Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Relevanta dokument
Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Seminarium 4 (kap 16-17)

Allmänt om kalkylering

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Kalkyleringens avvägning

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

» Industriell ekonomi

Företags- och Personalekonomi G88

» Industriell ekonomi

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Skärvad Olsson Kap 18

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Reflektioner från föregående vecka

Kalkyleringens avvägning

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Kostnads- och intäktsanalys

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

De generella kalkylproblemen

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Kostnads- och intäktsanalys

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Reflektioner från föregående vecka

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

» Industriell ekonomi

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kalkyler som beslutsunderlag

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Företags- och Personalekonomi G88

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Uppgift: Självkostnad och ABC

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

IEK 415 Industriell ekonomi

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

LE1 PRODUKTKALKYLERING

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Redovisning och Kalkylering

IEK415 Industriell ekonomi för E, TD, TM m fl

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Transkript:

Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad Indirekt kostnad Särintäkt Särkostnad Samkostnad Alternativkostnad Operationell kostnad Sunk cost beror på verksamhetsvolymen finns alltid => produkt => avdelning => produkt uppkommer vid ett visst beslut uppkommer vid ett visst beslut finns, oberoende av beslutet missad intäkt vid visst beslut särkostnad + alternativkostnad irrelevanta för framtida beslut 2 Resultatanalys Repetition Resultat = Intäkter - kostnader Resultat = TI - TRK - FK Resultat = Volym * Pris - Volym * RK/st - FK Resultat = Volym * (Pris - RK/st) - FK Täckningsbidrag/st = Pris - RK/st Täckningsbidrag = Volym * (Pris - RK/st) Resultat = Volym * TB/st - FK Täckningsbidrag Resultat Täckningsgraden = Intäkter - Rörliga kostnader = Täckningsbidrag - Fasta kostnader = Täckningsbidrag / Pris 3

Förädlingsprocess Företag Förädlingsvärde = Intäkter - Kostnader för köpta produkter Mkr % av TI Intäkter 9 749 Mkr 100 % Kostnader för köpta produkter -5 000 Mkr 51 % Förädlingsvärdet 4 749 Mkr 49 % Löner (inkl sociala avgifter) -2 810 Mkr Avskrivningar -362 Mkr Räntekostnader -531 Mkr Skatt -544 Mkr Resultat efter skatt 502 Mkr 4 Kapitalkostnader Anläggningskapital Avskrivningar värdeminskning under perioden Räntor på lånat kapital för anläggningar Kapitalkostnader = Avskrivningar + Räntor Anläggningstillgångar åldras Pengar lånats för anskaffning 5 Kalkyler Kalkylobjekt Förkalkyl innan beslut tas Efterkalkyl när resultat är klart Kalkylobjekt kan vara hela företaget en marknad ett projekt en produkt 6

Produktkalkylering Nomenklatur Direkta kostnader Indirekta kostnader kan hänföras till kalkylobjektet (indirekta kostnader) (fördelade kostnader) (overheadkostnader) (omkostnader) Materialomkostnader materialadministration Tillverkningsomkostnader tillverkningsprocessen Försäljningsomkostnader marknadsföring & försäljning Administrationsomkostnader administration & VDs lön 7 Förädlingsprocessen Operativa flödet 8 Återanskaffningskostnader Nukostnader Ett företag har förbrukat material under februari 2001 för 200 tkr. Nuanskaffningskostnaden för samma materialförbrukning uppgår till 225 tkr. Fastställ den kalkylmässiga kostnaden för materialförbrukningen! Den kalkylmässiga kostnaden är (enligt klassisk kalkylfilosofi) 225 tkr, dvs = nukostnaden. 9

Kalkylmässiga kostnader Avskrivningar Beräkna kalkylmässig avskrivning för år 5 för en maskin som anskaffats för 80 tkr och vars nuanskaffningspris är 110 tkr. Maskinen är fyra år gammal och den ekonomiska livslängden är 10 år. Den kalkylmässiga avskrivningen beräknas genom att dividera nuanskaffningspris med ekonomisk livslängd. 110 tkr / 10 år = 11 tkr/år Den planenliga avskrivningen (avskrivning enligt plan) beräknas genom att dividera anskaffningskostnad med ekonomisk livslängd (bokföringsmässig kostnad). 80 tkr / 10 år = 8 tkr/år 10 Kalkylmässiga kostnader Ränta Ett företag betalar ränta bara på lånat kapital. Vid kalkylering skall all kapitalanvändning räntebelastas. Bokförda räntor ersätts med kalkylmässiga räntor, enligt klassisk metod. Beräkna kalkylmässig ränta för ett företag som har en total kapitalanvändning på 100 tkr, varav 75 tkr är lånat kapital och 25 tkr är eget kapital. Ränta till långivare är 11 tkr. Kalkylmässig ränta är 10 % pa. Total kapitalanvändning 100 tkr Kalkylmässig ränta 10 tkr <= 100 tkr * 10 % 11 Bidragskalkyl ering fullständig kostnadsfördelning, självkostnaden beräknas Vid prissättning på lång sikt Långsiktiga lönsamhetsbedömningar Bidragskalkylering ofullständig kostnadsfördelning, täckningsbidraget beräknas Kortsiktigt prisbeslut Kortsiktiga lönsamhetsbedömningar 12

Sjävkostnadskalkylering Kalkyler Periodkalkylering (Processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Restkalkyl Orderkalkylering (Påläggskalkylering) Påläggskalkyl 13 Genomsnittskalkyl Totala kostnader (kr) = Kostnad per styck (kr/st) Total produktionsvolym (st) De fasta kostnaderna för en produkt uppgår till 800 kr och de rörliga kostnaderna per styck uppgår till 1 kr. Beräkna fast kostnad per styck, rörlig kostnad per styck och självkostnad per st med en genomsnittskalkyl! Tillv.volym FK RK FK/st RK/st SjK/st 200 st 800 kr 200 kr 4,00 kr/st 1 kr/st 5,00 kr/st 400 st 800 kr 400 kr 2,00 kr/st 1 kr/st 3,00 kr/st 800 st 800 kr 800 kr 1,00 kr/st 1 kr/st 2,00 kr/st 1600 st 800 kr 1600 kr 0,50 kr/st 1 kr/st 1,50 kr/st 14 Normalkalkyl Fasta kostnader Rörliga kostnader + = Självkostnad / st Normal volym Verklig volym Utnyttjad kapacitet = Kapacitetsutnyttjande Normal kapacitet Underabsorberade och överabsorberade fasta kostnader hänger samman med graden av kapacitetsutnyttjande. 15

Normalkalkyl Exempel Antag att normal tillverkningsvolym i tidigare exempel är 800 st. Verklig tillverknings volym är 1600 st. Beräkna självkostnad per styck enligt normalkalkylmetoden! Fasta kostnader Normal tillverkningsvolym 800 kr 800 st Fasta kostnader per styck 1 kr/st <= 800 kr / 800 st Rörliga kostnader per styck 1 kr/st Självkostnad per styck 2 kr/st 16 Absorberade kostnader Normalkalkyl Underabsorberade kostnader (Undertäckning) Under normal tillverkningsvolym ges ej full täckning för FK Överabsorberade kostnader (Övertäckning) Över normal volym ges mer än full täckning för FK Kapacitetsutnyttjande (kapacitetsutnyttjande) (beläggningsgrad) (sysselsättningsgrad) Utnyttjad kapacitet Kapacitetsutnyttjande = % Normal kapacitet 17 Ekvivalentkalkyl Januari 2001 har den totala kostnaden för produkterna Alfa och Beta uppgått till 1800 kr. Ekvivalenttalet för Alfa är 1,0 och för Beta 1,5. Fördela kostnaderna för resursförbrukningen på produkterna med hjälp av ekvivalentkalkyl. Produkt Antal Ekv.tal Ekv.mängd TK SjK/st Alfa 100 st 1,0 100 st 57 % 1 026 kr 10,26 kr/st Beta 50 st 1,5 75 st 43 % 774 kr 15,48 kr/st 175 st 100 % 1 800 kr 18

Restkalkyl Ett företag tillverkar produkten Adam och får också en biprodukt Bertil. Under ett år tillverkades 12000 ton av Adam och 800 ton av Bertil erhölls som biprodukt. Totala tillverkningskostnaden var 500 tkr. Bertil såldes för 200 kr per ton med försäljningskostnader på 40 tkr. Beräkna tillverkningskostnaden för huvudprodukten Adam med hjälp av en restkalkyl! Total tillverkningskostnad 500 tkr Särintäkt för Bertil 160 tkr <= 800 t * 200 kr/t Särkostnad för Bertil -40 tkr Täckningsbidrag från Bertil 120 tkr -120 tkr Verklig tillverkningskostnad för Adam 380 tkr 19 Påläggskalkyl 20 Påläggskalkyl AGEVEs loktillverkning dm dieselmotor, transmission, hjul, axlar, stål MO inköpspersonal, förråd, lagerpersonal dl arbetskraft för kapning, bockning, svetsning, montering TO kapitalkostnader, förbrukningsmaterial dtvk anpassning till kundspecifika krav TvK Tillverkningskostnad AO administration, företagsledning FO försäljningsavdelning, orderpersonal dfk provision till lokal agent SjK Självkostnad 21

Omkostnadspålägg Påläggskalkyl (fördelningsnycklar) Totala MO MaterialOmkostnadspålägg = % Totala dm Totala TO TillverkningsOmkostnadspålägg = % Totala dl AO + FO AffO-pålägg (AffärsOmkostnad) = % Tillverkningskostnad 22 Påläggskalkyl Omkostnadspålägg dm 8 000 tkr direkt material dl 7 800 tkr direkt lön MO 400 tkr materialomkostnader TO 3 900 tkr tillverkningsomkostnader. TvK 20 100 tkr tillverkningskostnad AffO 4 020 tkr affärsomkostnader TK 24 120 tkr företagets totala kostnader MO-pålägg 400 tkr / 8 000 tkr = 5 % TO-pålägg 3 900 tkr / 7 800 tkr = 50 % AffO-pålägg 4 020 tkr / 20 100 tkr = 20 % 23 Påläggskalkyl Orderkalkyl fortsättning Paradis tillfrågas om att legotillverka en motor. dm beräknas till 750 kr och dl till 800 kr samt övriga direkta tillverkningskostnader till 300 kr per motor. Beräkna självkostnaden per motor med påläggskalkyl! dm = 750 kr MO (pålägg 5 %) = 38 kr <= 750 kr * 5 % dl = 800 kr TO (pålägg 50 %) = 400 kr <= 800 kr * 50 % Övriga direkta TvK = 300 kr TvK = 2 288 kr AffO (pålägg 20 %) = 458 kr <= 2 288 kr * 20 % SjK per motor = 2 746 kr 24

Påläggskalkyl Orderkalkyl fortsättning Paradis tillfrågas om att legotillverka en motor. dm beräknas till 800 kr och dl till 600 kr samt övriga direkta tillverkningskostnader till 200 kr per motor. Beräkna självkostnaden per motor med påläggskalkyl! dm = 800 kr MO (pålägg 5 %) = 40 kr <= 800 kr * 5 % dl = 600 kr TO (pålägg 50 %) = 300 kr <= 600 kr * 50 % Övriga direkta TvK = 200 kr TvK = 1 940 kr AffO (pålägg 20 %) = 388 kr <= 1 940 kr * 20 % SjK per motor = 2 328 kr 25 Aktivitetsbaserad kalkyl (ABC) Begrepp Aktivitet: Arbetsuppgift, verbet, det som görs Exempel: Konstruera, Svetsa, Fakturera Drivare: Orsakar förändring i aktivitetens totala kostnad Exempel: Antal patent, antal svetstimmar, Antal fakturor Tillvägagångssätt Aktivitetens kostnad delad med antalet drivare utfördelas Exempel: Kostnaden för fakturering är 1 000 000 kr, vi har 10 000 fakturor. Produkterna påförs 100 kronor per faktura. 26 Outsourcing Entreprenad Vid hög beläggning läggs arbeten ibland ut på andra verkstäder, kallas Lego 27

Bidragskalkyl Ofullständig kostnadsfördelning Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag Täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat Om order skall antas (fasta kostnader ej påverkbara, får ej förstöra prisbilden) Produktval i trång tillverkningssektion (fasta kostnader ej påverkbara) 28 Bidragskalkylering Ledig kapacitet Beslutsregel En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om dess täckningsbidrag är positivt. (TB > 0) Det lägsta acceptabla priset på en produkt eller order är det pris som precis täcker produktens (orderns) särkostnad. Beslutsrelevant information Endast beslutsrelevant information skall begagnas, dvs sådant som är olika i handlingsalternativen. 29 Bidragskalkyl Ledig kapacitet AB Pooler vill ha 400 st specialfilter tillverkade till ett pris av 275 kr/st. AB Construct vill ha 50 st enkla motorer tillverkade till ett pris av 3 500 kr/st. Skall någon order accepteras? Filter Motor Material 75 kr/st 1 200 kr/st Löner 50 kr/st 1 800 kr/st Övriga rörliga kostnader 50 kr/st 700 kr/st Andel av fasta kostnader 125 kr/st 1 500 kr/st Total kostnad 300 kr/st 5 200 kr/st Särintäkt 275 kr/st 3 500 kr/st Särkostnad för Material -75 kr/st -1 200 kr/st Särkostnad för Löner -50 kr/st -1 800 kr/st Särkostnad för Övriga RK -50 kr/st -700 kr/st Täckningsbidrag (TB) +100 kr/st -200 kr/st 30

Bidragskalkylering Trång sektor Beslutsregel Välj den produkt som ger störst TTB. Den order eller den produkt är mest lönsam som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen. TTB = totalt täckningsbidrag 31 Bidragskalkyl En trång sektor Plåt som används för att tillverka poolstegen Klivi och vilstolen Poolside är begränsad till 4000 kg á 40 kr/kg per månad. Vilken väljs? Klivi Poolside Försäljningspris 265 kr/st 205 kr/st dm Plåt 100 kr/st 40 kr/st dm Övrigt 5 kr/st 70 kr/st dl 65 kr/st 40 kr/st RK Övrigt 10 kr/st -180 kr/st 20 kr/st -170 kr/st TB 85 kr/st 35 kr/st Klivi (möjlig tillverkning per månad) 100 kr/st / 40 kr/kg = 2,5 kg/st, 4000 kg / 2,5 kg = 1 600 st TTB = 1 600 st * 85 kr/st = 136 000 kr/mån Poolside (möjlig tillverkning per månad) 40 kr/st / 40 kr/kg = 1,0 kg/st, 4000 kg / 1,0 kg = 4 000 st TTB = 4 000 st * 35 kr/st = 140 000 kr/mån 32 Bidragskalkyl Två trånga sektorer Trång sektor Resurser Klivi Poolside Råmaterial 4000 kg 2,5 kg/st 1,0 kg/st Pressning 500 min 1/4 h/st 1/6 h/st TB 85 kr/st 35 kr/st Maximal produktionsvolym Klivi Poolside Råmaterial 1600 st <= 4000 / 2,5 4000 st <= 4000 / 1 Pressning 2000 st <= 500 / ¼ 3000 st <= 500 / 1/6 Bidragslinje Klivi TB 85 kr/st, 1000 st => 85000 kr 85000 kr / 35 kr/st (TB för Poolside) = 2429 st 33

Två trånga sektorer Linjär programmering Begränsningslinjer Klivi Poolside Råmaterial max 1600 st max 4000 st Poolside max 2000 st max 3000 st Samma TTB 1000 st Klivi respektive 2429 st Poolside Kontroll av TTB Klivi Poolside TTB Punkt K 1600 st * 85 kr/st = 136,0 tkr 0 st 136,0 tkr Punkt S 1000 st * 85 kr/st = 85,0 tkr 1500 st * 35 kr/st = 52,5 tkr 137,5 tkr Punkt K 0 st 3000 st * 35 kr/st = 105,0 tkr 105,0 tkr 34 Stegkalkyl Bidragskalkyl Mini-, lätt-, standardmjölk är mjölkprodukter inom Mjölkproduktionsenheten. Mjölk-, ost-, smörprodukter och övriga mejeriprodukter är mejeriprodukter inom Mejeridivisionen. Minimjölk Lättmjölk Stdmjölk Summa Intäkter 50 200 300 550 Särkostnader -25-90 -100-215 TB 1 (TB per produkt) 25 110 200 335 Fasta särkostnader för mjölkprodukter -50 TB 2 (TB för Mjölkproduktionsenheten) 285 TB 2 (TB för Ostproduktionsenheten) 300 TB 2 (TB för Smörproduktionsenheten) 150 TB 2 (TB för Produktionsenheten övriga mejeriprodukter) 100 Summa TB 2 835 Fasta särkostnader Mejeriproduktionsenheterna -100 TB 3 (TB för Mejeriproduktionsenheterna) 735 Fasta särkostnader för Mejeridivisionen -150 TB 4 (TB för Mejeridivisionen) 585 35 Stegkalkyl KTH Intäkter från kurser Kostnader för lokaler mm TB1 (efter rörliga kostnader) 21 000 tkr -2 000 tkr 19 000 tkr Kostnader för lärare TB2 (efter halvfasta kostnader) -14 000 tkr 5 000 tkr 36