Bakgrunnen for styrets ønske var at det i muntlig orienteringssak ble informert om en økende

Transkript

1 Det kunstfaglige fakultet Arkivref: Dato: Saksnr: O-SAK KF Til: Fakultetsstyret Møtedato: NOTAT OM REKRUTTERING Fakultetsstyret ba i møtet om å få framlagt en sak som drøfter hvilke eventuelle utfordringer fakultetet står overfor når det gjelder studentrekruttering til møtet Bakgrunnen for styrets ønske var at det i muntlig orienteringssak ble informert om en økende tendens på enkelte studier ved Det kunstfaglige fakultet at søkere takker ja til tilbud om plass og i etterkant enten trekker seg eller ikke møter opp ved studiestart. Dette, i kombinasjon med færre søkere enn tidligere, har medført at studieplasser står tomme. Studietilbudene det her ble referert til var BA Drama og Teater, BA Samtidskunst, samt halvårsstudiene Musikk 1 og Musikk 2 I forsøk på å kartlegge hva som skjer i perioden fra søkerne har fått tilbud om opptak til studiestart, ble det sendt ut en spørreundersøkelse til årets søkere; Å være søker i Tromsø hvordan gikk det. Undersøkelsen ble sendt til de som hadde søkt de nevnte studietilbudene, til sammen 79 søkere. På BA Drama og teater gikk undersøkelsen kun til søkere som hadde studiet som første, andre eller tredjevalg, mens på BA Samtidskunst gikk den kun til de som hadde fått tilbud om plass. Høyest svarprosent hadde BA Samtidskunst, med BA Drama og teater på andreplass. De fleste som hadde svart hadde også søkt studier ved andre læresteder. Samlet sett var antall respondenter kun14 svar, noe som er for lavt til å kunne si noe entydig om svaret. Hadde undersøkelsen vært sendt ut tidligere, rett etter studiestart, hadde muligens svarprosenten vært høyere. Postboks 6050 Langnes, N-9037 Tromsø / / Postmottak Kunstfak: postmottak@kunstfak.uit.no / uit.no

2 Hovedtendensen er imidlertid at de som hadde fått tilbud om studieplass, men likevel takket nei, forklarte dette med at årsaken var at de fikk plass et annet sted. Det samme gjaldt de som takket ja, men ikke startet. Her var det i tillegg også en høy andel som oppga jobb som grunn til at de ikke startet. I følge vedtatt strategisk plan skal det i løpet av 2015 utarbeides en rekrutteringsplan for Det kunstfaglige fakultet. Selv om kartleggingen som det refereres til i denne saken ikke kan sies å være valid, er det likevel grunn til å anta at årsaken til at flere ikke møter til studiestart skyldes opptak på andre studier/studiesteder. Det anbefales derfor at tettere oppfølging av studenter som har takket ja til studieplass, bør inngå som et av flere tiltak i en samlet rekrutteringsplan. Tromsø Rita Lillevik rådgiver Vedlegg: 1. Å være søker i Tromsø 2. Kort om rekruttering - Kunstakademiet UiT / Postboks 6050 Langnes, N-9037 Tromsø / / postmottak@uit.no / uit.no 2

3 Å være søker i Tromsø - hvordan gikk det Kjønn: 14 stk Kvinne 71.4% Mann 28.6% Hva søkte du på: Drama og teater - bachelor 30.8% Musikk 1 7.7% Musikk 2 0.0% Samtidskunst - bachelor 61.5% Søkte du flere steder: 14 Ja 92.9% Nei 7.1% Fikk du tilbud om plass ved UiT:14 Ja 78.6% Nei 21.4% Takket du ja til plassen: 13 Ja 46.2% Nei 53.8% Hvis du takket nei, var grunnen: Fikk plass et annet sted 62.5% Jobb 0.0% Familieforhold 0.0% Boligsituasjon 12.5% Usikkerhet knyttet til studievalg 12.5% Annet 12.5% Jeg fikk tilbud Av førstevalget mitt Mit valg bestod på: distance, byliv og personlige muligheder af arbejde. Men det var et svært valg :-) Hvis du takket ja, men ikke startet, var grunnen: Fikk plass annet sted 50.0% Jobb 33.3% Familieforhold 0.0% Boligsituasjon 0.0% Usikkerhet knyttet til studievalg 0.0% Annet 16.7% Mit valg bestod på : distance, byliv og personlige muligheder af arbejde. Men det var et svært valg :-)

4 Fikk plass ved Khib. Svaret fra Khib, Khio og Khit kommer etter fristen for å si ja eller nei til plassen ved UiT.

5 Kort om rekrytering av studenter till Kunstakademiet ved Instiuttleder Markus Degerman Kunstakademiet i Tromsø har vid tidigare rekrytering av studenter framförallt jobbat med annonsering via web eller mailbaserade media, t ex. Kunstkritikk.no eller Art&Education. Akademiet har i tillägg oftast sänt ut studenter till förberedande skolor i Norge och Sverige för att presentera skolan och utbildningarna. Vi har också mer aktivt börjat vända oss till forskolor i Sverige, Danmark og Finland. Förra året hade vi ett par studenter uppe på intervju från både Danmark og Sverige men dessvärre tackade de senare nej till tilbudet. Sedan något år tillbaks är Kunstakademiet också medlem i KUNO, som är ett nordisk-baltiska nätverk för kunstakademier. Nätverket underlättar i hög grad utvekslingar för både studenter och lärare vilket särskilt borde gynna mindre institutioner på längre avstånd från huvudstäderna. Om man så vill skulle Kunstakademiets lokalisering lyftas fram som en i sammanhanget ovanlig placering samtidigt som man kan peka på en enkel tillgång till det mer vanliga, dvs. institutioner och sammanhang i de större byarna. Förhoppningsvis borde en sådan kombination kunna bli intresseväckande i rekryteringssammanhang. Vi får fortsätta arbetet med att bredda opptaksområdet, gärna genom personliga kontakter og så kan det vara aktuellt att se över själva intervjusituationen för att om muligt skapa en starkare motivation till att välja Tromsø og Kunstakademiet. Det har ofta varit en ganska stor mängd sökande, särligt till BA programmet. Genom de digitala söknadsmuligheterna där studenterna i praktiken bara trenger laga en portfolio med dokumentation av sin kunstnärliga verksamhet kan studenterna enkelt söka flera kunstakademier. För vår og även andra akademiers del betyder detta i praktiken att de vi tilbyr plass oftast har fått tilbud på andra skolor. Kunstakademiet i Tromsø har försökt vara förberedda på detta genom att jobba med väntelistor respektive med att anta ett större tal studenter med en gång med förvissningen om att flera kommer att tacka nej ettersom de fått andra tilbud. Våra utfodringar har tidigare varit att vi kun haft ett BA program og dåliga faciliteter. Nu har vi både etablerat ett MA program samt kunstnerlig forskning på akademiet. I tillägg har vi också mycket attraktiva lokaler i form av nybyggda verksteder, undervisningsrom, samt arbeids og ateljeplasser att tilby. Det tar säkert tid att nå ut med de förändringar som skett men generellt sett är det inga tvivel om att akademiet i dag framstår som en attraktivare studiemiljö. Utfodringarna för framtiden är framförallt att forskolorna där vi rekryterar de flesta av våra studenter verkar gå mot att vela omskapa sina kurser till utdanninar på BA nivå. Om så sker kommer vi alltså både tappa rekryteringsmuligheter samtidigt som konkurrensen om sökande ökar. I jämförelse med andra akademier ligger vår söknadsfrist först, vilket som bekant är 1 mars. De andra högskolorna och

6 akademierna har ofta senare datum i april vilket för vår del är en klar nackdel ettersom många forskolor og studenter generellt börjar jobba med söknader senare. Troligen betyder detta att vi på så vis tappar en del sökande. En annan utfodring är boligbristen i Tromsø. Statistiken i en undersökelse visade visserligen att de flesta som tackat nej till studier vid Kunstakademiet i Tromsø gjort så pga. tilbud från annan akademi men trots allt var det några procent som oppgav dålig boligmarknad som orsak. Problematiken är ikke okänd men den tål ändå att tas upp som ett reellt hinder för att locka studenter till Tromsø. Ytterligare en utfodring vore om det infördes avgift för studenter från länder utanför EU. Erfaringar från Sverige visar att denna grupp studenter efter införandet av avgifter i praktiken försvunnit. För kunstakademiets masterprogram skulle rekryteringen sannolikt påverkas negativt ettersom vi i dagsläget har en tämligen internationell inriktning med studenter från exempelvis Kanada, Sörafrika og Etiopien. Vad gäller rekrytering finns inga enkla lösningar og de medel og kanaler vi hittills brukat är i grunden bra. Vi kan bli bättre på detaljerna, t ex. hur vi gör rekryteringsturer, det informationsmaterial vi producerar (trycksaker, websidor, mm), hur vi brukar våra personliga nätverk sociala media samt de media vi brukar för att nå ut. De fördelar som jag menar att vi borde kunna lyfta fram tydligare är studiemiljön och vår unika lokalisering. Jag tänker särskilt på skolans sociala fördelar där studenter och personal jobbar nära varandra. En liten miljö skapar en enkelhet i de arbetsmässiga förhållandena där studenterna exempelvis ofta har mer tid med professorer og gästlärare. Byn storlek gör att det är likaledes kort väg og enkelt att genomföra prosjekt i samarbete med andra institutioner. Jag tror också att det på ett sätt är mer intressant att komma ut på en konstmarknad och säga att man studerat i Tromsø än många andra ganska typiska europeiska byar. Kan man finna ett sätt att uttrycka eller förmedla detta på så tror jag att vi har ett väldigt intresseväckande argument. Givetvis menar jag att kvalitén på vår utdanning och på de studenter som vi utexaminerar också är mycket viktiga faktorer som spelar in på vårt rykte og rekryteringsmöjligheter. Vi jobba kontinuerligt med att förmedla detta och hade vi lite mer resurser att till exempel lägga ner i arbete på websidor, sociala medier, pressarbete, mm så skulle vi nog kunna göra ett ännu bättre jobb. Detta handlar framförallt om att frigöra arbetstid för ändamålet vilket vi undersöker möjligheterna för men hittills har detta visat sig vara vanskligt att få kontinuitet i. Mycket tyder på att utvecklingen går mot att forskolorna försvinnner, blir mindre viktiga eller utvecklar egna BA program. Det är heller ikke osannolikt att det införs avgifter för studenter från länder utanför EU. Kontentan av detta skulle i så fall innebära att de konstnärliga nivåer vi hittills utgått från vad gäller opptak till BA respektive MA program kan vara nödvändiga att revidera. Om så blir fallet måste detta ske med noga oppfölgning av liknande tiltak vid andra akademier. Faran med att ensamt acceptera sökande som ikke hunnit lika långt i sin konstnärliga utveckling är givetvis att skolans status riskerar att sänkas. Det skulle i så fall kunna

7 ge en tillfällig ökning av antalet studenter men samtidigt också göra miljön mindre attraktiv. När vi nu ser ut att gå mot en utvikling där de sökande, i alla fall på BA nivå, ser ut att komma ha lägre ingångskunskaper tror jag att vi redan nu bör fundera på att formulera en möjlighet att lägga upp undervisningen på BA programmet på en mer grundläggande nivå än hittills. Under det kommande året ska vi ha nya emne og studieplaner för både BA og MA programmet og har på så sätt vissa möjligheter att kunna gardera oss för en sådan situation. Till exempel att det på så sätt skulle kunna blir mer grunläggande, oppgave og kursstyrd undervisning tidigt i BA programmet. Boligbristen i Tromsø är ikke så mycket akademiet kan göra så mycket åt rent praktiskt. Vi kan göra vårt bästa att förklara att det oftast ordnar sig etter lite tid og med tanke på genomslag og trovärdighet är det kanske bäst att engagera studenter för detta. Vad gäller problematiken med en tidig söknadsfrist så har vi tidligare sökt om unnantak från detta, i alla fall gällande MA programmet, og fått avslag men kanske går saken att ompröva vid ett senare tillfälle. Sammanfattningsvis karaktäriseras ikke tiltaken för att öka rekryteringen av att det är ett enda eller att det finns en enkel lösning. Det är istället att bli bättre på det vi redan gör, ha framförhållning mot vad som eventuellt kan tänkas komma, försöka öka bredden i vår rekryteringsbas samtidigt som vi upprätthåller en konkurrenskraftig och kvalitativt hög nivå på undervisningen.