SwabCap Omniflush med SwabCap

Relevanta dokument
Slutet mot VRI vid intravenös åtkomst Ett säkert skydd mot vårdrelaterade infektioner för dig och dina patienter

bionector Neutralt avslut, Split Septum

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Scrub the hub en förbisedd rutin för att förebygga sepsis Svenska Hygienpriset Umeå 11 mars 2014 Andreas Ohlin Barnkliniken USÖ

Minskar infektionsrisken vid alla accesspunkter

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Portfria perifera venkatetrar

Handhygienens betydelse

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

New multicath & multistar. Starka produkter för sköra patienter

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

HTA-enheten CAMTÖ. Desinfektion av injektionsportar en systematisk översikt kring optimal tidsåtgång. HTA-rapport 2017:09

Handhygienens betydelse

BIP Central Venous Catheter

Vårdrelaterade infektioner

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

BIP Central Venous Catheter

När är det dags för IVA? Magnus Brink Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Kan vi sätta och använda perifera venkatetrar med vetenskapligt stöd?

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

Kateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Viktigt med handhygien

Vilken fortbildning är r effektiv?

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Kodning av sepsis enligt ett nytt synsätt. Infektion Biokemiskt påvisad sepsis ( äkta SIRS?) Fysiologiskt påvisad Sepsis (SIRS)

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

3M Cavilon Hudskyddsprodukter. Enkänsligfrågasomhanterasmedomsorg. En känslig fråga. som hanteras. med omsorg

Rätt klädd på jobbet

Produktsortiment Individuella produkter som förenklar munvården steg för steg

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Postoperativa sårinfektioner

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Användning av midlinekateter i hemsjukvård

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Buttonholetekniken i vardagen. Frida Fondelius Accesskoordinator Sektionen för njurmedicin Skånes universitetssjukhus Malmö

Normotermisystem Att synliggöra den vitala kärntemperaturen.

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa.

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

Preventing Infections Related to Central Venous and Arterial Catheters

BIP Endotracheal Tube

Kontamineringsrisk. -vid användning av flergångsmanschetter

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke?

VRI Vårdrelaterade infektioner

Clostridium difficile i sjukvården

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Dagordning Stramamöte

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs

Var kommer handskar ifrån?

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

presenterar den nya with people in mind

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Transkript:

SwabCap Omniflush med SwabCap Enkel barriär mot kontamination vid intravenös åtkomst NYTT Passiv desinfektion av nålfria, avtorkbara injektionsventiler

Kateterrelaterade infektioner Klinisk miljö Intraluminell kolonisering i en injektionsventil är den vanligaste orsaken till kateterinfektioner efter den första veckan med kateter 1,2 Bristande manuell desinfektion av intravenösa kopplingar ökar risken för infektioner i blodet eftersom mikroorganismer kan tränga in i det intravenösa systemets lumen och bilda en infektionsorsakande biofilm, som i sin tur främjar infektioner. 3 Infektioner kan uppträda lokalt (t.ex. infektioner vid kateterns ingångsställe) eller systemiskt om patogener når den systemiska cirkulationen (med konsekvenser som exempelvis septikemi, sepsis och septisk chock) eller följer med blodströmmen till organ eller extremiteter och orsakar organinfektion, organsvikt, endokardit eller osteomyelit, som kan leda till amputation. 4,5 Mortaliteten vid blodinfektioner har konstaterats vara 10 25 % och vid septisk chock var den så hög som 40 60 %. 6 Blodinfektioner kan således orsaka dödsfall och vara förenade med höga kostnader. I en studie som utvärderade utfallet av kateterrelaterade infektioner hos kritiskt sjuka patienter fann Rello et al. att sjukhusvistelsen förlängdes med 19,6 dagar för de överlevande. Detta ökade kostnaden med 3,124 euro per episod av kateterrelaterad infektion baserat enbart på de extra vårddagarna, dvs. utan hänsyn till kostnaderna för diagnostik och behandling. 7 Kliniska utfall och kostnader för kateterrelaterade blodinfektioner (CRBSI) på intensivvårdsavdelningar i fyra europeiska länder (Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien) 8 1,12 4,2 fall av CRBSI per 1 000 kateterdagar 1 000 1 584 dödsfall per år 15 960 201 600 vårddagar på IVA orsakade av CRBSI 35,9 163,9 miljoner euro i associerade kostnader Längre sjukhusvistelse ökar inte bara de direkta kostnaderna för patienter och betalare utan även de indirekta kostnaderna för förlorad arbetstid. Behovet av isolering, ytterligare laboratorieundersökningar och andra diagnostiska tester ökar kostnaderna ytterligare. Enligt en systematisk litteraturgenomgång för åren 1990 2000 var den genomsnittliga sjukhuskostnaden för blodinfektioner 36 441 USD (beräknad med en kontrollpatientgrupp och med hänsyn endast till de kostnader som var ett direkt resultat av blodinfektionen). 9 CRBSI är ett allvarligt problem inom vården som innebär en betydande medicinsk och ekonomisk börda för sjukvårdssystemen. Patogener på kontaminerade kopplingar kan komma in i blodet och orsaka en CRBSI

Bristfällig manuell desinfektion ger ökad infektionsfrekvens Salgado et al. rapporterade att infektionsfrekvensen ökade efter införandet av nålfria mekaniska injektionsventiler och att en satsning på intensiv personalutbildning om korrekt desinfektion och användning inte förbättrade infektionsfrekvensen till den nivå som rådde före införandet av nålfria ventiler. 10 Potentiella riskfaktorer för blodinfektioner i samband med nålfria, avtorkbara injektionsventiler är: 11 Under normal användning kan små mängder bakterier kontaminera injektionsventilen. Om dessa organismer förökar sig kan de infunderas vid nästa användningstillfälle. Det kan hända att vårdpersonalen inte rengör ventilens svåråtkomliga ytor tillräckligt noga före användning, med kontamination av vätskebanan som följd. Det går inte att komma åt att desinfektera utrymmet runt ventilkolven, vilket kan leda till kontamination av vätskebanan. I infektionsförebyggande syfte föreskriver sjukhusrutiner vanligen att injektionsventiler ska tvättas med isopropylalkohol, eller liknande desinfektionsmedel, med en nedåtriktad vridrörelse i 15 sekunder och att spriten sedan ska få torka i minst 15 sekunder innan ventilen används. Det är av avgörande vikt att riktlinjerna för desinfektion av injektionsventiler/kopplingar/portar följs eftersom ungefär hälften av sådana kateterkomponenter är koloniserade under de förhållanden som råder vid rutinvård. 12,13 Avvikelser från korrekt desinfektionsteknik av injektionsventiler är emellertid vanligt förekommande. 14 Studier av faktisk omvårdnadspraxis har funnit att upp till 56 % av sjuksköterskorna inte anser att det är nödvändigt att desinficera injektionsventiler före användning. 15 En studie som AVATAR-gruppen (Alliance for Vascular Access Teaching and Research) utförde 2014 för att undersöka hur rutinerna för aseptisk spolning vid perifer venåtkomst följs, konstaterade att efterlevnaden av rutinerna för desinfektion (föreskrivet antal sekunder för desinfektion) var 0 %! 16 Risken för brister vid manuell desinfektion är stor! Brister vid desinfektion av injektionsventilen ökar risken för blodinfektioner! Det finns inget sätt att mäta efterlevnaden av riktlinjer för desinfektion av injektionsventiler!

SwabCap Passiv desinfektion och fysisk barriär mot korskontaminering SwabCap Desinfektionspropp med svamp innehållande 70 % isopropylalkohol (IPA) ämnad för desinficering av injektionsventiler SwabCap ger aseptisk åtkomst och passiv desinfektion och skyddar därmed nålfria, avtorkbara injektionsventiler från patogener som kan orsaka infektion.17 När en steril SwabCap skruvas på ventilen pressas svampen ihop så att ventilens ovansida och gängor blöts med 70 % IPA. SwabCap håller ventiinom 5 minuter har proppen dödat alla patogener.17 lens yta desinficerad i upp till 7 dagar om den Proppen sitter kvar på plats till dess att injektionssitter kvar på plats ventilen ska användas nästa gång och skyddar den mot kontaminering via beröring och luft. SwabCap är skonsam mot patientens hud. När proppen har tagits bort är ventilen klar att användas. Ingen ytterligare desinfektion behövs! SwabCap är endast avsedd för engångsbruk. Propp Partikelfri svamp innehållande 70 % IPA 70 % IPA desinficerar gängorna

SWAB SWAB Omniflush med SwabCap Den enda förfyllda flushsprutan med integrerad desinfektionspropp Det bästa av båda teknikerna: Omniflush med SwabCap, 2 i 1! Kombinationen flushspruta + SwabCap förbättrar efterlevnaden av riktlinjerna eftersom vårdpersonalen har proppen omedelbart till hands när den behövs. 21 Tack vare den sterila förpackningen kan SwabCap skruvas på injektionsventilen med beröringsfri aseptisk teknik. Korskontaminering undviks! SwabCap 1 2 3 Fördelar för patienten, sjuksköterskan och sjukhuset Passiv, kontinuerlig desinfektion av injektionsventilens ovansida och gängor. Skydd mot kontaminering via beröring och luft. Förenklad och standardiserad desinfektionsteknik sparar skötersketid. Underlättar efterlevnad av riktlinjer för desinficering. Efterlevnaden av riktlinjer för desinficering blir synlig och mätbar. Sprutkolvens konstruktion gör det möjligt att ta bort SwabCap och spara proppen för senare användning om den inte behövs omedelbart. 1 2 SHEA (Society for Healthcare Epidemiology of America) har i 2014 års uppdatering av Strategies to Prevent CLA- BIs in Acute Care Hospitals infört en rekommendation om att anslutningar ska täckas med ett antiseptiskt skydd för injektionsventiler/kopplingar/portar. Evidensen för denna rekommendation bedömdes vara av grad 1 (= hög evidenskvalitet). 25 Olika studier har bekräftat att SwabCap ökade efterlevnaden av sjukhusens riktlinjer för desinfektion, förbättrade centrala kvalitetsindikatorer och sänkte de associerade kostnaderna. Studierna drog slutsatsen att användning av desinfektionsproppar bör ingå i bästa metoder och i sjukhusens riktlinjer om underhåll. 18,19,20,21,22,23,24

Produktbeskrivning Antal Avd. fp Volym Artikelnr. SwabCap desinfektionshatt med 70 % IPA 200 - Omniflush med SwabCap 10 ml 100 10 ml 0,9 % natriumklorid (NaCl) EM-3513576SC Omniflush med SwabCap 5 ml 100 5 ml 0,9 % natriumklorid (NaCl) EM-3513575SC Omniflush med SwabCap 3 ml 100 3 ml 0,9 % natriumklorid (NaCl) EM-3513572SC EM-SCXT3 Referenser 1. Raad I, Costerton W, Sabharwal U, Sacilowski M, Anaissie E, Bodey GP. Ultra-structural analysis of indwelling vascular catheters: a quantitative relationship between luminal colonization and duration of placement. J Infect Dis 1993; 168:400-407 2. Safdar N, Maki DG. The pathogenesis of catheter-related bloodstream infection with noncuffed shortterm central venous catheters. Intensive Care Med 2004; 30:62-67 3. Ryder MA. Catheter-related infections: it s all about biofilm. Top Advanced Pract Nurs ej. 2005; 3 4. Uslusoy E, Mete S. Predisposing factors to phlebitis in patients with peripheral intravenous catheters: a descriptive study. J Am Acad Nurse Pract. 2008; 20(4):172-80 5. Bouchoucha et al., Deep venous thrombosis associated with acute hematogenous osteomyelitis in children. Orthop Traumatol Surg Res. 2010 Dec; 96(8):890-3, Boucher 2010 6. Hanberger H, Walther S, Leone M, Barie PS, Rello J, Lipman J, Marshall JC, Anzueto A, Sakr Y, Pickkers P, Felleiter P, Engoren M, Vincent JL. EPIC II Group of Investigators. Increased mortality associated with meticillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) infection in the Intensive Care Unit: results from the EPIC II study. Int J Antimicrob Agents, 2011 Oct; 38(4):331-5 7. Rello J, Ochagavia A, Sabanes E, Roque M, Mariscal D, Reynaga E, Valles J. Evaluation of outcome of intravenous catheter-related infections in critically iii patients. Am J Respir Crit Care Med 2000; (162):1027 1030 8. Tacconelli E et al., Epidemiology, medical outcomes and costs of catheter-related bloodstream infections in intensive care units of four European countries: literature- and registry-based estimates. J Hosp Infect (2009), doi:10.1016/j.jhin.2008.12.012 9. Stone PW, Larson E, Kawar LN. A systematic audit of economic evidence linking nosocomial infections and infection control interventions: 1990-2000. Am J Infect Control 2002; 30:145-52 10. Salgado CD, Chinnes L, Paczesny TH, Cantey JR. Increased rate of catheter related bloodstream infection associated with use of a needleless mechanical valve device at a long-term acute care hospital. Infect Control Hosp Epidemiol 2007; 28:684-8 11. W Jarvis, M D. Increased central venous catheter-associated bloodstream infection rates temporally associated with changing from a split septum to a luer access mechanical valve needleless device: a nation-wide outbreak? CHCA Meeting, Chicago, IL Sept. 24, 2005 12. Casey AL, Worthington T, Lambert PA, Quinn D, Faroqui MH, Elliott TS. A randomized, prospective clinical trial to assess the potential infection risk associated with the PosiFlow needleless connector. J Hosp Infect 2003; 54(4):288 293 13. Rupp ME, Yu S, Huerta T, et al., Adequate disinfection of a split-septum needleless intravascular connector with a 5-second alcohol scrub. Infect Control Hosp Epidemiol 2012; 33(7):661 665 14. Moureau N, Dawson RB. Keeping needleless connectors clean, part 1. Nursing. 2010; 40(5):18-19 15. Hadaway L. Intermittent intravenous administration sets: survey of current practices. J Vasc Access. 2007; 12(3):143-147 16. Samantha Keogh et al., A time and motion study of peripheral venous catheter flushing practice using manually prepared and pre-filled flush syringes. Journal of Infusion Nursing, Volume 37, No. 2: 96-101, 2014 17. Moureau N. Passive disinfection / protection cap effectively disinfects swabbable luer access valves / needleless connectors. Poster session presented at the 2010 annual meeting of the Association for Vascular Access (AVA), National Harbor, MD 18. Michelle DeVries et al., Reducing bloodstream infection risk in central and peripheral intravenous lines: initial data on passive intravenous connector disinfection. Journal of Vascular Access, Volume 19, No. 2: 87-93, 2014 19. Marc-Oliver Wright MT (ASCP) et al., Continuous passive disinfection of catheter hubs prevents contamination and bloodstream infection. American Journal of Infection Control, Volume 41, No. 1: 33-38, 2013 20. Cap the Connector: Save the Patient by Dr. Gregory Schears. Poster presented at AVA 2011, 25th Annual Scientific Meeting 21. Use of disinfectin cap / flush syringe combination to address bloodstream infection and related issues by Hector Contreras. Poster presented at AVA 2012, Annual Scientific Meeting 22. Integrated delivery system of disinfection cap and flush syringe, plus staff education, reduce bloodstream infections and treatment costs by Saungi McCalla Poster presented at AVA 2012, Annual Scientific Meeting 23. It takes a village to prevent central venous catheter infections and promote safety of patients by Barbara Bor. Poster presented at AVA 2012, Annual Scientific Meeting 24. Improving IV connector disinfection by using human factors engineering to identify effective, nurse-friendly solutions by Patricia Rosa. Poster presented at APIC, 40th Annual Conference 25. Strategies to prevent central line associated bloodstream infections in acute care hospitals: 2014 Update by Jonas Marschall, MD. Infection Control and Hospital Epidemiology July 2014, Vol. 35, No. 7: 753-771 Detaljerad information för sjukvårdspersonal Microbiological Contamination Risk Prevention in Infusion Therapy För mer information om riskprevention vid infu sionsterapi, gå till: www.safeinfu MicrobiologicalContamination_6069094_CC.indd 1 siontherapy.c ontherapy.com www.safeinfusi om 23.10.13 09:29 B. Braun Medical AB Hospital Care Box 110, 182 12 Danderyd Sverige Tel +46(0)8 634 34 00 www.bbraun.se info.sverige@bbraun.com order.sverige@bbraun.com