Kommunikationsplan. Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning 2014-08-04



Relevanta dokument
Kommunikativ plattform

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

Kommunikativ plattform Antagen

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Välkommen till hearing med

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Status. Kvalitet. Matchning

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

Klicka här för att ändra format

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

Klicka här för att ändra format. Teknikcollege blir det vi gör tillsammans Sveriges största samverkansplattform för kommuner, skolor och företag

Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige

Teknik och innovationer

Verksamhetsplan 2019

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Kommunikationsplan för VO-College Gävleborg

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kronoberg

TEKNIKCOLLEGE NORRBOTTEN. Utvecklad samverkan för status, kvalitét och matchning

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

April Sverige! Nyhetsbrev. kanske är. agera för. för att bedriva en

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Katja Kamila

Nyhetsbrev november 2015

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Dnr RUN Detta beslut har fattats av Regionutvecklingsnämnden.

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Plan för näringsliv och arbete

Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016

Anteckningar från mötet med det regionala Teknikcollegerådet inom GR

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan

Vad är Teknikcollege?

Verksamhetsberättelse 2017, Vård-och omsorgscollege i Luleå

IKEM Kompetensförsörjning

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Teknikcollege kriterier. Beslutade på styrelsemöte

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Kommunikationsplan för Teknisknaturvetenskapliga

Teknikcollege svaret på teknikföretagens framtida behov

1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform:

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Adela Martinovic, kanslichef Riksföreningen Teknikcollege Sverige

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Plan för kriskommunikation

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Kommunikationsplan för teknisknaturvetenskapliga

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Utredningsmaterial. Strömbackaskolan Delprojekt: 3.1 Näringsliv/Arbetsmarknad

4 årsprogrammen. Barn- och fritidsprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet. Typ av program: Yrkesprogram

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Samverkan Skola - Arbetsliv

Smart Industri. - ett projekt för strategisk kompetensförsörjning.

Resan med Teknikcollege i Göteborgsregionen. Bengt Forsling, IF Metall

Industrirådets aktiva medlemsorganisationer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Klicka här för att ändra format Teknikcolleg e FILM

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

FLER YRKESLÄRARE BÖR UPPMÄRKSAMMAS.

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

ÖREBRO FÄLTRITTKLUBBS VARUMÄRKESPLATTFORM

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

DIN INBJUDAN TILL ÅRETS RIKSKONFERENS 2018 TEMA: ATTRAKTION

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Transkript:

Kommunikationsplan Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning 2014-08-04

Innehåll 1. Övergripande kommunikationsstrategi... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Kommunikationen ska stödja projektets mål... 2 1.2.1 Kvalitativa mål... 2 1.2.2 Kvantitativa mål... 3 1.3 Kärnvärden... 3 1.4 Målgrupper... 4 1.4.1 Primära målgrupper... 4 1.4.2 Sekundära målgrupper... 4 1.5 Prioriterade kanaler... 5 1.5.1 Webb... 5 1.5.2 Evenemang... 6 1.5.3 Informationsmaterial (tryckt, digitalt)... 6 1.5.4 Nyhetsbrev/mail... 6 1.5.5 Media... 6 1.5.6 Sociala medier... 6 1.5.7 Talespersoner/personliga möten... 6 1.6 Budskap... 7 1.7 Bilder... 7 1.8 Uppföljning... 8 2. Handlingsplan... 9 2.1 Målstyrning... 9 2.2 Bilagor... 10 1

Detta dokument innehåller två delar. En övergripande kommunikationsstrategi (sid 2-8) som behandlar informationsarbetets syfte och övergripande mål samt en handlingsplan som är ett arbetsmaterial som kommer att förändras och uppdateras över tid. De övergripande riktlinjerna gäller för all kommunikationsverksamhet i Teknikcollege Norrbotten och berör samtliga som är delaktiga i projektets utförande. Handlingsplanen är ett arbetsdokument för informationsansvarige och projektets ledning. 1. Övergripande kommunikationsstrategi 1.1 Bakgrund För att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer, har Industrirådet tillsammans engagerat sig för att utveckla Teknikcollege. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar kan certifieras. Bakom konceptet står Industrirådets följande medlemmar: Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Innovations- och kemiindustrierna, GS Facket, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Dessa organisationer är de som driver Teknikcollegekonceptet tillsammans med certifierade regioner. 2011 etablerades Teknikcollege Norrbotten, som innefattar Industritekniska programmet, Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet inriktning Automation, vid de kommunala gymnasieskolorna i Piteå och Luleå. Hösten 2013 beviljades regionala utvecklingsmedel projektet Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning som har visionen att Teknikcollege Norrbotten blir en samlande kraft för Norrbottens industri- och teknikutbildningar för att möta den ökade efterfrågan från industrin. Det här dokumentet är en kommunikationsplan för projektet. 1.2 Kommunikationen ska stödja projektets mål Projektets kommunikationsarbete har ett enda syfte och det är att stödja projektets mål. Det görs på två nivåer: dels övergripande genom ökad kännedom, och dels med specifika handlingar som stödjer enskilda mål och aktiviteter. Projektets mål är: 1.2.1 Kvalitativa mål Att utveckla samverkan mellan näringsliv och utbildningssektorn Att öka intresset hos länets små och medelstora industriföretag att samverka med Teknikcollege Norrbotten Att i samverkan med vuxenutbildningen verka för att erbjuda vuxna teknisk utbildning på gymnasienivå 2

Etablera samarbeten med övriga Teknikcollege och andra utbildningsaktörer i norra Sverige med särskilt fokus på att öka företagens engagemang. Att certifiera vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar samt initiera fler eftergymnasiala teknikutbildningar Arbeta fram en T4-utbildning (fjärde året på Teknikprogrammet) inom Teknikcollege Norrbotten, med en eller flera inriktningar 1.2.2 Kvantitativa mål Att Kalix, Boden och Älvsbyn ansluter sig till Teknikcollege Norrbotten och certifierar sina teknik- och industriutbildningar Att 10 st. små och medelstora företag per kommun har engagerats i arbetet med Teknikcollege Att under projekttiden verka för minst en Yh-ansökan med teknisk inriktning Att i samverkan med Lapplandskommunalförbund, LKF verka för minst en eftergymnasial utbildning med teknisk inriktning Att öka andelen ungdomar som väljer Teknikcollegeutbildningar vid gymnasieskolorna. Vid projektets utgång har andelen ungdomar som väljer Teknikcollegeprogram ökat med 25 % 1 Att öka andelen tjejer som väljer Teknikcollegeutbildningar. Vid projektets utgång har andelen flickor inom gymnasiets Teknikcollegeprogram ökat med 25 % 2 Att andelen elever inom de Teknikcollegecertifierade gymnasieprogrammen som driver UFföretag har ökat med 25 % 3 Att andel yrkeselever som vid avslutad utbildning har nått grundläggande högskolebehörighet ska vara minst 50 % 4 Ökad kännedom underlättar kontakter med samtliga målgrupper och ökar möjligheterna att nå specifika mål. Det är lättare att skapa samverkan och driva frågor och projekt om omgivningen vet vad Teknikcollege Norrbotten är och står för. För enskilda aktiviteter kan kommunikation vara ett stöd för att underlätta det vi vill genomföra. På så sätt är kommunikation ett operativt verktyg. 1.3 Kärnvärden Detta är vad målgruppen bör känna/tycka om Teknikcollege efter att ha tagit del av informationsmaterial och dylikt. Kärnvärden ska inte vara explicita i materialet utan ska genomsyra det som görs. Kvalité Teknikcollege erbjuder utbildningar som leder till anställningsbarhet och antagningsbarhet inom teknik och industriteknik. Utbildningarna är kvalitetsäkrade av Industrirådet för att möta industrins behov och efterfrågan. Man formar självständiga individer och erbjuder en stimulerande skolmiljö. 3

Dynamik Teknikcollege följer med sin tid och förändring är något självklart. Utbildningsanordnarna ger de studerande redskapen att själva forma sin framtid, att ta ansvar och utvecklas. Ödmjukhet Utbildningsanordnaren respekterar de studerande och tror på deras förmågor. Teknikcollege stärker och utvecklar individen. 1.4 Målgrupper 1.4.1 Primära målgrupper Små och medelstora industriföretag i Norrbotten (i samarbete med de stora företagen) Projektet ska arbeta med att öka företagens synlighet och engagemang i gymnasieskolans Teknikcollegeprogram. Företagens konkreta inflytande i utbildningarnas innehåll ska stärkas. I projektet ska fler företag engageras på olika nivåer i Teknikcollegeutbildningarna. Målgruppsföretag är företag inom teknikbranscherna i Norrbotten med koppling till befintliga och framtida Teknikcollegeprogram. Elever inom Teknikcollege Norrbotten Företagen behöver stärka närvaron och engagemanget i skolan så att eleverna får en förståelse för branschen som väntar efter avslutade studier. Vidare är det viktigt att eleverna får en förståelse för de krav och förväntningar som finns när de ska ut i arbete. I nuläget finns tre certifierade gymnasieutbildningar inom Teknikcollege Norrbotten fördelade på två gymnasieskolor: Industritekniska programmet (Piteå, Luleå och Kalix) Teknikprogrammet (Piteå, Luleå, Kalix och Boden) El- och energiprogrammet inriktning Automation (Piteå) Det totala antalet elever uppgår i dagsläget till ca 500 (uppdateras med hänsyn till att Boden och Kalix ingår i Teknikcollege) Samverkan med universitet och högskola ska stärkas. Genom att informera om tillgängliga utbildningsalternativ och även möjligheterna till framtida arbete är förhoppningen att fler elever väljer att studera vidare inom tekniska utbildningar. 1.4.2 Sekundära målgrupper Lärare inom Teknikcollege Norrbotten Projektet ska genom olika aktiviteter öka samarbetet mellan samverkansföretagen och lärare vid Teknikcollegeprogrammen. Aktiviteterna syftar till att öka kunskapen hos alla lärare vad gäller teknik- och industribranscherna och det regionala näringslivet samt yrkesmöjligheter för eleverna. För yrkeslärarna behövs gemensam kompetensutveckling med företagens personal för att kunna följa med i den tekniska utvecklingen. I målgruppen ingår också lärare inom tekniska utbildningar i Norrbotten som vid projektets start inte ingår till Teknikcollege Norrbotten. 4

Studie- och yrkesvägledare i Norrbotten Studie- och yrkesvägledare är viktiga kanaler för att sprida information om arbete inom teknik- och industribranscherna i Norrbotten. Projektet ska genomföra aktiviteter för att höja kompetensen hos studie- och yrkesvägledare vad gäller utvecklingen av teknik- och industribranscherna i Norrbotten och de yrkesmöjligheter som finns hos industriföretag i norr. Lärare på grundskolan Lärare i grundskolan som undervisar i matematik, teknik och naturvetenskap har mycket att vinna på en starkare koppling till verksamheter, yrken och karriärmöjligheter i teknikinriktade företag. Kunskap om företag, relevanta yrken och karriärvägar är efterfrågad i skolorna. Detta är utgångspunkten för lärarsatsningen Matena en fortbildning som bygger på samverkan mellan lärare i högstadiet och lokala teknikinriktade företag. Genom fortbildning och nätverksbyggande uppnår vi en aktiv och meningsfull samverkan mellan lärare i grundskolan och lokala teknikinriktade företag. Elever/föräldrar på grundskolan Grundskolans elever ska genom olika aktiviteter få en ökad kunskap om utbildningsvägar och yrken inom teknik- och industrisektorn. Det behövs insatser för att väcka intresse och nyfikenhet för teknik. Särskilda insatser ska göras för att fler flickor ska söka sig till tekniska utbildningar, t.ex. genom feriejobb inom teknik för flickor i högstadieåldern. Företagen är huvudaktörer i detta arbete. Det är också viktigt med riktade informationsinsatser till föräldrar. 1.5 Prioriterade kanaler Eftersom projektet har flera olika målgrupper och målgrupperna i sig är heterogena kommer ett antal olika kanaler att användas i kommunikationsarbetet. För de målgrupper där namnoch kontaktuppgifter finns ska vi upprätta/uppdatera kontaktregister och eftersträva direktkontakt. Till exempel vid olika typer av evenemang, utbildningar, möten och adresserade utskick (fysiska och elektroniska). Webben ska användas som ett skyltfönster för nyfikna och som stöd för olika aktiviteter. Genom att arbeta med media och större event når vi även sekundära målgrupper. 1.5.1 Webb Teknikcollege Norrbottens webb ska ha tre syften. Den ska effektivt förmedla en positiv bild av Teknikcollege Norrbotten och de värden som Teknikcollege står för, den ska effektivt ge information till olika målgrupper som vill veta mer om Teknikcollege och vara en samlingsplats för aktiviteter i projektet. Webben är en av de viktigaste kanalerna i projektets kommunikationsarbete Webbadress: www.teknikcollege.se/norrbotten. Prioriterade aktiviteter för 2013-2014 är: Göra löpande uppdateringar för att hålla liv i sidan Se över/anpassa webben så att den tilltalar samtliga målgrupper Se till att webbadressen finns med i allt informationsmaterial Löpande uppdateringar av webben sker enligt rådande arbetsupplägg. 5

1.5.2 Evenemang Evenemang, seminarier och konferenser är viktiga kanaler för att sprida kunskap om Teknikcollege Norrbottens verksamhet. Genom att arrangera relevanta event och seminarier kan vi förmedla information om projektet till valda målgrupper. Vi ska också sträva efter att av andra då detta är ett enkelt, billigt och slagkraftigt sätt att nå ut till primära och sekundära målgrupper. 1.5.3 Informationsmaterial (tryckt, digitalt) Informationsmaterial av olika slag kan vara användbart som stöd vid andra informationsaktiviteter, t.ex. roll-up, film, broschyrer och visitkort. Projektet ska se över befintligt material och producera nytt material när behov föreligger. 1.5.4 Nyhetsbrev/mail Information om projektet ska finnas med i samtliga av IUC Norrbottens nyhetsbrev, som skickas ut ca 4ggr/år. Se över adressregister så att lärare (och elever) finns med på sändlistan. 1.5.5 Media Projektet ska eftersträva en god relation med lokal media och aktivt arbeta för att bli en naturlig referens för frågor om utbildning, framtidsyrken och samarbeten skola/näringsliv. Genom att bjuda in till olika event och tipsa om nyheter ska kännedomen om projektet och vad Teknikcollege Norrbotten står för öka, vilket underlättar för att nå projektets mål. 1.5.6 Sociala medier Sociala media (Facebook, Twitter, Instagram mm.) kan vara värdefulla att använda sig av i vissa situationer. Projektet ska genomföra en översyn av vilka sociala medier som kan aktuella. 1.5.7 Talespersoner/personliga möten Alla som på något sätt arbetar för IUC Norrbotten (medarbetare och ledning) förväntas kunna tala för projektet Teknikcollege på en allmän nivå, känna till fördelarna med Teknikcollege och veta hur företagen kan vara delaktiga i projektet. IUCs talespersoner skall löpande få uppdaterad information om projektet av projektledarna. Alla som arbetar för Teknikcollege Norrbotten inom skolan förväntas kunna tala för projektet Teknikcollege på en allmän nivå, känna till fördelarna med Teknikcollege och veta hur eleverna kan vara delaktiga i projektet. I övrigt är det projektledarna som är projektets ansikte utåt och den som vi hänvisar till för frågor som rör projektet. Detta dels för att de förväntas ha bäst kunskap om projektet, men också för att underlätta för omvärlden genom att en och samma person syns. Det underlättar också för oss att nå ut i media. Projektets informationsansvariga kan vid aktuella fall fungera som en första instans och hantera förfrågningar och hänvisa till rätt person. 6

1.6 Budskap Innehållet, vad vi väljer att kommunicera styrs av våra huvudbudskap och specifikt informationstillfälle. De övergripande budskap Teknikcollege Norrbotten vill nå ut med och som all kommunikation ska relatera till är: Industrin är en plats för alla Teknikcollege ger teknikutbildning för dagens och framtidens industri Teknikcollege skapar bra förutsättningar (för elever och företag) Teknikcollege Norrbotten är en länsövergripande satsning för kompetensförsörjning Detta skall vara i linje med Teknikcollege Sveriges övergripande budskap: Verklighetsnära Teknikcollege har ett nära samarbete med företagen, man gör de studerande anställningsbara och antagningsbara och utbildningen påminner på många sätt om en vanlig arbetsplats. De regionala företagen har en nyckelroll, de är delaktiga i såväl styrningen av utbildningarnas inriktning som utformningen av själva innehållet. Inom Teknikcollege varvas teori med praktik och de praktiska övningarna handlar inte bara om att lära sig hantera vissa maskiner, utan även om gruppdynamik, projektarbeten och arbetsplatsförlagt lärande. Entreprenörskap I ordet ligger det faktum att man utvecklar och stimulerar de studerande att bli självständiga individer både som anställda och egna företagare. I entreprenörskap ligger också ett stort mått av positivitet, framåtanda, initiativkraft och förändringsvilja. Personlig utveckling Som studerande inom Teknikcollege blir man sedd som individ. Teknikcollege vill ta vara på den resurs som varje studerande faktiskt är. Att vägleda till självständiga studerande är ett av de främsta målen med satsningen på utbildningen. Därför är en grundläggande respekt för och tro på de studerandes förmågor en självklarhet inom Teknikcollege. Öppnar dörrar Teknikcollege erbjuder breda möjligheter för sina studerande. Man blir anställningsbar, antagningsbar eller kan starta eget. Dessutom erbjuder kontakterna med företagen att man kan bygga upp ett viktigt nätverk för framtiden. Tillsammans En viktig framgångsfaktor inom Teknikcollege är samverkan mellan teknik- och industriföretag, utbildningsanordnare och kommuner. Dessa samverkar och arbetar gemensamt för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. 1.7 Bilder Projektet har ett uttalat mål att öka andelen tjejer som väljer Teknikcollegeutbildningar. Därför måste allt informationsmaterial som produceras särskilt tilltala flickor. Projektet ska sträva efter att synliggöra flickor i industrin och i utbildningsmiljöer genom att aktivt välja bilder där 7

flickor finns med. På så sätt kan vi visualisera en framtidsvision där det är lika många flickor som pojkar som söker sig till utbildningar inom Teknikcollege. Målet är att materialet skall visa 60 % flickor och 40 % pojkar. Teknikcollege Sveriges bildbank kan nyttjas via. 1.8 Uppföljning Kommunikationsplanen uppdateras årligen och godkänns formellt av styrgruppen för projektet. Vid varje styrgruppsmöte (x ggr/år) lämnar informationsansvarig en rapport om vilka steg som tagits för att komma närmare de långsiktiga målen för kommunikation (ovan) och vad som kommer att genomföras den närmsta tiden. Planen uppdateras/revideras 1ggr/år. 8