22,z %-Av Basiit UA är såunda 3,o kgjm3 icke tiräckigt för att efter akning skydda mot angrepp av käarsvampen. Gränsvärdet torde igga obetydigt högre. KRUG (1939) fann nämigen, att virke impregnerat med 3,9 kg Basiit UA per m 3 var motståndskraftigt mot denna svamp. I övrigt ha föjande enstaka kotsar förorat mer än 5 % i vikt: Basiit UA 3,0 kg/m3, Lentinus squamosus I... ro,s % viktförust )) )) 3,o )) )) )) II... 5.4% )) )) )) 6,o )) Trametes seriais....!2,3% )) Boidensat 8,75 )) Poyporus vaporarius II... J,S% )) Boidens fuorsat 2,5 )) )) )) ))... 5,2% ))

35:Io TRÄIMPREGNERINGSMED EL 23 Yab. I2. Viktförust hos akade kotsar, impregnerade med Boidens fuorsat. Gewichtsverust ausgeaugter Kötzchen, mit Boidens Fuorsaz imprägniert. Upp- Viktförust hos mot- tag- Viktförust hos im- svarande kontro- Svamp ning pregnerade kotsar kotsar Piz kgfm 3 Gewichtsverust der impräg- Gewichtsverust der Auf- nierten Kötzchen entsprechenden Kontronahme kötzchen % kgfm3 % Coniophora cerebea.... 2,5 1,6 I, 5 2,9 52,6 47 1 41,4 )) ))... 5,0 0,8 O, I o 41,6 40,4 47,7 >) >) o 6,5, I o, 3 o, 3 43> 0 44,6 45,6 Lenzites sepiaria.... 2,5 I, 5 o, 8 I, I 26,6 24,6 (5, 4) >) )) o 5,0 0,2 0,5 0,7 22,2 23,5 II,4 )) )) o. 6,5 0,2 0, I o,8 9,5!0,3 (o, 3) Lentinus squamosus I.... 2,5 I, 8 1,4 2,0 40,7 42,4 46,6 >) ))... 5,0 o, 3 1,2-46,5 48,9 - )) )) o 6,5 o,6 o O, I 45,6 47,4 43> 0 Lentinus squamosus II... 2,5!,2 o,6 2,3 43,5 45,8 49,4 )) )) o. 5,0 o,8 0,4 I, o 32,6 49,3 47,4 )) >)... 6,5 0,4 0,8 o,4 45,3 47,5 44,6 Poyporus vaporarius I.... 2,5 1,7!,6 o 20,2 6!,2 45 2 )) ))... 5,o o O, I o 60,7 64,1 II,7 )) ))... 6,5 I, 2 I,o 0,4 6,2 12,8 (r, 7) : Poyporus vaporarius II.. 2,5 5.2 2, 8 4,r 34,4 32.2 30,8 >) >).. 5,0 O, I o 0,5 34, I 33,4 34,0 )) )).. 6,5 0,2 o O, I 33,4 30,6 36, I Yrametes seriais.... 2,5 3,2 2,5!,6 31,o 54,3 49,6 >) )) o 5,0 I, o 0,6 0,5 32,9 48,r 49,4 )) )) o. 6,5 0,3 0,5 o 45,9 53,9 43,6 1 Yrametes trabea.... 2,5 2,4 1,7 I, 3 33,7 38,5 30,8... 5,0 0,5 o, 6 0,7 43,3 (3,8) 29,2 )) >) >) )) o o o 6,5 o 0,2 0,7 37, 0 30,0 22,6 Yab. IJ. Viktförust hos vacuumbehandade och akade kotsar, impregnerade med kreosotoja. Gewichtsverust vakuumbehandeter und ausgeaugter Kötzchen, mit Kreosotö imprägniert. Upp- Viktförust hos mot- tag- Viktförust hos im- svarande kontro- Svamp ning pregnerade kotsar kotsar Piz kgfm 3 Gewichtsverust der impräg- Gewichtsverust der Auf- nierten Kötzchen entsprechenden Kontronahme % kötzchen kgfm3 % Coniophora cerebea....!50 I, 6 o, 3 o 48,9 51,4 41,7 Lenzites sepiaria.......!50 I,o I, o I, I (r, 3) (o, r) 11,8 >> Lentinus squamosus I....!50 I, 3 1,4 2,0 6!,4 62,o 5s, r» II...!50 3,8 2, 8 1,8 59,9 58,5 61,2 Poyporus vaporarius I....!50 1,7 2,5 2,5 o o o» >> II...!50 2,3 2,6 2,0 21,9 (I, 9) 23,9- j Yrametes seriais....,... 150 2,7 3,6 1,9 37,6 35,8 32,o Yrametes trabea....!50 2,5 3,0 2,7 zo,r zo,o 25,4

24 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 35: ID Förutom på dessa kotsar, som hade tydiga rötangrepp, konstaterades på ett mindre anta kotsar angrepp, vika ej förorsakat viktförust upp ti 5 %. Siffror med fetsti i tabeerna IO-I2 hänföra sig ti angripna kotsar. I rege voro dessa rötangrepp obetydiga och förekomma huvudsakigen i vårveden. En de av dessa kotsar skue förmodigen efter ett strängt tiämpande av DIN-normernas bestämmeser för akade kotsar icke betraktas såsom angripna. På fig. 5 och 6 ha de satimpregnerade kotsarnas utseende efter rötning återgivits. I tab. I4 återfinnes en översikt över de impregnerade kotsar, på vika ett angrepp har konstaterats. De festa rötangripna kotsarna, 22 st. förekomma inom Basiitserierna; fertaet av dem voro dock mycket indrigt angripna. Av kotsar, impregnerade med-boidensat och Boidens fuorsat, voro endast 5 resp. 3 st angripna, ikaedes i rege med ett mycket svagt angrepp. Tab. I4. Anta impregnerade och akade kotsar med synigt svampangrepp. Anzah imprägnierte und ausgeaugte Kötzchen mit wahrnehmbarem Angriff. Viktförust Summa angripna kotsar Gewichtsverust Summe angegriffene Kötzchen Upptag- Impregneringsmede ning i % av an- Imprägnierungsmitte kg/ma taet försöks- Aufnahme anta <s% >s% kotsar kg/m 3 j Anzah In %der Anzah Versuchskötzchen Basiit UA... 3,0 8 s 6,o I3} 3 I ~ 22 3I 7,5 s - Boiidensat... 8,75 3 I I7, 5o I - ~} 5 7 22,o - - Boidens fuorsat... 2,5 I I s, o - - 3 4 6,25 I - Kreosotoja... 7S,o - - - I 50, o - - - Summa! :} ' 22 8 30 Samtiga kreosotimpregnerade kotsar, som vacuumtorkats och aka t s, vor o u t an syniga angrepp. Kreosotojan torde även, som tidigare framhåits, vara tiförd i stort överskott. Det kan vara av intresse att närmare undersöka vika svampar, som förorsakat angreppen på de impregnerade kotsarna. Detta framgår av nedanstående sammanstäning (ta b. I5).