Förnyandet av servicestrukturen och -näten som ett produktivitetsverktyg Tavastehus stad. Serviceproduktionsdirektör Päivi Raukko 3.6.

Relevanta dokument
Mätning av produktivitet och effektivitet. Kommunproduktivitet och -effektivitet seminarium Anne-Marie Välikangas

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

hemtjänsterna i skick

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen

Vad innebär socialoch

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

En inblick i socialoch

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

Vilken landskapsreform och varför?

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

PRODUKTIVITETS- OCH EFFEKTIVITETSARBETE. Case-Hollola Päivi Rahkonen, kommundirektör


Vad innebär valfrihet för mig

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Vanliga frågor om valfrihet

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Landskapsreformen Allmän presentation

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Aktuellt inom kommunalekonomi

Ta hjälp av produktivitetsmått i din kommun

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Företagspresentation 2019

11 Strategikartan

Arbetspensionsutbildning 2018

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården

Attendo Finland. boendeplatser. vårdhem. hälsovårdsenheter. anställda. Betald samfundsskatt. Omsättning. Attendos största ägare Ägarandel

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

Över- / underskott åren

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

Produktivitetsjämförelse i kommunerna

Språket inom social- och hälsovård

Hantera riskerna med arbetsförmågan

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Vad innebär valfriheten för mig?

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunvisa preliminära statsandelskalkyler för år 2019

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

KONFIDENTIELL. Presentation för Kimitoöns kommun Esperi Care Oy

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Strategin för åren

SVAR PÅ PERTTU TUOMAALAS MOTION OM DELTAGANDE I TEKES PROGRAM "INNOVATIVA OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR"

Johanna Ritvanen

INFO: Utbildning & småbarnspedagogik

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (5)

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Regionförvaltningsreformen

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

HANDBOK för mätning av kommunproduktivitet och resultat

Kuntaliitto Kommunförbundet

Transkript:

Förnyandet av servicestrukturen och -näten som ett produktivitetsverktyg Tavastehus stad Serviceproduktionsdirektör Päivi Raukko 3.6.2013

Hur kan kommunen utveckla produktiviteten? (FM) 1) Personal, kompetens och välbefinnande i arbetet 2) Servicesystem, processer och digitala tjänster 3) Servicenät och lokaler 4) Organisation och strukturer 5) Ledningssystem 6) Utveckling av produktivitetsmätare, forskning, utveckling och innovationer

Resultatrikhet inom den offentliga servicen (KT) Delområden inom den offentliga servicens resultatrikhet: 1. Verksamhetens genomslagning (åstadkommen och eftersträvad välfärd) 2. Servicens kvalitet (välfungerande kundmöten och samarbete med samarbetsparterna) 3. Verksamhetens smidighet, produktivitet och ekonomiskhet 4. Personalens förmåga att åstadkomma (välbefinnande, kompetens)

TAVASTEHUS 67 500 invånare Huvudstad för Södra Finlands län och landskapet Centrala Tavastland Finlands äldsta inlandsstad, 1639. År 2009 slöt sig sex kommuner ihop nya Tavastehus

Flerkommunsammanslagning och ny verksamhetsmodell (2009) 1. Förbättrad produktivitet (Kommunen producerar tjänsterna) - produktifiering och kostnadskalkylering - effektiv styrning och ledande (beställar-utförarmodell) - jämförbarhet med extern serviceproduktion - förnyande av serviceprocesserna - effektivisering av servicenäten 2. Förstärkning av kundaspekten och invånarengagemang (Kommunen som samfund) - tjänster enligt kundgrupperna (barn och unga, seniorer) - påverkningskanaler, delaktighet Utnyttjande av teknologi, innovationsförmåga, personalen som förändringsagent

Beställare-utförare-handlingssätt och en servicestruktur med flera producenter Stadsfullmäktige och stadsstyrelse Förvaltning Egna serviceproduktionen och affärsverk Beställarnämnder Koncernbolag och samkommuner Externa serviceproducenter (Företag, organisationer)

PRODUKTIFIERING - Så gott som alla tjänster har produktifierats och kostnaderna för tjänsterna har beräknats - Ansvaret hos ekonomiservicen tillsammans med serviceproduktionen - Används som den del av den interna avtalsstyrningen - Finns tillgängligt i Intranätet De produktkostnader som inkluderats i budgetberedningen för 2013 täckte redan 82 % av hela den egna serviceproduktionsvolymen NYTTA: Bättre kostnadsmedvetenhet

Produktivitetsprogrammet 2009-2012 Service- och upphandlingsstrategi 2010-2013 Personalens effektivitetsavtal 2012-2013 26.11.2012 Minskning av personalårsverken (187 årsverken), effekt 8,3 M Minskade avgifter som hänför sig till välbefinnande i arbetet och förtida pensioner, effekt 0,4 M Andra produktivitetsnyttor, 8M Sammanlagt: 2009-2012 16,7 mn

Tjänster för seniorer, hälsa och handlingsförmåga Minskad dygnetruntomsorg Lättade omsorgsstrukturer från åldringshem och bäddavdelningar till serviceboende Mindre egen produktion inom äldreservicen privata producenter kan anlitas på lika kriterier (partiell outsourcing) Förstärkning av hemvården Minimering av överföringsfördröjningar Kanava-modellen inom den öppna hälsovården Aktivering av anhöriga och organisationer Förstärkning av de öppna tjänsterna för mentalt välbefinnande Effektivisering av arbetsprocesserna inom socialarbetet

Antalet personer i dygnet runt -vård 1.11.2009-30.4.2013

Utvecklingen av dygnet runt-platserna i Tavastehus 2009-2/2013 Slopade platser (effektiviserat serviceboende, åldringshem, hälsocentral, bäddavdelning ) Mäntykoto i Hauho (2010) 48 Vuorentakacentret (2010) 55 Vanajavesi sjukhus (2011) 30 Akseli ja Elina (2011) 5 Lammi sjukhus (2012) 35 Kanta-Voutila (2/2013) 45 Tot. 217 (serviceboende, ingen tung vård) Idänpää serviceboende (2011) 41 Virpola (2/2013) 26 Tot. 284 Ökade platser (serviceboende, effektiviserat serviceboende) Tanhuahemmet (2009) 22 Rosamaria i Renko (2009) 12 Koivukoto (2010) 28 Lintumäki Esperi (2010) 28 Villa Tavastia Attendo (2010) 60 Validiahemmet (2010) 47 Validiahuset (2010) 8 Mainiovire (2/2013) 48 Tot. 257

Sammanlagda dygnetruntvården 1.11.2009-30.4.2013

Kostnaderna/dygn

Tjänster åt barn och unga Komprimering av skolnätet: fem lågstadier med två lärare och ett gymnasium har lagts ner Nedskärning av timramen Ungdomstjänsterna har flyttats till skolan Inom förskolepedagogiken har man övergått från små enheter till stambarnhem Höjning av barnhemmens fyllnads- och användningsgrad Semestrarna inom förskolepedagogiken har koncentrerats till skolornas semesterperioder Digitala ärendehanteringstjänster Förstärkning av öppenservicen inom barnskyddet färre placeringar

Placeringarna inom barnskyddet 2009-2012 70 60 50 40 30 Avohuollon sijoitus LsL 37 Huostaanotto ja sijoitus LsL 40 Kiireellinen sijoitus LsL 38 20 10 0 Lastensuojelu 2009 Lastensuojelu 2010 Lastensuojelu 2011 Lastensuojelu 2012

Barn- och ungdomstjänsterna förenas 1.1.2014 Mål: Smidiga tjänster åt kunderna och förbättrad produktivitet En organisation - gemensam handlingsmodell: Grundläggande utbildningen, förskolepedagogiken, ungdomstjänsterna, barnkulturen, hälsotjänsterna åt barn och unga, (rådgivning och skolhälsovård), hemtjänst åt barnfamiljer och familjearbete, barnskydd samt psykosociala tjänster Gemensamma kundprocesser och gemensamma områden Gemensam personal, ledning, resurser

Koncernen Tavastehus har en till storleken sedd omfattande koncern Ägarstyrningen har förstärkts 2013 Måltidstjänsterna har bolagiserats, det första objektet har konkurrensutsatts Städningen och underhållstjänsterna har bolagiserats, regional anbudstävling 2014 (inkl. måltiderna)

Välbefinnandet i arbetet Kevas Puls för välbefinnandet i arbetet 2010, 2013 2013: 56% besvarade, skala 1-5 Arbetstillfredsställelsen 3,7 Arbetsförmågan med hänsyn till kraven 4,1 Resurserna med tanke på förändringar och nya utmaningar 4,0 Chefsarbetet, medeltal 3,6 Arbetsgemenskapens funktion, medeltal 3,7 Förbättringsmål: introduktion, belöning, feedback

Kundbelåtenhet Årliga mätningar inom samtliga tjänster (Innolink Oy) 2013 Medeltalet för seniorers boendetjänster 4 (skala 1-5) Medeltalet för seniorers hemvård 4,25 Belåtenheten med undervisningstjänsterna, medeltalet 3,8 Förbättringsmål: möjligheterna att påverka servicen.

Ekonomin Bokslutet 2012 Skatte-% 19,5 Omkostnader 410 mn Årsbidrag + 10,6 mn Underskott 3,5 mn Den egna verksamheten har ökat med 1-4%/per år beroende på bransch Största utmaningen ökningen av kostnaderna med specialiserad sjukvård

Har produktiviteten och effektiviteten ökat? Kommunsammanslagningarna resulterade i bredare axlar. Beställar-utförarhandlingssättet har medfört kostnadsmedvetenhet, ökat transparensen och jämförandet av tjänsterna. Det krävs mera styrning av sjukvårdsdistrikten och bolagen. Flera strukturella reformer han genomförts, de syns i det ekonomiska resultatet från den egna verksamheten. Förändringsledandet har lyckats eftersom välbefinnandet i arbetet ligger på en hög nivå. Kundaspekten har förstärkts med hjälp av serviceutveckling. Kundbelåtenheten på en god nivå, delaktigheten bör förstärkas ytterligare.

TACK!