Norrliden strand. beskrivning, analys och slutsats

Norrliden strand beskrivning, analys och slutsats

Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-06-09 Underlag i arbetet med Handlingsplan för Norrliden strand Diarienummer: KS 2007/00663 NORRLIDEN STRAND 2 BESKRIVNING SOM UNDERLÄTTAR FORTSATTA PLANERINGEN 2 ANALYS OCH SLUTSATSER 2 SEGREGATION OCH INTEGRATION ÄR INTE VARANDRAS MOTSATSER 2 STORA SKILLNADER MELLAN MÄNNISKOR I NORRLIDEN OCH BERGAVIK 3 BAKGRUNDSVARIABLER PÅVERKAR SOCIOEKONOMISK POSITION 3 HÖGRE INKOMSTER GER STÖRRE VALMÖJLIGHETER 3 INTE BARA INDIVIDENS STÄLLNING UTAN OCKSÅ RESTEN AV HUSHÅLLETS 4 HOMOGENA BOSTÄDER GER HOMOGEN BEFOLKNING 4 MEN INTE FATTIG BEFOLKNING I ANDRA MER HYRESRÄTTSTÄTA OMRÅDEN 4 DETTA BEHÖVS FÖR ATT MINSKA BOENDESEGREGATIONEN 4 BLANDADE UPPLÅTELSEFORMER LEDER INTE SJÄLVKLART TILL BLANDAD BEFOLKNING 4 BLANDADE UPPLÅTELSEFORMER FÖRÄNDRAR INTE ENSKILDAS SOCIOEKONOMISKA POSITION 5 SAMHÄLLSPLANERING PÅVERKAR INTE ENSAMT GRUNDEN TILL OJÄMSTÄLLDHET 5 MEN GER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DET DAGLIGA LIVET 5 OCH KAN STÄRKA JÄMSTÄLLDHETEN MED TRYGGARE UTEMILJÖ 5 ÖVERLAG TRYGGT MEN INTE SENA KVÄLLAR 6 SAMHÄLLSPLANERING PÅVERKAR DEN FYSISKA TILLGÄNGLIGHETEN 6 STÄRKT IDENTITET OCH INFLYTANDE FRÅN BOENDE 6 TILLFÖRA DET SOM FATTAS HÄR MEN ÄVEN I ALLA ANDRA DELAR 6 7 750 BOR I NORRLIDEN STRAND 7 BEFOLKNINGEN ÖKAR I NORRLIDEN OCH MINSKAR I BERGAVIK 7 INFLYTTARE FRÅN ÖVRIGA SVERIGE OCH UTLANDET I NORRLIDEN OCH ANDRA DELAR AV KALMAR KOMMUN I BERGAVIK 7 MÅNGA UNGA I NORRLIDEN, OMVÄNT I BERGAVIK 7 MÅNGA MED UTLÄNDSK BAKGRUND I NORRLIDEN, OMVÄNT I BERGAVIK 7 LÅG UTBILDNINGSNIVÅ, FÖRVÄRVSGRAD OCH INKOMST I NORRLIDEN, OMVÄNT I BERGAVIK 8 HÖGST ANDEL FAMILJER MED EKONOMISKT BISTÅND I NORRLIDEN, LÄGST I BERGAVIK 8 FÅ HAR BILAR I NORRLIDEN, MÅNGA I BERGAVIK 8 LÄGST VALDELTAGANDE I NORRLIDEN OCH HÖGT I BJÖRKENÄS 8 SÄMRE SKOLRESULTAT I KALMARSUNDSSKOLAN 9 FÄRRE BARN OCH UNGA ÄR AKTIVA I FÖRENINGAR 9 BRA BETYG I TRYGGHETSUNDERSÖKNING 9 SKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN 9 3 900 BOSTÄDER I NORRLIDEN STRAND 9 MEST HYRESRÄTTER OCH BOSTADSRÄTTER I FLERBOSTADSHUS I NORRLIDEN 9 Mark- och planeringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Nämndhuset, Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx johanna.andersson_4@kalmar.se

2 (10) MEST ÄGANDERÄTTER OCH BOSTADSRÄTTER I SMÅHUS I BERGAVIK 9 MEST HYRESRÄTTER OCH BOSTADSRÄTTER I FLERBOSTADSHUS I OMRÅDET RUNT VATTENTORNET 10 1 060 ARBETAR I NORRLIDEN STRAND, FLEST MED VÅRD ELLER UTBILDNING 10 710 FLER PENDLAR FRÅN ÄN TILL NORRLIDEN 10 1 090 FLER PENDLAR FRÅN ÄN TILL BERGAVIK 10 135 PERSONER JOBBAR I OMRÅDET RUNT VATTENTORNET 10 Norrliden strand Beskrivning som underlättar fortsatta planeringen Vi har kortfattat beskrivit befolkningen, bostäderna och näringslivet i Norrliden strand. Delar av bakgrundsbilden är också med i den fördjupade översiktsplanen över Norrliden strand. Nu fortsätter arbetet med en Handlingsplan för Norrliden strand. Den ska ta vid där FÖP:en slutar och prioritera bland förslagen i den. För att kunna bedöma sociala aspekter av förslagen, behövs denna beskrivning och analys. Beskrivningen bygger huvudsakligen på statistik från SCB men också från exempelvis Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen via kommunens Välfärdsbokslut. Den ger en generell och övergripande bild av Norrliden strand men visar inte skillnader inom Norrliden eller Bergavik, Björkenäs och Björkudden. 1 Det är inte heller möjligt att analysera samband och ta reda på om det är samma personer som exempelvis arbetar och har hög inkomst. När det gäller bostäderna beskrivs inte trångboddhet, fysisk tillgänglighet, kötider eller priser, eftersom vi saknar informationen. Beskrivningen tar inte heller upp mer kvalitativa aspekter på hur personer som exempelvis bor, jobbar eller är i området av andra skäl, uppfattar det (förutom Polisens trygghetsundersökning). Beskrivningen bortser ibland från området runt vattentornet, eftersom det inte finns färdig statistik för området. Analys och slutsatser Segregation och integration är inte varandras motsatser Kalmar kommuns Välfärdsbokslut 2010 beskriver att den sociala aspekten i hållbarhetsbegreppet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter till en god livsmiljö utifrån skilda behov och förutsättningar. Två begrepp som brukar diskuteras när det gäller social hållbarhet är segregation och integration. Ordet segregation betyder åtskillnad. Boendesegregation kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Känsla av trygghet och att bo nära människor i samma livssituation är två fördelar. En nackdel är att människor i olika skeden i livet och med olika bakgrund inte möts. Det kan leda till ökad risk för intolerans och motsättningar i samhället. Dessutom tenderar boendesegregation att de mest resurssvaga personerna koncentreras till de minst attraktiva områdena och kan få en sämre välfärdsutveckling än andra invånare. Detta kan leda till att alla människor inte 1 Framöver benämner vi statistikområdet Bergavik, Björkenäs och Björkudden som enbart Bergavik. På alla ställen där det står Bergavik, menar vi dock hela området Bergavik, Björkenäs och Björkudden.

3 (10) har samma möjligheter till en god livsmiljö utifrån skilda behov och förutsättningar. Begreppet integration är inte motsatsen till segregation utan betyder att skilda delar förenas till en större helhet. 2 Sociologen Margareta Popoola konstaterar att kärnpunkten är en strävan att uppnå ett samhälle där de olika befolkningsgrupperna känner social närhet, tillit, delaktighet och jämlikhet, eller kort uttryckt, en jakt på gemenskap. 3 Stora skillnader mellan människor i Norrliden och Bergavik Beskrivningen av människorna, bostäderna och näringslivet visar att det finns stora generella skillnader mellan Norrliden och Bergavik. Områdena är socioekonomiskt, demografiskt och etniskt segregerade i förhållande till varandra men också andra delar av Kalmar kommun och stad. På flertalet av befolkningsvariablerna är värdena för Norrliden sämst eller bland de sämsta i hela kommunen (exempelvis förvärvsgrad, inkomst, ekonomiskt bistånd, barn i ekonomiskt utsatta familjer och valdeltagande). Däremot är några av dessa variabler bäst eller bland de bästa i kommunen i Bergavik. Bakgrundsvariabler påverkar socioekonomisk position En persons ålder, kön och bakgrund är något som inte går att påverka. En person är inte på något speciellt sätt bara för den är i en viss ålder eller har ett visst kön eller bakgrund. Dessa bakgrundsvaribler är ändå relevanta, eftersom de till viss del påverkar en persons ställning på arbetsmarknaden. Äldre har generellt säkrare anställningsvillkor och högre inkomster än unga. Personer med svensk bakgrund har en starkare position på arbetsmarknaden än personer med utländsk bakgrund och män har generellt en starkare position på arbetsmarknaden än kvinnor. En person är inte bara kvinna eller 60 år, utan dessa variabler kombineras ständigt. Det socioekonomiska perspektivet är också viktigt, exempelvis har en man med hög inkomst andra förutsättningar än en man med låg inkomst. Högre inkomster ger större valmöjligheter Förvärvsarbete är den viktigaste källan till inkomst och försörjning men också i stor utsträckning även till möjligheten att bli delaktig i samhällets aktiviteter, att utvecklas samt utveckla relationer till andra 4. Tillgången på resurser är ojämnt fördelad. Ju högre utbildningsnivå en person har, desto starkare position har den generellt sett på arbetsmarknaden och därmed även högre inkomster 5. Personer med höga inkomster har större valmöjligheter än personer med låga inkomster. Inkomsten påverkar materiella villkor, som kvaliteten på boendet, mat, kläder, transportmöjligheter och tillgång till rekreation och fysiska aktiviteter. Detta kan i sin tur påverka hälsan och möjligheten att förverkliga sina drömmar. Faktorer som utbildningsnivå, förvärvsgrad och inkomstnivå påverkar alltså en persons socioekonomiska position och påverkar möjligheterna att forma sitt liv på det sätt personen vill. Människor med större resurser verkar ha bättre hälsa än personer med mindre resurser. 2 Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling 3 SKL, 2008, Från Svarthålsbyn till Möllevången, kommunerna och integrationen 4 Folkhälsomålen 5 Det är en grov generalisering, behöver inte vara så. Jämför exempelvis bibliotekarier eller förskolelärare som har lång utbildning men relativt låga löner med byggnadsarbetare som ofta har kortare utbildning en högre löner.

4 (10) Inte bara individens ställning utan också resten av hushållets De flesta statistiska uppgifter har fokus på enskilda personer men det är också viktigt att titta på familjesituationen. En person kanske har en partner som tjänar mycket eller lite, vilket kan tänkas påverka även den andra personen. Ensamboende har inte heller någon att dela exempelvis boendekostnaderna med. Det är också viktigt att tänka på att siffrorna är kvantitiva mått, en situation med låg inkomst kan dels vara självvalt och dels kortvarigt och behöver inte automatiskt vara dåligt. Homogena bostäder ger homogen befolkning En orsak till att det finns stora demografiska, socioekonomiska och etniska skillnader är att bostadsbeståndet är homogent i dessa båda områden. I Norrliden finns det framförallt hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus. I Bergavik är de flesta bostäderna däremot villor eller bostadsrätter. men inte fattig befolkning i andra mer hyresrättstäta områden Inte bara upplåtelseformerna utan även faktorer som läge, storlek, standard, byggår och priser påverkar den socioekonomiska fördelningen bland människorna. Exempelvis har mer än 80 procent av bostäderna i Norrliden max tre rum och kök. I Bergavik är motsvarande siffra ungefär 25 procent, vilket kan påverka vilka som bor här. Det finns också en segmentering inom exempelvis hyresrättsmarknaden. Det finns andra områden i staden än Norrliden där andelen hyresrätter är högre, men där befolkningen inte har lika låg socioekonomisk ställning. På samma sätt finns det områden med många villor som inte har en lika stark socioekonomisk befolkning som Bergavik. Det är intressant att de socioekonomiska skillnaderna är så stora, eftersom de har ungefär samma läge i förhållande till andra funktioner i staden eller kommunen. Detta behövs för att minska boendesegregationen Större variation när det gäller funktioner, boendeformer och gestaltning är viktigt för att nå en socialt hållbar stadsutveckling 6. I Norrliden behövs fler småhus och fler villor. Bergavik behöver enligt samma resonemang fler flerbostadshus och fler hyresrätter och bostadsrätter. Nyproduktionen står bara för ett litet tillskott på bostadsmarknaden. Alla nya bostäder som byggs ska ha bra fysisk tillgänglighet. Att bostaden är tillgänglig, underlättar för alla som bor, oavsett om den boende har svårt att röra sig eller inte. Ett mer varierat bostadsbestånd öppnar upp för boende att byta bostad inom områdena men också locka personer som idag inte bor här att flytta hit. Det ensidiga bostadsbeståndet begränsar idag möjligheten att bo kvar i både Norrliden och Bergavik under olika skeden i livet. Det kan exempelvis vara svårt att flytta hemifrån som ung till en bostad i närheten (om man vill det), att separera men vilja bo kvar i området eller att behöva byta bostad när den egna rörligheten blir sämre med åldern. Blandade upplåtelseformer leder inte självklart till blandad befolkning Befolkningen blir inte automatiskt mer blandad när nya bostäder med andra upplåtelseformer och storlekar byggs, eftersom nyproduktion brukar blir dyrare än bostäder i det befintliga beståndet och därmed främst brukar locka medeloch höginkomsttagare. En persons position på arbetsmarknaden avgör vilket boende man har möjlighet att efterfråga. 6 Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling

5 (10) Blandade upplåtelseformer förändrar inte enskildas socioekonomiska position För att motverka boendesegregation och främja integration krävs olika insatser, både sociala och fysiska. Ett mer blandat bostadsbestånd tar inte arbetslösa eller sjukskrivna människor ur denna situation eller gör att fler röstar i allmänna val. Även andra fysiska åtgärder som ambitionen att binda ihop stadsdelar med exempelvis gång- och cykelvägar samtidigt som större vägars eller grönområdes barriäreffekter mildras, förändrar inte heller människors socioekonomiska position. Det beror på att samhällsplaneringen inte påverkar orsakerna till ojämlikhet. För att förändra enskildas svaga position på arbetsmarknaden krävs andra än fysiska insatser. Det är också viktigt att tänka på att om en del personer som bor i Norrliden stärks genom olika sociala insatser, kan något annat område bli stadens nya utanförskapsområde. En annan viktig sak är att områden som brukar kallas utsatta, hela tiden förlorar mot mera resursstarka områden genom utflyttning och in flyttar mer resurssvaga hushåll 7. Samhällsplanering påverkar inte ensamt grunden till ojämställdhet På samma sätt är det med jämställdheten i såväl Norrliden strand som på andra håll i kommunen. Männen har högre förvärvsgrad och inkomst än kvinnorna i både Norrliden och Bergavik. Uppgifterna indikerar att kvinnor och män inte lever under jämställda förhållanden. Statistiken visar inte fördelningen i exempelvis obetalt arbete. Samhällsplaneringen kan inte påverka löneskillnader eller sysselsättningsgrad som kan skapa ojämställdhet mellan kvinnor och män. men ger förutsättningar för det dagliga livet Den fysiska omgivningen ger dock mycket av förutsättningarna för vardagslivet. Den fysiska miljön påverkar dock kvinnor, mäns, flickors och pojkars vardagsliv. Vardagsliv är allt det som vi människor gör under dygnets alla timmar, vi arbetar, lämnar barn på förskolan, promenerar i en park, handlar och förflyttar oss mellan olika platser. Alla människors dagliga liv ser olika ut. För någon underlättas vardagslivet av att kunna ta sig till platser med bil och göra inköp i andra delar av Kalmar stad, medan någon annans vardagsliv underlättas av bra cykelvägar och kollektivtrafik till centrala Kalmar på vissa tider av dygnet. Ett sätt för planeringen att underlätta människors vardagsliv, stärka jämställdheten och den miljömässiga hållbarheten, är att planera för lokalisering av service, verksamheter och bostäder nära hållplatser till kollektivtrafiken. Den fysiska planeringen kan också bidra till att skapa mötesplatser där personer som annars inte möts, kan träffas. Den fysiska planeringen kan länka samman olika delar av staden. Bristen på samband kan hindra en hållbar stadsutveckling 8. och kan stärka jämställdheten med tryggare utemiljö Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i närmiljön och självskattad fysisk och psykisk hälsa. En miljö som upplevs som otrygg begränsar människors rörelsefrihet och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljön för exempelvis rekreation och fysisk aktivitet 9. Den fysiska planeringen kan bidra till att ökad upplevd trygghet, även om det inte bara är fysisk planering som påverkar känslan av trygghet. Orsaken till känslor av 7 Jfr Andersson, Roger i Länsstyrelsen Västra Götaland, För vem byggs staden?, konferensdokumentation. 8 Boverket, 2011, Planering, byggande och boende, Boverkets lägesrapport april 2011 9 Folkhälsomålen

6 (10) otrygghet går inte bara att hitta i den fysiska miljön utan snarare i jämställda villkor i samhället. Överlag tryggt men inte sena kvällar I Polisens senaste trygghetsundersökning fick Norrliden överlag gott betyg, en etta på en sex gradig skala. Betyget, en fyra, var sämre på frågan om man kände sig trygg utomhus en sen kväll. Norrliden fick en tvåa på frågorna om oro för att utsättas för misshandel eller överfall utomhus samt rädd för speciella personer i det egna bostadsområdet. 10 Människor som upplever otrygghet att vistas utomhus på kvällar eller nätter, utvecklar strategier för att hantera detta genom exempelvis ta andra vägar hem, röra sig snabbare eller helt avstå att gå ut. Det är svårt att vara aktiv i samhället om känslan av otrygghet gör att vi inte går ut på kvällarna. Det är vanligare att kvinnor upplever otrygghet i den fysiska miljön än män 11. Samhällsplanering påverkar den fysiska tillgängligheten Tillgänglighet är en annan grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten. Om man inte kan ta sig dit man vill bara för att miljön inte är tillgänglig, innebär det att man inte kan bestämma över sin tillvaro. Den fysiska planeringen kan bidra till en ökad fysisk tillgänglighet, både i befintliga boendeoch stadsmiljöer men också genom att nya hus som byggs är tillgängliga. Det är även andra faktorer som exempelvis färdtjänst som kan påverka detta. Stärkt Identitet och inflytande från boende Det är viktigt att skapa förutsättningar för en positiv identifiering med sitt bostadsområde och ge det en tydligare och mer positiv identitet utåt. Det är också viktigt att samverka med de som bor i området. All områdesförnyelse behöver utgå från de som bor i området och genomföras i samverkan mellan berörda aktörer. 12 I Norrliden pågår ett demokratiprojekt och FÖP Norrliden strand har satsat på utökat medborgarinflytande via designdialoger. Tillföra det som fattas här men även i alla andra delar Norrliden och Bergavik är några extremer i kommunen när det gäller ekonomiska resurser hos de människor som bor här. Om dessa områden ska tillföras andra boendetyper, upplåtelseformer och storlekar än de som är mest vanliga idag, måste denna princip även gälla i andra delar av staden eller kommunen. Insatser för att bryta boendesegregation bör inte bara riktas in på det socioekonomiskt svagaste området i en kommun. Boendesegregationen kan förstärkas av nyproduktion eller gentrifiering i andra delar av staden. En framgångsfaktor för hållbar stadsutveckling är helhetssyn, att se områdesförnyelse som en del i den övergripande stadsutvecklingen och att kombinera fysiska och sociala åtgärder 13. 10 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010 11 Gäller generellt och inte just på Polisens trygghetsundersökning. 12 Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling 13 Boverket, 2010, Social hållbar stadsutveckling

7 (10) 7 750 bor i Norrliden strand I Norrliden strand 14 bor cirka 7 750 personer. I Norrliden (väster om Norrlidsvägen) bor 3 410 personer medan 3 240 personer bor i Bergavik (öster om Norrlidsvägen). Knappt 1 100 personer bor i området runt vattentornet. Befolkningen ökar i Norrliden och minskar i Bergavik Under år 2009 ökade befolkningen något i Norrliden och i området runt vattentornet medan den minskade något i Bergavik. Även i ett tioårsperspektiv har befolkningen ökat i Norrliden och minskat i Bergavik. Mest ökade befolkningen i Norrliden mellan 1999 och 2005 medan ökningen varit mindre därefter. Befolkningen ökade med 391 personer 1999 2005, trots att det enligt SCB-statistik bara byggdes 12 bostäder 1991 2005. I Bergavik var ökningen störst 1989 1999, då ökade befolkningen med 479 personer. Efter år 2005 har befolkningen minskat varje år. Inflyttare från Övriga Sverige och utlandet i Norrliden och andra delar av Kalmar kommun i Bergavik I Norrliden föddes 26 fler personer än antalet som avled samtidigt som 12 fler personer flyttade till än från området under 2009. Norrliden hade positivt flyttnetto 15 mot övriga Sverige (62 personer) och utlandet (61 personer) medan det var negativt mot andra delar av Kalmar kommun (-109 personer) och Kalmar län (-2 personer). I Bergavik var det en person mer som avled än som föddes medan fem fler flyttade till än från området. Det som främst gjorde att området hade positivt flyttnetto var inflyttare från andra delar av Kalmar kommun (30 personer) och Kalmar län (4 personer), medan området hade negativt flyttnetto mot övriga Sverige (-24 personer) och utlandet (-5 personer). Många unga i Norrliden, omvänt i Bergavik Medelåldern i Norrliden är en av de lägsta i kommunen och har ökat marginellt under 2000-talet. Det bor många personer under 45 år här och andelen 19 24- åringar är bland de högsta i kommunen. Däremot är medelåldern hög i Bergavik och den har också ökat under 2000-talet. Andelen invånare i åldern 45 79 år är en av de högsta i kommunen medan det bor få 20 34-åringar här. Medelåldern i området runt vattentornet är betydligt högre än i kommunen som helhet och andelen unga vuxna är låg. Många med utländsk bakgrund i Norrliden, omvänt i Bergavik Norrliden är det område i hela kommunen där högst andel har utländsk bakgrund (43 procent). Det är relativt stor skillnad mellan Norrliden och Berga by som är det område där näst störst andel av befolkningen har utländsk bakgrund (25 procent). I Bergavik är andelen däremot lägre (10 procent) än genomsnittet för kommunen (12 procent). Det är dock en högre siffra än i många andra delar av kommunen. Framför allt på landsbygden men också i andra delar av staden som gamla stan, Rinkabyholm och Lindsdal är siffran lägre. Mellan 2005 och 2009 har andelen ökat i både Norrliden (3,0 procentenheter) och Bergavik (1,4 procentenheter). Mer har den däremot ökat i Berga by (6,8 procentenheter). I området runt vattentornet är andelen med utländsk bakgrund högre (16 procent) än i kommunen som helhet. 14 Norrliden strand definieras här som områdesfaktaområdena Norrliden och Bergavik, Björkenäs och Björkudden samt området runt vattentornet (statistikområde 033). 15 Flyttnetto är antalet inflyttare minus antalet utflyttare.

8 (10) Både andelen personer som är födda utomlands och personer som är födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands är högst i kommunen i Norrliden. Av de som bor i Norrliden är knappt 36 procent födda i ett annat land. Motsvarande siffra i Bergavik är nästan 8 procent. Sedan år 2005 har andelen ökat något i båda områdena men mer har det ökat i Berga by. En del av invandringen till kommunen består av flyktingar som bosätter sig här. År 2010 handlade det om 153 personer. 16 Det är ett fåtal områden i kommunen som är bosättningsort för de flesta; Oxhagen (39 personer), Norrliden (36 personer), Smedby (23 personer) och Berga Centrum (21 personer). Låg utbildningsnivå, förvärvsgrad och inkomst i Norrliden, omvänt i Bergavik I Norrliden har en betydligt lägre andel av invånarna eftergymnasial utbildning jämfört med genomsnittet för kommunen. Förhållandena är det omvända i Bergavik. Andelen 20 64-åringar som förvärvsarbetar är lägre i Norrliden (56 procent) än i hela kommunen (77 procent). Däremot är andelen högre i Bergavik (84 procent). Norrliden är det område i kommunen där andelen öppet arbetslösa 18 64-åringar är högst. Däremot är andelen lägre än genomsnittet för kommunen i Bergavik. Invånarna i Norrliden har de lägsta medianinkomsterna för befolkningen i åldern 20 64 år. Motsvarande inkomster i Bergavik är en av de högsta i kommunen. Högst andel familjer med ekonomiskt bistånd i Norrliden, lägst i Bergavik Ohälsotalet är högre i Norrliden och lägre i Bergavik än genomsnittet för kommunen. Norrliden är det område i Kalmar kommun där andelen familjer (20+) med ekonomiskt bistånd är högst. Andelen är lägst i kommunen i Bergavik. 17 Andelen barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll är också högst i Norrliden och lägst i Bergavik. 40 procent av barnen som bor i Norrliden finns i ekonomiskt utsatta familjer medan 2 procent av barnen i Bergavik är i samma situation. Risken att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hushåll är högre om man har utländsk bakgrund än svensk bakgrund. Få har bilar i Norrliden, många i Bergavik I kommunen har invånarna i Norrliden lägst bilinnehav per 1 000 invånare. De boende i Bergavik har å andra sidan ett högre bilinnehav än genomsnittet för kommunen. 78 procent av familjerna i Bergavik har en bil medan motsvarande är 41 procent i Norrliden 18. Det är intressant, med tanke på att områdena har ungefär samma geografiska läge i kommunen. Lägst valdeltagande i Norrliden och högt i Björkenäs Valdeltagandet i riksdagsvalet 2010 skiljer sig åt inom Norrliden strand. I Norrliden Ö (73,5 procent) och Norrliden V (75,0 procent) är valdeltagandet 16 62 av dessa var från Migrationsverket/ EBO (eget boende), 47 var kvotflyktingar/direktinresta, 4 var ensamkommande barn =113 personer. 40 var sekundärflyktingar, det vill säga flykting som flyttar inom två år från första mottagandet i annan kommun och där del av schablonersättningen medföljer. Källa: Invandrarservice. 17 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010 18 Det finns vissa problem med familjestatistiken. Två ogifta personer som bor tillsammans utan gemensamma barn räknas exempelvis som ensamstående. Men mönstret är detsamma när det gäller bilar per 1 000 invånare.

9 (10) lägst i hela kommunen. 19 Det är däremot högt i Björkenäs (91,0 procent) och Bergavik (88,2 procent). Detta är några av de distrikten i kommunen med högst valdeltagande. Sämre skolresultat i Kalmarsundsskolan I högstadieskolan Kalmarsund är 78,9 procent av eleverna i årskurs nio, behöriga till gymnasieprogram år 2010. Det är den lägsta andelen av alla de kommunala skolorna. En lägre andel har uppnått målen i alla ämnen och de genomsnittliga betygen är lägre på Kalmarsundsskolan än de andra kommunala skolorna. 20 Färre barn och unga är aktiva i föreningar I Kalmarsundsskolans upptagningsområde är 57 procent av 7 20-åringarna aktiva i en förening. Det är en klart lägre andel än genomsnittet för hela kommunen, där andelen är 70,8 procent. Bra betyg i trygghetsundersökning Polisen i Kalmar län har gjort medborgarundersökningar sedan slutet av 1990- talet. För att förenkla jämförelser använder Polisen ett trygghetsindex, undersökningens resultat delas in i sju nivåer (0 6) där noll är extremt bra och sex extremt dåligt. I den senaste undersökningen från 2009 får Norrliden en etta i den totala sammanställningen. Däremot får Norrliden en fyra när det gäller trygghet när man är ute ensam en sen kväll och en tvåa när det gäller oro för att utsättas för misshandel eller överfall utomhus. Skillnader mellan kvinnor och män Det finns skillnader mellan kvinnor och män i Norrliden strand. Exempelvis är förvärvsgraden högre för män än kvinnor i båda områdena, även om skillnaderna är relativt små i Bergavik. Män har även högre inkomster än kvinnor i både Norrliden och Bergavik. Framför allt är inkomsterna för de kvinnor som bor i Norrliden låga. Andelen arbetslösa män är något högre än andelen arbetslösa kvinnor i Norrliden. I Bergavik är förhållandet det omvända, här är en något högre andel kvinnor arbetslösa än andelen män, men skillnaderna är små. 3 900 bostäder i Norrliden strand Mest hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus i Norrliden I Norrliden finns cirka 1 790 bostäder och de flesta, 94 procent, finns i flerbostadshus. 67 procent av bostäderna är hyresrätter, 29 procent bostadsrätter och 4 procent äganderätter. Många av bostäderna har tre eller två rum och kök. Majoriteten av bostäderna är byggda på 1960- och 1970-talet. Mest äganderätter och bostadsrätter i småhus i Bergavik I Bergavik finns ungefär 1 420 bostäder och majoriteten, 82 procent, är småhus. 69 procent är äganderätter, 23 procent bostadsrätter och 8 procent hyresrätter. De flesta bostäderna har minst fyra rum och kök. Bostäderna är huvudsakligen byggda mellan 1950 och 2000. De bostäder som byggts efter år 2000 har främst kommit till i norra delen av området (Björkenäs). 19 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010 20 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010

10 (10) Mest hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus i området runt vattentornet Det finns cirka 680 bostäder i området runt vattentornet. De flesta, 75 procent, finns i flerbostadshus och 47 procent av dessa är hyresrätter, 45 procent är bostadsrätter och 8 procent är äganderätter. 1 060 arbetar i Norrliden strand, flest med vård eller utbildning I hela Norrliden strand finns drygt 1 060 arbetstillfällen. 21 Mer än 70 procent av dem finns inom vård och omsorg samt utbildning som är de två största branscherna. De flesta som arbetar här är kvinnor. En mer detaljerad beskrivning av verksamheterna i exempelvis Norrlidens centrum finns i FÖP:en. Precis som i många andra delar av kommunen och staden, rör sig många förvärvsarbetande bort från området för att arbeta. Barn- och ungdomar finns inte med i siffran. 710 fler pendlar från än till Norrliden Knappt 500 personer arbetar i Norrliden, av dem är ungefär 360 kvinnor och cirka 140 är män. De flesta arbetstillfällena (drygt 80 procent) finns inom utbildning eller vård och omsorg. 430 personer arbetar i Norrliden men bor på andra håll och knappt 1 140 bor här men arbetar utanför området. Det innebär att knappt 710 fler pendlar från än till Norrliden. 1 090 fler pendlar från än till Bergavik I Bergavik finns det knappt 440 arbetstillfällen. Även här är de sysselsatta kvinnorna fler än männen, drygt 330 av dem som arbetar i området är kvinnor medan drygt 100 är män. Mer än hälften av dem som arbetar i området jobbar inom vård- och omsorg och knappt 20 procent inom civila myndigheter och försvar. Drygt 350 personer bor på andra ställen men arbetar här och 1 440 bor i området men jobbar på annat håll. Det betyder att knappt 1 090 fler pendlar från än till området. 135 personer jobbar i området runt vattentornet Knappt 135 personer arbetar i området runt vattentornet, 115 av dessa är kvinnor och 20 är män. De flesta arbetstillfällena finns inom vård och omsorg (53 procent) följt av utbildning (33 procent). 21 Det är lite i förhållande till befolkningen om man jämför med områden i staden eller kommunen med många arbetstillfällen i förhållande till befolkningen som Kvarnholmen, Oxhagen Johannesborg och Malmen. Det är mer än i exempelvis Lindsdal.