Referat av Iain Tolhursts föredrag på FoUdagarna 21 sept 2016 i Skövde

Referat av Iain Tolhursts föredrag på FoUdagarna 21 sept 2016 i Skövde Sara Furenhed Rådgivningsenhet Söder Elisabeth Ögren Rådgivningsenhet Norr Iain Tolhurst firade samma vecka som FoU-dagarna 40-års jubileum som ekologisk odlare. Gården Tolhurst Organic strävar efter att ha ett slutet kretslopp och vara så självförsörjande som möjligt. De jobbar mycket medvetet med att använda biodiversitet vid planeringen av odlingarna, för att ha ett ekosystem i balans och uppnå naturlig bekämpning av skadegörare. Meriterad odlare Iain Tolhurst är medlem i IOTA, Institute of Organic Training and Advice, alltså en ackrediterad rådgivningsfirma. Rådgivningen sker främst via studiebesök på gården och vid arrangerade fältvandringar. Under åren har Iain samlat på sig mycket kunskaper och erfarenheter genom att vara värd för undersökningar och utfört fältförsök, till exempel försök om effekter av skalbaggsåsar, daggmaskar, agroforestry (samodling av träd, buskar och perenner med annuella grödor) och the carbon footprint study (studie av klimatavtryck). Gården är en community interest company, det vill säga den drivs inte endast i privat vinstsyfte utan ger något tillbaka till samhället. Aktiviteter som ordnas på gården är matmarknader och festivaler med olika teman såsom jordgubbar och pumpa. Iain Tolhurst vid en av de ettåriga blomsterremsorna i den muromgärdade trädgården, där de främst odlar primörer. Foto: Elisabeth Ögren 1

Festivaler Festivalerna på gården har blivit en viktig marknadsföring. Dessa tillfällen blir möjligheter att visa besökarna vad som pågår på gården och att samtala om livsmedelsproduktion. Festivalerna är populära evenemang med mycket underhållning och musik, till stor del även för barn med clowner och aktiviteter. Försäljning Tolhurst Organic odlar ca 70 olika grödor och producerar ca 100 ton grönsaker per år på 8 ha. Grönsaksodlingen består av ett mycket stort sortiment, men några grönsaker odlas i större omfattning: ca 1 ha potatis, 1 ha purjolök och lök, 1 ha kål och 1 ha pumpa och squash (som blivit allt viktigare grödor senare år). Försäljning: 50 % Prenumerationer på grönsakslådor. Av det köps 10 % in vid hungergapet i slutet av vintern/ början av våren. Som mest hade gården 450 prenumeranter på ett år, men idealet är 250-300 st. 25 % Gårdsbutik 12 % Bondens marknad, två till tre gånger/månad 12 % Lokala butiker och andra gårdar med grönsaksprenumerationer. Markbördighet, växtnäringsförsörjning och växtföljd Jordarten är sandy clay loam med över 4 % sten som är över 10 mm. ph-värdet i jorden är högt, 7,6. Jorden är inte så bra på att hålla vatten och risken för växtnäringsläckage är stor. Jorden är alltså inte perfekt för ekologisk grönsaksodling. I England delar man in jordarna efter en skala från 1 till 5, där 1 är de bästa odlingsjordarna. Jorden på Tolhurst Organic har graden 3c, som karaktäriserar en spannmålsjord. Nederbörden är riklig i regionen och årsnederbörden ligger på 550 mm. Det är ett maritimt klimat med stora variationer. Perioder med extremväder förekommer då och då. Växtnäringsförsörjningen klarar de genom en genomtänkt växtföljd, gröngödsling och kompost av träflis. På en yta om totalt 8 hektar finns dels en 500 år gammal muromgärdad trädgård med växthus och plasttunnlar och dels en 7 hektar stor frilandsodling. Gröngödsling odlas två av åtta år. Växtnäringsinnehållet i jorden mäts i mg per liter jord i England. Kaliumnivån bör ligga på 100 mg/l jord i grönsaksodlingar. Värden på runt 50 mg ger låga skördar, 200 mg/l anses som högt. Tolhurst Organic har mätt under en 30-års period och kaliumvärdet har stigit från 85 till 135 mg/l. Var kommer kaliumet ifrån? Jorden innehåller 16 % lera. De har tillfört kompost av träflis under 10 år. Iain menar att grödorna och odlingsmetoderna ökat tillgängligheten av 2

det kalium som ändå finns bundet i jorden. Djuprotade grödor som lucern kan gå ner till tre till fyra meters djup, även rödklöver har ett djupt rotsystem. Med djuprotade gröngödslingsgrödor i växtföljden blir det en bättre hantering/utnyttjande av jordens växtnäring. Mikroorganismerna från träfliskomposten gör kalium och fosfor tillgängliga och att hålla marken bevuxen större delen av året behåller näringsämnena i jorden. Fosfornivån följer ett liknande mönster och har också stigit under åren. Många odlare använder råfosfat men det är en ändlig resurs och finns inte så mycket kvar av nu. Iain menar att det handlar mycket om att hålla kvar växtnäringen i jorden och använda det man har. Mikroorganismerna i jorden spelar en viktig roll. Ligger ph-värdet i jorden på 5 måste jorden kalkas upp till ph 6,5-7 för att gynna mikroorganismerna. Mest växtnäring går förlorat från jorden genom regn, mindre med de produkter som säljs från gården. I en sandjord kan det bli problem med kalium, men de flesta jordar innehåller lera. Mykorrhiza spelar en viktig roll för fosforförsörjningen. Träflis-komposten gynnar mykorrhiza. Fånggrödor, mellangrödor och bottengrödor är mycket bättre på att förhindra växtnäringsförluster än marktäckning. Växtnäringsförlusterna kan vara stora från ett icke-levande marktäckningsmaterial. I gårdens gröngödslingar ingår normalt två till tre arter. I de fleråriga är det i regel fem baljväxter, två till tre gräsarter och minst 20 blommor/örter. I den muromgärdade trädgården sår de rödoch vitklöver mellan raderna i grödor med stora radavstånd som störbönor och squash. De odlar ett år till i de öppna ytorna och låter det sedan växa igen år tre och blir då en gröngödsling. På så vis blir det tre år gröngödsling i den nioåriga växtföljden i den muromgärdade trädgården. Bottengrödor som baljväxter sås in mellan raderna, t.ex. vitklöver mellan störbönor eller squash, och får året därpå täcka hela odlingsytan. Den åttaåriga växtföljden innehåller en tvåårig gröngödsling och flera kvävefixerande botten- och mellangrödor. Foto: Elisabeth Ögren 3

Pumpa och vintersquash odlas på fält och planteras ut i början av juni på 1,6 x 1,6 m avstånd. Det blir då möjligt att först bearbeta ogräs genom att köra åt båda hållen. När plantorna har brett ut sig cirka 50 cm över jordytan sår de in gröngödslingen. Det är väldigt viktigt att det sker under rätt tid, det är under en veckas tid som detta bör ske. Något år har det gått förlorat, två av 20 år. Gröngödslingen får sedan växa vidare efter skörd av pumporna och ligger kvar under följande år. De etablerar även bottengrödor såsom vitklöver i vinterkålen. Squash med vitklöver som bottengröda. Foto: Johan Ascard Den fleråriga gröngödslingen slår de fyra till fem gånger under säsongen. De lämnar remsor som får fortsätta att blomma. När blommorna slås av förlorar man det man byggt upp. Nästa gång de putsar klipper de ner dem och lämnar då andra remsor. De putsar ner grönmassan i små bitar som får ligga kvar på ytan. Djuprotade grödor är viktigare för att bygga upp jorden än tillförsel av kompost. Djuprotade grödor påverkar jorden på ett betydligt större djup än en inblandning av kompost i ytan gör. Fler olika typer av grödor ger en större variation, ju fler desto bättre. Det minskar trycket av skadegörare. Därför är växtföljden så viktig. 4

Schema över växtföljden på Tolhurst Organic. Foto: Johan Ascard Tunnlar och växthus I den muromgärdade trädgården odlas primörer för tidig skörd som följs av gröngödsling. I det gamla växthuset drar de upp plantor för odlingen på fälten. I tunnlarna odlar de tomater och bladgrönsaker. De odlar fem till sex sorters tomater i olika storlekar, från körsbärstomater till bifftomater. På vintern tillverkar de pastasåser av frysta bifftomater. När tomaterna är 1 m höga sår de in vitklöver och humlelusern som bottengrödor, som får växa vidare under vintern när plantorna rivs ut. Det är viktigt att inte så för tidigt för då konkurrerar bottengrödan för mycket med tomaterna och inte heller för sent då tomatplantorna skuggar för mycket. Bottengrödan får växa vidare över vintern fram till slutet av januari då de sår en första omgång av exempelvis spenat. Bladgrönsaker är en viktig gröda på gården. I tre av tunnlarna odlar de olika typer av blad från februari till november. Det brukar bli tre grödor på ett år. Tunnlarna är 9 m x 33 m. 5

I den 500 år gamla muromgärdade trädgården odlas primörer, bönor, tomater och gurka varvat med blomsterremsor och gröngödsling. Foto: Johan Ascard Stockfree och träfliskompost Gården har varit certifierad stockfree, utan införsel av stallgödsel eller annan påverkan på djur, i 12 år. Det enda material som tillförs gården är wood chips, träflis, som komposteras på platsen. Jordstrukturen är en stor utmaning eftersom jordens innehåll av kol kan vara låg. De komposterar allt material från putsning och bortsortering. Träfliskomposten gör de av beskärningsmaterial som beskärningsfirman tidigare fick betala för att bli av med. Flera lastbilar kommer in varje vecka med träflis. Man ser komposten som ett sätt att sluta kretsloppet mellan stad och land. 6

Komposten som består av färsk träflis och skörderester från odlingen får ligga i 15-18 månader. Foto: Elisabeth Ögren I träflis-komposten ligger ph på 8,5. Träden kommer från marker med ett ph-värde på 7, 5 8. Det är stor variation på vilka trädslag som ingår. Det är viktigt att träfliset är färskt när det läggs i strängar, annars kommer inte processen igång. Det tar längre tid att kompostera tall. De lägger komposten i en limpa som är 1,5 m hög och 4 m bred. De vänder den var tredje till fjärde månad. Kväve är inte problemet i komposten, men det måste finnas svampar och bakterier som kan bryta ner materialet. Det tar cirka ett år innan kvävet blir tillgängligt i komposten. Temperaturen i komposten går upp till 80 C och det tar 15-18 månader innan hela processen är färdig. I tunnlarna läggs upp till 200 kubikmeter kompost per ha vilket motsvara en tjocklek av 20 mm. På fält läggs 50 kubikmeter per ha vilket motsvarar en tjocklek på 5 mm. Det är en liten mängd men ger en stor effekt. De lägger komposten på våren, i april-maj, till den fleråriga gröngödslingen. Då hinner material som inte hunnit omsättas ordentligt brytas ner på jordytan. Den fungerar som jordförbättring och stimulerar mikrolivet i jorden: mykorrhiza, maskar och andra marklevande djur. Daggmaskar Iain menar att det är viktigt att se till hela systemet på en gård. Om en faktor fallerar får det konsekvenser på andra håll i systemet. Iain tar daggmaskar som exempel. Om populationen 7

av daggmaskar går ner får det konsekvenser i form av exempelvis sämre dränering och sämre rotutveckling hos kommande grödor med minskad avkastning som följd. Vilken typ av daggmaskar som finns talar om en hel del om jorden eftersom de har olika uppgifter. Vi kan lära mycket om jorden genom att studera dem. Bok om daggmaskar av Darwin är mycket läsvärd än idag. Vi ska se dem som medarbetare. Om daggmaskarna är glada och friska är jorden frisk. Det är viktigt att studera förändringar som sker i maskförekomst och typer av olika maskar. Det finns mest daggmaskar i jorden under åren med gröngödsling. De minskar oftast i antal ju längre ner i växtföljden man kommer. Daggmaskar skadas av jordbearbetning. På Tolhurst Organic försöker man minska på jordbearbetningen så mycket som möjligt, även för att minska förlusterna av kol. Det är viktigt att stänga systemet. Men det är svårare ju mindre odlingen är. Biodiversitet Iain har kommit fram till att ogräs, skadedjur, sjukdomar och markbördighet inte kan ses som enskilda problem som ska åtgärdas allt ingår i en komplex helhet och är på olika sätt tillgångar. När Iain började odla la han ner mycket tid på att försöka bli av med skadegörare och ogräs. Men med tiden har han istället lärt sig att samarbeta med dem. Visst finns det ekonomiska fördelar att försöka bli av med skadegörare och ogräs, som ökade skördar. Men när skördarna kommer upp på en bra nivå menar Iain att det kan vara svårt att räkna hem ytterligare åtgärder för att bli av med skadegörare och ogräs. Iain har under åren arbetat fram ett koncept han kallar systems approach, som innebär att den biologiska mångfalden är den viktigaste faktorn vid design av odlingssystemet. Konkret så betyder det att olika livsmiljöer skapas för att gynna nyttodjur och att biodiversiteten styr när och vilka åtgärder som sätts in mot skadegörare och ogräs. En mångfald av blommor, träd och buskar karakteriserar gården. Perenna livsmiljöer för nyttodjur som hjälper till med skadedjursbekämpning och pollinering är bland annat: Lähäckar Coppice (skottskog) Skalbaggsåsar Blomsterremsor Oklippta fältkanter De har planterat träd på en del på gården som är väldigt fuktig. Det är 8 olika arter och materialet används som ved. Skottskog av salix används till byggmaterial, staket och ved. Alla gårdar hade sådana planteringar förut, men det dog ut under modern tid. Nu börjar det dock komma tillbaka. De klipper 5 rader varje år och skördar alltså vart femte år. 8

Skalbaggsåsar finns både med annuella arter och perenna som har legat upp emot 20 år, upphöjda eller i marknivå. De flesta skalbaggsåsar är tre till fyra år men en del kan ligga i upp till 20 år och tar cirka 5 % av arealen. De är viktiga också som vindskydd. Man får se upp så att de inte sprider sig i sidled ut på fältet. Det är oftast en blandning av annueller och perenner. Blodklöver och gurkört kan fröa av sig. Det kostar 100 pund att anlägga en skalbaggsås. De perenna är mest produktiva och gynnande. De perenna remsorna består av cirka 20 arter, men det ändras över åren. Sår man 20 arter blir det vanligtvis 10-15 arter som kommer upp och andra arter kommer in från den omgivande naturen. En skalbaggsås som kombineras med en rad jordärtskockor bredvid förhöjer ytterligare effekten och ger mer skydd. När de verkar tillsammans blir effekten större. Om var och en härbärgerar 100 insekter vardera blir det 500 insekter när de samverkar intill varandra. Jordärtskockorna har funnits i 15 år intill blomsterremsan. De bearbetar den varje år så att den håller sig i två rader. De skördar de största och låter de minsta vara kvar som utsäde. P På fälten finns fleråriga blomsterremsor för att gynna naturliga fiender och pollinerare. Foto: Elisabeth Ögren I de annuella remsorna kan de så ut 20 olika arter, men det är kanske bara fem som etablerar sig bra. Remsan blir oftast något annat än man tänkt sig. De sådda fröna är bara till för att fylla ut. Det är svårt att etablera annueller. I naturen så släpper de bara fröna på ytan. När vi brukar och sår jorden och täcker fröna med jord kan det försvåra groningen. Det är viktigt att använda den inhemska floran. Anläggning och skötsel av skalbaggsåsar: Så på hösten Använd en inhemsk artblandning med helst minst 20 arter 9

Välj sammansättning på arter för en lång blomningsperiod Slå vartannat eller vart tredje år och ta bort höet Bekämpa ogräs runt skalbaggsåsen, ca 1 m Observera vilka insekter som finns i skalbaggsåsen för att se om den har effekt! Direkta åtgärder som riktar sig mot skadegörare är bland annat att låta kålväxter stå kvar och blomma efter skörd så att parasitsteklar kan fullborda sin livscykel. Tidigare hade de stora problem med fjärilslarver. Genom att låta kålen blomma kan de hålla kvar parasitsteklar i odlingen hela året. Det har blivit mer och mer parasitsteklar under åren. Kålen får växa hela året och slås av först strax innan den sätter frö, vilket brukar vara under maj månad. Kålen brukas ned varvid en biofumigeringseffekt uppstår. Därefter planterar de purjolök. Blommande kålplantor är värdväxter för parasitsteklar som angriper skadegörare på kål. Foto: Johan Ascard Ogräs bekämpas intensivt när grödorna är små och inte klarar konkurrens, men sedan får ogräsen stå kvar för att öka den biologiska mångfalden. 10

Gröngödsling slås av några gånger per år, och vid varje tillfälle låter de bli att klippa remsor som får fortsätta blomma för att det ska finnas alternativ föda, nektar och pollen till nyttodjuren. Forskning Tolhurst Organic samarbetar med Organic Research Center som utför en rad olika försök. Bland annat har de undersökt hur många vilda arter av blommor det finns på gården. Efter två år visade det sig att det finns 155 arter av vilda blommor under träden i agroforestryplanteringen. De studerar även jordlöpare, hur populationen ändrar sig över tid. Iain tycker att det är viktigt att samarbeta med forskningsstationer. Det ger värdefull information om vad som händer på gården. Han menar att det är viktigt att forskare och odlare arbetar tillsammans. De sortförsök som görs på gården ligger i minst tre år. Det är viktigt att utvärdera en sort under flera år för att få en uppfattning om hur den beter och hur avkastning och smak varierar under olika årsmåner. På Tolhurst Organic testar de alltid nya grödor. Senast flower sprout, en röd blommande brysselkål som kan finnas hos Lindbloms frö. Agroforestry Ett försök med agroforestry, i den här formen alléodling, täcker 10-15 % av gårdens odlingsbara yta. Rader av träd i nord-sydlig riktning, för att ta tillvara på solinstrålningen på bästa sätt, är planterade med 23 meters mellanrum. I raderna är dvärgväxande äppelträd planterade med 15 meters mellanrum, och mellan dem satte man bland annat ek, ask och körsbärsträd. Ekarna ska växa till full storlek. Bottengrödorna är valda för att kunna tolerera skugga och kunna klara konkurrensen från de stora träden. Fem olika bottengrödor testas, en för varje rad: påskliljor, kronärtskocka, blomsterblandning, rabarber och en är lämnad utan åtgärd. De lägger träflis i trädraderna för att förhindra ogräs under de tre första åren efter plantering. De försöker hålla den öppna delen under träden så smal som möjligt. Att öka andelen träd på odlingsmark innebär också att kolinlagringen ökar, vilket minskar den negativa klimatpåverkan genom att mindre koldioxid släpps ut till atmosfären. En annan positiv effekt är att skapa livsmiljöer för nyttodjur. De har ännu inte haft något större problem med sork under marktäcket med träflis. Problemet är större där det växer gräs. Den sork som kommer in i odlingen kommer från det angränsande skogspartiet. 11

Klimatavtryck På gården har gjorts en studie över hur stort klimatavtryck den gör. Om hur man gör en egen analys av sin gårds klimatavtryck kan man läsa mer på www.farmcarbontoolkit.org.uk Där finns också råd och tips vad man kan göra för att minska sina växthusgasutsläpp. Störst andel växthusgasutsläpp från Tolhurst Organic kommer från leveranserna 33 %, och därefter kommer bevattning och byggmaterial. Gröngödslingen står för 11 % av fotavtrycken genom utsläpp av N2O. Men gröngödslingen är också positiv genom att binda kol. Inköp som är yngre än 10 år tas med i beräkningen. Så år med bra intäkter leder ofta till större fotavtryck på grund av att man då gör investeringar i nya maskiner eller annan utrustning. Fotavtrycken ändras därmed mycket mellan åren men det är uppenbart att hur vi odlar får stor påverkan. Ju mer du köper in, desto större blir ditt klimatavtryck. Man har också tittat på carbon sequestration, alltså långtidsinlagring av kol på gården: Ökning av soil organic matter (SOM) 49 % Coppice (skottskog) 24 % Lähäckar 17 % Bevuxna fältkanter 9 % Det som har störst påverkan är att öka humusförekomsten i marken, och sedan kommer att plantera vedartat material, men det är också viktigt att lämna några områden orörda. Rödklöver som gröngödsling med oputsade stråk för att gynna nyttodjur. Foto: Johan Ascard 12