Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens skola och Amsbergs skola läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 4 2.3. Personal... 4 2.3.1. Kompetens... 4 2.3.2. Täthet... 4 2.4. Analys av förutsättningarna... 4 3. Måluppfyllelse och resultat... 5 3.1. Betygsförändringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1.1. Risker... 6 3.2. Nationella provresultat... 8 3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg. Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3. Analys av elevernas resultat... 8 4. Socialt klimat... 8 4.1. Inkludering... 8 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4. Analys av det sociala klimatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden... 9 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... 9 6. Slutsatser... 10 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 11 6.1.1. Förbättringsområde/namn/... 11 6.1.2. Förbättringsområde/namn/... 12 6.1.3. Förbättringsområde/namn/... 13 7. Bilagor... 13 Dokument1 2 (13)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning Under 2015 genomlystes verksamheten genom PRIO. Detta har då legat till grunden för förbättringsarbetet. Tjänsten som biträdande rektor har inte varit tillsatt hela verksamhetsåret. Elevundelag Enligt statistik från SIRIS Skolverket. Amsberg. Läsåret 2013/2014 57 elever åk 1-5. För läsåret 13/14 saknas förskolleklassens elevunderlag. Läsåret 2015/2016 10 elever förkolsklass och åk 1-3 38 elever. Totalt 48 elever. Läsåret 2016/2017 Antal elever f-åk 4 är det 56 elever. Kvarnsveden Läsåret 2013/14 Förskoleklass 55 elever. 315 elever åk 1-6 Totalt: 370 Läsåret 2015/2016 Förskoleelever 60 369 elever åk 1-6 Varav 5 nyanlända elever. Totalt:429 Läsåret 2016/2017 Antal elever F-åk 6 är det 450 elever på Kvarnsvedensskola varav 5 ytterligare nyanlända elever. Totalt: 450 Lokaler Behovet av flera lokaler för att utveckla olika lärmiljöer saknas. 3 (13)
2.2. Organisation 2.3. Personal 2.3.1. Kompetens Amsberg 2,5 lärare varav en obehörig. Kvarnsveden 26,0 lärare var av tre obehörig. Skolan har legitimerade lärare för alla ämnen. Det har varit svårare att rekrytera behöriga lärare inför läsåret. Skolorna har haft tillgång till skolsköterska, kurator, skolläkare och skolpsykolog under läsåret. 2.3.2. Täthet Amsberg lärare 2,5 antal elever 48= 19.2 Kvarnsveden 26,0 antal elever 429 = 16.5 2.4. Analys av förutsättningarna Elevernas lärande och trygghet Elevernas behov och förutsättningar för att nå målen ser vi utvecklingsbehov gällande lokaler. En möjlighet till likvärdig utbildning utifrån individuella behov. Utrymmen för undervisning i mindre grupp eller individuell undervisning saknas till stor del idag. Skolan arbetar med extra anpassningar för att alla elever ska få en fungerande skoldag utifrån sina egna behov och förutsättningar. Undervisningen behöver anpassas utifrån varje enskild elev och lärare arbetar för att skapa samsyn och gemensamt förhållningssätt. Elever som av ogiltiga skäl inte deltar i undervisningen planen att delta i undervisning. Elevhälsans arbete. Skolan har under året arbetat med samsyn och gemensamt förhållningssätt på EHT, APT, handledningar och pedagogiska diskussioner. Arbetslagen har arbetat för att finna flexibla lösningar kring alla elever utifrån kompetens och behörigheter. Värdegrundsarbete- demokratiska värderingar mänskliga rättigheter Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkandebehandling. Planen mot diskriminering och annan kränkandebehandling har reviderats. Trygghetsteamet på skolan arbetar aktivt på både organisationsnivå, gruppnivå och på individnivå med värdegrundsfrågor. Kamratstödjare finns som samarbetar med ansvarig personal. Frågeställningar kring detta lyfts på elevråd utifrån elevernas arbetsmiljö. 4 (13)
Erfarenhetsutbyte som utvecklar skolans undervisning stöd för att eleverna utveckling mot nationella målen- Bedömning och betygssättning Skolan arbetar med extra anpassningar för att alla elever ska få en fungerande skoldag utifrån sina egna behov och förutsättningar. Undervisningen har anpassats utifrån varje enskild elev och lärare arbetar för att skapa samsyn och gemensamt förhållningssätt. För att tydliggöra kvalitetsarbete för skola och fritidshem har verksamheten skapat årshjul. Målet är att utveckla arbetet kring verksamheten genom att följa upp analysera resultat dokumentera. Aug/sep förbättringsområden tas fram. Vecka 44 skolans måluppfyllelse sammansställs och analyseras i klasskonferenser (eleverna måluppfyllelse i samtliga ämnen). Insatser och lärmiljöer utvecklas utifrån elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområdena följs upp och utvärderas. Dec/jan skolans måluppfyllelse dvs arbetssätt och undervisning utifrån förbättringsområdena sammansställs och analyseras i arbetslag och på organisationsnivå. Maj/juni skolans måluppfyllelse sammansställs och analyseras i klasskonferenser (eleverna måluppfyllelse i samtliga ämnen). Insatser och lärmiljöer ska utvecklas utifrån elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområdena utvärderas och analyseras inför nästa läsår. Studie- och yrkesvägledning Prao Handlingsplan är framtagen när det gäller PRAO. Övrig studie och yrkesvägledning saknas. Läxhjälp Skolorna har erbjudit alla elever läxhjälp en gång i veckan. 3. Måluppfyllelse och resultat Då skolan inte tidigare arbetet med meritvärde så kan vi inte göra någon jämförelse. Har förhållandet mellan flickors och pojkars resultat/betyg förändrats? Vi ser en svag tendens på Kvarnsvedens skola att fler pojkar än flickor inte når målen. 5 (13)
Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 16. Kvarnsveden För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2015/2016 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild 100 99 100 100 98 Engelska 99 94 91 Hem- och konsumentkunskap - - - - Idrott- och hälsa 100 100 100 100 Matematik 97 96 93 97 91 Modersmål - - - Musik 100 100 100 99 Biologi 95 Kemi 95 Fysik 93 NO (alternativt) 100 99 100 Geografi 91 94 Historia 93 94 Religion 96 99 Samhällskunskap 97 99 SO (alternativt) 100 99 100 Slöjd - - 100 99 99 Svenska som andraspråk - 100 100 97 100 Svenska 97 97 92 86 86 Teknik 100 99 100 99 Genomsnitt Läsår 2015/2016 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bild 100 Engelska 93 Hem- och konsumentkunskap 100 Idrott- och hälsa 99 Matematik 93 Moderna språk Modersmål Musik 99 Biologi 98 Kemi 98 Fysik 98 Geografi 98 Historia 98 Religion 98 Samhällskunskap 98 Slöjd 100 Svenska som andraspråk 98 Svenska 93 Teknik 98 Genomsnitt 6 (13)
Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 16. Amsberg För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2015/2016 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild 100 100 100 Engelska 100 99 100 Hem- och konsumentkunskap - - - Idrott- och hälsa 100 100 100 Matematik 100 97 99 Modersmål - - - Musik 100 100 100 Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) 100 100 100 Geografi Historia Religion Samhällskunskap SO (alternativt) 100 100 100 Slöjd - - 100 Svenska som andraspråk - - - Svenska 100 96 99 Teknik 100 100 Genomsnitt 3.1.1. Risker Följande ämnen ska särskilt uppmärksammas och följas upp under läsåret: - Engelska - Matematik - Svenska Svenska, svenska som andraspråk och matematik arbetar resursteamet med. Ansvaret är tydliggjort vilket medför att teamet har god kontroll vilka elever som är aktuella för kunskapsmässiga stödbehov. Vi ser ett ökat behov av modersmål och studiehandledning. Svårigheter att organisera denna undervisning uppstår då det är enstaka elever som har behovet. Inför läsåret 16/17 på Kvarnsvedens skola undervisar behörig lärare i ämnet engelska från åk 4-6. 7 (13)
3.2. Nationella provresultat Se bilagor för åk 3 och 6. 3.3. Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? - Vi har behöriga lärare i samtliga ämnen och specialteamets arbete genom tydligare struktur, handledning och satsning mot åk 1-2, m.m. har påverkat resultaten Vilka effekter av undervisningen kan ni se? - Vi ser att vi har en hög måluppfyllelse på skolorna och bra resultat på de nationella proven. Vi ser att i de ämnen vi har tillgång till studiehandledning på elevernas modersmål påverkar det positivt och skapar trygghet hos eleverna. Vi ser att vi inte kunnat tillgodose detta fullt ut. - Vi behöver göra en sammanställning av måluppfyllelsen även vid höstterminen för att tydligare följa utvecklingen. Idag finns sammanställning endast vårterminen. - Samarbetet med elevhälsan är positiv och utvecklande. Att vi tittar på elevernas behov och förutsättningar utifrån flera kompetenser är avgörande för att eleven får det stöd den är berättigad till. Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? - Ett ökat antal elever som behöver en utformning av lärmiljö utifrån individuella behov och förutsättningar. Det kan vara exempelvis ett studierum vid olika inlärnings tillfällen/ämnen. Vi ser vikten av att utveckla det kollegiala lärandet och samarbetet lärare emellan. Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? - Nyanlända elever som påbörjar sin skolgång med varierande förutsättningar och kunskaps erfarenheter. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering Elevers behov av lärmiljöer som är utformade utifrån förutsättningar och anpassad utifrån individuella behov. Vi ser ett behov av andra kompetenser i verksamheten. Ex beteendepedagog/socialpedagog för arbete med sociala utvecklingen för eleverna. 8 (13)
5. Förra årets förbättringsområden Genom PRIO är verksamheten genomlyst. Vt 16 genomfördes en enkät för att utvärdera hur lång vi kommit i vårt arbete. Utifrån dessa svar genomfördes ett analysarbete vid skolstart ht 16. - Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Gemensam undervisningsplanering. Använda elevresultat för att utveckla undervisningen Kollega handledning Mötesstruktur och möteseffektivitet Beskriv kort era aktiviteter. Ämneslag sätts samman, årshjul för handlingsplaner, mötesstruktur, kollegahandledning. Under läsåret 15/16 diskuterades dessa punkter på Apt och nätverksmöten. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Vi har arbetat med att tydliggöra och att hitta en rödtråd för att arbeta med ökad måluppfyllelse. Vi behöver ytterligare utveckla lärmiljöer som tillgodoser alla elevers bästa möjliga lärsituationer- arbetssätt. Genom UNIKUM fortsätta utvecklingen och framtagande av pedagogiska planeringar. 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Förbättringsområdena har inte varit ett levande dokument i den utsträckning som var tänkt. Kopplingen mellan förbättringsområden måluppfyllelsen- analysarbetet behöver utvecklas. Vi har prioriterat dessa diskussioner vilket har gett ett resultat i rätt riktning men det behöver utvecklas mer. Gemensam undervisningsplanering. F-klass åk 3. - Planera och utvärdera i större utsträckning i nätverket. - Med införande av UNIKUM ser vi utvecklingsmöjligheter. Åk 4-6 - Fortsätter att sammanställa undervisningsmaterial (SO) - Arbeta vidare med studiebesök (NO) - Några studiedagar per år bör avsättas till detta arbete. Använda elevresultat för att utveckla undervisningen. F-klass - åk 3. - Sammanställning och diskussioner av NP har genomförts, ingen analys har genomförts. - Bedömningsstödet från skolverket behöver implementeras. Åk 4-6 - Inväntar kommunens plan för kartläggning i svenska, åk 4-6. 9 (13)
- Viktigt med tiden för gemensam rättning av nationellaproven då det ger stora kunskaper och insikter i bedömning. Kollega handledning F-klass åk 3. - Ett område vi behöver fortsätta att utveckla. Åk 4-6 - Arbetsgruppen rekommenderar varmt kollega handledning. Mötesstruktur och möteseffektivitet F-klass åk 3. - Strukturen och användandet av dagordning vid möten behöver bli bättre. Åk 4-6 - Arbetsplatsmöten önskas på veckodagar då schemaläggningen ligger på en gemensam tid för hela skolan. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? - Vi är inne i en process och det är viktigt att utvecklingsfrågor får ta tid. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? - Genom PRIO uppföljningen ser vi en positiv förändring men även att vi har utvecklingsområden som återstår. De aktiviteter som är kopplade till utvecklingsområdena behöver tydliggöras inför kommande läsår. Vi behöver aktualisera PRIO-grupperna. Vi behöver lägga tid på att diskutera kring verksamhetsfrågor, normer och värderingar. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? - Skolan ska fortsätta med förbättringsområdena från läsåret 15/16 då vi ser att flera delar återstår. Inför kommande läsår tydliggöra aktiviteterna som ska genomföras och planera in tid för diskussioner både i större och i mindre sammanhang. 10 (13)
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1.Gemensam undervisningsplanering Mål Undervisningen inom nätverk och arbetslag/ämneslag vilar på ett gemensamt pedagogiskt upplägg som utvärderas när det är genomfört. Aktiviteter - Avsätta tid för utvecklingsfrågor på nätverksmöten. - Gemensam terminsplan skapas på A-dagar - Arbetsområden planeras i nätverk och arbetslag/ämneslag. - Vissa lektioner läggs upp gemensamt. - Struktur för de pedagogiska planeringarna genom Unikum. - Kollegialt lärande genom gruppdiskussioner och speglingar Tidplan - A-dagar. Tid för att utforma och utvärdera planeringsmallen. - Studiedagar/fortbildningsbehov. Fortsatt arbete utifrån UNICUM. - Nätverksträffar. Lyfter utvecklingsfrågorna på dagordningen. Uppföljning - Vecka 44 skolans måluppfyllelse sammansställs och analyseras i klasskonferenser (eleverna måluppfyllelse i samtliga ämnen). Insatser och lärmiljöer utvecklas utifrån elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområdet följs upp och utvärderas. - Dec/jan skolans måluppfyllelse dvs arbetssätt och undervisning utifrån förbättringsområdena sammansställs och analyseras i arbetslag och på organisationsnivå. - Maj/juni skolans måluppfyllelse sammansställs och analyseras i klasskonferenser (eleverna måluppfyllelse i samtliga ämnen). Insatser och lärmiljöer ska utvecklas utifrån elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområdena utvärderas och analyseras inför nästa läsår. Ansvarig - Samtliga medarbetare utifrån uppdraget. - Rektor, biträdande rektor 11 (13)
6.1.2. Använda elevresultat för att utveckla undervisningen Mål Elevernas produktion och resultat ingår naturligt då nätverken utvärderar ett arbetsområde för att tillvarata bra metoder och förbättra andra. Aktiviteter - Nätverken planerar in gemensamma avstämningar föra att utvärdera arbetsområden. - Två gånger per termin tar man fram elevernas produktion och resultat för att se vad i undervisningen som pedagogerna behöver förändra för att öka elevernas förståelse. - Nätverken och ämneslagen har återkommande diskussioner om lektioner, planering, genomförande och utvärdering. - Implementering av kartläggningsmaterial. Tidplan - Se ovan. Uppföljning - Vecka 44 skolans måluppfyllelse sammansställs och analyseras i klasskonferenser (eleverna måluppfyllelse i samtliga ämnen). Insatser och lärmiljöer utvecklas utifrån elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområdet följs upp och utvärderas. - Dec/jan skolans måluppfyllelse dvs arbetssätt och undervisning utifrån förbättringsområdena sammansställs och analyseras i arbetslag och på organisationsnivå. - Maj/juni skolans måluppfyllelse sammansställs och analyseras i klasskonferenser (eleverna måluppfyllelse i samtliga ämnen). Insatser och lärmiljöer ska utvecklas utifrån elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområdena utvärderas och analyseras inför nästa läsår. Ansvarig - Samtliga medarbetare - Rektor, biträdande rektor 12 (13)
6.1.3. Mötesstruktur och möteseffektivitet Mål Skolan ska en välkänd modell för möten och dess syfte. Aktiviteter - Varje möte har ett syfte, dagordning och en ansvarig. Anteckningar förs och delas ut till berörda. - Tid för pedagogiska frågor ska avsättas. - Medarbetarna känner till var och när besluts fattas. Tidplan - Gäller samtliga mötesforum från och med vecka 44. - Arbetslagsmöten, nätverksmöten, elevråd, klassråd, APT Uppföljning - Inför varje terminsstart ska målet utvärderas utifrån aktiviteterna. Ansvarig - Samtliga medarbetare utifrån uppdrag. - Rektor, biträdande rektor 13 (13)