Fördjupad översiktsplan 3.1 Tibro

Fördjupad översiktsplan 3.1 Tibro I bor ca 75 % av kommunens invånare, ca 8 personer. Se avsnitt 3.2. Tibro är en koncentrerad tätort men är relativt glest bebyggd. Avståndet från centrum till tätortens yttersta bostadsområde är fågelvägen två kilometer till Häggetorp respektive Västanå och tre kilometer till Hörnebo. Marknivåskillnader inom tätorten är maximalt meter. Näringsliv Tibro domineras av tillverkningsindustri huvudsakligen inom möbelindustri och underleverantörer till dessa. Inom kommunen finns ca 1 företag varav ca 1 har över 5 anställda. Tibro kommun är kommunens största arbetsgivare med ca 85 anställda - huvudsakligen inom skola, vård och omsorg. Industriområdena är huvudsakligen belägen i tätortens västra del i Baggebo, Balteryd och Västanå. Industriområdena i Tibro har en speciell karaktär kopplad till möbelindustrins krav med stora byggnadsvolymer, spånsilos samt transportledningar, spånfilter och cykloner som traditionellt placerats på byggnadernas tak. Se avsnitt 6. Värmeproduktion Spån och avfall från industrin används i fjärrvärmeanläggningen på Baggebo industriområde. Fjärrvärmeanläggningen förser dels industrin och dels kommunens abonnenter med värme. Från och med år 5 kommer föreskrifter för avfallsförbränning att träda i kraft, vilket kan få konsekvenser för användning av spill från trämöbelindustrin. Se avsnitt 1.2. Infrastruktur Tätorten är belägen söder om riksväg 49 med undantag av ett handelsområde (Tideberg) och ett industriområde (Västanå) som är belägna norr om riksvägen. Länsväg 1 mellan Mariestad och Hjo har tidigare passerat genom centrala Tibro. Den har nu flyttats till Fågelviksleden som är belägen söder om Tibro centrum. Fågelviksleden passerar genom tätortens industriområden Baggebo och Balteryd. Söder om Fågelviksleden och Baggebo industriområden är boendeorten Hörnebo belägen. Karlsborgsbanan går rakt genom centrala Tibro tätort och delar tätorten i två nästan exakt lika stora delar. Lastning och lossning sker i Tibro centrum. Se avsnitt 9. Transporter Då nivåskillnaderna är små och avstånden korta i Tibro är cykel ett lämpligt transportmedel inom tätorten. Varutransporter till och från Tibro sker huvudsakligen på lastbil. LBC som är beläget i Balteryds industriområde ombesörjer huvuddelen av möbeltransporterna för möbelindustrin. Vissa transporter går via Karlsborgsbanan till och från stambanan i Skövde. På järnvägen transporteras till och från Tibro främst varor och råvaror. Natur och rekreation Tätortens närrekreationsområden är belägna öster om tätorten, Rankåsområdet och området vid sjön Örlen. Inom tätorten finns dessutom ett antal park- eller naturområden för rekreation, t.ex. områdena längs Tidan och Tibrobäcken samt Sportparken och Fågelviken. Tätorten gränsar till viss del till skogsmark men till största delen är omgivande mark odlad jordbruksmark. Se avsnitt 8 och 12. Boende Bostadsbebyggelsen består huvudsakligen av villor och mindre hyreshus i trädgårdsmiljö. Få bostadshus är högre än tre våningar. Tibro är således en villastad. Se avsnitt 5. Juni 3 6-3-13

Fördjupad översiktsplan 3.1 Tibro Åreberg Karlsborg Karlstorp Plangräns Tidan Gäre Rv 49 Tideberg Skattegården Karlsborgsbanan Jonsboda Anderstorp Västanå Kvarnhagen Smuleberg Södra Centrum Brobolet Bränningen Häggetorp Plangräns Fröstorp Skövde Brittgården Balteryd LBC Baggebo Språttebo Fågelviksleden Sportparken Fågelviken Katrineberg Kyrkefalla kyrka Hörnebo Ingelsby Plangräns Lv 1 Tidan Ruder Hjo 3 Skala 1:3 3-8- Juni 3

Fördjupad översiktsplan 3.2 Tibro Befolkning Kommunens och tätorternas befolkning Kommunen har en folkmängd om ca 1 7 personer. Av dessa är större delen, ca 8 personer (75%), bosatta i, ca 7 i Fagersanna och ca i Hönsa tätort. Resterande del ca 2 personer bor på landsbygden. Befolkningens åldersfördelning i kommunen och i tätorten avviker från riksgenomsnittet genom att man har en något större andel ungdomar och äldre samt något färre antal personer i arbetsför ålder. Åldersfördelningen är olika i de olika bostadsområdena i kommunen. Nedan redovisas befolkningens åldersfördelning per nyckelkodområde. Befolkningens ålderssammansättning i de olika områdena är beroende av när bostadsområdet byggdes ut. I ett nybyggt bostadsområde flyttar unga barnfamiljer in och området förändras i takt med att den inflyttade generationen blir äldre (NYKO- områden). Nuvarande avgränsningar redovisas på kartan. Strategier Kommunen bör se över avgränsning av nyckelkodsområdena så att SCB:s information kan utnyttjas bättre i kommunens planering. Litteratur och källor Redovisningen bygger på uppgifter från Statistiska Centralbyrån, SCB, från -5-4. OMRÅDE 3 (Västanå) OMRÅDE 4 (Smuleberg) OMRÅDE 5 1-24 -44-64 -84 9-94 1-24 -44-64 -84 9-94 1-24 -44-64 -84 9-94 OMRÅDE 6 (Skattegården) OMRÅDE 7 (Centrum m m) OMRÅDE 1 (Språttebo) 1 5-9 15-19 -24 25-29 35-39 -44 45-49 55-59 -64 65-69 75-79 -84 85-89 9-94 1-24 -44-64 -84 9-94 1-24 -44-64 -84 OMRÅDE 11 OMRÅDE 12 (Katrineberg m m) OMRÅDE 18 (Södra centrum) 1-24 -44-64 -84 9-94 1 5-9 15-19 -24 25-29 35-39 -44 45-49 55-59 -64 65-69 75-79 -84 85-89 9-94 1-24 -44-64 -84 9-94 OMRÅDE 19 (Brittgården m m) OMRÅDE (Häggetorp) OMRÅDE 15, 16, 17 (Hörnebo) 1 5-9 15-19 -24 25-29 35-39 -44 45-49 55-59 -64 65-69 75-79 -84 85-89 9-94 95-99 1 5-9 15-19 -24 25-29 35-39 -44 45-49 55-59 -64 65-69 75-79 -84 85-89 1-24 -44-64 -84 9-94 Juni 3 6-3-13

Fördjupad översiktsplan 3.3 Tibro Geologi, vatten och klimat Geologi Berggrunden inom tätorten utgörs av grå till rödgrå gnejs. De lösa avlagringarna domineras av lera i de västra delarna samt sand i de östra delarna. I Tidans dalgång genom tätorten har svämlera avsatts inom vissa partier. Geotekniska undersökningar Översiktliga geotekniska undersökningar har utförts inom Fågelviksområdet och Anderstorpsområdet. Dessa visar att områdena kan bebyggas med flerfamiljshus under tre våningar. Före detaljplanring av nya eller utvidgade industriområden ska översiktliga grundundersökningar genomföras. Vatten Ytvatten Tibrobäcken och Gärebäcken är de största vattendragen som berör tätorten förutom vattendraget Tidan. Inom avrinningsområdet för Tibrobäcken finns Häggetorpsdammen, dammen vid Stadsparken och Fågelviksdammen. Ett våtmarksområde för att rena dagvatten från industriområdet finns invid Tidan vid Balteryd. Vatten från bäckarna utnyttjas för bevattningsändamål, bl.a. från Gärebäcken öster om Folkets Park. Vad gäller vattnet som recipient hänvisas till avsnitten 1 Teknisk försörjning, avlopp respektive dagvatten. Grundvatten Förekomsten av grundvatten i jord och berg har översiktligt redovisats på karta av Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Karta över grundvattnet i Skaraborgs län redovisar bedömda vattentillgångar och uttagsmöjligheter. visas på denna karta. Vidare finns en känslighetskarta för infiltration av föroreningar. Grundvatten inom tätorten används såvitt kommunen känner till inte i något fall för hushållsförbrukning. Däremot så nyttjas värmen i grundvattnet genom anslutning till enskilda värmepumpar. Klimat (avser kommunen som helhet) Klimatet i norra delen av Västergötland påverkas till en stor del av närheten till Vänern och Vättern. Förhållanden inom Tibro kommun varierar främst beroende på terrängen och närheten till Vättern. Den normala årsmedeltemperaturen ligger mellan 5,5 och 6,2 C. Temperaturvariationerna under dygnet är i genomsnitt störst under våren och sommaren. Årsnederbörden varierar mellan 55 och 65 mm per år. Nederbördens årliga gång karakteriseras av ett minimum under våren och ett flackt maximum från högsommaren till slutet av hösten. Årsnederbörden varierar mycket år från år. De vanligaste vindriktningarna under året som helhet är vindar från sektorn mellan syd och väst. Omkring 5% av alla vindar blåser från denna sektor. Vintertid i samband med snöfall överväger vindar i stället från sektorn nordost till ost. På motstående sida visas en vindros för en väderstation i Karlsborgs kommun. Denna bedöms av SMHI kunna representera även vindförhållanden i Tibro kommun. Mål Kommunen bör genomföra en vattenplanering för hela kommunens yta. Se den kommuntäckande planen. Kända fakta om markens, vattnets och luftens kvalitet bör redovisas. Litteratur och källor Klimatet i Tibro kommun. Sammanställning av SMHI 199-12-28. Utlåtande över geotekniska undersökningar i Anderstorpsområdet Tibro. VIAK AB. 1977. Utlåtande beträffande översiktlig geoteknisk undersökning för planerat bostadsområde inom Fågelviken, Tibro kommun. K-konsult. 1981. Följande kartor med tillhörande beskrivningar: Berggrundskarta över Skaraborgs län, Sveriges Geologiska Undersökning, ser. Ah nr 9. Geologiska kartbladet Hjo, Sveriges Geologiska Undersökning, ser Aa n:o 132. Karta över grundvattnet i Skaraborgs län, Sveriges Geologiska Undersökning, ser. Ah nr 9. Karta över känslighet för infiltration av föroreningar i Skaraborgs län, Sveriges Geologiska Undersökning, ser. Ah nr 9. Se även avsnitt 14 Miljö- och riskfaktorer. Juni 3 6-3-13

Lv 1 Lv 1 Fördjupad översiktsplan 3.3 Tibro Geologi, vatten och klimat Mariestad Töreboda kommun Karlsborg HÖNSA Örlen Rv 49 Skövde kommun Tidan FAGERSANNA Karlsborgs kommun Skövde Rv 49 TIBRO Hjo Hjo kommun Vindros 8431 Karlsborg (period 1961 1993) Vindrosen visar A/ Hur stor andel av tiden det blåser från olika håll (sektorer) B/ Hur stor andel av tiden vinden har olika vindstyrka 6-3-13 juni 3

Fördjupad översiktsplan 3.4 Tibro Tätortens utveckling Kyrkefalla är det ursprungliga namnet för bygden runt nuvarande. Namnet lever kvar idag och används flitigt. Kyrkefalla och Ransberg har anor från tidig medeltid. Ett gravröse vid Marhult, i östra Ransberg, har daterats till sen järnålder, vilket betyder att bygden varit befolkad redan omkring år 9 -. En permanent utbredd bebyggelse kan påvisas först på 1-talet då Kyrkefalla också blev en egen socken och den första kyrkan byggdes. Näringen De viktigaste näringarna har varit och är skogen och trähanteringen. Under 17-talet utvecklade bönder och torpare i Kyrkefalla socken sitt hantverkskunnande för att komplettera sina inkomster från jordbruket. Vid hyvelbänk och svarvstol förädlades virke från de många sågverken i bygden. Möbelverkstäderna var ursprungligen utspridda över hela Kyrkefalla socken. Men det utvecklade hantverkskunnandet kom att resultera i att man omkring sekelskiftet byggde de första verkstäderna i nuvarande Hörnebo och senare även längs landsvägen till Hjo, nuvarande Hantverksgatan. Snickeriarbetet var redan omkring 18 ett betydelsefullt inslag i bygdens trähantering. Produktionen bestod främst av redskap, laggkärl och åkdon, men även möbler och spinnrockar tillverkades. I samband med industrialiseringen vid 1- talets mitt skapades en kraftig, landsomfattande efterfrågan på möbler och gav förutsättningar för en stor möbelproduktion. Tibrobygden trähantverk var en etablerad näring och kunde med framgång konkurrera med snickeriverkstäder på andra orter. Omkring 191 fanns i Kyrkefalla socken, förutom snickrande bönder, drygt möbelsnickare, fördelade på uppskattningsvis 5 företag. Näringen hade utvecklats till en bestående inkomstfaktor och hantverket tog steget upp till industri. Det dröjde dock ända till 195- talet innan verkstäderna flyttade ut till nyanlagda industriområden utanför tätorten. I samband med detta etablerade sig allt fler fabriker i Tibro. Expansionen var som starkast under - och 7- talen. Ett typiskt Tibro exempel är Ulferts möbelfabrik som utvecklades till Nordens största möbeltillverkare. Under slutet av 7- talet då den positiva trenden upphörde har det skett en strukturförändring inom möbelindustrin, företag lades ner eller köptes upp av större företag. Flera ledande möbelkoncerner som IKEA, MIO och Forbo Parkett har etablerat sig i Tibro. Möbelindustrin dominerar fortfarande i Tibro men den har också kompletterats med verkstadsindustri. Tätorten Vid mitten av 1-talet var Tibro en liten bybildning där vägarna mellan Skövde, Karlsborg och Hjo korsades. Under 187-talet anlades järnvägen Skövde - Karlsborg och en järnvägsstation byggdes i Kyrkefalla socken. Industricentret flyttade därefter så småningom från Hörnebo till området kring stationsbyggnaden. Bebyggelsen vid Tibro järnvägsstation fick vid 191- talet karaktären av tätort. Då bebyggdes kvarteren söder om järnvägsstationen (Polhemsgatan, Gärdhemsgatan) och på 19- talet började bebyggelsen vid Fredsgatan och Borgargatan att ta form. Kännetecknande för dessa kvarter var den talrika förekomsten av rödmålade verkstäder, välbyggda villor och prunkande trädgårdar. De mindre verkstäderna hade redan utvecklats till industrier, och direktörerna hade i samarbete med sockenstyrelsen anlagt gator, vattenledningar och brandskydd. För samhällsbildningen runt järnvägsstationen blev det dock alltmer aktuellt att samordnat lösa gemensamma frågor. Det behövdes en samordnad plan för utbyggnad av bebyggelsen, skötsel och utbyggnad av vägnätet, bättre brandförsvar samt ordnad vattenförsörjning och åtföljande avloppsanläggningar. Juni 3 6-3-13

Fördjupad översiktsplan 3.4 Tibro Tätortens utveckling omkring 18 6-3-13 juni 3

Fördjupad översiktsplan 3.4 Tibro Tätortens utveckling För att kunna ta ut skatt bildades 1923 municipalsamhället för. Samma år döptes området kring stationsbyggnaden formellt till Tibro (bron över Tidan). Tibro hade då endast 1 1 invånare. Det mest avgörande för samhällsutveckling ansågs vara att upprätta en stadsplan. Den första stadsplanen ritades av den nationalrealistiske arkitekten Albert Lilienborg 1924. Planen antogs dock inte förrän 1939. Stadsplanen utformades efter den dåtida möbeltillverkningens krav. Bl.a. tilläts fabrikerna byggas sida vid sida med bostäderna. Bestämmelsen i planen betecknades som hemindustriell verksamhet. Hälsovårds- och ordningsföreskrifter antogs liksom Brandstadga för stad och gatubyggnadsprogram. 193 lät man utreda frågan om vatten- och avloppsanläggningar. Vatten hämtades från källorna vid Eneskogen och Kolahult. Avloppet släpptes ut orenat i Tidan. Då vattenmängden från källorna inte var tillräcklig för det växande samhället beslöt man bygga en samlingsbassäng vid Oxhagen och uttag av vatten från källorna i Karlshaga. Dessa används ännu idag. Senare delen av 193- talet var en expansiv period i Tibros historia. Byggnationen var livlig och kraven på samhällets service steg. Vägnätet i samhället försågs med gatunamn och husnummer och de gamla mer eller mindre idylliska namnen på fastigheterna försvann. Bostadsbristen var skrämmande och trångboddheten mycket stor. I Tibro byggdes det första och enda barnrikehuset vid Ringvägen. 1942 köptes gården Tibro Lilla in därefter såldes tomter för byggnation längs Gästgivarvägen och Västra Långgatan. 1944 köpte man in ytterligare en gård Tibro Skattegården 1:2, Tideberg 1:18 och Källtorpet 1:13 samt året därpå Nygård. Det fortsatta villabyggandet krävde en utbyggnad av gatunätet till Fredsgatan, Ringvägen, Allégatan och Torsgatan. 1945 köptes Smulebergs gård in och 1947 beslutade man bygga ut Bangatan och Änggatan. 1947 bildades Tibro köping av municipalsamhället och Kyrkefalla kommun. Under 195- talet planerade köpingen nya industriområden i Baggebo och vid Tideberg och industrierna flyttades ut och nya etablerades. I början av 195 påbörjades utbyggnaden av flerbostadshusen på Smuleberg. 1959 beslutades med viss tvekan att bygga Brittgården efter en plan som arkitekt Ralph Erskine upprättat. Skulle sanering av centrum inte påbörjas omedelbart var Brittgården det enda byggbara området inom överskådlig tid, ansåg man. 1968 byggs Skattegården ut. Under 197-talet beslutades att industrier med utsläpp av lösningsmedel inte skulle samlokaliseras med bostäder. Därför tog kommunen beslut om att köpa upp industrifastigheter för sanering, främst området söder om järnvägen, Södra centrum. Först under slutet av 19-talet och början av 199-talet har Södra centrum bebyggts med bostäder. Många före detta industrier byggdes då också om till bostäder. Fågelvikens gård köptes in i början av 199-talet för framtida utbyggnad. Ett fåtal av de gamla industrierna belägna i bostadsområden finns kvar idag. Verksamheten har dock förändrats och gjorts miljövänligare. I samband med den allmänna kommunsammanslagningen i Sverige 1971 bildades Tibro kommun av de två socknarna Kyrkefalla och Ransberg. Tibro blev kommunens största tätort. Litteratur och källor Municipalsamhället TIBRO 1923-1946. Där ingen klagar vare beslut gillt. Axel Adolfsson. Möbelhantverkets bebyggelse i Tibro. Lena Magnusson och Urban Nilsson. Göteborgs universitet. Tibro förr och nu. Urban Bäckström. Historien om hur bonden blev möbelsnickare och hur möbelsnickaren i de små röda verkstäderna utvecklades till vår tids moderna industrier. Lars Larsson. Juni 3 6-3-13

Fördjupad översiktsplan 3.4 Tibro Tätortens utveckling 195 6-3-13 juni 3