LAGSTIFTNING. Gunilla Bothén

Relevanta dokument
AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

Lagstiftning och samverkan

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

xe8&feature=related

xe8&feature=related

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?


Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialrätten en översikt

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Missbruk vad säger lagen?

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Socialtjänstlagen SoL

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Lagstiftning kring samverkan

Svensk författningssamling

Psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Vård- och stödsamordnare

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Varför en ny lag? Patientlag

IFO nätverket 19 maj 2017

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Vad säger lagarna och hur kan de användas?


SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Handläggning inom Omvårdnad Gävle

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Maria Åling. Vårdens regelverk

Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Ekonomiskt bistånd - från försörjningsstöd till stöd för självförsörjning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Lagstiftning, organisation och samverkan

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Transkript:

LAGSTIFTNING

Svensk lagstiftning på nätet http://lagrummet.se/ https://lagen.nu/ www.notisum.se/

Förvaltningslagen Sekretesslagen Socialtjänstlagen REGELVERK Hälso- och sjukvårdslagen LVM LVU LSU LSS LPT LRV Patientdatalagen LYHS Förordningar Föreskrifter Allmänna råd Nationella riktlinjer Cirkulär Länsavtal Lokala överenskommelser Egna regler/riktlinjer

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Målinriktad ramlag Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas -ekonomiska och sociala trygghet -jämlikhet i levnadsvillkor -aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Övriga grundläggande värderingar - trygghet - barnperspektiv

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Vägledande principer - Frivillighet och självbestämmande - Kontinuitet - Normalitet - Flexibilitet - Närhet - Valfrihet - Förebyggande - Individens eget ansvar

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Ingen grupps behov ska vara starkare skyddat än andras men SoL lyfter fram vissa grupper: - barn och unga - äldre människor - personer med funktionsnedsättningar - missbrukare - anhörigvårdare - brottsoffer

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) SÄRSKILT ANSVAR Särskilt boende Meningsfull sysselsättning Samverkan om personer med funktionshinder YTTERSTA ANSVARET De som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver Ingen inskränkning i andra huvudmäns ansvar

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Rätten till bistånd - Skälig levnadsnivå - Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt 1. För sin försörjning (försörjningsstöd) 2. För sin livsföring i övrigt Vistelseprincipen Förvaltningsbesvär

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Anmälan om missförhållanden som rör barn - Uppmaning till alla - Skyldighet för vissa Samverkansskyldighet mellan myndigheter Översyn pågår (dir. 2007:168)

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) Avgränsad personkrets Jämlikhet i levnadsförhållanden - möjlighet att leva som andra Självbestämmanderätt, integritet, inflytande, medbestämmande Tio närmare angivna insatser Goda levnadsvillkor Förvaltningsbesvär Bosättningsprincip Översyn pågår (SOU 2008:77)

Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) Grundläggande regler för all hälso- och sjukvård (Medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador) Klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården Bosättningsprincipen (kvarskrivna, akutsjukvård, utomlänsavtal) Mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård

Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) MÅL God hälsa och vård på lika villkor Respekt för människors lika värde och enskildas värdighet Företräde för den med störst behov God kvalitet Patientens behov av trygghet i vård och behandling Lättillgänglig Respekt för patientens självbestämmande och integritet Främja goda kontakter mellan patient och personal Patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården

Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) Patienten Vård och behandling utformas i samråd med patienten Insatser samordnas ändamålsenligt Förebyggande hälsovård Individuellt anpassad information Val av behandlingsalternativ Plan för rehabilitering, habilitering, hjälpmedel Fast läkarkontakt i primärvården (specialist allmänmedicin)

Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) Skyldighetslagstiftning - Beslut om vård går inte att överklaga men Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Patientnämnden Samverkansskyldighet - Enskilda (sekretessregler) Om barn med berörda myndigheter Med anhöriga - Planering och utveckling av vården Med andra myndigheter och organisationer

Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) KOMMUNENS HSL-ANSVAR Särskilt boende Dagverksamhet Hemsjukvård

Nytt 2010 Individuell plan - HSL och SoL Länsavtal om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning - HSL och SoL Barns behov av information, råd och stöd när en vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare eller oväntat avlider HSL och LYHS (SoL)

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS (1998:531) Hälso- och sjukvårdspersonal ska ge en sakkunnig och omsorgsfull vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull vård Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten Patienten ska visas omtanke och respekt Skyldighet att samverka om barn som riskerar far illa Bestämmelser om behörighets- och legitimationsregler, disciplinpåföljd

Gruppdiskussion Delaktighet Medbestämmande Inflytande Självbestämmande REFLEKTION

Västra Götaland Hälso- och sjukvårdsavtalet Västbus SVPL - KLARA Uppdrag om avtal samverkan om psykiskt sjuka Södra Älvsborg: Plan Integrerad psykiatri dubbeldiagnoser Förslag till riktlinjer och rutiner för samverkan vid placeringar utanför hemorten Uppdrag om att utarbeta förslag till gemensamma bedömningsinstrument

TVÅNG

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU (1990:52) När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg Miljöfall: t.ex. brister i omsorgen pga. förälders missbruk Beteendefall: t. ex. eget missbruk Påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling Föräldrarnas bestämmanderätt begränsas Barnet/den unge underkastas frihetsinskränkningar Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från socialnämnd Vården upphör senast när barnet fyllt 18 år (miljöfall) eller 20 år (beteendefall) Översyn pågår (dir. 2007:168)

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVM (1988:870) När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg Syftar till att motivera till vård i frivilliga former Villkor för tvångsvård enl. LVM 1. missbruket är fortgående och endast kan brytas genom vård, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses på annat sätt, och 3. missbrukaren - utsätter sin fysiska eller psykisk hälsa för allvarlig fara, - löper en uppenbar risk att förstöra livet, eller - kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från socialnämnden Vård ges vid särskilda institutioner ( LVM-hem ) som drivs av Statens institutionsstyrelse, SIS, med särskilda befogenheter gentemot dem som vårdas Vården får pågå under högst sex månader Översyn pågår (dir. 2008:48)

Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT (1991:1128) Frihetsberövande och annat tvång Villkor: lider av en allvarlig psykisk störning vården kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inläggning motsätter sig frivillig vård eller ej anses kunna ta ställning till detta Sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård Syftar till frivillig vård Vårdintyg efter särskild läkarunderundersökning Samordnad och justerad vårdplan (öppenvård) Högst fyra månader, därefter förlängning av förvaltningsrätten 6 månader i taget All psykiatrisk sjukvård enl. LPT sker inom slutenvården

Brottspåföljd med vårdinnehåll Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU (1998:603) Omfattar unga lagöverträdare och utdöms istället för fängelse. Verkställs vid 12-hem av SiS i samarbete med socialnämnden Lag om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129) Den som begått ett brott men på grund av allvarlig psykisk störning under tiden brottet gjordes inte kan dömas till fängelse. Verkställs i form av sluten eller öppen rättspsykiatrisk vård Kontraktsvård Dom till vård istället för fängelse om missbruk är den stora orsaken till att brottet begåtts. Vården kan ske på behandlingshem eller i öppenvård. Om vården avbryts avtjänas resten av straffet i fängelse Fängelse Placering på särskild anstalt eller avdelning vid konstaterat missbruk. Strukturerade, evidensbaserade behandlingsprogram används (Tolvstegsprogram, PRISM, Våga Välja, Prime for life, Återfallsprevention)

Förvaltningslagen (1986:223) Grundläggande regler för myndigheters handläggning av ärenden och kontakter med allmänheten Serviceskyldighet Samverkan mellan myndigheter Tolk, ombud och biträde Jäv Allmänna krav på handläggning (enkelt, snabbt och billigt) Särskilda krav på handläggning (dokumentation, kommunicering, motivering etc.) Överklagande och andra rättelsemöjligheter

Offentlighets- och sekretesslagen OSL (2009:400) Sekretess gäller för -uppgifter om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretess bryts av -uppgiftsskyldighet -i vissa i särskilt uppräknade fall (t.ex. vid brott mot barn) -den enskildes medgivande

Patientdatalagen (2008:355) Regler för vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet och patientinlytande Skyldighet att föra patientjournal. Krav på säkerhet, dokumentation och regler för sekretess och åtkomst Möjligt för fler vårdgivare att lättare ta del av en patients journal Patienten har ökade möjligheter att införa avvikande mening

Samverkan Missbruksvård Ekonomiskt bistånd Barn-/familjevård Personligt ombud Handikappomsorg Biståndsbedömning Särskilt boende Hemsjukvård Boendestöd Daglig verksamhet Öppenvårdsbehandling Behandlingshem Vårdcentral Sjukgymnastik Beroendevård Psykiatrin Habiliteringen Somatisk specialistsjukvård Heldygnsvård Akutsjukvård Avgiftning Rehabilitering Habilitering Tandvård Ungdomsmottagning Försäkringskassan Personlig assistent Arbetsförmedlingen Polisen Frivård Fängelse Ideella/idéburna organisationer

Strukturerad samverkan Västra Götaland Samrådsorganet Styrgrupp Västbus Södra Älvsborg Chefssamverkan, ReKo - KOLA Samverkansrådet för psykisk hälsa Ledningsgrupp VästBus Lokala psykiatriråd och Västbusgrupper Gemensam kompetensutveckling Närvård 2011 Samordningsförbund Regionala FoU i samverkanslandet: FoU Sjuhärad Välfärd och FoU i Väst (GR)

Varför? Samverkan Förutsättningar Hinder Framgångsfaktorer Gruppdiskussion

Styrning Samverkan - förutsättningar - engagemang - gemensamma mål - resurser - uppdrag Struktur -tydlighet: mål, målgrupp, yrkesroller, arbetsfördelning, rutiner, begrepp Samsyn - kontaktytor, kommunikation, tvärprofessionell kompetens- och metodutveckling, värderingar

Samverkan - hinder Strukturellt - olikheter Olika regelverk Olika mandat Oklar ansvarsfördelning Skild etisk praxis Kolliderande ekonomiska intressen Olika organisatoriska mål och prioriteringar Omorganisation och stor personalomsättning Hög arbetsbelastning

Samverkan - hinder Kulturellt - olikheter - Skilda synsätt - Olika kunskapsområden - Vad är sanning? - Skillnader i makt - Skillnader i språk

Samverkan - hinder Psykologiskt Bristande kommunikation Revir Personmotsättningar Osäkra yrkesroller

Samverkan - framgångsfaktorer Aktivt och gränsöverskridande ledarskap Tydlighet och struktur Samsyn Motivation Förtroende Kommunikation Samverkanskompetens

Samverkan - effekter Relativt outforskat Erfarenhetsbaserad kunskap Människor får bättre hjälp Resursutnyttjande Effektivitet Personalen utvecklar sin kompetens Patient-/klientfokus stärks Klient/patientnytta? Samhällsekonomi?