MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014

FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold, som gir videre forbindelse mot Oslo. Rapporten er utarbeidet av Sweco Sverige og Sweco Norge i perioden april-august 2014 på oppdrag for Østfold kollektivtrafikk og Region Värmland. Rapporten er skrevet delvis på norsk og delvis på svensk, noe som gjenspeiler initiativtakerne, prosjektet og det potensielle samarbeidet om et godt kollektivtilbud over landegrensene. Arbeidet er delfinansiert gjennom EUs program for Interreg Sverige - Norge, herunder gjennom det Europeiske regionale utviklingsfondet. Prosjektet er basert på en intervjuundersøkelse, en markedsanalyse som viser hva som er et realistisk potensial for antall reisende samt en trafikal vurdering. Kontaktperson hos Østfold kollektivtrafikk har vært Kjetil Gaulen og Mattias Landin hos Region Värmland. En stor takk til alle informantene, som velvillig har bidratt med tid og kunnskap i intervjuer og workshop med oss. Takk også til Kjetil Gaulen og Mattias Landin, for godt samarbeid og gode faglige kommentarer og innspill underveis i prosessen. Helena Leufstadius har vært prosjektleder for Sweco. Hun har hatt det overordnede ansvaret for arbeidet med rapporten sammen med Fidan Krasniqi. Kirsten Wretstrand, Bengt Stålner, Jan-Erik Fallgren, Ellen Winje Melander, Helle Beer Urheim og Stein Emilsen har bidratt i prosjektets ulike faser og i rapportutforming. Karl Rikard Løvhaug og Line Bakken fra Oslo Economics har hatt ansvaret for gjennomføring av markedsanalysen. Sweco ønsker å takke for et spennende oppdrag og håper resultatene kommer til nytte i det videre arbeidet. Sweco, august 2014

Innholdsfortegnelse 1 Bakgrunn, mål og metode... 9 2 Planmessig forankring... 11 2.1 Interreg: EU-program for grense-overskridende regionalt samarbeid... 11 2.2 Fylkesplanen Østfold mot 2050... 11 2.3 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland 2014-2025 och Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018... 12 2.4 «Sømløst i sør»... 12 2.5 Grensekomiteen Värmland-Østfold... 13 3 Tilstandsbeskrivelse... 14 3.1 Geografisk avgrensning... 14 3.2 Befolkning... 14 3.3 Arbetsmarknad och pendling... 15 3.4 Infrastruktur och trafikkmengder... 16 3.5 Gränshandeln... 17 4 Oppsummering av intervjuer... 19 4.1 Värmland... 19 4.2 Østfold... 21 5 Markedsanalyse... 25 5.1 Forslaget fra Grensekomiteen... 25 5.2 Forutsetninger for vurdering... 25 5.3 Markedspotensiale... 26 6 Trafikal vurdering... 28 6.1 Beskrivning av befintlig kollektivtrafik... 28 6.2 Gällande planer och program... 29 6.3 Forutsättningar för kollektivtrafik över Riksgränsen... 30 6.4 Trafikeringsprinciper... 31 6.5 Trafiklösningar... 35 7 Produktion och kostnader... 37 8 Intäkter och prismodell... 38 8.1 Prismodell... 38 8.2 Bedömning av resande och intäkter... 39 9 Avtalsfrågor och möjliga lösningar... 40 10 Summering och slutsatser... 42 11 Vedlegg... 47

Svensk sammanfattning Det finns en tydlig politisk vilja på båda sidor av gränsen att förbättra kollektivtrafiken i de berörda kommunerna och över riksgränsen. De regionala planerna visar på en samsyn att landsgränsen inte får utgöra ett hinder för satsningar på kommunikationer och infrastruktur. Den svenska gränsregionen har en stagnerande befolkningsutveckling, medan den norska gränsregionens befolkning ökar snabbt. Befolkningstillväxten i den norska gränsregionen förklaras av närheten till storstadsregionen Oslo-Akershus, stagnationen i den svenska delen av gränsregionen beror på en generell avfolkning av landsbygden och i mindre orter i Sverige. Pendling och gränshandel Över 5 000 av gränspendlarna till Norge kommer från Värmland. Pendlingen är omfattande från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsberg kommun. Arbetspendling sker i huvudsak från Sverige till Norge och handelsresor i omvänd riktning. Arbetspendlingen i motsatt riktning är i princip obefintlig. För närvarande finns det inga tecken på att situationen kommer att förändras. Männen som pendlar har ofta jobb i byggbranschen i Oslo och kvinnorna arbetar huvudsakligen inom hotell och restaurang samt i vård och omsorg. Nortura är det företag inom utredningsområdet som har med flest svenska arbetstagare. Företagets anläggning i Eidsberg har ett stort antal anställda från Värmland. Närmare 30 procent av de anställda eller drygt 100 personer dagspendlar från Årjäng. Nästan alla reser med bil och kompiskörning dominerar stort. Nortura planerar för en utvidgning av anläggningen som kommer att öka behovet av pendling över gränsen. Den norska gränshandeln i Sverige är omfattande och ökar ca 7 procent per år. I Värmlands län står norrmännen för nästan en tredjedel av den totala detaljhandelsomsättningen. Töcksfors handelspark har haft den allra största tillväxten och shopping är en av de mest populära aktiviteterna bland turister i området. Av de anställda på Töcksfors shoppingcenter bor fem procent i Østfold. Problemet med den tidigare gränsbussen (TIMExpressen), från Mysen till Töcksfors, är förknippat med ett svagt resandeunderlag, låga intäkter och liten efterfrågan. Väg- och järnvägsförbindelser E18 är tillsammans med E10, E14 och E6 i Sverige en av de viktigaste vägförbindelserna till Norge. E18 är också den näst viktigaste utlandsförbindelsen via landvägen för norskt näringsliv. E18 har byggts om som en ny motorväg genom Østfold vilket har lett till ett ökat bilresande med betydligt högre andel bilresor i Østfold än i Värmland. Järnvägssträckan Oslo-Mysen är i behov av upprustning, ett antal förbättringsåtgärder pågår för närvarande, bl.a. när det gäller uppgradering av stationerna på sträckan Ski-Mysen. Kollektivtrafikens marknadsandel i regionen är låg. Østfold har en marknadsandel på 6 procent och i Värmland är marknadsandelen 12 procent. Dagens kollektivtrafikutbud över gränsen är begränsat till Swebus expressbusslinje mellan Stockholm-Karlstad-Oslo, med fyra avgånger på vardagar och få stopp längs vägen. Mellan Mysen och Ørje går det under vardagar en busslinje. På den svenska sidan slutar linje 700 från Karlstad i Töcksfors. Det är uppenbart att det saknas koppling mellan kollektivtrafiken i de båda länderna och att det finns en missing link över riksgränsen. 1 (47)

Vad säger intervjuundersökningen? En intervjuundersökning är genomförd i Østfold och i Region Värmland för att få en fördjupad kunskap om ämnet. Resultaten av undersökningen visar att det finns ett stort fokus hos politikerna, på båda sidor av gränsen, för en utvecklad kollektivtrafik över nationsgränsen. Flera av respondenterna påpekar vikten av täta avgångar samtidigt som man är lite försiktig, eftersom man antar att kundbasen är så liten att erbjudandet kan vara svårt att motivera. I Värmland vill man ha snabba förbindelser till Oslo och det är viktigt med anslutningar till tåg och annan trafik. I Østfold understryker man även att gränsöverskridande trafik kan bidra till att förbättra resmöjligheterna både lokalt och regionalt. Förväntningarna på en gränsöverskridande kollektivtrafik verkar vara större lokalt än på länsnivå, särskilt i Østfold där länet verkar ha en mer skeptisk inställning till offentligt stöd för ett projekt som indirekt bidrar till konkurrens och handelsläckage. Majoriteten av respondenterna, på båda sidor av gränsen, är eniga om att en väl fungerande gränsöverskridande busstrafik är en förutsättning för att kunna dra nytta av båda regionernas potential, bland annat för att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det råder även konsensus bland de tillfrågade i Sverige och Norge att Oslo storstadsregion är den viktigaste målpunkten. Enligt respondenterna, är utbytet mellan länderna viktigare för Sverige än för Norge. För Värmlands del kan en väl utvecklad kollektivtrafik skapa möjlighet att knyta länet närmare till arbetsmarknaden i Oslo. De särskilda utmaningar som nämns för en gränsbuss är behov av ökat turutbud och ett större resandeunderlag utmed hela linjesträckan, bättre trafikinformation samt anpassning till marknaden med hänsyn till pris och avgångar. Några av respondenterna menar att det är önskvärt att få till stånd en bättre samordning mellan kollektivtrafikmyndigheterna över gränsen för att skapa ett mer enhetligt kollektivtrafikerbjudande. Vad säger analysen? Analysen i denna rapport visar att det finns en marknad att etablera gränsöverskidande kollektivtrafik, men också att arbetet innehåller stora utmaningar. Idag är privatbilen ett attraktivt transportmedel i området på grund av en mycket god vägstandard. Svårigheterna för kollektivtrafiken visas av att Nettbuss busslinje mellan Töcksfors och Mysen har lagts ned. En utvecklad kollektivtrafik bedöms dock ha goda förutsättningar. Ett utbud med flera avgångar som möter behovet för både arbets- och fritidsresor, bedöms ha förutsättningar att locka fler resenärer jämfört med den busstrafik som tidigare drevs av Nettbuss. Resandet på E18 över gränsen ger en hypotetisk marknadsandel för kollektivtrafiken på 6 procent, dvs. 80 000 enkelresor per år. Men det är inte troligt att det går att nå denna nivå de första åren för en busslinje mellan Värmland och Østfold. Marknadsanalysen tillsammans med den föreslagna trafiklösningen ger ca 30 000 resor/år. Följande trafikerings- och planeringsprinciper bedöms bli avgörande för att lösa resbehoven i flera reserelationer: Passning med tåget i Mysen till/från Oslo. Tågtrafiken i Mysen är stommen som anslutande busstrafik bör bygga på. I Mysen är det ett kort gångavstånd mellan busshållplatsen och perrongen vilket gör lösningen kostnadseffektiv. 2 (47)

Minimering av antalet byten för genomgående resor och enkelt system. En sammanhängande busslinje från Karlstad till Mysen skapas med möjlighet för vidare förbindelser i Østfold och tåg till Oslo. Fördelen med en genomgående linje är att resenärer slipper byta och att trafikeringen blir mer effektiv. Trafik alla dagar och regelbundet utbud. För att locka fler resenärer är det viktigt med ett utbud även under helger och med en styv tidtabell med avgångar samma minuttal varje timma på vardagar. Ny hållplats på E18 i Ørje. För att skapa en effektiv kollektivtrafik är det inte lämpligt att köra ner till busstationen i Ørje, och det behöver därför anläggas en ny hållplats på E18. Denna utredning innehåller två trafikeringsförslag som båda bygger på en tidtabell med anpassning till tåget varje timme i Mysen. Bägge förslagen omfattar trafik samtliga dagar i veckan. Alternativ 1 kör 35 turer på vardagar med två fordon, alternativ 2 kör 19 turer under vardagar med ett fordon. Förslaget bygger på att det införs en zontaxa för Gränsbussen där kommunerna Marker och Eidsberg i Østfold tillsammans med Årjäng i Värmland bildar en zon. För lokala resor gäller lokal prissättning. En möjlig nivå bedöms till ca 30 000 resor/år, som tillsammans med en snittintäkt av 40 kr/per resa ger ca 19 procent kostnadstäckningsgrad det första året med en nettokostnad på ca 6,4 MSEK. I alternativ 2 beräknas nettokostnaden till 3,4 MSEK och en kostnadstäckningsgrad på 24 procent. Det är möjligt att minska nuvarande produktionskostnader genom att Gränsbussen kan ersätta linje 563 och Flexxlinje 12 mellan Mysen och Ørje. Den stora utmaningen för att lyckas med en busslinje över gränsen blir att få inbitna bilister att välja bussen och att locka nya resenärer som ska göra inköp. Under förutsättning att ett gott utbud kan erbjudas finns det tre avgörande parametrar för att locka bilister att välja kollektivtrafiken: snabbhet, enkelhet och tydlighet. Den genomgående trafiklösning som föreslås, 35 turer på vardagar samt ett utbud både kvällar och helger, är därför ett första steg för att nå nya målgrupper. Förutsättningar för ett gränsöverskridande kollektivtrafikutbud Den nya Kollektivtrafiklagen med tillhörande kompletteringar 1 som trädde i kraft 2012 i Sverige, innebär lättnader för att nationsgränsöverskridande trafik kan etableras. Den förändrade lagstiftningen gör det möjligt att lösa tidigare avtalsmässiga hinder för gränsöverskridande trafik mellan Värmland och Østfold. Värmlands Regionala kollektivtrafikmyndighet (RKM) har nu möjlighet att ta beslut om allmän trafikplikt för en linje till Töcksfors och vidare till Mysen i Østfold. En annan valmöjlighet är att utnyttja eventuell frivolym i nuvarande avtal som kan användas under en försöksperiod. Trafiken bör efter en försöksperiod upphandlas i sedvanlig ordning. Trafikeringsförslagets kalkyler bygger på att Värmlandstrafik (RKM i Värrmland) blir avtalspart till trafikoperatören. Region Värmland och Østfold Fylke ska teckna ett avtal om fördelning av trafikens intäkter för lokala och regionala resor samt för den totala underskottsfördelningen. Likaså bör ett avtal 1 Komplettering av kollektivtrafiklagen, Ds2011:19 3 (47)

tecknas om biljettsamverkan med Swebus (och eventuellt Nettbuss) avseende den parallellgående expressbusstrafiken. Parterna bör även teckna en överenskommelse med Tullverket i syfte att underlätta kontrollen vid gränsövergång så att den styva tidtabellen med avgångar samma minuttal varje timma kan hållas. Ett tillstånd för internationell busstrafik ska slutligen ansökas om i det land som blir avtalspart för gränsbussen. Fortsatt arbete Det finns behov av ytterligare kunskap, till exempel bör utbud kopplat till behov analyseras djupare. Mer kunskap om resmönster, start- och sluttider vid verksamheter på båda sidor gränsen bör också tas fram. Det saknas också en resvaneundersökning (RVU) för gränstrafiken och det bör genomföras både trafikräkningar och intervjuer av bilister som passerar gränsen. Likaså är det viktigt att veta vad som ska till för att inköpsresenärer ska börja åka kollektivt. En undersökning bland både personal och kunder i Töcksfors handelsplats bör genomföras, likaså bör fördjupad kunskap tas fram när det gäller resbehov för de personer som arbetspendlar från Värmland till Norturas anläggning i Eidsberg. Initialt är det viktigt att skapa en gemensam vision och långsiktiga mål för en bättre kollektivtrafik mellan länderna och att arbeta med ambitionen att avtals- och finansieringslösningar ska vara långsiktiga. 4 (47)

Norsk sammendrag Det er en tydelig politisk vilje på begge sider av grensen til å forbedre kollektivtrafikken i de berørte kommunene og over riksgrensen. Det er også en klar enighet i de regionale planene om at landegrensen ikke skal være et hinder for satsningsområder innen kommunikasjon og infrastruktur. Den svenske grenseregionen har en stagnerende befolknigsutvikling, mens den norske grenseregionens befolkning øker raskt. Befolkningsøkningen i den norske grenseregionen kan blant annet forklares med nærheten til hovedstadregionen Oslo-Akershus. Stagnasjonen på svensk side skyldes en generell fraflytting fra landsbygda og mindre tettsteder i Sverige. Pendlertall og grensehandel Over 5 000 av grensependlerne i Norge kommer fra Värmland. Pendlingen er stor fra Årjäng mot Oslo, Marker og Eidsberg kommune. Arbeidspendling går i all hovedsak fra Sverige til Norge og handelsreisende i motsatt retning. Arbeidspendlingen i motsatt retning er marginal. Foreløpig er det ingen indikasjoner på at situasjonen vil endre seg. Storparten av menn som pendler har jobb i byggebransjen i Oslo, mens kvinnene hovedsakelig jobber innen hotell- og restaurantbransjen samt i helse- og omsorgsbransjen. Nortura er den arbeidsplassen som har flest svenske arbeidstakere blant bedriftene i området. Rundt 100 personer dagpendler fra Årjäng til bedriftens produksjonsanlegg i Eidsberg. Dette utgjør ca. 30 prosent av arbeidsstokken. De aller fleste av disse reiser med bil i dag. Kompiskjøring dominerer som reiseform. Bedriften planlegger en utvidelse som vil gi en økning i pendlingsbehovet over landegrensene. Den norske grensehandelen i Sverige er omfattende og øker med ca. 7 prosent per år. I Värmlands län står nordmenn for nesten en tredjedel av den totale detaljhandelsomsetningen. Töcksfors handelspark har hatt størst omsetningsøkning, og shopping er en av de mest populære aktivitetene blant turister i området. Av de ansatte ved Töcksfors shoppingcenter bor 5 prosent i Østfold. Ekspressbussen som tidligere gikk mellom Mysen og Töcksfors hadde dårlig passasjergrunnlag, lav inntjening og liten etterspørsel. Tilbudet har derfor fungert dårlig og er lagt ned. Veg- og baneforbindelser E18 er sammen med E10, E14 og E6 en av de viktigste vegforbindelsene mellom Sverige og Norge. E18 er den nest viktigste vegforbindelsen ut av landet for norsk næringsliv. E18 er oppgradert gjennom Østfold. Det har ført til en økning i antall bilreiser, med betydelig høyere andel bilreiser i Østfold enn i Värmland. Jernbanestrekningen Oslo-Mysen har behov for opprustning. En rekke forbedringer er i gang. Blant annet oppgraderes nå stasjonene på strekningen Ski-Mysen. Kollektivtrafikkens markedsandel i regionen er lav. Østfold har en markedsandel på 6 prosent mens Värmlands markedsandel er rundt 12 prosent. Dagens kollektivtilbud over grensen er begrenset til Swebus ekspressbusslinje Stockholm-Karlstad-Oslo, med fire avganger på hverdager og få stopp langs strekningen. Mellom Mysen og Ørje går det på hverdager kun en busslinje. På svensk side ender linje 700 fra Karlstad i Töcksfors. Det er åpenbart at det savnes en kobling mellom kollektivtrafikken i begge land og at det er en missing link over riksgrensen. 5 (47)

Hva sier intervjuundersøkelsen? Det er gjennomført en intervjuundersøkelse i Østfold og i region Värmland for å skaffe til veie dybdekunnskap om kollektivtilbudet. Resultatene fra intervjuundersøkelsen viser at både norske og svenske politikerne har fokus på utvikling av kollektivtrafikken over landegrensen. Flere av respondentene påpeker viktigheten av hyppige avganger. Samtidig uttrykker flere skepsis til et kollektivtilbud ut fra antagelsen om at kundegrunnlaget er så lite at tilbudet vanskelig kan forsvares. I region Värmland vil man ha raske forbindelser til den norske hovedstadregionen og det er viktig med god korrespondanse med tog og annen trafikk. I Østfold understreker man at grenseoverskridende kollektivtrafikk kan bidra til å forbedre reisemulighetene lokalt i regionen. Forventningene til utviklingen av grensependeltilbudet virker å være større lokalt enn på fylkesnivå. Dette gjelder spesielt i Østfold der myndighetene ser ut til å være skeptiske med tanke på å gi offentlig støtte til et prosjekt som indirekte kan bidra til konkurransevridning og handelslekkasje. Majoriteten av respondentene på begge sider av grensen, sier seg enige i at et godt fungerende grenseregionalt busstilbud er en forutsetning for å kunne dra nytte av grenseregionenes potensiale for økonomisk vekst og sysselsetting. Det finnes en klar enighet blant respondentene i Sverige og Norge om at Oslo som storbyregion er det viktigste målpunktet for reiser. Utbyttet av et bedret kollektivtilbud mellom landene er viktigere for Sverige enn for Norge. Ifølge respondentene kan et velutviklet kollektivtilbud for Värmland bety en mulighet for å knytte fylket nærmere den norske hovedstadregionen. Flere nevner at grunnlaget for et godt kollektivtilbud må være økt rutetilbud, større passasjergrunnlag langs hele traseen og bedre trafikantinformasjon. Tilpasning av produkt til markedet med hensyn på pris og avganger blir også nevnt. Flere respondenter mener dessuten at det er ønskelig med en større samordning mellom kollektivselskapene på tvers av landegrensene for å få et bedre og mer helhetlig kollektivtilbud. Hva sier analysen? Analysen i denne rapporten viser at det er et marked for å etablere et kollektivutbud over landegrensene, men også at det er knyttet store utfordringer til et slikt tilbud. I dag er privatbil et attraktivt transportmiddel i området på grunn av god vegstandard. En av utfordringene for kollektivtrafikken er at Nettbuss sin busslinje mellom Töcksfors og Mysen er lagt ned. En velutviklet tilbud for kollektivtransport anses likevel å ha gode forutsetninger. Et tilbud med flere avganger som møter behovet for både arbeids- og fritidsreiser har et potensiale for å tiltrekke seg flere reisende sammenlignet med den busstrafikken som tidligere ble drevet av Nettbuss. Reiser på E18 over grensen gir en hypotetisk markedsandel for kollektivtrafikken på 6 prosent, dvs 80 000 busspassasjerer (enkeltturer). Men det er lite trolig at man vil nå dette nivået i de første årene på en bussrute mellom Värmland og Østfold. Markedsanalysen og de foreslåtte trafikkløsningene kan gi ca 30.000 turer per år. 6 (47)

Følgende prinsipper for trafikk og planlegging vurderes å være avgjørende for å løse flere mulige reisekombinasjoner: Tilpasning til toget i Mysen til/fra Oslo. Togtrafikken i Mysen er stammen som tilsluttende busstrafikk bør bygge på. I Mysen er det kort gangavstand mellom bussholdeplassen og perrongen, noe som gjør løsningen kostnadseffektiv. Redusere antall bytter for gjennomgående reiser og et enkelt system. En sammenhengende busslinje fra Karlstad til Mysen laget med mulighet for videre forbindelser i Østfold og tog til Oslo. Fordelen med en gjennomgående linje er at de reisende unngår bytte og at trafikken blir mer effektiv. Trafikk hele dagen og regelmessig tilbud. For å tiltrekke seg flere reisende er det viktig med et forutsigbart tilbud selv i helgene og med stive rutetider med avganger samme minuttall hver time på hverdager. Ny holdeplass på E18 i Ørje. For å opprette en effektiv kollektivtrafikk er det ikke anbefalt å kjøre ned til busstasjonen i Ørje, men bygge en ny holdeplass på E18 i Ørje. Denne utredning inneholder to trafikkforslag. Begge forslag er basert på en tidstabell tilpasset toget som går hver time fra Mysen. Begge forslag omfatter trafikk samtlige dager i uken. Alternativ 1 kjører 35 turer på hverdager med to busser. Alternativ 2 kjører 19 turer på hverdager med en buss. Forslaget er basert på at det innføres en sonetakst for Grensebussen der kommunene Marker og Eidsberg i Østfold sammen med Årjäng i Värmland utgjør en sone. For lokale reiser gjelder lokal priser. Et mulig fremtidig nivå er beregnet til 30 000 turer/år. Sammen med en snittinntekt på 40 SEK/ per tur gir det ca. 19 prosent kostnadsdekning det første året med en nettokostnad på ca. 6,4 millioner SEK. I alternativ 2 beregnes nettokostnaden til 3,4 millioner SEK og 24 prosent kostnadsdekning det første året. Det er mulig å redusere nåværende produksjonskostnader ved at Grensebussen kan erstatte linje 563 og linje 12 mellom Mysen og Ørje. En av forutsetningene for å lykkes med nytt kollektitilbud er å øke passasjergrunnlaget og tiltrekke seg flere passasjerer, både blant nåværende bilister og nye handlereisende. Under forutsetning av at et godt tilbud kan etableres finns det tre avgjørende parametere for å få flere bilister til å velge kollektivet. Disse er et effektivt, enkelt og tydelig tilbud. En gjennomgående trafikkløsning med 35 turer på hverdager som foreslås, samt et tilbud både på kvelder og i helger, er derfor et første steg for å nå nye målgrupper. 7 (47)

Forutsetninger for et grenseoverskridende kollektivtilbud Den nye svenske kollektivtrafikkloven med tillhørende bestemmelser 2, som trådde i kraft i 2012, innebærer at man nå lettere kan få etablert en grenseoverskridende trafikk. Den nye loven muliggjør løsning for å løse avtalemessige utfordringer for grenseoverskridende trafikk mellom Värmland og Østfold. Värmlands Regionale kollektivtrafikkmyndighet (RKM) har med den nye loven nå mulighet for å ta beslutninger om offentlig trafikkplikt for linje 700, inkludert en forlengelse til Mysen i Østfold. En annen mulighet er å utnytte et eventuelt frivolum innenfor eksisterende avtale som kan benyttes i en forsøksperiode. Trafikken bør etter en forsøksperiode oppgraderes til en vanglig ordning. Trafikkberegningene er basert på at Värmlandstrafik (RKM i Värmland) blir ansvarlig avtalepart for tjenesteleverandøren. Region Värmland og Østfolds fylke bør utarbeide en avtale om fordeling av kostnader og inntekter for lokale og regionale reiser. Likeså bør det inngås et billettsamarbeid mellom Swebus og Nettbuss i forhold til den parallelle ekspressbusstrafikken. Partene bør også inngå en avtale med Tollvesenet for gjennomføring av kontroller på grensen, slik at den stive tidstabellen med avganger samme minuttall hver time kan opprettholdes. Dersom en samarbeidsavtale om busstrafikk kommer i stand mellom landene, skal det søkes om tillatelse i det landet som er ansvarlig avtalepart. Videre arbeid Det er et behov for mer kunnskap. Blant annet bør tilbud koblet til behov analyseres ytterligere. Man bør også se nærmere på reisemønster og arbeidstider hos ulike bedrifter og virksomheter på begge sider av grensen. Det bør utføres en reisevaneundersøkelse for grensetrafikken og det gjennomføres trafikkberegninger og intervjuer av bilister som passerer grensen. Videre bør man undersøke nærmere hva som skal til for at handlereisende skal begynne å reise kollektivt. En undersøkelse blant ansatte og kunder i Töcksfors bør gjennomføres. Tilsvarende bør det sees på reisebehov for de som arbeidspendler fra Värmland til Norturas produksjonsanlegg i Eidsberg. I et grenseoverskridende samarbeid vil det innledningsvis være viktig å skape en felles visjon og etablere langsiktige mål for en bedre kollektivtrafikk mellom landene, med en ambisjon om at avtale- og finansieringsløsninger skal være langsiktige. 2 Komplettering av kollektivtrafiklagen, Ds2011:19 8 (47)

1 Bakgrunn, mål og metode Den grenseoverskridende trafikken mellom Norge og Sverige har økt betydelig de siste årene. Standarden på E18 mellom Karlstad og Indre Østfold er forbedret og utbedringen fortsetter i årene fremover. Ekspressbusstilbudet mellom Oslo, Indre Østfold og Region Värmland har imidlertid blitt redusert de siste årene. Sommeren 2013 sluttet blant annet TIMEkspressen linje 9 å trafikkere strekningen Ørje/Töcksfors, og mellom Mysen og Oslo har tilbudet blitt redusert fra sommeren 2014. Kollektivtilbudet for lokal- og underveistrafikk over grensen er pr. i dag for dårlig utbygd og fremstår ikke som et reelt alternativ for mange. Figur 1 Oversiktskart over strekningen Oslo-Karlstad samt viktige målpunkter. Hovedmålet med «Interreg III A» er at en gjennom grenseoverskridende samarbeid kan bidra til å styrke samarbeidet over landegrensene, herunder å redusere grensehinder. Å legge til rette for ytterligere styrket kontakt og et bedre transporttilbud mellom Norge og Sverige, vil være i tråd med målsettingen for Interreg. 9 (47)

Grensekomiteen Värmland Østfold søkte høsten 2013 om økonomisk støtte til et forsøksprosjekt med etablering av et busstilbud mellom Årjäng/Töcksfors og Mysen/Askim fra 2014. Målet var å kunne tilby arbeidspendlere og handle-/fritidsreisende et godt busstilbud over riksgrensen, blant annet til Norturas produksjonsanlegg i Eidsberg. Østfold fylkeskommune mente at det var mange uavklarte spørsmål i søknaden, og valgte å inngå et samarbeid med Region Värmland for å gjennomføre et forprosjekt for blant annet å avklare behov og kundepotensiale, avtaleforhold og økonomisk konsekvenser løyveproblematikk mv. Interreg Sverige-Norge programmet har besluttet å tildele midler til gjennomføring av dette forprosjektet. Formålet med dette forprosjektet er å vurdere muligheten og markedsgrunnlaget for etablering av et kollektivtilbud over grensen mellom Norge og Sverige, samt foreta nødvendige avklaringer ift. prøvedrift i et eventuelt hovedprosjekt fra 2015. Dersom resultatene viser et tilstrekkelig passasjergrunnlag, skal dette resultere i prøvedrift av et kollektivtilbud med oppstart i 2015. Resultatet for innbyggere i regionen er først og fremst økt mobilitet og økt arbeidsmarked. I forprosjeket har vi benyttet en tredelt fremgangmåte og metodikk: Intervjuer Markedsanalyse Trafikal vurdering Intervjuer Det er gjennomført en intervjuundersøkelse i region Østfold og i region Värmland for å skaffe til veie dybdekunnskap om temaet. I intervjuene er funn i eksisterende grunnlag vurdert og kommentert av respondentene, samtidig som de ble bedt om å supplere funnene og bidra med kunnskap for å trekke linjer i retning av en fremtidig situasjon. Intervjuundersøkelsen er gjennomført blant utvalgte respondenter innen offentlig forvaltning, transportkjøpere og tjenestetilbydere. I den grad det har vært praktisk mulig, er det gjennomført individuelle intervjuer med aktørene. Intervjuundersøkelsen er gjennomført som personlige intervju, som minimum var innom et sett forhåndsdefinerte tema, men åpnet samtidig for at nye og supplerende tema kunne bringes opp. Markedsanalyse Formålet med markedsanalysen har vært å skaffe informasjon om markedet for å si hva som er et realistisk potensial for antall reisende. Markedsanalysen bygger på informasjon om dagens situasjon, demografi, infrastruktur, eksisterende tilbud, trafikkutvikling, pendling/reiseformål samt statistikk og erfaringstall. Trafikal vurdering Gjennom å analysere den eksisterende kollektivtrafikken i form av både buss- og togtrafikk, tilbud, linjestrekninger mm. sammen med geografiske forutsetninger så som avstand, kjøretider, holdeplasser og stasjoner har vi utformet et grunnlag foret nytt trafikkeringsforslag. 10 (47)

2 Planmessig forankring Vurderingen tar utgangpunkt i føringer og retningslinjer gitt i EUs program Interreg, Fylkesplan for Østfold mot 2050, Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland 2014-2025, Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018, Nationell plan för transportsystemet 2014-2025, Prosjektet "Sømløst i Sør" og Grensekommiteen i Østfold- Värmland. 2.1 Interreg: EU-program for grense-overskridende regionalt samarbeid Interreg er EUs program for å fremme sosial og økonomisk integrasjon over landegrensene gjennom regionalt samarbeid. Programmet ble etablert i 1991 for å styrke samarbeidet mellom naboregioner som var delt av nasjonale grenser innenfor og på grensen av EU. Det har lagt til rette for oppbygging av sosiale og kulturelle fellesskap og har gjennom dette medvirket til en mer balansert utvikling og integrasjon i Europa. Interreg består av tre «armer» eller programområder, A, B og C, som i sin tur omfatter en rekke delprogrammer og enkeltprosjekter. Arbeidet med grensependelen er forankret i programområde A, eller nærmere bestemt, «Interreg III A, Sverige-Norge». Hovedmålet med «Interreg III A» er å styrke samarbeidet over landegrensene, herunder å redusere eller fjerne grensehinder. «Interreg III A Sverige-Norge» omfatter fire delområder, hvorav et av disse er Grenseløst Samarbeid. Den grenseoverskridende trafikken mellom Norge og Sverige har økt betydelig de siste årene. Å legge til rette for ytterligere styrket kontakt og et bedre transporttilbud over riksgrensen langs E18 vil være helt i tråd med målsettingen for Interreg. 2.2 Fylkesplanen Østfold mot 2050 Fylkesplanen Østfold mot 2050 er et strategisk dokument med en langsiktig horisont, som beskriver mål, strategier og tiltak for fremtidig utvikling både på fylkesnivå og regionsnivå. Østfold skal være klimagassnøytralt innen 2030, og innen 2020 skal klimagassutslipp ligge 20 % under 2005-nivå. Minimum 50 % skal tas gjennom lokale tiltak. Følgende tiltak er særlig aktuelt i forhold til et bedre og mer fremtidsrettet transporttilbud over landegrensene: Overføre transportaktivitet fra bil til kollektive transportløsninger, bl.a. ved økt satsing på kollektivtrafikk, og utvikling av kollektivknutepunkter og parkeringsstrategier I fylkesplanen heter det: Dagens arealkrevende bosettings-, arbeidsmønster og livsstil har gitt en formidabel økning i personmobiliteten i samfunnet. Utvikling av et mer areal- og transporteffektivt samfunn med høy arealutnyttelse, fortetting og transformasjon, er et viktig virkemiddel.fylkesplanen er fulgt opp med en egen Regional transportplan for veg og kollektivtrafikk i Østfold og det utarbeides handlingsprogrammer for hvert år i planperioden. 11 (47)

2.3 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland 2014-2025 och Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018 I Länsplanen kopplar Region Värmland regionala mål till de nationella funktions- och hänsynsmålen samt mot det övergripande nationella målet om ett samhällseffektivt transportsystem. Det första regionala målet handlar om att öka möjligheten att bo och arbeta i hela Värmland, vilket leder till färre arbetsmarknadsregioner och gör att människor kommer att pendla både mer och längre sträckor. Här fyller kollektivtrafiken en viktig roll om det ökande resandet inte ska belasta miljön. Värmland ska vara klimatneutralt till år 2030 och utveckling av kollektivtrafiken är en av de viktigaste åtgärderna för att nå målet. I planen hänvisar man till det Regionala trafikförsörjningsprogrammet, 2014-2018, där fyra mål är kopplade till de nationella målen; tillgänglighet för regional tillväxt, attraktivitet och användbarhet, miljön samt resurseffektivt. I programmet poängteras även vikten av samverkan mellan kollektivtrafikens självfinansieringsgrad och konstnadseffektivitet. Kollektivtrafiken har stor betydelse för utvecklingen av en gemensam arbetsmarknadsregion i Värmland och för sammanbindning med angränsande regioner. Genom att möjliggöra daglig pendling med buss och tåg ökar invånarnas tillgång till arbete och utbildning. Kollektivtrafiken i regionen har under senare år haft en positiv utveckling och trenden är fortsatt positiv. Kollektivtrafiken utvecklas främst genom att förkorta restiderna, skapa fler avgångar samt genom att förbättra kopplingarna mellan busslinjer och mellan tåg och buss. Region Värmland har gjort följande avvägningar och prioriteringar avseende kollektivtrafiken: Utpekade regionala stråk för arbetspendling ska prioriteras för att stärka och utveckla en gemensam arbetsmarknadsregion med Karlstad som centralort samt förbättra möjligheterna att arbetspendla till angränsande regioner Andelen resor med kollektiva färdmedel ska öka med hänsyn till tillgänglighet för alla, säkerhet och miljö. Satsningar ska inriktas på åtgärder som förbättrar tillgängligheten och framkomligheten i det regionala stomlinjenätet. Ambitionen är också att fortsätta utvecklingen av resecentrum, byteshållplatser och pendelparkeringar utmed stomlinjerna. I Länstransportplanen har man avsatt 204 MSEK till kollektivtrafikåtgärder varav 110 MSEK avser samfinansiering till nationell plan för åtgärder på Karlstad C och Frykdalsbanan. Återstående 94 MSEK kan användas som statlig medfinansiering till kommunala kollektivtrafikåtgärder. 2.4 «Sømløst i sør» «Sømløst i sør» er et prosjekt i samarbeid mellom NSB, Ruter og Østfold fylkeskommune, som tar sikte på å etablere et kollektivtilbud som fremstår sømløst for kunden. Formålet med prosjektet er å undersøke om en samlet utvikling av tilbudet og en samordnet kundefront vil gi en bedre kvalitet og en bedre ressursutnyttelse enn det dagens løsninger gir og gi grunnlag for 12 (47)

avtaler og samarbeidsformer for å skape vinn-vinn situasjoner. De tiltakene som drøftes i «Sømløst i sør» skal bidra til oppfyllelse av overordnede samferdelspolitiske mål som gitt i mandatet: Høyere kollektivtrafikkandeler Mindre biltrafikk på belastede strekninger Mer attraktiv by- og tettstedsutvikling Økt effektivitet gjennom mer kollektivtrafikk for pengene Prosjektet gjennomføres med mål om etablering av et sømløst tilbud når jernbanekapasiteten øker ved åpningen av Follobanen, etter planen i 2023. Et forprosjekt er snart avsluttet og man er allerede igang med testing av interoperable kort mot NSB og Ruter og vil i løpet av høsten foreta justeringer i prisstrukturen for å tilpasse oss være nabofylker. Sluttrapport fra forprosjektet leveres i augusti 2014. 2.5 Grensekomiteen Värmland-Østfold Grensekomiteen Värmland-Østfold er et organ for løpende kontakt og samarbeid. Komiteen består av 15 norske og svenske kommuner samt Østfold fylkeskommune og region Värmland. Grensekomiteens generelle oppgave er å fremme og aktivt medvirke til et samarbeid over grensen med særlig vekt på infrastruktur, informasjon og nedbygging av grensebarrierer. I tillegg er samarbeid innen helsevesen, næringsliv og kompetanseutvikling prioriterte områder. Komiteen skal utrede og koordinere prosjekter som er av interesse for grense-kommunene. Komiteen kan ellers ta opp oppgaver som den anser hensiktsmessig for et samarbeid i regionen. Grensekomiteen Värmland-Østfold har vært en pådriver bak dette initiativ fordi kollektivtrafikk har stor betydning for utvikling av arbeidsmarkedet i Indre Østfold og for region Värmland. 13 (47)

3 Tilstandsbeskrivelse 3.1 Geografisk avgrensning Prosjektet omfatter kommunene langs E18, dvs. Marker, Eidsberg, Askim, Spydeberg, Folloregionen, Oslo, Årjäng, Säffle, Grums og Karlstad. Se forøvrig Figur 1. 3.2 Befolkning Det är en avsevärd skillnad mellan befolkningsutvecklingen i Sverige och Norge. Den svenska gränsregionen har en nästan stagnerande befolkningsutveckling, medan den norska gränsregionens befolkning ökar snabbare än övriga Norge. Befolkningstillväxten i den norska gränsregionen förklaras av närheten till storstadsregionen Oslo-Akershus, medan stagnationen i den svenska delen av gränsregionen beror på en generell avfolkning på landsbygden och i mindre orter i Sverige. I inre Østfold och Follo bor det tillsammans över 50 000 invånare. I de berörda kommunerna i Värmland (Årjäng, Grums och Säffle) bor det ca 35 000 invånare. Under de senaste åren har befolkningstillväxten i Norge varit rekordsnabb. Snabbast växer Osloregionen som idag är en av de mest dynamiska stadsregionerna i Europa. Den här utvecklingen är även viktig för Värmland, eftersom Årjängs kommun idag ingår i Oslos lokala arbetsmarknad. I Värmland har länets folkmängd under perioden 2001-2010 minskat med 670 personer till 273 260 personer (-0,2 %). I Karlstad och Hammarö har antal invånare ökat och endast ett fåtal kommuner, varav Årjängs kommun, har oförändrat invånarantal. Övriga kommuners befolkning har minskat. Den årliga befolkningstillväxten i kommunerna Eidsberg och Marker förväntas att vara ca 1 procent. Figuren nedan visar invånarantal för kommunerna längs E18 Oslo-Karlstad. Figur 2 Invånarantal per kommun längs E18 Andelen invånare med högre utbildning är i Norge 38 procent och i Sverige 34 procent, det vill säga en av tre personer har högre utbildning. Det regionala skillnaderna är stora, i Norge är 14 (47)

andelen högutbildade koncentrerade till Osloregionen. Flera av de svenska kommunerna närmast gränsen har låg andel högutbildade. 3 3.3 Arbetsmarknad och pendling Näringslivsstrukturen i Sverige och Norge är likartad. Båda länderna är välfärdsstater med en postindustriell näringslivsstruktur. Sverige har högre andel sysselsatta i tillverkningsindustrin än i Norge, och omvänt när det gäller fiskeindustrin. Østfold har en stark tradition av tillverkningsindustri (papper), men den pågående omstruktureringen innebär att den privata tjänstesektorn nu växer fram i rask takt. Sverige och Norge har en lägre arbetslöshet än snittet för EUs medlemsstater. I Østfold är arbetslösheten högre än genomsnittet för Norge (ca 3,5 procent) och ungdomsarbetslösheten i Sverige är nästan dubbel så hög som i Norge. Detta beror dels på en lägre utbildningsnivå men också på Norges framgångsrika lärlingssystem för ungdomar. År 2012 bodde 47 000 svenskfödda personer i Norge och enligt pendlingsstatistiken 4 arbetade dessutom 27 700 svenskboende i Norge varav över 10 000 personer enbart i Oslo. (Personer som bor i Sverige men jobbar i Norge syns inte i den officiella svenska sysselsättningsstatistiken). Arbetspendlaren från Sverige till Norge är ofta en man. Arbetspendlaren från Norge till Sverige är antingen en man eller kvinna framför allt i åldern 25 34 år. Män som pendlar har ofta jobb i byggbranschen i Oslo. Kvinnorna arbetar huvudsakligen inom hotell och restaurang samt inom vård och omsorg. Över 5 000 av de som gränspendlar kommer från Värmland, som tillsammans med Västra Götaland är det län i Sverige som har flest arbetspendlare till Norge. Var 25:e yrkesarbetande i Värmland hade sitt arbete i Norge under 2012 och var 6:e yrkesarbetande från Årjäng (och Eda kommun) hade sitt arbete i Norge 2010. Arbetspendlingen är omfattande från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsberg kommun. Nästan 700 personer arbetspendlar från Årjäng till Inre Østfold och totalt 5 376 personer från Värmland till Osloregionen (inkluderat inre Østfold). Drygt 100 personer pendlar varje dag från Årjäng till Norturas anläggning i Eidsberg. Pendlingsströmmarna i motsatt riktning är däremot obetydliga. Marker Spydeberg Askim Eidsberg Hobøl Ski Ås Oppegård Oslo Sum Grums 0 2 0 1 0 1 0 3 35 42 Årjäng 78 10 54 260 2 17 5 9 221 656 Karlstad 3 1 3 15 1 8 1 6 343 381 Säffle 0 2 2 13 0 1 0 2 91 111 Sum 81 15 59 289 3 27 6 20 690 1190 Övriga k:n 4277 Totalt 5376 Tabell 1 Antalet dagliga arbetspendlare mellan berörda kommuner i Värmland och Norge 2011. 3 Verdens beste naboer, Grensestatistik, KUSK projektet 2013 4 SCB 2012 15 (47)

3.4 Infrastruktur och trafikkmengder E18 er europaveg og nasjonal riksveg og forbinder Värmland med Stockholm, Mälardalsregionen og Oslo. E18 inngår i det Nordiske Triangelet som i sin tur også inngår i det EU utpekte transeuropeiske transportnettverket (TEN). E18 har stor betydning for internasjonal, nasjonal og regional person- og godstransport, spesielt mellom Värmland og Norge. Det planlegges oppgradering av E18 gjennom Töcksfors. Planlagt byggestart er våren/sommeren 2015. 5 E18 er også den nest viktigste landverts utenlandsforbindelse for norsk næringsliv. Som del av Østfoldpakka bygges det nå ny motorvei på E18 gjennom Østfold, med tofeltsveg fra Mysen til Riksgrensen 6. Bygging av ny E18 gjennom Østfold vil foregå i tidsrommet 2001-2016. Følgende delprosjekter gjenstår i Østfoldpakka; 6. Melleby - Momarken: Åpnes for trafikk sommeren 2014 7. Knapstad - Retvedt: Åpnes for trafikk 2016 8. Riksgrensen - Ørje: Åpnes for trafikk 2016 9. Akershus grense - Vinterbro: Uavklart Figur 3 Oversikt over delprosjekter i Østfoldpakka Trafikkveksten på strekningen Oslo Karlstad har vært økende de siste ti årene. Høy grad av samhandling og økt godstransport og pendling, tilsier fortsatt sterk trafikkvekst i årene framover. Det er betydelig høyere trafikk i Østfold enn i region Värmland. 5 www.trafikverket.se/privat/projekt/varmland/e18-tocksfors-cirkulation 6 www.vegvesen.no/vegprosjekter/e18ostfold 16 (47)

I Vegvesenets fylkesvise prognoser for trafikkutvikling fra 2014 til 2023, anslås en årlig trafikkvekst for lette kjøretøy på 1,64 % i Østfold. Mens Trafikverkets prognoser for region Värmland antyder en årlig trafikkvekst på 0,8 % perioden 2014 2025. Gjennomkjøringstrafikken på strekningen Spydeberg-Ørje var i 2006 på 2 000 ÅDT og har økt til om lag 2 600 i 2013. Ved Ørje var det 5 286 ÅDT i 2013 (angitt ÅDT inkluderer her både lange og korte reiser). Passasjerbelegget for bilreiser mellom 50 og 100 km er klart høyere (1,36 passasjerer pr tur) enn for reiser under 50 km (1,15 passasjerer pr tur). Det er anslagsvis 3 000 ÅDT for korte reiser (under 100 km) med personbil over riksgrensen, som gir ca. 3 800 personreiser. Figur 4 Biltrafikk pr. døgn (ÅDT i 2013). Kilde: Trafikverket og Statens vegvesens vegdatabank Tilknytning til jernbane og lufthavner: Jernbanen Oslo-Karlstad-Stockholm går i en annen trase lenger nord. I Mysen og Askim er knutepunkt for buss samlokalisert med jernbanestasjonene på Østfoldbanens Østre linje. Nærmeste lufthavner er Karlstad (133 km fra riksgrensen), Oslo/Gardermoen (124 km) og Moss/Rygge (101 km). 3.5 Gränshandeln Samarbete och samverkan över gränsen har funnits länge inom näringslivet. Handeln mellan länderna är viktig, Norge är Sveriges viktigaste handelspartner sett till såväl export som import av varor. Den norska gränshandeln i Sverige uppgick under år 2012 till 10,8 miljarder SEK. Gränshandeln är framförallt koncentrerad till Värmland och Västra Götaland. I Värmlands län står norrmännen för nästan en tredjedel den totala detaljhandelsomsättningen där tre handelsorter står för 85 procent av den totala norska gränshandeln i Sverige, Strömstad (59,5 procent), Charlottenberg (19,6 procent) och Töcksfors (5,9 procent). Gränshandeln skapar också sysselsättning. Under 2012 genererade gränshandeln och turismen i Värmland 2 229 årsarbeten. 7 7 HUI Research, Gränshandelsundersökning 17 (47)

Töcksfors ligger i Årjängs kommun och är en liten ort med ca 1200 invånare. Den ligger fem kilometer från gränsen vid E 18, avståndet till Oslo är drygt nio mil och till Karlstad är det ca tolv mil. Töcksfors shoppingcenter öppnade hösten 2005. En utbyggnad med 5 000 kvadratmeter öppnades i mars 2013 och i nästa etapp, med start 2014, utökas shoppingcentrat med ytterligare närmare 10 000 kvadratmeter. Dessutom håller ytterligare ett handelsområde, Lindudden, på att anläggas som planeras få en handelsyta på 58 000 kvadratmeter. Första etappen, 22 500 kvadratmeter, invigdes i slutet av mars 2012. Tack vare gränshandeln har Töcksfors numera inte mindre än fem större livsmedelsbutiker, två köpcentrum med 45 butiker och restauranger samt över 1000 gratis parkeringsplatser. 2012 omsatte de 748 MSEK och hade ca 930 000 besökare. Tillväxten i Töcksfors handelsområde under åren 2004-2012 var 177 procent. Töcksfors är även en av de mest trafikerade gränsövergångarna mellan Norge och Sverige med ca 2 miljoner fordon per år, motsvarande 5 500 gränspasseringar på en dag. Inom en radie av 10 mil bor nästan 2 miljoner människor, varav 80 procent i Norge. Det är 10 minuter kortare restid med bil till Töcksfors från Oslos centrum än till Strömstad, vilket kan ge en positiv utveckling för handeln i Töcksfors även i framtiden. Norge står utanför EU vilket innebär att det är höga tullar på vissa varor och höga mervärdesskatter. Norrmän reser därför gärna på dagsturer till Sverige för att handla, främst dagligvaror. Fr.o.m. 1 juli i år kommer troligtvis även alkoholförsäljningen att öka när ändrade tullregler gör att man får föra in 1,5 liter extra vin om man väljer bort cigaretter. Att prisnivåer på dagligvaror skiljer sig åt mellan länderna beror inte bara på valutakursen. Så länge tullar, skatter och avgifter är olika kommer det alltid att finnas behov av köpcentrum vid gränserna som långsiktigt måste utvecklas och anpassas till kundernas nya behov och köpmönster. Gränshandeln är också viktig för turismen. Shopping är idag en av de mest populära aktiviteterna bland turister som pga. av socioekonomiska förändringar har utvecklats till en faktor med stort inflytande när turister planerar sin resa. Shopping är också ett sätt att möta lokalbefolkningen i sin naturliga omgivning och kan göras oavsett väderlek. 8 Gränshandeln mellan Norge och Sverige har haft en mycket stark utveckling över tid, i snitt 7 procent per år sedan 1992. Det går givetvis inte att garantera att den norska inkomstnivån och prisskillnaden kommer att bestå. Töcksfors ambitiösa planer för fortsatt utveckling av handelsområdet kommer att ställa högre krav på kollektiva transporter, både för personal och för kunder. 8 HUI Research, Gränshandelsundersökning 18 (47)

4 Oppsummering av intervjuer I dette kapitlet presenteres en oppsummering av de tilbakemeldingene ulike respondenter har gitt gjennom intervjuer. Respondentene representerer ulike miljøer og vil dermed kunne gi et bilde av ulike sider ved utfordringene og mulighetene knyttet til etablering av et busstillbud mellom Värmland og indre Østfold. Intervjuene gir en gjennomgang av hvilke forventninger man har til grensependelarbeidet, deretter hvilke visjoner man har til et fremtidig kollektivtransporttilbud, særlige viktige barrierer eller muligheter det er for etablering av ny grensependel (konflikter og interessemotsetninger) og avslutningsvis ideer og stikkord til løsninger på interessekonflikter. Respondentene er valgt blant: Offentlig forvaltning Transportkjøpere Näringslivsrepresentanter Tjenestetilbydere Intervjuene ble gjennomført individuelt per telefon med utgangspunkt i en intervjuguide som var utarbeidet på forhånd. Denne besto av en liste med spørsmål om ulike tema. Spørsmålene som ble stilt er vist i vedlegg 1 og 2. Invitasjon til undersøkelsen ble gjort via telefon men også på e- post. En sentral praktisk utfordring ved intervjuene både i Østfold og i Värmland har vært tilgangen til informanter. Enkelte informanter har ikke ønsket eller hatt tid til å delta på intervjuer. Dette kan være en utfordring dersom disse sitter på viktig informasjon, informasjon vi ikke har kunnet oppnå gjennom å intervjue andre. 4.1 Värmland I Värmland har sammanlagt 11 intervjuer genomförts, varav 7 intervjuer med tjänstemän i olika befattningar och med 2 politiker i länets kommuner. Intervjuer har också genomförts med en representant för Karlstad universitet och med en medarbetare från Värmlandstrafik. Offentlig förvaltning Förutsättningarna för kollektivtrafiken styrs till stor del genom beslut och åtgärder i den offentliga förvaltningen, främst på lokal nivå i kommuner och på regional nivå i den regionala kollektivtrafikmyndigheten inom ramen för regionförbundets verksamhet. Av intervjuerna med representanter för den offentliga förvaltningen i Värmland framgår att det finns stora ambitioner och förväntningar på utveckling av resmöjligheter över gränsen med kollektivtrafik. Intervjupersonerna konstaterar att det finns en stor, och ökande, pendling över gränsen och att det är angeläget att ytterligare stärka sambandet mellan regionerna över nationsgränsen. Förväntningar på arbetet med att stärka pendlingsmöjligheterna över gränsen: Flera intervjupersoner anser att kopplingen till Oslo med snabb trafik är viktig. Man påtalar också trafikens betydelse för näringslivet där kollektivtrafiken kan bidra till att vidga marknaderna och stärka företagens möjligheter att göra affärer på andra sidan gränsen. 19 (47)

Samstämmighet råder mellan intervjupersonerna när det gäller pendlingsmöjligheternas betydelse för att stärka och utveckla den gemensamma arbetsmarknadsregionen med pendling i båda riktningar. En intervjuperson tar också upp möjligheten att stärka relationen mellan länderna när det gäller kultur och ekonomi. Viktiga målpunkter: I stort sett alla intervjupersoner i Värmland framhåller att Oslo är den stora målpunkten och att det är mycket viktigt med bra och snabba förbindelser mellan Värmland och den norska huvudstadsregionen. Man anser också att dagens kollektivtrafik inte är tillräckligt attraktiv för att locka till pendling. Några intervjupersoner tar upp kollektivtrafikens betydelse för skolornas behov, både för elevernas resor och för skolpersonalens möjligheter att arbetspendla. En gränsöverskridande busstrafik bedöms kunna bidra till bättre inomregionala resmöjligheter för dessa grupper. Det finns också behov av att stärka kopplingarna mellan universitet och högskolor över gränsen, enligt intervjupersonerna. Idag finns ett stort utbyte mellan Karlstad universitet och Högskolan i Østfold (Halden), med Högskolan i Hedmark och med Oslos universitet. En utvecklad kollektivtrafik bedöms kunna stärka dessa samarbeten ytterligare. Arbetspendling: Den största volymen arbetspendlare går idag från Sverige till Norge och utbytet när det gäller handeln går i motsatt riktning. De flesta intervjupersoner tror inte att detta förhållande kommer att förändras på kort sikt, möjligen kan trenden försvagas något. Faktorer som kan påverka detta förhållande och bidra till en förändring är ett ökat kompetensbehov bland de svenska företagen som kan kräva arbetskraft från Norge och att valutakusen jämnas ut ytterligare vilket skulle påverka handelsutbytet mellan länderna. Hinder och möjligheter: Intervjupersonerna upplever inga stora hinder eller konflikter när det gäller utveckling av busstrafik över gränsen men EU-gränsen påverkar rörligheten för gods. Någon intervjuperson har intrycket av att utbytet mellan länderna är viktigare för Sverige än för Norge och att nationsgränsen till viss del utgör en mental barriär. Behovet av att träffas tillräckligt ofta betonas liksom behov av utvecklad samverkan mellan ländernas nationella myndigheter. Erfarenheter av tidigare samarbeten är bland annat att frågor om kollektivtrafikens finansiering kräver extra arbete. En annan erfarenhet är att man måste ta hänsyn till ländernas olikheter när det gäller den politiska beslutstrukturen där beslut i Norge ofta måste fattas på en högre nivå än i Sverige. I Värmland pågår arbete med att utveckla samarbetet med Norge, även nya satsningar på resecentrum och nya köpcentrum planeras. Ingen av intervjupersonerna upplever att det finns några målkonflikter när det gäller samverkan och arbete för starkare förbindelser mellan de två regionerna. För Värmland kan en utvecklad kollektivtrafik innebära en möjlighet att koppla länet till en huvudstadsregion. Intervjupersonerna tror också att en utvecklad busstrafik över gränsen underlättar att bo och arbeta i de båda länderna och att man med bättre busstrafik kan få många bilpendlare att ändra sina resvanor. Samtidigt tror man att företagens arbetskraftsbehov lättare kan tillgodoses med bättre förutsättningar för pendling. Visioner som grund för ett framtida kollektivtrafikutbud: Av intervjusvaren framgår att det vore bra att hitta en gemensam politisk vision med långsiktighet och att det finns behov av att samlas och arbeta aktivt med visionen. Ur det svenska perspektivet uttryckte en intervjuperson en vision: Kollektivtrafiken västerut från Värmland ska vara lika bra som kollektivtrafiken österut. Andra intervjupersoner ansåg att en 20 (47)