Sammanträdesdatum NR ÄRENDE DNR. 3 Svar på medborgarförslag om en lajvby i Kil KS 16/ Svar på medborgarförslag om snurran Kil in KS 15/354

KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum KALLELSE 2017-01-26 PLATS OCH TID Kulturhuset KilArena, torsdag 26 januari 2017, kl. 18.00 FÖREDRAGNINGSLISTA NR ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två protokolljusterare samt dag för justering 3 Svar på medborgarförslag om en lajvby i Kil KS 16/266 4 Svar på medborgarförslag om snurran Kil in KS 15/354 5 Medborgarförslag om broddar/halkskydd till äldre för äldre än 65 med hemtjänst eller trygghetslarm KS 17/76 6 Investeringsbudget 2017 KS 16/340 7 Detaljplan för bostäder i form av punkthus inom Vikstad 3:1 och Runnvålen 1:4, Lövenstrand, Kils kommun - Beslut om antagande KS 15/331 8 Priser interna IT-tjänster 2018 KS 16/328 9 Ändring i miljö- och byggnadsnämndens samt socialnämndens reglementen om fördelning av ansvar för tillsyn enligt tobakslagen 10 Avsägelse från Rosette Aronsson (KD) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige 11 Avsägelse från Peter Krööse (C) som ersättare i socialnämnden 12 Ny ledamot och ersättare i fullmäktige efter Jonas Sjölin (V) - ledamot Adam Maxe (V) och ersättare Johnny Nilsson (V) KS 16/249 KS 16/359 KS 17/77 KS 16/338 13 Meddelanden till kommunfullmäktige 2017 KS 17/17 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Rita Gunnarsson Ordförande Malin Vainiokangas Sekreterare 0554-191 02 malin.vainiokangas@kil.se Sida 1 av 15 Page 1 of 213

1 UPPROP Sida 2 av 15 Page 2 of 213

2 VAL AV TVÅ PROTOKOLLJUSTERARE SAMT DAG FÖR JUSTERING SAMMANFATTNING Justering äger rum tisdagen den 31 januari i kommunhuset. Sida 3 av 15 Page 3 of 213

3 Dnr KS 16/266 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM EN LAJVBY I KIL SAMMANFATTNING Vita Ulven är en spelförening med lajv som verksamhet. Lajv är ett levande rollspel som utförs bland annat i en lajvby. Vita Ulven har funnit ett område väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas Naturreservat som skulle lämpa sig för en lajvby. Vita Ulven har i projektförslaget delat upp området i 3 olika områden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja med tillägg 2 av 3 områden. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2016-08-15 Kommunfullmäktiges beslut KF 118 http://www.vmfsyd.se/startsida/bilder/krav%20p%c3%a5%20skogsbilv%c3%a4 g.pdf, läst 2016-12-06 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-06 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 63 Kommunstyrelsens protokoll 2017-01-10, 5 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige följande 1. Område 1 avslag då vändslingan behöver vara intakt för att lastbilar med kortare släp ska kunna vända. 2. Område 2 och 3 bifall med förutsättningar att Vita Ulven ansöker om bygglov för byggandet av hövdingahall, ett mindre värdshus och ett par mindre stugor samt ansöker om latrin kompostering för utedasset. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att tekniska förvaltningen tillsammans med Vita Ulven ser över vilka rotvältor och träd som önskas tas bort. Sida 4 av 15 Page 4 of 213

4 Dnr KS 15/354 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM SNURRAN KIL IN SAMMANFATTNING Medborgarförslagets förslagsställare föreslår, att en vindsnurra som vrids av vinden med budskapet KIL IN ska sättas upp vid infarter och rondeller för att locka besökare till Kils centrum. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2015-08-28 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-11-29 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 64 Kommunstyrelsens protokoll 2017-01-10, 6 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Sida 5 av 15 Page 5 of 213

5 Dnr KS 17/76 MEDBORGARFÖRSLAG OM BRODDAR/HALKSKYDD TILL ÄLDRE FÖR ÄLDRE ÄN 65 MED HEMTJÄNST ELLER TRYGGHETSLARM SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslår att personer över 65 år med hemtjänst eller trygghetslarm ska få broddar/halkskydd av kommunen har inkommit. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2017-01-15 Sida 6 av 15 Page 6 of 213

6 Dnr KS 16/340 INVESTERINGSBUDGET 2017 SAMMANFATTNING Förslag till investeringsbudget för 2017 har framtagits enligt bilaga. För nya projekt 2017 finns ca 50,3 mnkr upptaget, inklusive de projekt som kommunfullmäktige beslutade om 160621 ( 93). Av detta gäller ca 45,2 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,1 mnkr VA-investeringar. Utöver detta föreslås en överföring av projekt som inte hinner avslutas 2016, om totalt ca 17,2 mnkr, till 2017 års investeringsbudget. Av detta gäller ca 11,7 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,5 mnkr VA-investeringar. HANDLINGAR I ÄRENDET Investeringsbudget 2017 Kommentarer till större investeringsprojekt Investeringskalkyler VA-investeringar Investeringskalkyler Övriga investeringar Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-09 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 62 Kommunstyrelsens protokoll 2017-01-10, 3 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om överföring från 2016 års investeringsbudget till 2017 års investeringsbudget av totalt 17 195 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 11 744 tkr skattefinansierade investeringar och 5 451 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ordinarie investeringsbudget 2017 på totalt 50 292 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 45 192 tkr skattefinansierade investeringar och 5 100 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Beloppen inkluderar de beslut som togs av kommunfullmäktige 160621 ( 93). Sida 7 av 15 Page 7 of 213

7 Dnr KS 15/331 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I FORM AV PUNKTHUS INOM VIKSTAD 3:1 OCH RUNNVÅLEN 1:4, LÖVENSTRAND, KILS KOMMUN - BESLUT OM ANTAGANDE SAMMANFATTNING Förslag till detaljplan för del av Vikstad 3:1 och Runnevålen 1:4 har upprättats med normalt planförfarande. Planområdet ligger inom Lövenstrand intill väg 715 och korsningen med väg 698 och gränsar till Viksta Gård. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av bostadshus upp till maximalt 8 våningar då det är viktigt att kunna erbjuda varierade boendeformer inom Lövenstrand och att man skall finna goda boendemöjligheter under olika skeden i livet. Det valda området intill Viksta Gård, del av fastigheten Vikstad 3:1, har goda boendekvaliteter så som nära till natur, rekreation, service och kommunikationer, befintlig infrastruktur samt att de översta bostäderna får utsikt ut över sjön Fryken. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 20 december 2016 om att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Eva Hammar (MP) och Adam Maxe (V) reserverade sig mot beslutet. Kommunstyrelsen behandlade ärendet 10 januari och Ulla-Britt Mortensen (V) och Niclas Alvebratt (KD) reserverade sig mot beslutet. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-11-24 Antagandehandling 2016-11-14 Miljö- och byggnadsnämndens protokoll 2016-12-20, 107 Kommunstyrelsens protokoll 2017-01-10, 17 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta planen enligt 5 kapitel, 27 i plan- och bygglagen 2010:900. Sida 8 av 15 Page 8 of 213

8 Dnr KS 16/328 PRISER INTERNA IT-TJÄNSTER 2018 SAMMANFATTNING IT-avdelningen arbetar enligt principen för resultatenhet och tar betalt av kommunernas verksamheter för hyra av IT-tjänster. Priserna är framtagna efter verkliga kostnader i IT-driften. Budget och utfall för tidigare verksamhetsår har stämt bra och IT-avdelningen ser idag inga skäl att inför år 2018 göra några stora förändringar på prismodellen. 3 november beslutade samverkansnämnden föreslå för kommunfullmäktige att priserna är oförändrade för år 2018. HANDLINGAR I ÄRENDET IT-avdelningens tjänsteskrivelse 2016-10-22 Samverkansnämndens protokoll 2016-11-03, 10 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-11-14 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 66 Kommunstyrelsens protokoll 2017-01-10, 7 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa att priserna för interna IT-tjänster för år 2018 är följande: Typ av arbetsplats Personal/ Bolag kr/år Elev kr/år Stationär dator med skärm, tangentbord, mus 6000 4500 Bärbar dator 8000 6000 Virtuell dator 4000 4000 ipad 2500 2500 ipad mobil 3000 3000 Accesspunkt 2000 2000 Ett-ett elev 0 1000 Nätavgift internet 600 600 Smart kort 200 0 Sida 9 av 15 Page 9 of 213

9 Dnr KS 16/249 ÄNDRING I MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS SAMT SOCIALNÄMNDENS REGLEMENTEN OM FÖRDELNING AV ANSVAR FÖR TILLSYN ENLIGT TOBAKSLAGEN SAMMANFATTNING Kommunen är lokal tillsynsmyndighet och har ansvar för tillsyn över rökfria miljöer och tobaksförsäljning enligt tobakslagen. Kommunfullmäktige utser den eller de nämnder i kommunen som ska ansvara för tillsynen. Sedan 2005 har kommunens tillsyn enligt tobakslagen delats mellan socialnämnden och miljö- och byggnadsnämnden enligt beslut i kommunfullmäktige. Socialförvaltningen har utövat tillsyn över försäljningsställen av tobak och miljö- och byggnadsförvaltningen har utövat tillsyn över rökfria miljöer. Det har dock framkommit att det i nu gällande reglementen inte framgår att ansvarsfördelningen fortfarande är på detta sätt. I socialnämndens reglemente står det att nämnden har ansvaret för tillsynen enligt tobakslagen och det är inte preciserat att det gäller enbart tillsyn över försäljning av tobak. I reglementet för miljö- och byggnadsnämnden finns inte ansvaret över tillsyn över rökfria miljöer med. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att revidera respektive nämnds reglemente så att det framgår att socialnämnden ansvarar för tillsyn av försäljningsställen för tobak och miljöoch byggnadsnämnden för tillsyn rökfria miljöer. Miljö- och byggnadsnämnden har inkommit med yttrande (MBN 2016-10-18, 92). Nämnden har inget att erinra sig mot förslag till beslut. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunfullmäktiges protokoll 2004-10-28, 129 Reglemente för socialnämnden, nu gällande Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden, nu gällande Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-04-14 Socialnämndens protokoll 2016-06-22, 66 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-07-14 Förslag till reviderat reglemente för socialnämnden 2016-07-14 Förslag till reviderat reglemente för miljö- och byggnadsnämnden 2016-07-14 Miljö- och byggnadsnämndens protokoll 2016-10-18, 92 Kommunstyrelsens protokoll 2017-01-10, 8 Sida 10 av 15 Page 10 of 213

FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om följande ändring i socialnämndens reglemente, 1, enligt bilaga: Nämnden ansvarar vidare för de uppgifter som åvilar kommunen - avseende tillsyn av försäljningsställen av tobak enligt tobakslagen. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om redaktionella ändringar samt om följande tillägg i miljö- och byggnadsnämndens reglemente, 1, enligt bilaga: Nämnden ansvarar för tillsyn av rökfria miljöer enligt tobakslagen. Sida 11 av 15 Page 11 of 213

10 Dnr KS 16/359 AVSÄGELSE FRÅN ROSETTE ARONSSON (KD) FRÅN UPPDRAGET SOM ERSÄTTARE I KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANFATTNING Avsägelse från Rosette Aronsson (KD) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige har inkommit. HANDLINGAR I ÄRENDET Avsägelse 2016-12-28 Sida 12 av 15 Page 12 of 213

11 Dnr KS 17/77 AVSÄGELSE FRÅN PETER KRÖÖSE (C) SOM ERSÄTTARE I SOCIALNÄMNDEN SAMMANFATTNING Avsägelse från Peter Krööse (C) som ersättare i socialnämnden har inkommit. HANDLINGAR I ÄRENDET Avsägelse 2016-12-31 Sida 13 av 15 Page 13 of 213

12 Dnr KS 16/338 NY LEDAMOT OCH ERSÄTTARE I FULLMÄKTIGE EFTER JONAS SJÖLIN (V) - LEDAMOT ADAM MAXE (V) OCH ERSÄTTARE JOHNNY NILSSON (V) SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige beviljade i december 2016 en avsägelse från Jonas Sjölin (V) som ledamot i kommunfullmäktige samt hemställde hos Länsstyrelsen om ny sammanräkning. Länsstyrelsen har utsett Adam Maxe (V) som ny ledamot under perioden 29 december 2016-14 oktober 2018 samt Johnny Nilsson (V) till ny ersättare under samma period. HANDLINGAR I ÄRENDET Avsägelse 2016-12-02 Kommunfullmäktiges protokoll 2016-12-20, 162 Länsstyrelsens protokoll 2016-12-29 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige har tagit del av informationen och hälsar de nya förtroendevalda välkomna i kommunfullmäktige. Sida 14 av 15 Page 14 of 213

13 Dnr KS 17/17 MEDDELANDEN TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 2017 SAMMANFATTNING Följande meddelanden har inkommit: 1. Protokoll från kost- och servicenämnden 2016-11-17 2. Protokoll från gemensamma drifts- och servicenämnden 2016-12-02 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Sida 15 av 15 Page 15 of 213

of 213

KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG 2016-09-22 KF 118 Dnr KS 16/266 MEDBORGARFÖRSLAG OM EN LAJVBY I KIL SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag om att upprätta en lajvby (levande rollspel) i Kil har inkommit. Förslagsställaren föreslår att byn placeras väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas naturreservat. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2016-08-15 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Torbjörn Tuback (M) föreslår att kommunfullmäktige remitterar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på det egna förslaget och finner att kommunfullmäktige har bifallit det. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunfullmäktige remitterar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. BESLUTET SKICKAS TILL Kommunstyrelsen KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 26 of 213

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Malin Lövendal, 0554-191 89 malin.lovendal@kil.se TJÄNSTESKRIVELSE 2016-12-06 Dnr KS 16/266 Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om en Lajvby i Kil SAMMANFATTNING Vita Ulven är en spelförening med lajv som verksamhet. Lajv är ett levande rollspel som utförs bland annat i en lajvby. Vita Ulven har funnit ett område väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas Naturreservat som skulle lämpa sig för en lajvby. Vita Ulven har i projektförslaget delat upp området i 3 olika områden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja med tillägg 2 av 3 områden. BESLUTSUNDERLAG Medborgarförslag 2016-08-15 Kommunfullmäktiges beslut KF 118 http://www.vmfsyd.se/startsida/bilder/krav%20p%c3%a5%20skogsbilv%c3%a4 g.pdf, läst 2016-12-06 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-06 BESKRIVNING AV ÄRENDET Det har inkommit ett medborgarförslag om en lajvby i Kil. Kommunfullmäktige remitterar ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Vita Ulven är en spelförening med säte i Kil. Föreningen grundades för att kunna utveckla lajv verksamheten i Värmland. Lajv är ett levande rollspel där varje deltagare ska belysa en påhittad person och kommer ursprungligen från teaterliknande verksamhet. KIL1001, v1.1, 2014-01-31 Vita Ulven ser att lajv är en hobby på frammarsch och genom att nyttja kommunens mark till en lajvby kan lajv växa sig större och bidra till ett ökat fritidoch kulturutbud. Vita Ulven har tittat på ett område väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas Naturreservat. Området är omkring en hektar och Vita Ulven har indelat området i Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 4 Page 27 of 213

tre mindre områden. Vita Ulven anser att området är bra då det ligger avsides från annan bebyggelse vilket gör att inga parter störs av varandra. Vita Ulvens önskemål är att bygga en hövdingahall, ett mindre värdshus och möjligen en vedbod i anslutning till vändplanen, område 1. På område 2 och 3 runt vändplatsen ska det anläggas ett par mindre stugor, ett utedass, vindskydd och ett härläger med egen eldstad. Vid områdena finns det ett par rotvältor och fem till sju stycken träd som behöver tas bort. Det finns även ett jakttorn som Vita Ulven kan restaurera så att det passar in i lajvmiljön. Vita Ulven hoppas att andra aktörer som befinner sig i skogsområdet tar chansen att utnyttja området. Föreningen ser även att lajvbyn kan komma till användning i samarbete med andra föreningar och skolan. Ett samarbete med skolan kan resultera i att de tillsammans ska kunna använda lajvbyn i ett lära syfte inom historieundervisningen. Enligt Vita Ulven kan finansiering av projektet genomföras av olika organisationer exempelvis Studiefrämjandet och Allmänna arvsfonden. FÖRVALTNINGENS UPPFATTNING Lajv är ett levande rollspel och kan beskrivas som en improviserad teater där ingen är publik utan alla är med och spelar. Lajv är en kulturform som lever och växer i Sverige. Lajv engagerar människor i alla åldrar och arrangeras i huvudsak av ideella föreningar. Många lajv har som främsta syfte att vara underhållande men genomförs även i pedagogiskt syfte. Enligt Vita Ulven kan det skapas samarbeten mellan föreningen och skolan främst via historian. Lajv i skolan innebär att man kan använder lajv i pedagogiskt syfte. Lajvformens stora fördel är att det skapar en empatisk anknytning till det som eleven förväntas lära sig. När du lajvar är du aktiv med både kropp och sinne, vilket ger stor pedagogisk vinst. Forskning visar att vid effektivt lärande fastnar kunskapen lättare eftersom alla sinnen aktiveras. Kommunledningskontoret ser att ett initierat samarbete med skolan vore av vikt. Området väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas Naturreservat som Vita Ulven är intresserade av är kommunens mark. Vita Ulven har önskemål om att få uppföra en hövdingahall, ett mindre värdshus och möjligen en vedbod i anslutning till vändplanen, område 1. Enligt dokument, krav på skogsbilvägar, ska minimåttet för vändslingans diameter vara 22 meter för att en lastbil med förkortat släp ska kunna vända. Område 1:s Sida 2 av 4 Page 28 of 213

vändslinga är 26 diameter vilket betyder att Vita Ulven inte kan ta område 1 i anspråk. Däremot ser inte kommunledningskontoret att det föreligger några hinder för Vita Ulven att utnyttja område 2 och 3 till en lajvby. Det finns inget jaktarrende i området så Vita Ulven behöver inte restaurera jakttornet som finns på platsen. Enligt kartan i webbverktyget Solen finns inga påpekanden från Skogsstyrelsen gällande området. Ett par rotvältor och fem till sju träd önskar Vita Ulven ta bort och enligt tekniska förvaltningen går det bra då normal skogsskötsel föreligger. Görs ingen påverkan på skogen har inte tekniska förvaltningen något att erinra. Kommunledningskontoret har även fått utlåtanden från miljö-och byggnadsförvaltningen. Miljömässigt finns inga hinder för Vita Ulven att utnyttja område 2 och 3. För att Vita Ulven ska kunna bygga en hövdingahall, ett mindre värdshus och ett par mindre stugor krävs bygglov. Enklare vindskydd, härläger och utedass är inte bygglovspliktigt men för att uppföra ett utedass behöver Vita Ulven ansöka om latrin kompostering. Sida 3 av 4 Page 29 of 213

FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige följande. 1. Område 1 avslag då vändslingan behöver vara intakt för att lastbilar med kortare släp ska kunna vända. 2. Område 2 och 3 bifall med förutsättningar att Vita Ulven ansöker om bygglov för byggandet av hövdingahall, ett mindre värdshus och ett par mindre stugor samt ansöker om latrin kompostering för utedasset. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att tekniska förvaltningen tillsammans med Vita Ulven ser över vilka rotvältor och träd som önskas tas bort. Malin Lövendal Tf chef tillväxtenheten UTDRAG Förslagsställaren Kommunledningskontoret, tillväxtenheten Miljö- och byggnadsförvaltningen Tekniska förvaltningen Sida 4 av 4 Page 30 of 213

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG 2016-12-19 KSAU 63 Dnr KS 16/266 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM EN LAJVBY I KIL SAMMANFATTNING Vita Ulven är en spelförening med lajv som verksamhet. Lajv är ett levande rollspel som utförs bland annat i en lajvby. Vita Ulven har funnit ett område väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas Naturreservat som skulle lämpa sig för en lajvby. Vita Ulven har i projektförslaget delat upp området i 3 olika områden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja med tillägg 2 av 3 områden. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2016-08-15 Kommunfullmäktiges beslut KF 118 http://www.vmfsyd.se/startsida/bilder/krav%20p%c3%a5%20skogsbilv%c3%a4 g.pdf, läst 2016-12-06 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-06 ARBETSUTSKOTTETS FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige följande. 1. Område 1 avslag då vändslingan behöver vara intakt för att lastbilar med kortare släp ska kunna vända. 2. Område 2 och 3 bifall med förutsättningar att Vita Ulven ansöker om bygglov för byggandet av hövdingahall, ett mindre värdshus och ett par mindre stugor samt ansöker om latrin kompostering för utedasset. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att tekniska förvaltningen tillsammans med Vita Ulven ser över vilka rotvältor och träd som önskas tas bort. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 31 of 213

KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG 2017-01-10 KS 5 Dnr KS 16/266 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM EN LAJVBY I KIL SAMMANFATTNING Vita Ulven är en spelförening med lajv som verksamhet. Lajv är ett levande rollspel som utförs bland annat i en lajvby. Vita Ulven har funnit ett område väster om Rådalen och öster om Kilsravinernas Naturreservat som skulle lämpa sig för en lajvby. Vita Ulven har i projektförslaget delat upp området i 3 olika områden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja med tillägg 2 av 3 områden. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2016-08-15 Kommunfullmäktiges beslut KF 118 http://www.vmfsyd.se/startsida/bilder/krav%20p%c3%a5%20skogsbilv%c3%a4 g.pdf, läst 2016-12-06 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-06 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 63 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige följande 1. Område 1 avslag då vändslingan behöver vara intakt för att lastbilar med kortare släp ska kunna vända. 2. Område 2 och 3 bifall med förutsättningar att Vita Ulven ansöker om bygglov för byggandet av hövdingahall, ett mindre värdshus och ett par mindre stugor samt ansöker om latrin kompostering för utedasset. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att tekniska förvaltningen tillsammans med Vita Ulven ser över vilka rotvältor och träd som önskas tas bort. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 32 of 213

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Malin Lövendal, malin.lovendal@kil.se TJÄNSTESKRIVELSE 2016-11-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott Svar på medborgarförslag om vindsnurror SAMMANFATTNING Medborgarförslagets förslagsställare föreslår, att en vindsnurra som vrids av vinden med budskapet KIL IN ska sättas upp vid infarter och rondeller för att locka besökare till Kils centrum. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. BESLUTSUNDERLAG Medborgarförslag 2015-08-28 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-11-29 BESKRIVNING AV ÄRENDET Det har inkommit ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslår att en vindsnurra som vrids av vinden och signalerar KIL IN ska sättas upp vid infarter och rondeller. Vindsnurran ska bidra till att locka in fler besökare till kommuncentrum. FÖRVALTNINGENS UPPFATTNING Kils kommun arbetar ständigt med frågan om att locka besökare till Kils centrum och nyligen har en digital informationsskylt placerats utmed riksväg 61. Digitalskyltens båda sidor visar samhällsinformation om Kils kommun och kommunen har även tillgång till att publicera information på skylten vid Alfa Neon. KIL1001, v1.1, 2014-01-31 Kommunledningskontoret anser att chansen är större att locka besökare till Kils centrum via dessa båda informationsskyltar. Vindsnurran signalerar endast KIL IN och kommunledningskontoret är av den uppfattningen att för att locka besökare till Kils centrum krävs en annan typ av säljande information. Via digitalskyltarna kan kommunen locka med både bild- och textbudskap samt att bilisterna hinner läsa budskapet som visas och kan fatta ett beslut om att svänga av mot Kils centrum. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 2 Page 33 of 213

FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Malin Lövendal Tf chef tillväxtenheten UTDRAG Förslagsställaren Kommunledningskontoret tillväxtenheten Sida 2 av 2 Page 34 of 213

of 213

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2015-09-24 KF 131 Dnr KS 15/354 MEDBORGARFÖRSLAG OM SNURRAN "KIL IN" SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag om att uppföra en vindsnurra som kan sättas upp vid infarter och rondeller för att locka fler besökare till Kils centrum har inkommit från Pär Olsson. BESLUTSUNDERLAG Medborgarförslag 2015-08-28 BESLUT Kommunfullmäktige remitterar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. UTDRAG Kommunledningskontoret, kanslienheten Sidan 1 av 1 Page 38 of 213

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG 2016-12-19 KSAU 64 Dnr KS 15/354 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM SNURRAN KIL IN SAMMANFATTNING Medborgarförslagets förslagsställare föreslår, att en vindsnurra som vrids av vinden med budskapet KIL IN ska sättas upp vid infarter och rondeller för att locka besökare till Kils centrum. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2015-08-28 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-11-29 ARBETSUTSKOTTETS FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 39 of 213

KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG 2017-01-10 KS 6 Dnr KS 15/354 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM SNURRAN KIL IN SAMMANFATTNING Medborgarförslagets förslagsställare föreslår, att en vindsnurra som vrids av vinden med budskapet KIL IN ska sättas upp vid infarter och rondeller för att locka besökare till Kils centrum. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag 2015-08-28 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-11-29 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 64 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 40 of 213

of 213

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Jonas Andersson jonas.andersson@kil.se TJÄNSTESKRIVELSE 2016-12-09 Kommunstyrelsen INVESTERINGSBUDGET 2017 SAMMANFATTNING Förslag till investeringsbudget för 2017 har framtagits enligt bilaga. För nya projekt 2017 finns ca 50,3 mnkr upptaget, inklusive de projekt som kommunfullmäktige beslutade om 160621 ( 93). Av detta gäller ca 45,2 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,1 mnkr VA-investeringar. Utöver detta föreslås en överföring av projekt som inte hinner avslutas 2016, om totalt ca 17,2 mnkr, till 2017 års investeringsbudget. Av detta gäller ca 11,7 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,5 mnkr VA-investeringar. BESLUTSUNDERLAG Investeringsbudget 2017.pdf Kommentarer till större investeringsprojekt.docx Investeringskalkyler VA-investeringar.pdf Investeringskalkyler Övriga investeringar.pdf Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-09 KIL1001, v1.1, 2014-01-31 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 4 Page 42 of 213

BESKRIVNING AV ÄRENDET Kommunfullmäktige beslutade 160621 ( 93) om tre investeringsprojekt för 2017: Utbyggnad, Vikstaskolan (15, 5 mnkr) Personalrum + passage, Sannerudsskolan (2,0 mnkr) Asfaltering, gator och vägar (3,6 mnkr) Fortsatt arbete med investeringsbudgeten har genomförts under hösten och ett detaljerat förslag har nu framtagits, utgående från liggande investeringsplan. Följande ändringar i investeringsbudget 2017 föreslås, jämfört med liggande plan: Ombyggnad av Stenåsenskolan (15,8 mnkr) tidigareläggs från 2019-2020 till 2017-2018. Av detta belastar 7,9 mnkr 2017 års budget. Investeringen ger en bättre skolmiljö, beräknas innebära minskade årliga driftkostnader och kan bl a bidra till att frigöra lokaler för boende. Kostnaden för inköp av ny värmeanläggning vid Fagerås beräknas till 1,8 mnkr. Även denna investering innebär minskade driftkostnader. Åtgärder avseende tak och fönster vid Sannerudshemmet (0,4 mnkr) tas tills vidare bort ur planen och får beaktas i pågående projekt om äldreboenden. Investeringar i sopmaskin och lastbil till gatuavdelningen får utredas vidare och eventuellt tas upp i investeringsplan för 2018-2020. Asfaltering och inköp av sarg till ishockeyplan i Fagerås har lagts in i budgetförslaget för 2017 (560 tkr). För de skattefinansierade projekt som upptagits i budgetförslaget för 2017 avser ca 33,7 mnkr reinvesteringar och ca 11,5 mnkr nyinvesteringar. Inom VA avser hela summan på ca 5,1 mnkr reinvesteringar. Sida 2 av 4 Page 43 of 213

FÖRVALTNINGENS UPPFATTNING Genom tidigareläggningen av Stenåsenskolan blir föreslagen investeringsnivå för 2017 något högre än den årliga nivå som kommunens ekonomiska mål bygger på. Detta gäller både den totala investeringsnivån, i förhållande till resultatmålet, samt att reinvesteringar ska finansieras med egna medel. En hög investeringsnivå är dock acceptabel för ett enskilt år, så länge den genomsnittliga investeringsnivån under perioden hålls. Genomsnittligt för hela perioden 2017-2020 har budgeterats en årlig investeringsnivå på 35,6 mnkr för skattefinansierade investeringar. Detta innebär att den årliga investeringsnivån för perioden 2018-2020 bör hållas på ca 30 mnkr. Flera stora investeringar i skollokaler (Vikstaskolan, Sannerudsskolan och Stenåsenskolan) under 2017 förutsätter också en förstärkning på projekteringssidan. Detta kommer att beaktas i det fortsatta arbetet och kan få påverkan på driftbudgeten för 2017. När det gäller VA-investeringar motsvarar föreslagen investeringsnivå för 2017 en höjning av VA-taxan med ca 2 % för år 2018 (utöver eventuell driftkostnadsökning i övrigt). FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om överföring från 2016 års investeringsbudget till 2017 års investeringsbudget av totalt 17 195 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 11 744 tkr skattefinansierade investeringar och 5 451 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ordinarie investeringsbudget 2017 på totalt 50 292 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 45 192 tkr skattefinansierade investeringar och 5 100 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Beloppen inkluderar de beslut som togs av kommunfullmäktige 160621 ( 93). Sida 3 av 4 Page 44 of 213

Jan-Olov Ragnarsson Kommunchef Jonas Andersson Ekonom UTDRAG Samtliga nämnder Kommunledningskontoret, ekonomienheten Sida 4 av 4 Page 45 of 213

Förslag investeringsbudget 2017 2016-12-09 (TKR) Prioriterade områden Överföring från 2016 Budget 2017 Total budget 2017 Förklaring till områdesindelningen Centrum, resecentrum 1 989 7 500 9 489 Centrum och utformning Förskola, äldreomsorg, skola 950 28 800 29 750 Skola och omsorg, kök, lekutrustning Bostadsområden 8 350 0 8 350 Bostadsområden, planer och rekreation Infrastruktur 0 8 510 8 510 Vägar, fiber, kommunikation, cykelvägar IT 455 382 837 E-hälsa, nya verksamhetssystem mm S:a skattefinansierade investeringar 11 744 45 192 56 936 Vatten och avloppsverksamheten 5 451 5 100 10 551 S.a avgiftsfinansierade investeringar 5 451 5 100 10 551 Summa total 17 195 50 292 67 487 Page 46 of 213

Investeringsbudget och plan område CENTRUM (Tkr) Total Överf från Budget budget 2016 2017 Objektsnr Ansvarig nämnd BENÄMNING R/N 2017 Centrumplan/utveckling TN N 1 800 6 000 7 800 centrum TN/fast Kil Arena, utemiljö N 189 189 KS Inventarier Bibliotek N 1 500 1 500 Summa total 1 989 7 500 9 489 Page 47 of 213

Investeringsbudget och plan område SKOLA OCH OMSORG (Tkr) Objektsnr Ansvarig nämnd BENÄMNING R/N Överf från 2016 Budget 2017 Total budget 2017 TN/fast Lekutrustning skolor/förskolor R 300 300 Vikstaskolan utbyggnad kök och klassrum ca TN/fast 350 kvm R 950 15 500 16 450 TN/fast Stenåsenskolan, ombyggnad R 7 900 7 900 tot 15,8 mnkr, tidigarelagd från 2019-20 till 2017-18 TN/fast Sannerudsskolan, personalrum N 500 500 TN/fast Sannerudsskolan, passage N 1 500 1 500 TN/fast Värmeanläggning Fagerås skola R 1 800 1 800 köp av ny anläggning, minskad med 500 tkr TN/fast Tak Bodaskolan R 1 300 1 300 TN/fast Sannerudshemmet tak, fönster R 0 0 borttaget, behandlas i projekt äldreboende Summa total 950 28 800 29 750 Page 48 of 213

Investeringsbudget och plan område BOSTAD (Tkr) Objektsnr Ansvarig nämnd BENÄMNING R/N Överf från 2016 Budget 2017 Total budget 2017 KS Plan Dikartorp N 150 150 TN/fast Modulboende N 8 200 8 200 Summa total 8 350 0 8 350 Page 49 of 213

Investeringsbudget och plan område INFRASTRUKTUR (Tkr) Objekt Ansvarig nämnd BENÄMNING R/N Överf från 2016 Budget 2017 Total budget 2017 TN/gata Upprustning lekplatser R 300 300 TN/gata Gång och cykelvägar N 500 500 TN/gata Handikappanp. av trottoarer och GC-vägar R 250 250 TN/fast Brandskyddsåtgärder R 500 500 TN/fast Energibesparande åtgärder värme, ventilation, el N 500 500 TN/gata Rivnings-,beläggningsarb & GC-vägar Bjurbäcksg. R 1 500 1 500 TN/gata Underhåll åtgärder Industrispår R 800 800 TN/gata Sopmaskin, gatuavd N 0 0 utreds vidare, tas ev upp i plan 2018-2020 TN/gata Lastbil N 0 0 utreds vidare, tas ev upp i plan 2018-2020 TN/gata Asfaltering gator, + minskning TN driftsbudget 3600 tkr R 3 600 3 600 TN/gata Ishockeyplan, Fagerås, asfaltering samt inköp av sarg N 560 560 nytt projekt! Summa total 0 8 510 8 510 Page 50 of 213

Investeringsbudget och plan område IT (Tkr) Objekt Ansvarig nämnd BENÄMNING R/N Överföring från 2016 Budget 2017 Total budget 2017 KS Återlämningsautomat inkl RFID-taggar N 205 205 MBN Konvertering av system MBN (Ecos 2) N 250 250 SN Välfärdsteknik N 382 382 Summa total 455 382 837 Page 51 of 213

Investeringsbudget och plan område VATTEN OCH AVLOPP (Tkr) Objektsnr Ansvarig nämnd BENÄMNING R/N Överf från 2016 Budget 2017 Total budget 2017 TN/VA VA-sanering, Bjurbäcksgatan R 2 000 4 500 6 500 TN/VA Ombyggnad Högboda reningsverk N 3 451 3 451 TN/VA Ny ledning Vattentornet R 600 600 Totalt enligt nytt förslag 5 451 5 100 10 551 Page 52 of 213

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Jonas Andersson Jonas.andersson@kil.se PM 2016-11-04 KOMMENTARER TILL STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT 2016-2020 VA-investeringar (taxefinansierade) Reservvattentäkten, som ligger i nuvarande plan 2020-2021, föreslås tills vidare lyftas ur planen. Detta delvis pga osäkerhet kring tidplan och ev avtal med Karlstad kommun. Oavsett val av lösning skulle reservvattentäkten innebära en driftpåverkan med 4-4,5 mnkr inklusive kapitaltjänst, vilket motsvarar en taxehöjning med ca 20 %. Kvarstående VA-investeringar beräknas innebära ca 2 mnkr i drifteffekt per år i slutet av planperioden. Detta innebär krav på taxehöjningar med ca 8 %, utöver ordinarie uppräkning för löneökningar mm, fram till 2020. I plan för 2020 ligger utbyggnad av VA för Östra Fryken, netto 18,7 mnkr. Drifteffekten av denna investering beräknas till ca 0,9 mnkr/år, vilket innebär ytterligare ca 4 % på taxan 2021 (alternativt särtaxa för området). Bjurbäcksgatan (VA) Investering 9 mnkr 2016-2017. Drifteffekt ca 360 tkr/år (endast kap.tjänst). Högboda reningsverk Investering 5,5 mnkr 2016-2017. Drifteffekt ca 330 tkr/år (endast kap.tjänst). Lastväxlarflak, slambehandling Investering 2 mnkr 2019. Drifteffekt ca 90 tkr/år (kap.tjänst + minskade transportkostnader ca 30 tkr/år). Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax +46 (0)554-129 74 PlusGiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 4 Page 53 of 213

Skogsvägen (VA) Investering 9 mnkr 2018-2019. Drifteffekt ca 360 tkr/år (endast kap.tjänst). Överföringsledning, Fagerås Investering 10 mnkr 2019 (relining eller ny ledning?). Drifteffekt ca 410 tkr/år (endast kap.tjänst). Utbyggnad VA, Östra Fryken Investering 21,3 mnkr, brutto, 2020. Netto inklusive anslutningsavgifter 18,7 mnkr. Drifteffekt ca 900 tkr/år (kap.tjänst). Ökade driftkostnader med ca 240 tkr samt brukningsintäkter ca 240 tkr (ca 30 hushåll). VA-ledning, Vattentornet/Blomstervägen - Mogatan Investering 5,5 mnkr 2019. Drifteffekt ca 225 tkr/år (endast kap.tjänst). Ledningen behövs innan utbyggnad av VA till Östra Fryken kan ske (se ovan). OBS! Därefter behövs en fortsättning av ledningen till Skogsvägen, ca 10 mnkr. Drifteffekt ca 410 tkr/år (endast kap.tjänst). LIGGER EJ I INVESTERINGSPLAN! Sida 2 av 4 Page 54 of 213

Övriga investeringar (skattefinansierade) Skattefinansierade investeringar i plan beräknas innebära ca 6 mnkr i drifteffekt per år i slutet av planperioden. Detta innebär att motsvarande belopp måste inrymmas i beslutade driftramar för berörda nämnder. Ändring av investeringsbeloppet för modulboende har gjorts till preliminärt 8,5 mnkr (tidigare 10 mnkr). Centrumutveckling Investering 26,7 mnkr 2016-2018. Drifteffekt ca 1.230 tkr/år (kap.tjänst + skötsel av toalett + fjärrvärme). Storkök, Dalliden, Boda, Stenåsen, Tolita Investering 13,1 mnkr 2016-2020. Drifteffekt ca 700 tkr/år (främst kap.tjänst). Påverkar hyra till BUN. Vikstaskolan, utbyggnad kök och klassrum Investering 17,1 mnkr 2016-2017. Drifteffekt ca 1.100 tkr/år (kap.tjänst + ökade driftkostnader ca 230 tkr/år). Påverkar hyra till BUN. Värmeanläggning, Fagerås skola Investering 2,3 mnkr 2017. Drifteffekt ca -50 tkr/år (kap.tjänst + minskade driftkostnader 250 tkr). Påverkar hyra till BUN. Stenåsenskolan, ombyggnad Investering 15,8 mnkr 2019-2020. Drifteffekt ca -95 tkr/år (kap.tjänst + ökade driftkostnader ca 130 tkr/år + bortfall av hyreskostnader och driftkostnader på lokaler som frigörs, ca -1.030 tkr/år). Påverkar hyra till BUN. Sida 3 av 4 Page 55 of 213

Modulboende Investering 8,5 mnkr 2016-2017. Drifteffekt ca 500 tkr/år (kap.tjänst ca 600 tkr/år + ökade driftkostnader ca 300 tkr/år hyresintäkter ca 400 tkr/år). Påverkar hyra till SN (ca 500 tkr). Sopmaskin, gatuavdelningen Investering 0,8 mnkr 2017. Drifteffekt ca +/- 0 tkr/år (kap.tjänst + minskade driftkostnader ca 100 tkr/år). Lastbil, gatuavdelningen Investering 2 mnkr 2017. Drifteffekt ca 50 tkr/år (kap.tjänst + minskade driftkostnader ca 195 tkr/år). Därutöver engångsintäkt på fsg av befintlig lastbil, 80 tkr 2017. Traktor, gatuavdelningen Investering 0,8 mnkr 2018. Drifteffekt ca 35 tkr/år (kap.tjänst + minskade driftkostnader ca 60 tkr/år). Därutöver engångsintäkt på fsg av befintlig traktor, 250 tkr 2018. Hjullastare, gatuavdelningen Investering 1,7 mnkr 2019. Drifteffekt ca 55 tkr/år (kap.tjänst + minskade driftkostnader ca 150 tkr/år). Därutöver engångsintäkt på fsg av befintlig hjullastare, 400 tkr 2019. Asfaltering Investering 3,6 mnkr/år. Drifteffekt i slutet av planperioden ca 755 tkr/år och ökar med ca 250 tkr årligen. Driftkostnadsökningen är inte inräknad i nu liggande driftramar för Tekniska nämnden. Sida 4 av 4 Page 56 of 213

2016-11-01 Jonas Andersson Tekniska nämnden INVESTERINGSPLAN VA-INVESTERINGAR (taxefinansierade) Planperioden: 2017-2020 Prioritet Bilaga nr Projektbenämning Dessa uppgifter hämtas från investeringskalkylen: År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 1 Bjurbäcksgatan (VA) Investeringsbelopp netto tkr 4 50 4 50 Total drifteffekt netto tkr -184,50-367,11-363,33-359,55 2 4 5 6 7 Utbyggnad VA, Östra Fryken 8 Högboda reningsverk 3 Lastväxlarflak, slambehandling Skogsvägen (VA) Reservvattentäkt Överföringsledning, Fagerås VA-ledning, Vattentornet/Blomstervägen - Mogatan Investeringsbelopp netto tkr 5 451,00 Total drifteffekt netto tkr -332,51-327,93-323,35-318,77 Investeringsbelopp netto tkr 2 00 Total drifteffekt netto tkr 15,00-92,00 Investeringsbelopp netto tkr 4 50 4 50 Total drifteffekt netto tkr -184,50-367,11 Investeringsbelopp netto tkr Total drifteffekt netto tkr Investeringsbelopp netto tkr 10 00 Total drifteffekt netto tkr -41 Investeringsbelopp netto tkr 18 70 Total drifteffekt netto tkr Investeringsbelopp netto tkr 5 50 Total drifteffekt netto tkr -225,50 SUMMA Investeringsbelopp netto tkr 9 951,00 4 50 4 50 22 00 18 70 Total drifteffekt netto tkr -517,01-695,04-856,18-1 772,93 Page 57 of 213

Bilaga nr. 1 Bjurbäcksgatan (VA) Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Magnus Thyberg Investeringsbelopp tkr: 9 000 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 50 18 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AFSL Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Reinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 4 50 4 50 9 00 4 50 4 50 9 00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 184,50 367,11 363,33 359,55 1 274,49 9 18 18 18 63 94,50 187,11 183,33 179,55 644,49 184,50 367,11 363,33 359,55 1 274,49 184,50 367,11 363,33 359,55 1 274,49-184,50-367,11-363,33-359,55-1 274,49 Kommentar: Mindre risk för vattenläckor och missfärgat vatten. Ingen större påverkan på driftkostnader. Page 58 of 213

Bilaga nr. 2 Högboda reningsverk Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Kristian Rollof Investeringsbelopp tkr: 5 451 Projektnummer: Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 25 218,04 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AF25 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2016 2016 2016 2016 Summa 5 451,00 5 451,00 0 5 451,00 5 451,00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 332,51 327,93 323,35 318,77 1 302,57 218,04 218,04 218,04 218,04 872,16 114,47 109,89 105,31 100,73 430,41 332,51 327,93 323,35 318,77 1 302,57 332,51 327,93 323,35 318,77 1 302,57-332,51-327,93-323,35-318,77-1 302,57 Kommentar: Projektet ger ökad kvalitet, bättre arbetsmiljö och större möjlighet att klara lagstadgade värden. Ingen större påverkan på driftkostnaderna, varken positivt eller negativt. Page 59 of 213

Bilaga nr. 3 Lastväxlarflak, slambehandling Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Kristian Rollof Investeringsbelopp tkr: 2 000 Projektnummer: Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 25 8 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AF25 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 2 00 2 00 2 00 2 00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 122,00 122,00 8 8 42,00 42,00 122,00 122,00 122,00 122,00 15,00 3 45,00 15,00 3 45,00 15,00-92,00-77,00 Kommentar: Projektet ger minskade transporter (50%), mindre miljöpåverkan och bättre arbetsmiljö. Transportkostnaderna minskar med ca 30 tkr/år (430 kr/container). Page 60 of 213

Bilaga nr. 4 Skogsvägen (VA) Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Magnus Thyberg Investeringsbelopp tkr: 9 000 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 50 18 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AFSL Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Reinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 4 50 4 50 9 00 4 50 4 50 9 00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 184,50 367,11 551,61 9 18 27 94,50 187,11 281,61 184,50 367,11 551,61 184,50 367,11 551,61-184,50-367,11-551,61 Kommentar: Mindre risk för vattenläckor och missfärgat vatten. Ingen större påverkan på driftkostnader. Page 61 of 213

Bilaga nr. 5 Reservvattentäkt Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Kristian Rollof Investeringsbelopp tkr: 25 000 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: 33? Anläggningstyp: AFFA Årlig avskrivning tkr: 757,58 Avskrivningstyp: AF33 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa Kommentar: Avskrivningstiden beror på vilken teknisk lösning som väljs. Kan variera mellan 20-50 år. Driftkostnaderna beror på ev avtal med Kd kommun, Väljs Fryken blir det ökade elkostnader. En grov uppskattning är att driftkostnaderna kan öka med ca 3 mnkr per år! Kan innebära närmare 20 % på taxa Projektet föreslås tas bort ur nuvarande investeringsplan! Page 62 of 213

Bilaga nr. 6 Överföringsledning, Fagerås Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Kristian Rollof Investeringsbelopp tkr: 10 000 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 50 20 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AFSL Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 10 00 10 00 10 00 10 00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 41 41 20 20 21 21 41 41 41 41-41 -41 Kommentar: Säkerställer att inte nya spillvattenläckage uppstår. Relining eller ny ledning? Ungefär samma kostnad. Påverkar ej driftkostnader! Page 63 of 213

Bilaga nr. 7 Utbyggnad VA, Östra Fryken Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Jan Westerberg Investeringsbelopp tkr: 18 700 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 50 374,00 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AFSL Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag/intäkter Netto 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Summa 21 30 21 30 2 60 2 60 18 70 18 70 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Summa 24 24 873,30 873,30 426,00 426,00 447,30 447,30 1 113,30 1 113,30 24 24 24 24 873,30 873,30-873,30-873,30 Kommentar: Påverkar driftkostnader, både vattenverk, reningsverk och pumpstationer. Påverkar även anslutningsavgifter och brukningsavgifter. Antal hushåll? Page 64 of 213

Bilaga nr. 8 VA-ledning, Vattentornet/Blomstervägen - Mogatan Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Magnus Thyberg Investeringsbelopp tkr: 5 500 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 50 11 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AFSL Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 5 50 5 50 5 50 5 50 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 225,50 225,50 11 11 115,50 115,50 225,50 225,50 225,50 225,50-225,50-225,50 Kommentar: Ledningen behövs innan utbyggnad av VA för Östra Fryken kan ske. OBS! Därefter behövs en fortsättning av ledningen till Skogsvägen, ca 10 mnkr, år 2020. Säkerställer funktion med ökat spillvattenflöde. Ingen större påverkan på driftkostnader. Page 65 of 213

FÖRTECKNING ANLÄGGNINGSTYPER ATYP AFFA BITR DATA EXPO FAAN INV KONS MARK MASK OFFB PUFA VEFA ÖVFA ÖVMI Benämning AFFÄRSFASTIGHETER BILAR/TRANSPORTMEDEL ADB UTRUSTNING EXPLOATERINGSMARK FASTIGH. FÖR ANNAN VERKS INVENTARIER KONST MARKRESERV MASKINER OFFENTLIG BELYSNING PUBLIKA FASTIGHETER VERKSAMHETSFASTIGHET ÖVRIGA FASTIGHETER ÖVR MASKINER/INVENTARIER Page 66 of 213

FÖRTECKNING PLANMÄSSIGA AVSKRIVNINGSTYPER PLAV AF00 AF10 AF20 AF25 AF33 AFSL BT05 BT10 BTSL DA03 DA05 DASL EX00 FA20 FA25 FA33 FASL IN05 IN10 IN33 INSL KO00 MA00 MA05 MA10 MKSL OF20 PU20 PU33 PUSL VF10 VF20 VF25 VF30 VF33 VFSL ÖF33 ÖV05 ÖV10 Benämning AFFÄRSFASTIGHETER 0 AVSK AFFÄRSFASTIGHETER 10ÅR AFFÄRSFASTIGHETER 20 ÅR AFFÄRSFASTIGHETER 25 ÅR AFFÄRSFASTIGHETER AFFÄRSFASTIGH SLUTDAT BILAR/TRANSPORTMED 5 ÅR BILAR/TRANSP 10 ÅR BILAR/TRANSPORT SLUTDAT DATORER 3 ÅR DATORER 5 ÅR DATORER SLUTDATUM EXPL.MARK INGEN AVSKRIV FASTIGH/ANNAN VERKS 20ÅR FAST ANNAN VERKSAMH 25ÅR FAST ANNAN VERKSAMH 33ÅR FASTIGH ANN VHT SLUTDAT INVENTARIER 5 ÅR INVENTARIER 10 ÅR INVENTARIER 33 ÅR INVENTARIER SLUTDATUM KONST INGEN AVSKRIVNING MARKRESERV INGEN AVSKRIV MASKINER 5 ÅR MASKINER 10 ÅR MARK SLUTDATUM OFFENTLIG BELYSN 20ÅR PUBLIKA FASTIGHETER 20ÅR PUBLIKA FASTIGHETER 33ÅR PUBLIKA FASTIGH. SLUTDAT VERKSAMHETSFAST 10 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 20 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 25 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 30 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 33 ÅR VHTFASTIGHET SLUTDATUM ÖVR FASTIGHETER 33 ÅR ÖVR MASK/INV 5 ÅR ÖVR MASK/INV 10 ÅR Page 67 of 213

Den gröna rutan innehåller anvisningarna Reinvestering Nyinvestering Ökar Minskar Oförändrad Internränta %: 2,1 Page 68 of 213

2016-11-04 Jonas Andersson Tekniska nämnden INVESTERINGSPLAN ÖVRIGA INVESTERINGAR (skattefinansierade) Planperioden: 2017-2020 Prioritet Bilaga nr Projektbenämning Dessa uppgifter hämtas från investeringskalkylen: År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 1 Centrumutveckling Investeringsbelopp netto tkr 11 896,00 7 80 7 00 Total drifteffekt netto tkr -537,74-952,54-1 231,27-1 220,06 2 4 5 6 7 Sopmaskin, gatuavd 8 Storkök, Dalliden, Boda, Stenåsen, Tolita 3 Vikstaskolan, utbyggnad kök och klassrum Värmeanläggning, Fagerås skola Stenåsenskolan, ombyggnad Modulboende Lastbil, gatuavd Investeringsbelopp netto tkr 4 35 2 75 3 00 3 00 Total drifteffekt netto tkr -323,85-319,28-494,97-700,51 Investeringsbelopp netto tkr 1 65 15 50 Total drifteffekt netto tkr -84,65-1 108,80-1 097,88-1 086,97 Investeringsbelopp netto tkr 2 30 Total drifteffekt netto tkr 48,37 51,59 54,81 Investeringsbelopp netto tkr 7 90 7 90 Total drifteffekt netto tkr -405,29 Investeringsbelopp netto tkr 30 8 20 Total drifteffekt netto tkr -21,30-503,19-494,26-485,34 Investeringsbelopp netto tkr 80 Total drifteffekt netto tkr 3,20 4,88 6,56 Investeringsbelopp netto tkr 2 00 Total drifteffekt netto tkr 8-47,00-42,80-38,60 9 Traktor, gatuavd Investeringsbelopp netto tkr 80 Total drifteffekt netto tkr 25-36,80-35,12 10 Hjullastare, gatuavd Investeringsbelopp netto tkr 1 70 Total drifteffekt netto tkr 40-55,70 11 Asfaltering Investeringsbelopp netto tkr 3 60 3 60 3 60 3 60 Total drifteffekt netto tkr -255,60-507,42-755,46 SUMMA Investeringsbelopp netto tkr 18 196,00 40 20 14 15 16 20 14 50 Total drifteffekt netto tkr -887,54-2 884,84-3 448,93-4 721,68 Page 69 of 213

Bilaga nr. 1 Centrumutveckling Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Investeringsbelopp tkr: 26 696 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 50 533,92 Anläggningstyp: PUFA Avskrivningstyp: PUSL Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 11 896,00 7 80 7 00 26 696,00 11 896,00 7 80 7 00 26 696,00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 5 15 15 15 50 487,74 802,54 1 081,27 1 070,06 3 441,60 237,92 393,92 533,92 533,92 1 699,68 249,82 408,62 547,35 536,14 1 741,92 537,74 952,54 1 231,27 1 220,06 3 941,60 537,74 952,54 1 231,27 1 220,06 3 941,60-537,74-952,54-1 231,27-1 220,06-3 941,60 Kommentar Resecentrum beräknas till 11 400 tkr som färdigställs 2016. Page 70 of 213

Bilaga nr. 2 Storkök, Dalliden, Boda, Stenåsen, Tolita Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Sandra Hagstrand Investeringsbelopp tkr: 13 100 Projektnummer: Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 20 655,00 Anläggningstyp: VEFA Avskrivningstyp: VF20 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Reinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 4 35 2 75 3 00 3 00 13 10 0 4 35 2 75 3 00 3 00 13 10 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 15,00 15,00 3 308,85 304,28 494,97 700,51 1 808,61 217,50 217,50 355,00 505,00 1 295,00 91,35 86,78 139,97 195,51 513,61 323,85 319,28 494,97 700,51 1 838,61 323,85 319,28 494,97 700,51 1 838,61-323,85-319,28-494,97-700,51-1 838,61 Kommentar Åtgärder i köken behövs pga livsmedelsreglerna. Mottagning eller tillagningskök på Stenåsen? Page 71 of 213

Bilaga nr. 3 Vikstaskolan, utbyggnad kök och klassrum Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Sandra Hagstrand Investeringsbelopp tkr: 17 150 Projektnummer: Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 33 519,70 Anläggningstyp: VEFA Avskrivningstyp: VF33 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 1 65 15 50 17 15 1 65 15 50 17 15 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 23 23 23 69 84,65 878,80 867,88 856,97 2 688,30 5 519,70 519,70 519,70 1 609,09 34,65 359,10 348,19 337,27 1 079,21 84,65 1 108,80 1 097,88 1 086,97 3 378,30 84,65 1 108,80 1 097,88 1 086,97 3 378,30-84,65-1 108,80-1 097,88-1 086,97-3 378,30 Kommentar Utökning av klasssrum, matsal och kök. Vikstaskolan växer och utrymmena räcker inte till. Matsalen har för lite platser och köket är lite, fram för allt diskutrymmet. Internhyran ökar för BUN Folkets hus påverkan? Rivningskostnaden 800 tkr och minskade driftskostnader 337 tkr/år. Folkets hus avveckling kräver att Vikstaskolan och Sannerudsskolan byggs om. Page 72 of 213

Bilaga nr. 4 Värmeanläggning, Fagerås skola Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Sandra Hagstrand Investeringsbelopp tkr: 2 300 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 15 153,33 Anläggningstyp: VEFA Avskrivningstyp: VF20 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Reinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 2 30 2 30 2 30 2 30 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 201,63 198,41 195,19 595,24 153,33 153,33 153,33 46 48,30 45,08 41,86 135,24 201,63 198,41 195,19 595,24 201,63 198,41 195,19 595,24 25 25 25 75 25 25 25 75 48,37 51,59 54,81 154,76 Kommentar Värmeanläggningen är inte bra. Elda med flis mitt på skolgården. I dag en dyr anläggning, konvertering till bergvärme ger beräknad driftskostnadsbesparing på 250 tkr/år. Page 73 of 213

Bilaga nr. 5 Stenåsenskolan, ombyggnad Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Sandra Hagstrand Investeringsbelopp tkr: 15 800 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 33 478,79 Anläggningstyp: VEFA Avskrivningstyp: VF33 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Summa 7 90 7 90 15 80 7 90 7 90 15 80 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Summa 13 13 405,29 805,56 1 210,85 239,39 478,79 718,18 165,90 326,77 492,67 405,29 935,56 1 340,85 2 00 2 00 2 00 2 00 405,29-1 064,44-659,15 1 03 1 03 1 03 1 03-405,29 2 094,44 1 689,15 Kommentar Paviljongen på Stenåsen måste bytas ut. Sälja Norrgården och Sörgården eller använda de till andra verksamheter. Få all förskole och grundskoleverksamhet samlad. Gå ur hyreskontraktet gällande Graniten som idag hyrs in externt Page 74 of 213

Bilaga nr. 6 Modulboende Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Sandra Hagstrand Investeringsbelopp tkr: 8 500 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 20 425,00 Anläggningstyp: AFFA Avskrivningstyp: AF20 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 30 8 20 8 50 30 8 20 8 50 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 30 30 30 90 21,30 603,19 594,26 585,34 1 804,08 15,00 425,00 425,00 425,00 1 29 6,30 178,19 169,26 160,34 514,08 21,30 903,19 894,26 885,34 2 704,08 40 40 40 1 20 40 40 40 1 20 21,30 503,19 494,26 485,34 1 504,08-21,30-503,19-494,26-485,34-1 504,08 Kommentar Modulbyggnationen möjliggör att vandrarhemmet och Eldaren på Sannerudshemmet kan stängas? Fungera som ett stödboende. Page 75 of 213

Bilaga nr. 7 Sopmaskin, gatuavd Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Mikael Olofsson Investeringsbelopp tkr: 800 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 10 8 Anläggningstyp: ÖVMI Avskrivningstyp: ÖV10 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 80 80 80 80 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 96,80 95,12 93,44 285,36 8 8 8 24 16,80 15,12 13,44 45,36 96,80 95,12 93,44 285,36 96,80 95,12 93,44 285,36 10 10 10 30 10 10 10 30 3,20 4,88 6,56 14,64 Kommentar Bättre arbetsmiljö för personalen. Gatuavdelningen har fått ett större ansvarsområde. Effektivisering, halverar soptiden. Ej klart med multimaskin eller enbart sopmaskin Tillbehör till multimaskin ej med Page 76 of 213

Bilaga nr. 8 Lastbil, gatuavd Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Mikael Olofsson Investeringsbelopp tkr: 2 000 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 10 20 Anläggningstyp: ÖVMI Avskrivningstyp: ÖV10 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Reinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 2 00 2 00 2 00 2 00 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 242,00 237,80 233,60 713,40 20 20 20 60 42,00 37,80 33,60 113,40 242,00 237,80 233,60 713,40 8 8 8 8-8 242,00 237,80 233,60 633,40 195,00 195,00 195,00 585,00 195,00 195,00 195,00 585,00 8-47,00-42,80-38,60-48,40 Kommentar Nuvarande lastbil är gammal och kostar mycket i reprationer. Ny lastbil är mycket bränslesnålare. Kommunen har en miljöklassning som inhyrda av lastbilar måste klara, kommunens egen klarar inte de kraven. Är också bra för driftsäkerheten på tekniska förvaltningen Page 77 of 213

Bilaga nr. 9 Traktor, gatuavd Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Mikael Olofsson Investeringsbelopp tkr: 800 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 10 8 Anläggningstyp: ÖVMI Avskrivningstyp: ÖV10 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 80 80 80 80 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 96,80 95,12 191,92 8 8 16 16,80 15,12 31,92 96,80 95,12 191,92 25 25 25 25-25 96,80 95,12-58,08 6 6 12 6 6 12 25-36,80-35,12 178,08 Kommentar Page 78 of 213

Bilaga nr. 10 Hjullastare, gatuavd Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Mikael Olofsson Investeringsbelopp tkr: 1 700 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 10 17 Anläggningstyp: ÖVMI Avskrivningstyp: ÖV10 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Nyinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 1 70 1 70 1 70 1 70 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 205,70 205,70 17 17 35,70 35,70 205,70 205,70 40 40 40 40-40 205,70-194,30 15 15 15 15 40-55,70 344,30 Kommentar Nuvarande hjullastare kostar mycket i reparationer och är inte bränslesnål. Page 79 of 213

Bilaga nr. 11 Asfaltering Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektansvarig: Mikael Olofsson Investeringsbelopp tkr: 14 400 Projektnummer: Nytt projekt Avskrivningstid år: Årlig avskrivning tkr: 20 72 Anläggningstyp: PUFA Avskrivningstyp: PU20 Internränta %: 2,10 Reinvestering eller nyinvestering: Reinvestering Investeringskalkyl i fasta priser, tkr Investeringsbelopp -statsbidrag Netto 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 3 60 3 60 3 60 3 60 14 40 3 60 3 60 3 60 3 60 14 40 Driftkostnader, intäkter och besparingar i fasta priser, tkr Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Kapitalkostnader varav avskrivning internränta Summa kostnader Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter DRIFTKOSTNAD NETTO Besparingar Personalkostnad Övriga kostnader Summa besparingar TOTAL DRIFTEFFEKT 2016 2017 2018 2019 2020 Summa 255,60 507,42 755,46 1 518,48 18 36 54 1 08 75,60 147,42 215,46 438,48 255,60 507,42 755,46 1 518,48 255,60 507,42 755,46 1 518,48-255,60-507,42-755,46-1 518,48 Kommentar Tidigare fanns pengarna i driftbudgeten. Page 80 of 213

FÖRTECKNING ANLÄGGNINGSTYPER ATYP AFFA BITR DATA EXPO FAAN INV KONS MARK MASK OFFB PUFA VEFA ÖVFA ÖVMI Benämning AFFÄRSFASTIGHETER BILAR/TRANSPORTMEDEL ADB UTRUSTNING EXPLOATERINGSMARK FASTIGH. FÖR ANNAN VERKS INVENTARIER KONST MARKRESERV MASKINER OFFENTLIG BELYSNING PUBLIKA FASTIGHETER VERKSAMHETSFASTIGHET ÖVRIGA FASTIGHETER ÖVR MASKINER/INVENTARIER Page 81 of 213

FÖRTECKNING PLANMÄSSIGA AVSKRIVNINGSTYPER PLAV AF00 AF10 AF20 AF25 AF33 AFSL BT05 BT10 BTSL DA03 DA05 DASL EX00 FA20 FA25 FA33 FASL IN05 IN10 IN33 INSL KO00 MA00 MA05 MA10 MKSL OF20 PU20 PU33 PUSL VF10 VF20 VF25 VF30 VF33 VFSL ÖF33 ÖV05 ÖV10 Benämning AFFÄRSFASTIGHETER 0 AVSK AFFÄRSFASTIGHETER 10ÅR AFFÄRSFASTIGHETER 20 ÅR AFFÄRSFASTIGHETER 25 ÅR AFFÄRSFASTIGHETER AFFÄRSFASTIGH SLUTDAT BILAR/TRANSPORTMED 5 ÅR BILAR/TRANSP 10 ÅR BILAR/TRANSPORT SLUTDAT DATORER 3 ÅR DATORER 5 ÅR DATORER SLUTDATUM EXPL.MARK INGEN AVSKRIV FASTIGH/ANNAN VERKS 20ÅR FAST ANNAN VERKSAMH 25ÅR FAST ANNAN VERKSAMH 33ÅR FASTIGH ANN VHT SLUTDAT INVENTARIER 5 ÅR INVENTARIER 10 ÅR INVENTARIER 33 ÅR INVENTARIER SLUTDATUM KONST INGEN AVSKRIVNING MARKRESERV INGEN AVSKRIV MASKINER 5 ÅR MASKINER 10 ÅR MARK SLUTDATUM OFFENTLIG BELYSN 20ÅR PUBLIKA FASTIGHETER 20ÅR PUBLIKA FASTIGHETER 33ÅR PUBLIKA FASTIGH. SLUTDAT VERKSAMHETSFAST 10 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 20 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 25 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 30 ÅR VERKSAMHFASTIGHET 33 ÅR VHTFASTIGHET SLUTDATUM ÖVR FASTIGHETER 33 ÅR ÖVR MASK/INV 5 ÅR ÖVR MASK/INV 10 ÅR Page 82 of 213

Den gröna rutan innehåller anvisningarna Reinvestering Nyinvestering Ökar Minskar Oförändrad Internränta %: 2,1 Page 83 of 213

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2016-12-19 KSAU 62 Dnr KS 16/340 INVESTERINGSBUDGET 2017 SAMMANFATTNING Förslag till investeringsbudget för 2017 har framtagits enligt bilaga. För nya projekt 2017 finns ca 50,3 mnkr upptaget, inklusive de projekt som kommunfullmäktige beslutade om 160621 ( 93). Av detta gäller ca 45,2 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,1 mnkr VA-investeringar. Utöver detta föreslås en överföring av projekt som inte hinner avslutas 2016, om totalt ca 17,2 mnkr, till 2017 års investeringsbudget. Av detta gäller ca 11,7 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,5 mnkr VA-investeringar. HANDLINGAR I ÄRENDET Investeringsbudget 2017 Kommentarer till större investeringsprojekt Investeringskalkyler VA-investeringar Investeringskalkyler Övriga investeringar Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-09 ARBETSUTSKOTTETS FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om överföring från 2016 års investeringsbudget till 2017 års investeringsbudget av totalt 17 195 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 11 744 tkr skattefinansierade investeringar och 5 451 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ordinarie investeringsbudget 2017 på totalt 50 292 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 45 192 tkr skattefinansierade investeringar och 5 100 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Beloppen inkluderar de beslut som togs av kommunfullmäktige 160621 ( 93). KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Arbetsutskottet föreslår att en genomgång av investeringsbudgeten görs på kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 84 of 213

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2017-01-10 KS 3 Dnr KS 16/340 INVESTERINGSBUDGET 2017 SAMMANFATTNING Förslag till investeringsbudget för 2017 har framtagits enligt bilaga. För nya projekt 2017 finns ca 50,3 mnkr upptaget, inklusive de projekt som kommunfullmäktige beslutade om 160621 ( 93). Av detta gäller ca 45,2 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,1 mnkr VA-investeringar. Utöver detta föreslås en överföring av projekt som inte hinner avslutas 2016, om totalt ca 17,2 mnkr, till 2017 års investeringsbudget. Av detta gäller ca 11,7 mnkr skattefinansierade investeringar och ca 5,5 mnkr VA-investeringar. Ekonom Jonas Andersson redogör för ärendet. HANDLINGAR I ÄRENDET Investeringsbudget 2017 Kommentarer till större investeringsprojekt Investeringskalkyler VA-investeringar Investeringskalkyler Övriga investeringar Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-12-09 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2016-12-19, 62 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om överföring från 2016 års investeringsbudget till 2017 års investeringsbudget av totalt 17 195 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 11 744 tkr skattefinansierade investeringar och 5 451 tkr avgiftsfinansierade investeringar. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ordinarie investeringsbudget 2017 på totalt 50 292 tkr, enligt bilaga (Investeringsbudget 2017). Av detta avser 45 192 tkr skattefinansierade investeringar och 5 100 tkr avgiftsfinansierade investeringar. Beloppen inkluderar de beslut som togs av kommunfullmäktige 160621 ( 93). Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1 Page 92 of 213

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kent Svensson, Exploateringschef 0554-19112 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-11-24 B2016-064 Miljö- och Byggnadsnämnden Detaljplan för bostäder inom Vikstad 3:1 och Runnevålen 1:4, Lövenstrand, Kils kommun, beslut om antagande SAMMANFATTNING Förslag till detaljplan för del av Vikstad 3:1 och Runnevålen 1:4 har upprättats med normalt planförfarande. Planområdet ligger inom Lövenstrand intill väg 715 och korsningen med väg 698 och gränsar till Viksta Gård. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av bostadshus upp till maximalt 8 våningar då det är viktigt att kunna erbjuda varierade boendeformer inom Lövenstrand och att man skall finna goda boendemöjligheter under olika skeden i livet. Det valda området intill Viksta Gård, del av fastigheten Vikstad 3:1, har goda boendekvaliteter så som nära till natur, rekreation, service och kommunikationer, befintlig infrastruktur samt att de översta bostäderna får utsikt ut över sjön Fryken. BESLUTSUNDERLAG Tjänsteskrivelse 2016-11-24 Antagandehandling 2016-11-14 KIL1001, v1.1, 2014-01-31 BESKRIVNING AV ÄRENDET Planen har varit föremål för samråd perioden 12/2-16 till 13/3-16 samt granskning enligt handling daterade 2016-05-02 under perioden. Allmän informationsträff KilArena 2016-08-30, Granskningskedet perioden från 1/9-16 till 30/9-16. Planen handläggs med standardförfarande med granskning enligt PBL 2010:900, kapitel 5 och i övrigt enligt bilagd planbeskrivning. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 2 Page 100 of 213

Ett större antal synpunkter, ca 12 st, från privatpersoner har inkommit och behandlats. De flesta av dessa är negativa (2 st positiva) till placeringen samt att det är främmande huskroppar i lantlig miljö. Synpunkt inkom från Ellevio som lämnade synpunkter på parkering under kraftledning, varvid detaljplanen reviderades för anpassning. Myndighetssynpunkter har inkommit med kommentarer samt i övrigt utan erinran. Länsstyrelsen gör bedömningen att planförslaget ej kommer att föranleda prövning av planen. FÖRSLAG TILL BESLUT Miljö- och Byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta planen enligt 5 kapitel, 27 i plan- och bygglagen 2010:900. Kent Svensson Exploateringschef UTDRAG Kommunledningskontoret Sida 2 av 2 Page 101 of 213

KS 15/331 PLANBESKRIVNING Detaljplan för bostäder inom Viksta del av fastigheterna Vikstad 3:1 och Runnvålen 1:4, Kils Kommun Värmlands Län ANTAGANDEHANDLING 2016-11-14 Page 102 Standardförfarande of 213 enligt PBL 2014:900

INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 3. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN MFL 5 4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 5 5. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 16 6. GENOMFÖRANDEFRÅGOR 16 7. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 19 Omslag Beställare Konsult Uppdragsansvarig Kontakt SBK Värmland AB Beskrivning av motiv. Foto av Karin Manner Kent Svensson, Kils Kommun Stadsbyggnadskonsult Värmland Karin Manner, planeringsarkitekt Stadsbyggnadskonsult Värmland Hantverksgatan 5 671 31 ARVIKA tel +46 707-88 23 98 karin@sbkvarmland.se www.sbkvarmland.se 2 ANTAGANDEHANDLING Page 103 of 213

1. INLEDNING BAKGRUND Under arbetet med att ta fram detaljplanen för Skomitta-Tallåsen undersöktes möjligheterna att förlägga punkthus inom området Lövenstrand. De punkthus som planerades i detaljplanen för Skomitta-Tallåsen ströks vid antagandet av planen. Samtidigt visade det sig finnas ett stort intresse för att kunna bo i lägenhet i Lövenstrandsområdet. Det är viktigt att kunna erbjuda en variation av boendetyper inom Lövenstrand för att man ska finna goda boendemöjligheter under olika skeden i livet. Det valda området vid Viksta gård, del av fastigheten Vikstad 3:1, har goda boendekvaliteter så som nära till natur, rekreation, service och kommunikationer samt viss utsikt ut över sjön Fryken. PLANENS SYFTE Planen syftar till att möjliggöra upp till två punkthus i maximalt 8 våningar samt skapa en bra lösning för trafiken till och från området. PLANENS HANDLINGAR Planen omfattar följande handlingar: 1. Denna planbeskrivning 2. Plankarta - juridiskt bindande dokument Utöver dessa handlingar har en behovsbedömning tagits fram för att avgöra om planen medför betydande miljöpåverkan. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redogör inkomna synpunkter. Efter granskning upprättas ett granskningsutlåtande som redogör för inkomna synpunkter. En fastighetsförteckning upprättas av Lantmäteriet som redovisar fastighetsägare som är berörda av planförslaget. Följande utredningar tagits fram som underlag för planen: 1. Rapport geoteknisk undersökning för ny detaljplan Viksta, Sweco 2. PM Miljöprovtagning av schaktmassor i Viksta samt komplettering efter samrådet, Sweco 3. PM Beskrivning och bedömning av naturvärden, Kils kommun 4. Arkeologisk besiktning Viksta, Värmlands museum 2015-11-17 5. PM från Miljö- och byggförvaltningen avseende miljöprovningen 2015-12-09. PLANFÖRFARANDE OCH TIDPLAN Planen kommer att handläggas med ett standardförfarande med granskning enligt PBL 2010:900, kapitel 5. Planbesked Planuppdrag Samråd Granskning Antagande Laga kra Bygglov Samråd: Myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna synpunkter. Granskning: Planförslaget finns tillgängligt för granskning och en sista möjlighet att lämna synpunkter ges. Antagande: Planen antas i kommunfullmäktige. Överklagande: Sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har möjlighet att överklaga inom tre veckor från beslutet tagits. Laga kraft: Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft tre veckor efter beslutet. Preliminär tidplan Godkännande för samråd MBN januari 2016 Samrådsskede februari 2016 Samrådsmöte februari 2016 Beslut om granskning MBN juni 2016 Granskning september 2016 Antagande KF december 2016 eller januari 2017 Laga kraft januari/februari 2017 ANTAGANDEHANDLING Page 104 of 213 3

PLANDATA OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet utgörs primärt av del av fastigheten Vikstad 3:1 som ägs av Kils kommun. Delar av fastigheten Runnvålen 1:4 berörs för att kunna genomföra åtgärderna kring anslutningen till väg 715. Totalt är planområdet ca 21 ha. 2. TIDIGARE STÄLLNINGSTA- GANDEN PLANUPPDRAG Kommunstyrelsen har 2015-09- 01 153 beslutat att en detaljplan ska upprättas för flerfamiljshus på Lövenstrand. Miljö- och byggnadsnämnden har 2016-01-25 beslutat om att planen ska samrådas. Ovan visar områdets placering i förhållande till tätorten. ÖVERSIKTSPLAN Enligt Kils kommuns översiktsplan 2010, ingår området i tätortens tänkta utbyggnadsområde enligt vision för strategisk utveckling. Det finns en fördjupning av översiktsplanen för Lövenstrand, antogs av kommunfullmäktigen 2002-02-28. Planen anger att Lövenstrandsområdet ska utvecklas för en mångfald, med varierande boendeformer och som ett område där man bor på landet i staden. Det aktuella området är dock inte utpekat för bebyggelse utan som öppen mark. Vid ny exploatering ska strövområden lämnas orörda samt att utblickar mot Fryken ska bevaras och nyttjas av den nya bebyggelsen. Detaljplanen bedöms som förenlig med gällande översiktsplan, men avviker från de områden som fördjupningen pekat ut för ny bebyggelse. Bedömningen är dock att det aktuella planförslaget inte strider mot intentionerna i FÖP Lövenstrand utan kan bidra till att skapa en mångfald genom att tillföra lägenheter till ett annars småhustätt område. Bebyggelsen placeras inte inom ett strövområde och husen kommer inte att påverka möjligheter till utblickar för omgivande bebyggelse. DETALJPLANER De södra delarna av planområdet är planlagda som naturmark och huvudgata enligt gällande detaljplan för Viksta By 2012-09-25. Resterande del av planområdet är oreglerat. Ovan gällande detaljplan för Viksta by där aktuell detaljplan är markerad med rött. 4 ANTAGANDEHANDLING Page 105 of 213

BEHOVSBEDÖMNING Enligt gjord behovsbedömning, daterad 2015-10-25, bedöms inte markanvändning och genomförandet av detaljplanen medföra sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser att det finns krav på att göra en miljöbedömning enligt PBL eller MB av planen. Följande frågor behöver utredas i planarbetet: Naturmiljö vad finns för naturvärden inom området. Trafik hur ska området angöras samt kopplingar till gc-nätet. Geoteknik, föroreningar och radon hur nära kan bebyggelse placeras i anslutning till ravinen samt förekomsten av föroreningar. Förekomst av kulturhistoriska lämningar i området. 3. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN MFL MILJÖBALKEN Inom den fysiska planeringen finns hänsyn och avvägningar som behöver göras rörande annan lagstiftning i allmänhet och miljöbalken i synnerhet. Följande lagrum behöver särskilt beaktas; 2 kap. MB Allmänna hänsynsregler. Planen bedöms uppfylla kraven på hänsyn. 3 kap. MB Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, främst riksintressen. Planen berör inte några riksintressen enligt kap 3 MB. 4 kap. MB Särskilda bestämmelser för vissa områden. Planen berör inte några riksintressen enligt kap 4 MB. 5 kap. MB Miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors hälsa och miljö. Idag finns det särskilda normer för: olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) omgivningsbuller (SFS 2004:675) Planen bedöms inte påverka gällande miljökvalitetsnormer negativt. 7 kap. MB Skydd av naturen, strandskydd, biotopskydd, naturreservat, Natura 2000 m m. Planen berörs inte av något skydd enligt kap 7 MB. Det bedöms inte heller finnas några landskapselement inom planområdet som omfattas av det generella biotopskyddet. ÖVRIGA FÖRORDNANDEN Planen berörs inte av några övriga förordnaden. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR OCH KULTUR Mark, vegetation och landskapsbild Området upplevs plant, höjden varierar mellan + 101 och + 103 m ö h RH00 (Kils kommun avser att byta till RH2000 under januari 2016), och det lutar svagt ned mot ravinen. Det tänka planområdet består idag av åkermark som inte har brukats under en längre tid. Markförhållandena är ganska fuktiga. Växtligheten består till största delen av gräs. Veketåg och andra örter arter förekommer. Vid de två byggnaderna som ligger inom planområdet finns idag lövträd av olika slag. Områdena som angränsar till planområdet i väster och norr har en annan karaktär, här finns raviner och olika skogstyper och det är här de högsta naturvärdena återfinns. På den västra sidan finns en ravin med blandade träslag, lönn, björk, rönn, gråal och gran. Den dominerande markvegetationen är mossor. I den norra de- ANTAGANDEHANDLING Page 106 of 213 5

len finns en platå med raviner runt omkring. Här finns ett bestånd av äldre gran, markvegetationen är helt dominerande av mossor, gräs- och tågväxter förekommer sparsamt. På den östra sidan om denna platå sträcker sig en ravin mot planområdet. I denna ravin har skogen och marken fått vara orörd under en längre tid. Gran dominerar bland trädslagen men även lönn, rönn, hassel, ek och björk förekommer. I denna ravin sågs några enstaka plantor av strutbräken. Markvegetationen består mestadels av mossor. I närområdet finns hotade arter som mindre hackspett, plattlummer och ryl. Själva planområdet har inga högre naturvärden, en exploatering skulle inte innebära att några större naturvärden försvinner. Dock skulle kringliggande områden och dess värden påverkas av en exploatering inom området, om inte hänsyn till dessa tas. Om dagvatten leds från området ner i ravinerna ökas troligen vattenflödet i ravinerna med en högre risk för erosion. Detta skulle innebära att livsmiljön för de arter som finns idag i ravinerna försämras och arterna missgynnas. Dagvatten från området skulle även kunna påverka vattenkvalitén vid Fryksta badplats. De angränsande områdena med dess variation gynnar arter som bland annat den mindre hackspetten. Önskvärt är att de angränsade områdena hålls opåverkade. Planförslag Planen innebär enbart en exploatering av ängsmarken som bedöms ha lägre naturvärden än ravinerna. Mellan ravinerna och byggrätten lämnas ett avstånd om 40 meter, varav ytan inom 20-40 meter utgörs av gårdsmark och naturmark (NATUR). Detta avstånd innebär att det inte krävs åtgärder i ravinen för att motverka ras och skred och därmed kan ravinerna i stort lämnas orörda. Se vidare under stycket om dagvatten för beskrivning av dess lösning. Landskapsbild Området utgör den randzon där Kils tätort möter landsbygden. Lövenstrandsområdet (området mellan Kils tätort och Fryken) är under omvandling i och med de pågående byggnationer av småhusområden som sker. Området ramas i norr och väster in av skogsområdet som omger ravinerna, i öster flyter området ut i det omgivande odlings/ängslandskapet innan det nya bostadsområdet vid Viksta tar vid. Planförslag Planen möjliggör två nya punkthus i upp till 8 våningar (VIII) vilka kommer att placeras så att de utgör en fond när man kommer från centrum via väg 698. Husen tar stöd i den högre vegetation som omger ravinerna. Befintliga bostadsområden runt området kommer att skymta de nya punkthusen över trädtopparna, men pga avstånd, väderstreck och vegetationen kommer det inte uppstå en visuell påverkan i någon betydande omfattning. Störst visuell påverkan blir det för Viksta gård och Viksta by som dels ligger närmre och dels saknar den avskärmande vegetationsridån. Ovan är en sammanställning av de detaljplaner som finns för Lövenstrand. Aktuellt område är markerat med röd linje. Bilden ovan är tagen från väg 698 och visar området sett i från söder. Bilden visar hur vegetationen kring ravinerna ramar in området och utgör en fond. Pilen visar planområdet. 6 ANTAGANDEHANDLING Page 107 of 213

Geotekniska förhållanden I nordväst och nordost om aktuellt område återfinns två raviner med slänthöjder mellan c:a 12 och 14 m, vilka kan medföra risk för ras och skred inom planområdet. Geoteknisk undersökning har därför utförts i november och december 2015, se rapport från Sweco daterad 2015-12-14 för fullständig redovisning. Enligt undersökningen utgörs jorden under c:a 0,1 à 0,3 m vegetationsskikt av dels skiktad siltig torrskorpelera och dels skiktad siltig sand/sandig silt med en mäktighet på upp till c:a 3 m. Härunder återfinns mellan c:a 4 m till 8 m siltig lera. Leran underlagras av fast till mycket fast jord, troligen friktionsjord av sand och grus. Friktionsjordens mäktighet uppgår till mer än 25 m. Förekommande jord med siltinnehåll är mycket tjälfarlig. Vidare är jorden mycket flytbenägen och erosionskänslig. Särskilt i vattenmättat tillstånd och eventuell mekanisk bearbetning. Grundvattennivåerna i området varierar. Hittills uppmätta värden i installerade grundvattenrör och i provhål tyder på att det förekommer flera olika akvifärer, dels en övre akvifär ovan lerskiktet och en undre akvifär i friktionsjorden. I installerade grundvattenrör har i alla rör ännu ingen stabil grundvattennivå erhållits. Mätningar har pågått under perioden november december 2015. Hittills uppmätta nivåer tyder på icke hydrostatiska förhållanden genom jordprofilen. I grundvattenrör med filterspets under lerlagret har uppmätts lägre nivåer än i det övre jordlagret ovan leran. I samband med fältbesiktningar i området har observerats även ett grundvattenutflöde i slänt i ravinen på nivå c:a +97,5. Detta tyder på att grundvatten i den övre akvifären följer överytan av tätare lerlager ut mot släntpartiet. Vid belastning av marken kan mindre sättningar uppkomma inom områden med löst lagrad sand- och siltjord. Generellt bedöms dock risken för sättningar som mycket små inom detta område och för byggnader med upp till 3 våningar. För tyngre byggnader och större uppfyllnader finns risk för att sättningar utbildas. Beräkning av stabilitet har utförts enligt IEG Rapport 4:2010, Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter. Kriterierna för Nyexploatering/planläggning har använts. Enligt utförda beräkningar är säkerheten mot stabilitetsbrott låg för ytliga glidytor som berör släntpartiet och till c:a xx m bakom släntkrön. Säkerheten mot stabilitetsbrott för små och ytliga glidytor är dock ofta högre eftersom det i denna typ av jordarter bildas negativa portryck och cementeringseffekter vilket bidrar till en ökad hållfasthet i jorden. Dessa effekter kan ej beräknas i detta skede eftersom det saknas underlag för detta. Vid beräkning av ett bedömt sekundärt skredområde har glidytor med säkerhetsfaktor 1,5 studerats. Dessa glidytor slår beräkningsmässigt upp på ett avstånd av ca 20 à 25 meter från släntkrön. Beräknad säkerhetsfaktor ökar snabbt med ökat avstånd från befintligt släntkrön. Släntpartiet mot ravinen är ställvis mycket brant. Förekommande jord i området klassificeras som mycket tjälfarlig och mycket flytbenägen. Utformning av ytavrinning och dagvattenhantering ska beakta risken för bland annat ytlig erosion vid till exempel trumutlopp m m. Erosionsskydd erfordras inom släntdelar som är utsatta. Planförslag Marken närmast ravinen inom avståndet 0-40 meter från släntkrönet har undantagits från exploatering (dvs byggnation, schaktning och fyllnadsarbeten) med hänsyn till ras och skredrisker. I och med detta bedöms inga allvarliga hinder föreligga för planens genomförande. Enligt gjord geoteknisk undersökning ska grundläggning av större punkthus till följd av sättningsrisken ske på pålar. Pållängder ska förväntas motsvara minst de borrdjup som erhållits med nu utförda slagsonderingar, dvs till > 35 m djup. Golv ska utföras som fribärande. Enklare byggnader med upp till två plan kan grundläggas ytligt på hel styv bottenplatta. Slutligt val av grundläggning för nya byggnader ska föregås av kompletterande geoteknisk undersökning i anpassning till varje enskilt objekt (upplysning har införts på plankartan). Vid schaktarbeten skall aktuell jordart och rådande grundvattenyta beaktas. Schakt kan ske som öppen schakt över rådande grundvattenyta. Vid schakt under grundvattenytan erfordras lokal grundvattensänkning för säker schakt och schakt i torrhet. Temporär sänkning av grundvattenytan bedöms behöva utföras med till exempel Well point. Eventuellt krävs också schakt inom stödkonstruktioner. Vintertid ska färdig schaktbotten skyddas mot frysning. Förorenad mark Området utgörs av primärt av åkermark som ej längre brukas. Enligt historiska kartor från 1883-95 och ekonomiska kartan från 1965 har området inte haft annan använding än skogsmark eller åkermark. Detta innebär att det inte bedöms troligt att det finns markföroreningar här. Dock har det gjorts utfyllnader i anslutning till ravinerna vars massor är av okänt ursprung. Därför har en undersökning av dessa massor gjorts av Sweco vilken kompletterats efter samrådet. ANTAGANDEHANDLING Page 108 of 213 7

Provtagning har gjorts av Sweco i två punkter per område och på olika djup. Analys har skett både med fältinstrument FRX samt labanalyser. När provtagning togs i högen närmast vägen upptäcktes mycket skräp, typ hushållssopor som någon har dumpad. Provresultaten från lab visar att det är det förhöjda halter av barium, bly och zink samt PAH:er i schaktmassorna närmast vägen, på 2,5-3 m djup. Halterna är över gränsvärdet för KM. I ett prov var halterna av PAH över gränsvärdet för MKM. I samma område och djup mättes det också upp förhöjda halter av kvicksilver och kadmium. Halterna där ligger över nivåerna mindre än ringa risk från NV handbok 2010:1. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser att schaktmassorna bör fraktas bort då de utgör en miljö- och hälsofara. Massorna bör fraktas bort till en anläggning som är godkänd att ta emot massorna. Nya prover kan behövas tas för att klargöra att inga föroreningar finns kvar. Planförslag Den del av området som utgör kvartersmark, och som inte är utfylld, bedöms inte innehålla markföroreningar med hänsyn till tidigare användning. Merparten av området som utgörs av schaktmassor kommer inte att bebyggas eller ingå som kvartersmark med hänsyn till ras- och skredrisk. Men dessa massorna utgör en miljöoch hälsofara eftersom de innehåller höga halter av tungmetaller och PAH:er. Det finns risk för att badvattnet vid Frykstad förorenas av schaktmassorna då det finns ett vattenförande dike intill som leder till en bäck som i sin tur mynnar ut i badplatsen vid Frykstad. Det innebär både en risk för miljön och för människors hälsa. Det finns också risk att barn exponeras för föroreningarna om de leker och gräver i området då schaktmassorna ligger i direkt anslutning till det planerade området med bostadshus. Miljö- och byggförvaltningen ska med hänsyn till ovanstående meddelas när schaktmassorna är borta och nya prover har tagits. I övrigt gäller att tillsynsmyndighet ska kontaktas enligt miljöbalken 10 kap 11 om markföroreningar påträffas under mark-, spräng-, schakt-, eller fyllnadsarbete. Radon I den markradonundersökning som gjorts för Viksta by öster om planområdet konstateras att marken är att betrakta som så kallad låg- till normalradonmark. Uppmätta radonhalter varierar mellan 0 och 35 kbq/m³. Haltgränserna för normalradonmark är 10-50 kbq/m 3. Ingen radonmätning har gjorts för aktuell detaljplan. Planförslag Markradonundersökning ska göras av byggherren i samband med bygglovsprövning om inte byggnation sker i radonsäkert utförande. Fornlämningar och kulturminnen Enligt Riksantikvarieämbetets databas finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet. I och omkring tätorten Kil finns dock idag en rad kända fornlämningar. Några av dessa har upptäckts på senare år. Med detta som bakgrund beställdes en besiktning av området via Värmlands museum vars syfte var att försöka göra en första bedömning om det i området kan finnas hittills okända fornlämningar eller inte. Denna bedömning kunde i det aktuella fallet endast göras utifrån hur terrängen och jordmånen är beskaffad och utifrån känd fornlämningsbild. Idag utgörs marken av åkermark och har så gjort, åtminstone sedan mitten av 1700-talet. I kart- eller arkivmaterial finns ingen antydan till äldre aktiviteter (gravar, boplatser etc) inom området. Vid fältbesöket användes jordsond för att bedöma platsens jordmån. Resultatet av besiktningen visar på att det i den norra delen av området, också den åkermark, finns en flack lite högre liggande terräng. Jordmånen här bedöms som mjäla med visst inslag av sand. Den lilla förhöjningen i landskapet, jordmånen och närheten till den i norr liggande ravinen och en bäck, gör att platsen bedöms som ett relativt gott läge för äldre bosättningar. Utifrån dessa kriterier och erfarenheter från andra platser görs bedömningen att platsen kan innehålla hittills okända fornlämningar. Från tidigare undersökningar av förhistoriska boplatser, såväl i Kil som på andra platser i länet, vet vi att boplatser kan vara av betydande storlek. Boplatserna innehåller som oftast ett centrum med många lämningar, men de kan också ha spridda och enstaka lämningar i närområdet. Exempel på detta är de lämningar som påträffades och undersöktes väster om fornlämning 194 i Kil nu i höst. Ett annat exempel är de lämningar från 8 ANTAGANDEHANDLING Page 109 of 213

äldre bronsåldern som undersöktes vid Vikstad 2014. I det aktuella området behöver det således inte nödvändigtvis finnas omfattande fornlämningar utan de kan också vara av mindre omfattande slag. Värmlands Museum gör bedömningen att den aktuella ytan kan innehålla hittills okända fornlämningar. Enligt Kulturminneslagen (KML) 2 kap 11 kan Länsstyrelsen fatta beslut om en särskild arkeologisk utredning om det bedöms finnas risk för att okända eller oregistrerade fornlämningar kan förekomma. Syftet med en särskild utredning är endast att klarlägga om det finns några fornlämningar i utredningsområdet. Planförslag Då det inte kan uteslutas att det finns fornlämningar inom aktuellt området och som kan påverkas av ett genomförande av planen kan det bli aktuellt med en särskild arkeologisk utredning enligt KML. Beslut om det ska göras en särskild arkeologisk utredning fattas av Länsstyrelsen och det är exploatören som står för samtliga kostnader i samband med utredning och undersökning. Kils kommun önskar att om det krävs en särskild arkeologisk undersökning att detta genomförs parallellt med fortsatta planarbetet. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bebyggelse och gestaltning Planområdet innehåller ingen bebyggelse utöver två enklare förråd/skjul som ägs av kommunen och som ska rivas (rivningslov är sökt). I öster finns Viksta gård, en röd träbyggnad i 1 1 / 2 plan med fem stycken komplementbyggnader. Öster om Viksta gård pågår arbetet med att bygga upp Viksta by, ett nytt småhusområde som enligt detaljplan ska vara småhus i max två våningar med träfasader. Norr om väg 715 finns Vikstaskola en enplansbyggnad i gult tegel samt villabebyggelse i en till två plan med varierande ålder och karaktär. nordväst Planområdet med två punkthus om vardera 8 våningar samt sammanlänkande byggnad i 1 våning uthus huvudbyggnad Viksta gård 1,5 våningar Viksta by hus i upp till två våningar sydöst 0 10 50 meter Ovan en sektion över området, snittet är taget från nordväst till sydöst. Möjlig gc-väg till Runnevål och busshållplats Bostadsgård Möjlig framtida rondell Boendeparkering Vändzon infart Kraftledning Viksta gård Gc-väg Vikstad by och busshållplats Illustrationen ovan visar en möjlig utformning och placering av bebyggelsen inom planområdet. Efter granskning har ytan för parkering minskats något och gc-vägen har justerats för att inte krocka med ledningen. ANTAGANDEHANDLING Page 110 of 213 9

Planförslag Planen möjliggör ny bostadsbebyggelse (B) i upp till åtta våningar (VIII). Förslaget bygger på uppförandet av två punkthus därav är byggrätten reglerad till att två byggnadskroppar får uppföras om vadera maximalt 600 kvm BYA (e 1 ). Planen möjliggör även för en sammanlänkande byggnad i en våning (I) mellan punkthusen med en totalt yta om 1300 kvm (e 2 ) för exempelvis förråd, samlingslokaler och gästrum. Utöver detta finns möjlighet att bygga komplementbyggnader om total 100 kvm för att möjliggöra exempelvis förråd (e 3 ). För att säkerställa en god ljudmiljö samt tillräckligt med ytor för parkering och utrymme för trafikrörelser har ett område med korsmark (+++) ritats in vilket bara får bebyggas med komplementbyggnader så som förråd, cykelförråd och carportar i en våning (I). För delar av kvartersmarken (mellan 20-40 meter från släntkrön) har prickmark (::::) införts för att säkerställa att inga byggnader, gäller även lekutrustning så som mindre stugor och större lekställningar, uppförs. Prickmark har även införts mot Viksta gård för att säkerställa att ett avstånd hålls mellan den nya bebyggelsen och gården. Detta med hänsyn till ras- och skredrisker. För att skapa en trevligare utsikt för boende i punkthusen bör sedumtak eller annat grönt tak användas på byggnaden i ett plan och komplementbyggnader. Totalt bedöms planen kunna inrymma drygt 60 lägenheter om båda husen blir 8 våningar med fyra lägenheter i varje plan. Referensexempel från Lerum, punkthus i kombination med tvåvåningsbebyggelse (bild: Lars Mongs) Kv Mjölsäcken ritat av Alessandro Ripellino Arkitekter, punkthus i natur. Ovanstående fotomontage* visar två punkthus om 8 våningar vardera. Betraktaren står vid Vikstadskolan på väg 698 sydväst om planområdet. Ovanstående fotomontage* visar två punkthus om 8 våningar vardera. Betraktaren står vid Tallåsen ca 800 meter nordöst om planområdet. Ovanstående fotomontage* visar två punkthus om 8 våningar vardera. Betraktaren står vid Viksta by öster om planområdet. 10 ANTAGANDEHANDLING Page 111 of 213 Ovanstående fotomontage visar två punkthus om 8 våningar vadera, vilka dock döljs av vegetationen röd pil visar läge för punkthusen. Betraktaren står vid Allégatan/Ringvägen. *I fotomontagen har Lindbäcks 8-våningshus (SABO Kombo plus) använts för att visa på en möjlig utformning. Dock regleras inte fasadutformningen i planen utan detta hanteras i bygglovet.

Området utgör som tidigare beskrivning randzonen där Kils tätort möter landet. I gällande fördjupning anges att just detta möte mellan tätort och land ska värnas om genom hur byggnader placeras och utformas. De nya punkthusen kommer att avvika från omgivande småhusbebyggelse, men deras höjd kommer att få stöd i landskapet av den vegetation som ramar in planområdet. Husen kommer att utgöra en del av fonden som möter de som kommer från Kils tätort via väg 698 detta ställer krav på byggnadernas utformning så att det blir en tydlig entré till Lövenstrand. Offentlig service I anslutning till området finns Viksta skola F-6 som bland annat har Lövenstrand som upptagningsområde. Det finns även det särskilda boendet Sannerud. Planförslag Planen möjliggör ingen ytterligare service eller medför krav på ökad service i området. Kommersiell service och arbetsplatser Inom eller i direkt anslutning till området finns ingen kommersiell service men det är enbart drygt en kilometer till Kils centrum. Skolan och äldreboendet utgör större arbetsplatser i direkt närhet, i övrigt är det inte långt till centrum och kommunikationer för möjlig pendling till arbetsplatsen. Planförslag Merparten av den kommersiella service och arbetsplatser finns i Kils centrum. Tillgänglighet Nytillkommande byggnader och tomter ska utformas tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter. Planområdets flacka terräng underlättar att skapa en god tillgänglighet i området utan större lutningar och även anslutande gc-vägar kommer att anläggas utan större lutningar. Planförslag Det finns inte behov av åtgärder för att säkra tillgängligheten inom eller till planområdet. FRIYTOR Lek och rekreation Området utgör inte ett primärt rekreationsområde. Dock vittnar stigsystemet i skogen runt ravinen om att friluftsaktiviteter pågår. Öster om Viksta by finns vandringsleden naturstigen. Möjligheterna till rekreation torde innebära att området blir attraktivt för boende. Planförslag Det finns stora ytor att kunna anordna en god gårdsmiljö på i flera olika vädersträck. Planen påverkar inte heller möjligheterna att bedriva friluftsliv i närområdet. För att förenkla åtkomsten till ravinerna och de stigar som finns kan en entré till dessa anläggas i anslutning till planområdet, detta regleras dock inte i planen utan kan göras utan planstöd. GATOR OCH TRAFIK Gatunät samt in- och utfart Området angörs via en mindre grusväg som ansluter till väg 715 i ett fyrvägskors. Grusvägen utgör en av infarterna till Viksta gård, den andra ligger längre öster ut. I gällande detaljplan för Viksta by är det den östra infarten som föreslås till Viksta gård. Planförslag Planområdet ansluts till väg 716 i korsningen med väg 698 och initialt kommer befintlig korsning förstärkas men planen möjliggör även för en cirkulationsplats om behov skulle uppstå på längre sikt (HUVUDGATA). Trafiklösningen för den nya bebyggelsen löses inom kvartersmark för att skapa flexibilitet. Då Viksta gård har två infarter till sin fastighet föreslås den i öster att stängas och den i väster att anslutas till det nya bostadsområdet och nyttja dess utfart. Viksta gård, fastigheten Vikstad 3:8, in- och utfart ska ske över kvartersmarken (infart), rätten bör säkerställas med servitut, och utfarten i öster bör stängas med hänsyn till ANTAGANDEHANDLING Page 112 of 213 11

gc-trafiken och antal utfarter på väg 715. Parkering och varumottagning Det finns ingen parkering inom området idag. Kils kommun har ingen antagen parkeringsnorm. I tidigare planer har det vanligen räknats med 1,2-1,3 parkeringsplats per lägenhet som även ska inrymma besöksparkering. Möjlig gc-väg till Runnevål och busshållplats Möjlig framtida rondell Boendeparkering Bostadsgård Vändzon infart Planförslag Parkering för de nya bostäderna ska lösas inom kvartersmarken. Parkeringen föreslås i första hand lösas via en större parkeringsyta (parkering) som tillgodoser de boendes behov av parkering, totalt ryms 60 parkeringsplatser inom ytan. Det föreslås även anläggas ett fåtal platser vid punkthusens entréer för handikappade och besökande. Kraftledning Gc-väg Vikstad by och busshållplats Viksta gård Ovanstående illustration visar möjlig utformning av trafiken i området. Vändzonen har 12 meters radie. Utöver bilparkering är det viktigt att anlägga cykelställ och cykelförråd i anslutning till bostäderna för att uppmuntra och förenkla för cykeltrafiken. Gång och cykeltrafik Det finns ingen gång- och cykelväg inom planområdet. Dock finns gc-vägar samt planskilda passager under väg 715 både vid Viksta by i öster och vid Runnevål i väster. Planförslag Planen möjliggör för en ny gc-väg (GC-VÄG) genom planområdet som sedan kan anslutas till de två planskilda passagerna i sydöst vid Viksta by och å sikt även nordväst vid Runnevål. Gc-vägen är placerad 5 meter från kraftledningens stolpar och stag. Kollektivtrafik Värmlandstrafik trafikerar väg 715 och det finns två hållplatser i anslutning till planområdet (vid de planskilda gc-passagerna vid Viksta by och Runnevål). Planförslag I och med den nya gc-vägen så ansluts planområdet till i förstahand busshållsplatsen vid Viksta by på ett säkert och tryggt sätt. STÖRNINGAR OCH RISKER Buller Under hösten 2015 har trafikmängden på väg 715 mätts av Kils kommun och mätningarna visar på att trafikmängden uppgår till 5508 fordon per årsmedeldygn varav andelen lastbilar är 9 %. Skyltad hastighet är 60 km/h. Enligt förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör bullernivåerna från spårtrafik och vägar inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad samt 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För mindre lägenheter (högs 35 kvm) gäller 60 dba ekvivalent nivå vid fasad. Om dessa nivåer ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. En skärpning av kraven sker avseende uteplatser där 50 dba i ekvivalent ljudnivå ska klaras. 12 ANTAGANDEHANDLING Page 113 of 213

Bestämmelserna enligt förordningen ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt 1. vid planläggning, 2. i ärenden om bygglov och 3. i ärenden om förhandsbesked. För att klara 55 dba ekvivalent ljudnivå behöver ny bebyggelse placeras minst 35 meter från vägbanekant enligt Tyréns bullerberäkningsapplikation. Den bullerberäkning som gjordes för detaljplanen Viksta by 2008 visade på att det krävdes ett avstånd om drygt 38 meter från väg 715 för att klara gällande riktvärden om 55 dba. Ökar trafiken med 20% till ca 6600 fordon (ÅDT) samtidigt som hastigheten sänks till 50 km/h klaras 55 dba vid 30 meter från vägbanekant. Vid 60 km/h blir avståndet istället 40 meter. Planförslag Ny bebyggelse placeras minst 60 meter från vägbanekant, vilket innebär att gällande bullerförordning bedöms uppfyllas. Byggs cirkulationsplatsen på sikt sänks troligen hastigheten vid planområdet vilket minskar bullret. För att säkerställa en god ljudmiljö är det viktigt att ytorna mellan ny bebyggelse och väg 715 inte hårdgörs i onödan. Det går att anordna gårdsmiljöer och uteplatser som uppfyller förordningen (norr om byggnaderna). Vibrationer Tunga transporter som går på väg 715 kan orsaka vibrationer, dock är geotekniken sådan att det inte bedöms leda vibrationerna vidare i sådan omfattning att olägenheter uppstår. Planförslag Vibrationer bedöms inte utgöra ett problem för området med hänsyn till markens beskaffenhet, trafikmängd och avstånd mellan väg och den nya bebyggelsen. Därav föreslås inga specifika åtgärder. Risk för ras och skred Planområdet ligger i anslutning till system med raviner som kan medföra risker för ras och skred. Därav har en geotekniskundersökning gjorts, se vidare under rubriken geoteknik samt rapporten från undersökningen gjord av Sweco 2015-12-14. Planförslag Enligt undersökningen ska byggnader och andra anläggningar, till exempel gator och GC-vägar samt all form av schakt- och fyllnadsarbeten, ej placeras eller utföras närmare än 40 m från nuvarande släntkrön till ravinerna. Utifrån detta har planområdets yttersta gräns placerats 20 meter från släntkrön. Inom ytan 20-40 meter från släntkrön är det enbart möjligt att nyttja området som utemiljö för bostäderna samt som naturmark. En bestämmelse om att schakt, utfyllnad eller andra markarbeten får ej förkomma (n 1 ). Yta för byggrätten börjar 40 meter från nuvarande släntkrön. Markområdet mellan detaljplanegränsen och släntkrön till ravinerna ska till följd av stabilitetsskäl bibehållas utan förändring av geometrier, det vill säga fyllningar eller schaktningar ska ej utföras. I detaljprojekteringsskedet ska kompletterande geotekniska undersökningar utföras. Beslut om eventuella kompletteringar ska tas i samråd med geotekniker, markprojektör och konstruktör. Hantering av vatten (yt- och dagvatten) ska ske på sådant sätt att erosion- eller flytjordsproblem ej uppstår i släntpartiet mot ravinen. Eventuell avverkning och röjning av skog i området kring ravinen kan påverka stabilitetsförhållandena. Samråd ska ske med geoteknisk sakkunnig inför sådana arbeten. Miljökvalitetsnormer Planens genomförande kan innebära påverkan för MKN vatten beroende på val av vatten- och avloppslösning. Planen påverkas inte av eller påverkar MKN för fisk- och musselvatten, buller eller luft. Planförslag Området kommer att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Dagvatten kommer att hanteras lokalt via fördröjning och sedan ledas vidare till recipient. För att säkra att inte oljeläckage från parkeringsytorna når recipienten bör oljeavskiljare installeras. Även de förorenade schaktmassorna bör tas bort i samband med bygg- ANTAGANDEHANDLING Page 114 of 213 13

nation så att det inte läcker ut markföroreningar i Fryken, se vidare kapitlet om markföroreningar. Planens bedöms inte påverka MKN vatten, övriga MKN berör inte planen. Skuggning Området utsätts inte för omfattande skuggning idag. Planförslag De nya punkthusen i upp till åtta våningar kommer innebära ökad skuggning för sin omgivning. Dock är vädersträcken gynnsamma då punkthusen hamnar norr eller nordväst om den bebyggelse som ligger närmst planområdet. Den norra delen av Viksta by öster om planområdet påverkas i viss mån av de nya punkthusen, det är då sen kvällsolen som påverkas. Vikstavägen väster om planområdet kan påverkas till viss del och då är det tidig morgonsol som kan påverkas (dock är avståndet till närmsta hus vid Vikstavägen drygt 100 meter). Viksta gård som ligger närmast påverkas med dock inte i en betydande omfattning då gården ligger sydöst om de nya husen. Övrig omgivande bebyggelse i Runnevål i väster och Karlslund i söder bedöms inte påverkas av skuggning i någon betydande omfattning på grund av avståndet till planområdet, vegetation samt väderstreck. Elektromagnetiska fält/störningar Längs väg 715 finns en luftledning om 30 kv. Ledningen viker sydväst vid korsningen. Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. I skriften Magnetfält och hälsorisker, från fem myndigheter, bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket, ger de bla följande råd: Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Enligt skriften så sjunker värdet på magnetfältet från 2 mikrotesla vid kraftledningen (20-40 kv) till drygt 0,03 mikrotesla vid 50 meter från ledningen. Elsäkerhetsverket har tagit fram en skrift Byggnader nära kraftledning som anger avstånd mellan byggnader och kraftledningar med hänsyn till risken att byggnad, kraftledning eller person skadas. I skriften anges att det mellan kraftledningen och en parkeringsplats yttre gräns ska vara minst 5 meter. Samma avstånd gäller mellan byggnader och kraftledning. Planförslag Det är 5 meter mellan parkering (där det går att uppföra garage) och kraftledningen. Luftledningen bedöms inte orsaka olägenheter för de närboende då avståndet mellan ledningen och de nya husen är minst 40 meter. TEKNISK FÖRSÖRJNING Spill- och dricksvatten Kommunalt spill- och dricksvattennät finns vid bebyggelsen vid Vikstavägen, nordväst om planområdet. Planförslag Det nya området kopplas till det kommunala spillvattennätet via en ledning som dras från Vikstavägen i väster. En ny pumpstation föreslås anläggas nordväst om planområdet i anslutning till denna kan även andra tekniska anläggningar placeras om behov uppstår. Exakt placering prövas i bygglov. Dricksvatten föreslås dras från söder, tillsammans med fjärrvärmen, i föreslagen gc-väg. Dricksvatten kan även 14 ANTAGANDEHANDLING Page 115 of 213

tas från samma punkt i väster som spillvattnet. Dagvatten Idag infiltreras dagvatten i åkermarken och fortsätter sedan vidare till recipienten Fryken via ravinerna i norr. Planförslag I och med planens genomförande ökar andelen hårdgjorda ytor inom planområdet vilket påskyndar avrinningstakten från området till recipienten. Dagvattnet föreslås lösas lokalt med infiltration och fördröjning. Det mest optimala är att minimera andelen hårdgjorda ytor inom området genom att exempelvis använda genomsläppliga material även vid parkerings- och körytor. Dagvatten från taken och andra hårdgjorda ytor bör ledas till den gemensamma parkeringsytan där ett underjordiskt fördröjningsmagasin, ex stenkista, anläggs (fördröjning). Dagvattnet bör sedan ledas vidare från magasinet åt sydöst via det dike (säkerställs med NATUR) som finns längs väg 715. För att ytterligare fördröja dagvattnet bör byggnaderna inom planområdet förses med sedumtak eller annat växtmaterial. Oljeavskiljare bör anläggas vid den större parkeringsytan för att säkra att olja inte läcker ut i naturen och vidare mot recipienten. För att inte orsaka skred och ras i ravinerna är det viktigt att dagvattenflödet ut i ravinerna inte ökas på. Däremot kan dagvatten som infiltreras naturligt inom gårdsmarken fortsatt rinna norr ut. Värme Fjärrvärme finns att tillgå från en från en punkt vid Ringvägen, sydöst om planområdet. Planförslag Planområdet föreslås i första hand anslutas till fjärrvärmenätet via en ledning som leds från Ringvägen vidare under väg 715 och sedan på norra sidan av vägen i tänkt gc-väg. Finns intresse från det nya området Viksta by kan även detta anslutas. Är det inte möjligt eller ekonomiskt rimligt att ansluta den nya bebyggelsen till fjärrvärme ska den nya bebyggelsen försörjas med annan långsiktigt hållbar energilösning. El, telefon och IT Ledningsnät för el och fiber i finns i närheten av planområdet. Skanova har markförlagda ledningar inom planområdet (ligger i infarten till Viksta gård). Ellevio AB har en 36 kv-ledning som passerar området och som är säkrade med en ledningsrätt (akt.nr Å5779) vilken har en ledningsgata om 36 meter. Ledningsrättens utbredning finns med i grundkartan. Inom ledningsrätten har ledningsinnehavaren rätt att ta ned buskar och ledningar. Markanvändningen inom ledningsrätten får inte ändras utan ledningsinnehavarens tillstånd. Mellan närmsta byggnad och parkering ska det vara 5 meter i horisontellt avstånd. Ledningens minsta höjd från mark ska inom detaljplanelagt område vara 7 meter (enligt ELSÄK-FS 2008:1). Planförslag Den nya bebyggelsen föreslås kopplas på befintligt el-, fiber- och telenät. Vid behov kan transformatorstation anläggas inom ytan för tekniska anläggningar som föreslås nordväst om planområdet. Troligen kommer befintliga teleledningar behöva flyttas, detta görs av Skanova på initiativ av exploatören. Ellevios kraftledning placeras inom allmänplatsmark (NATUR och HUVUDGATA), dock hamnar delar av ledningsrätten inom kvartersmarken (B) som är till för parkering. En yta för transformatorstation (E 1 ) placeras i anslutningen till infarten vid gc-vägen, närmsta området (minst 5 meter) får ej bebyggas (::::). Den del av ledningsrättens område (Å5779) som berör kvartersmark har markerats (l) i kartan. Inom detta område krävs ledningsrättsinnehavarens tillåtelse att ändra markanvändningen. Avfallshantering Återvinningscentral finns vid Lersätter väster om Kils centrum. Återvinningsstationer finns utplacerade på ett antal platser inom kommunen. Närmaste station ligger söder om Karlslunds bostadsområde, cirka en kilometer söder om planområdet. ANTAGANDEHANDLING Page 116 of 213 15

Planförslag Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Det är viktigt vid fortsatt projektering av planområdet att möjligheterna för renhållningsfordon att på ett enkelt sätt nå miljörum inom planområdet som kan förläggas antingen i anslutning till bostäderna eller inom den gemensamma parkeringen. Planen utlöser inget behov av ytterligare återvinningsstation i området. 5. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen innebär att odlingsmark, naturmark omvandlas till kvartersmark för nya bostäder. Området bedöms vara en naturlig utvidgning av tätorten, i ett läge där mycket samhällsservice och infrastruktur redan är utbyggd. Området erbjuder goda boendekvaliteter så som närhet till den service som finns i Kils tätort (cykelavstånd) samtidigt som läget är lantligt och erbjuder närhet till sjön Fryken och rekreationsområden. Redan i samband med detaljplanen för Skomitta-Tallåsen fanns ett stort intresse av att kunna bo i lägenhet i ett lantligt och naturskönt läge. Det är positivt att kunna alternativ till småhus vilket innebär att man kan bo i området oavsett familjeförhållande eller vilken fas i livet man är. För Viksta gård innebär planen att deras in- och utfart ansluts till den nya fyrvägskorsningen (eventuellt en cirkulationsplats på längre sikt) och att deras infart i öster stängs. Detta tillsammans med gc-vägen som ansluts till omgivande gc-nät bedöms öka trafiksäkerheten i området. Områdets närhet till centrala Kil, gc-vägar och kollektivtrafik innebär att bilen inte är ett måste. I och med att ett avstånd om 40 meter hålls mellan de delar av ravinernas släntkrön och den nya bebyggelsen minimeras risken för ras och skred samtidigt som erosionsskyddande åtgärder inte krävs för att stärka slänterna. Detta innebär att påverkan för flora och fauna begränsas. Planen innebär en viss skuggning för omgivningen, dock i begränsad omfattning. Även den visuella påverkan för omkringboende bedöms som begränsad med hänsyn till avstånd och de vegetationsridåer och skogspartier som finns. Störst påverkan kommer Viksta gård att uppleva som ligger närmst planområdet och saknar avskärmande vegetation. De nya punkthusen kommer att utgöra en ny fond och ett nytt landmärke detta ställer krav på utformningen av husen. Husens höjd har stöd i terrängen och omgivande vegetation, men kommer att i skala att skilja sig från Viksta gård samt omgivande småhusområde. Dock utgör området gränslandet mellan tätorten och ett mer lantligtområde, Lövenstrand, som dock är under omvandling. Själva planområdet ligger dock avskiljt från övriga småhusområden som nu byggs på Lövenstrand och har en tydligare koppling till tätorten. Att placera punkthus i utkanter av tätorter samt i eller i anslutning till skogsområden sk hus i natur har länge varit vedertaget trots att husen har lite koppling till skogsområdet. Punkthus är i sig ett hus som placeras solitärt och är främmande i kvartersstrukturer då det inte sluter gaturummet eller skapar rumslighet. Punkthus är en byggnadsform som innebär att ett större antal lägenheter kan skapas samtidigt som avtrycket på marken blir minimalt, därav föreslås denna typ av bebyggelse i området. Bedömningen är att punkthus är ett bra sätt att förena kommunens behov av nya bostäder i attraktiva lägen med behovet av att bevara värdefull jordbruksmark. Dessa byggnadstyper tar mindre mark i anspråk och möjliggör ett större bevarande omgivande natur. Föreslagna 8 våningar innebär att det finns förutsättningar att skapa ekonomi i projektet. Anslutningsavgifter till el, tele, VSD med mera betalas enligt gällande taxor. Byggnationen av de nya flerbostadshusen kan dock starta positiva flyttkedjor som innebär att det på sikt kan flytta in fler personer till Kils kommun vilket innebär ett tillskott kommunens ekonomi. Det är även viktigt för kommunen att kunna erbjuda bra, varierat boende i olika lägen. Särskilda tekniska konstruktioner ett så kallat TR2-trapphus kommer att krävas för våning 5-8 sett till utrymningsmöjligheter. Detta då räddningstjänsten saknar höjdfordon i Kils kommun. 16 ANTAGANDEHANDLING Page 117 of 213

6. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Detta avsnitt har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandefrågornas beskrivning har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Lovplikt Inga förändringar av lovplikten är aktuella. Genomförandetid Planen föreslås har en genomförandetid på 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Åren bestäms utifrån rimligheten att genomföra planen. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. Planavgift Planavgift enligt gällande taxa ska tas ut i samband med lovgivnining enligt PBL. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Planen bedöms tidigast kunna antas av kommunfullmäktige januari 2017 och vinna laga kraft 3 veckor efter att antagandet, om ingen överklagat beslutet. Efter att planen vunnit laga kraft kan bygglov ges i enlighet med planen samt att fastighetsreglering kan ske. Trafikanläggningar och annan infrastruktur bör komma till innan den nya bebyggelsen påbörjas för att orsaka minsta möjliga olägenheter för omgivningen. Bygglov behöver sökas i tidigt skede för att säkerställa yta för transformatorstation och ny pumpstation. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark såsom gator och naturområden. Ansvarsfördelning Nedan anges ansvarsfördelningen för genomförandet av planen. Vad ska göras? Vem gör? Detaljplan Kils kommun Bygglov Söks av exploatören hos Miljö- och byggnadsnämnden Fastighetsreglering/bildning Lantmäteriet på initiativ av exploatören Markförläggning av kraftledning Ellevio (tidigare Fortum) på initiativ av Kils kommun Byggnation av cirkulation Kils kommun Byggnation av gc-väg Kils kommun Genomförande av kvartersmark Exploatör Utbyggnad fjärrvärme Kils energi AB, på initiativ av exploatör Utbyggnad av fiber Fiber i Kil AB, på initiativ av exploatör Flytt av teleledningar Skanova på initiativ av exploatör (dock kan valfri aktör för att ansluta fastigheten) Utbyggnad vatten- och spill Kils kommun samt ny pumpstation Avtal Ett exploateringsavtal behöver upprättas för att säkerställa planens genomförande samt förhållandena mellan Kils kommun och exploatören avseende ansvar och kostnader. Genomförande av samt de kostnader som uppkommer för förvärv samt iordningställande av kvartersmarken (B) tas av exploatören. Genomförandet av allmänna platser (HUVUDGATA och GC-VÄG) samt markför- ANTAGANDEHANDLING Page 118 of 213 17

läggning av kraftledning ansvarar och bekostar Kils kommun. Cirkulationsplats bedöms inte krävas initialt utan planen möjliggör detta för framtida behov, och bekostas då av Kils kommun. Övriga kostnader för exempelvis planavgift, vatten och avlopp, fiber, el, tele och värme bekostas av exploatör enligt gällande taxor. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Planen möjliggör att kvartersmarken kan avstyckas och bilda en eller flera nya fastigheter. Servitut, gemensamhetsanläggningar, samfälligheter och ledningsrätter För att säkra utfarten från Viksta gård (Vikstad 3:8) kan ett servitut för utfart bildas till förmån för Vikstad 3:8. Kraftledningen är skyddad med ledningsrätt (akt nr Å5779), vid åtgärder som ändrar markanvändningen inom ledningsrätten krävs tillstånd från ledningsrättsägaren. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Planens genomförande innebär kostnader för byggnation av cirkulation och gc-vägar. Kostnaderna för detta kommer att belasta Kils kommun. Ellevio har ingen plan på att markförlägga ledningen och skulle den behöva grävas ned står den som initierat åtgärden för kostnaderna. Kostnader för att iordningställa kvartersmarken tas av exploatören. En del av de kostnaderna som uppkommit i samband med planens genomförande kommer att tas ut i form av hyra från hyresgästerna eller bostadsrättsägarna. Övriga kostnader för ex anslutning till el, värme, tele, fiber och vatten och avlopp tas ut enligt gällande taxor och bekostas av exploatören. Vid flytt av befintlig teleledning i området tas kostnaden av den som initierat åtgärden. Inlösen, ersättning Det bedöms inte krävas inlösen för planens genomförande. TEKNISKA FRÅGOR I detaljprojekteringsskedet ska kompletterande geotekniska undersökningar utföras. Beslut om eventuella kompletteringar ska tas i samråd med geotekniker, markprojektör och konstruktör. Det kan även bli aktuellt med ytterligare provtagning efter att schaktmassorna flyttats. Samråd ska ske med miljö- och byggförvaltningen. TILLSTÅND Beroende på vad den särskilda arkeologiska utredningen visar kan Länsstyrelsen fatta beslut om Särskild utredning, Förundersökning och Särskild undersökning enligt Kulturminneslagen (KML). För att kunna markförlägga befintlig kraftledningen kommer det krävas en ny koncession, ledningsrätt. 18 ANTAGANDEHANDLING Page 119 of 213

7. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planbeskrivningen är upprättad av SBK Värmland AB genom Karin Manner, planeringsarkitekt i samarbete med Kent Svensson exploateringschef och Mari Andersson samhällsplanerare i Kils kommun samt tjänstemän från berörda förvaltningar. Arvika 2016-10-07 rev 2016-11-14 Kent Svensson Exploateringschef Kils kommun Mari Andersson Samhällsplanerare Kils kommun Karin Manner Planeringsarkitekt FPR/MSA SBK Värmland AB REVIDERING EFTER GRANSKNING Efter granskningen har plankartan ändrats för att tillmötesgå Ellevios krav på skyddsavstånd till kraftledningen samt förtydliganden kring ledningsrätten. Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter om vad som gäller inom ledningsrätten och i anslutning till ledningen. Område för ny pumpstation föreslås utanför planområdet och exakt placering prövas i med bygglov. ANTAGANDEHANDLING Page 120 of 213 19

of 213