Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Ugglan 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering...2 4. Förankring och medverkan...2 5. Nulägesanalys...3 6. Åtgärder...3 6. Kompetensutveckling...4 7. Uppföljning och utvärdering...4 Definition av begrepp...6 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling...7
1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (1985:1100) krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. På vår mall för verksamhetsplanering finns rubriken Jämlikhet och jämställdhet. Där planerar pedagogerna arbetet med att förebygga kränkningar och diskriminering genom att ge barnen modeller och förebilder genom t ex sagor och sång. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffade. Rektor informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta rektor. Rektor inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: 2
Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp på Utvecklingsrådet. Rektor är ansvarig. I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Utvärdering av förra planen Vi märker att barnen har blivit bättre på att vänta på sin tur. De barn som sitter på toaletten sitter lite längre nu när de fått lugn och ro. Stunden vid blöjbytena har också blivit trivsammare. Vi har bland annat använt oss av husmodellen för att kartlägga risker på förskolorna. Hallen Vi har tagit upp på våra utv. samtal vikten av att inte prata över barns huvud vid hämtning eller lämning. Detta är lätt hänt om man har viktig information som personalen vill delge förälder eller tvärtom. Föräldrar/barn ska få en lugn stund vi lämning och hämtning. Leken Barn kan känna sig kränkta vid tillsägelser Samlingsrummet Risk att barn inte uppmärksammas vid samlingar. Rutschkanerummet Risk att det blir orättvist vad gäller köbildning, knuffningar etc. Alla ska känna att de får chansen att åka och inte bli förbigången i kön eller knuffad. Det är viktigt, främst för de lite försiktiga barnen Toaletten Barn kan bli störda. 6. Åtgärder Vi genomför dessa åtgärder: Hallen 3
Vi ger information till personalen tillsammans med sitt barn, eller annars vänta tills barnet gått iväg för att leka, eller be om en minut ensam med personal/förälder. Vi ser alltid till att ingen lek eller några barn som redan kommit finns med i hallen. Vi vinkar alltid med de barn som vill vid fönstret så de ser att föräldern går, viktigt även om man gråter. Förklaringarna blir lättare för barnet att förstå när sedan personalen förklarar att mamma/pappa har åkt till jobbet eftersom barnet ser att mamma/pappa har gått iväg. Leken Det är viktigt att vi som personal alltid förklarar varför vi säger stopp/nej till barnen om de gör något som är fel t ex knuffas, tar leksaker från varandra etc. Barnen förstår om man har ögonkontakt med dem när man tillrättavisar, de får också säga förlåt och krama/klappa det barn som de ev. har knuffat. Alltid viktigt att man pratar med barnet på deras nivå och inte står upp utan möter dem på knähöjd så man har ögonkontakt med dem. De ser i vår ansiktsmimik allvaret i situationen/händelsen. Tillrättavisningen får en starkare mening och blir lättare att förstå när man har ögonkontakten. Vi har märkt att barnen har blivit mer empatiska vilket troligen beror på större förståelse. Vi tänker också på att inte använda ordet inte för mycket utan tänka till och använda andra ord. Vi påminner också varandra om det i arbetet. Samlingsrummet På samlingarna ser vi till att alla barn fått synas på ett eller annat sätt. Man kanske får berätta något eller vara den som väljer eller bestämmer någonting specifikt, som t ex en sång eller en ramsa. Vi sitter på olika figurer på golvet som barnen själva fått välja och sedan har vi skrivit deras namn där. Rutschkanerummet En vuxen finns alltid i rummet där rutschkanan är om barn befinner sig där. Vi ser till att det blir rättvist vad gäller köbildning, puttningar etc. Alla ska känna att de får chansen att åka och inte bli förbigångna i kön eller knuffad. Det är viktigt, främst för de lite försiktiga barnen. Alla ska få chansen. Toaletten Vi ser till att alla barn som går på toaletten själva får sitta i lugn och ro utan att andra barn rycker i dörren eller går in. De barn som vi byter blöja på får också en lugn stund utan att andra stör. Vi stänger alltid dörren vid byte för barnets integritets skull. Samtliga åtgärder införs direkt. Ansvarig är lagledaren. 6. Kompetensutveckling För närvarande genomgår några personer en utbildning i genusfrågor. Just nu planeras hur deras kunskaper också ska komma övrig personal till godo för att höja personalens medvetenhet och kompetens inom detta område. 7. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. 4
Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det. Vid arbetslagsträffar i maj och november följs åtgärderna upp. Säter 2010-03-29 Elisabeth Lilja Rektor 5
Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 6
Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 7