PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2012-12-03 Nr 4:2012 63 Verksamhetsuppföljningsrapport, inklusive intern styrning och kontroll (ISK) Beslut Högskolestyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling Ärendet föredras skriftligt. Underlag I ärendet finns verksamhetsuppföljningsrapport, inklusive intern styrning och kontroll (MDH 1.1 301/11).
RAPPORT Sida 1 av 23 2012-11-20 Dnr: MDH 1.1 301/11 Utbildnings- och forskningssektionen Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som högskolestyrelsen fastställt i Mälardalens högskolas långsiktiga plan för 2011-2014, samt verksamhetsuppföljning i övrigt. Strukturen följer den långsiktiga planens uppdelning på grundutbildning, forskarutbildning respektive forskning. Intern styrning och kontroll och ekonomi kommenteras i särskilda avsnitt. Olika delar av informationen uppdateras vid olika tillfällen. Det styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i olika stödsystem. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som inte uppdaterats sedan föregående uppföljning. 1. Mål enligt långsiktig plan för 2011-2014, översikt Nedanstående tabell visar status för de mål som fastställts i högskolans långsiktiga plan för 2011-2014. Följande färgmarkeringar används; Grön: Gul: Orange: Röd: Målet är uppnått Målet är ännu inte uppnått men bedömningen är att det kommer att kunna nås under året Det finns stor risk att målet inte kommer att nås Det är klart att målet inte kommer att nås. Måluppfyllelsen för flera av målen mäts först under hösten eller i samband med bokslutet. Om inte tydliga indikationer ändå finns att det är stor risk att dessa mål inte kommer att nås blir färgmarkeringen gul. För följande mål är bedömningen redan nu att risken är stor att de inte kommer att nås: Mål: Högskolan ska årligen examinera minst 80 högskoleingenjörer. Mål: Andelen av underrepresenterat kön ska inte understiga 30% på något program. Kommentar: Målet uppnås inte inom vårdprogrammen, ingenjörsprogrammen eller lärarprogrammen. Mål: Senast under 2013 ska examensrätt erhållas för utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap. Kommentar: Ansökan är framskjuten så att examensrätt kan erhållas tidigast 2014.
Sida 2 av 23 Mål enligt långsiktiga planen för 2012-2014 Grundutbildning Examina Högskolans examnensprofil ska möjliggöra progression från utbildning på grundnivå till utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar Examensprofilen ska vara sådan att utbildning vid Mälardalens högskola leder till jobb. Det innebär att en examen från Mälardalens högskola ska kännetecknas av relevant yrkeskunskap och göra studenten anställningsbar. 80 procent av studenterna vid Mälardalens högskola ska ha ett jobb efter examen, inom ett område som ligger i linje med det studenten utbildat sig till. Måluppfyllelse Kommentar Andelen etablerade på arbetsmarknaden 2009 av studenter som examinerades vid MDH läsåret 2007/08 var 81,1 procent enligt HSV (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R). Högskolan ska årligen examinera minst: 1560 850 Högskoleingenjörer 80 23% 13 högskoleingenjörsexamina Lärare 220 45% 99 lärare Sjuksköterskor och sjukgymnaster 310 95% 296 varav 265 sjuksköterskor och 31 sjukgymnaster Civilingenjörer 50 18% 9 civilingenjörsexamina Specialistsjuksköterskor, inkl. barnmorskor 80 61% 49 varav 33 specialistsjuksköterskor och 16 barnmorskor Filosofie-, ekonomie- och teknologie kandidater 64% 319 kandidater varav 296 filosofie, 18 ekonomie och 5 500 teknologie Filosofie-, ekonomie- och teknologie magistrar 300 16% 49 varav 40 filosofie, 3 ekonomie och 6 teknologie Filosofie-, ekonomie- och teknologie master 20 80% 17 varav 6 filosofie och 11 teknologie Utbud och rekrytering Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och den regionala arbetsmarknadens behov. Inom samtliga prioriterade inriktningar ska högskolan ha minst 30 procent internationella masterstudenter. Andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning så att inget program understiger en fördelning på 70-30. Avgiftsbeläggningen höstterminen 2011 har försämrat förutsättningarna att uppnå målet. Av de registrerade vårterminen 2012 är cirka 80 procent kvinnor och flera program kommer med största sannolikhet att uppvisa obalanser i könsfördelningen. Studentinflytande Mälardalens högskola ska ha studentrepresentation i samtliga sina beslutande och beredande organ som behandlar grundutbildningsrelaterade frågor. Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. Nöjdhet med utbildningen kan mätas med hjälp av MDH:s kursvärderingssystem. Av de 10762 svar som lämnats på frågan "Sammanfattande omdöme av kursen. Hur bedömer du kursen som helhet?" under vår- och höstterminen 2011 svarar 66,1 procent att de är nöjda eller mycket nöjda (svarsfrekvens 32,8 procent).
Sida 3 av 23 Mål enligt långsiktiga planen för 2012-2014 Måluppfyllelse Kommentar Utbildning på forskarnivå Examina Högskolan ska ha examensrätt för utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar. Långsiktigt ska varje prioriterad inriktning årligen examinera minst fyra doktorer. För perioden 2011-2014 ska högskolan årligen examinera minst: Forskarutbildningsområde Ant/å Målet är 22 per år exkl Hälsa Välfärd. r Inbyggda system 8 25% 2 har disputerat under 2012 Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning 4 50% 2 har disputerat under 2012 Innovation och produktrealisering 2 100% 2 har disputerat under 2012 Miljö, energi och resursoptimering 6 50% 3 har disputerat under 2012 Didaktik ( på sikt utbildningsvetenskap) 2 50% 1 har disputerat under 2012 Hälsa och välfärd Målet är inte fastställt av styrelsen. Senast under 2013 ska examensrätt erhållas för utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap. Ansökan framskjuten och examensrättighet kan tidigast erhållas 2014. Utbud och rekrytering Högskolan ska bedriva utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar. Inom samtliga prioriterade inriktningar ska det finnas företags-, kommun- eller landstingsdoktorander. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Studentinflytande Mälardalens högskola ska ha representation av forskarstuderande i samtliga beslutande och beredande organ som behandlar forskarutbildningsrelaterade frågor. Minst 90 procent av de forskarstuderande ska vara nöjda med sin utbildning.
Sida 4 av 23 Mål enligt långsiktiga planen för 2012-2014 Forskning Forskningsprofil Högskolan ska bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet inom samtliga etablerade inriktningar. Inom samtliga inriktningar ska det finnas långsiktiga kontrakt om samproduktion med företagare, offentliga aktörer och andra högskolor. Inom minst två av högskolans etablerade inriktningar ska regional-globalt forskningssamarbete ha utvecklats under perioden. Prestationer Antalet vetenskapligt granskade publiceringar ska öka inom samtliga etablerade inriktningar. Anställda Minst 50 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor så att en jämn könsfördelning uppnås. Andelen disputerade lärare ska öka inom samtliga etablerade inriktningar, ingen inriktning ska ha mindre än 50 procent disputerade lärare i undervisningen. Andelen docenter och professorer inom programområdena lärarutbildning, ekonomiutbildning, vårdutbildning och teknikutbildning ska öka. Samtliga handledande lärare inom utbildning på forskarnivå ska ha genomgått handledarutbildning senast ett år efter att de tillträtt som handledare. Ekonomi Högskolans myndighetskapital ska över tid för grundutbildningen vara i intervallet 7-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. Myndighetskapitalet inom grundutbildningen ska vid utgången av 2012 vara minst 9 procent av intäkterna. Måluppfyllelse Kommentar Var vid utgången av 2011 drygt 15 procent. Sänkta takbelopp fram till 2015 innebär att del av kapitalet beräknas användas i samband med omställning till mindre uppdrag. Allt talar för att så kommer att vara fallet, med hänsyn till höga nivån vid ingången av året (se kommentar ovan) Högskolans myndighetskapital ska över tid för forskning och forskarutbildning vara i intervallet 5-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. De forskningsinriktningar som internt tilldelas ökade anslag ska öka den externa finansieringen i motsvarande grad. Var vid utgången av 2011 knappt 20 procent. Sannolikt tar det ett par år innan det är inom givet intervall. Har ej uppnåtts för 2011. Särskild satsning görs för att nå målet. Anslagen till forskning ska öka till 200 Mkr per år. Projektet "Ett starkt MDH" fortgår till våren 2012
Sida 5 av 23 2. Verksamhetsuppföljning 2.1 Utbildning på grund- och avancerad nivå Nöjdhet med sin utbildning Ett av högskolestyrelsens mål är att 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. I avsaknad av precisa definitioner av mått och mätmetoder är ett sätt att mäta nöjdhet med utbildning att hämta uppgifter från högskolans kursvärderingssystem. Det är viktigt att notera att omdömen om enskilda kurser och om hela program troligen är olika saker. Att endast betrakta resultat på kursnivå kan därför vara alltför snävt mot bakgrund av att 90 procents-målet handlar om nöjdhet med utbildning. Omdömen om kurser kan ändå utgöra en komponent i en större helhet och den sista av tolv obligatoriska kursvärderingsfrågor lyder Sammanfattande omdöme av kursen. Hur bedömer du kursen som helhet? På frågan finns fem alternativ, från 1 som står för Jag är inte alls nöjd till 5 som står för Jag är mycket nöjd. Av de 5015 svar som lämnats på frågan under vårterminen 2012 svarar 65,9 procent att de är nöjda (4) eller mycket nöjda (5). Svarsfrekvensen på frågan är 28,7 procent. Inkluderar man även dem som valt svarsalternativ 3, det vill säga i mitten, så når man en nöjdhetsgrad av 86,5 procent. Fördelningen mellan svarsalternativen ser i stort sett likadan ut på akademierna. På Akademin för innovation, design och teknik är det en något högre andel av de svarande som anger 4 eller 5 (71,3 procent) och på Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är det en något mindre andel som anger 4 eller 5 (62,9 procent). Förfrågningar har skickats till lärosätena i den jämförelsegrupp som högskolan använder för benchmarking d.v.s. Blekinge högskola, Malmö högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Skövde, Södertörns högskola, Karlstads universitet och Örebro universitet. Bland de lärosäten som svarat framträder inte något gemensamt sätt att betrakta eller att mäta studentnöjdhet. Inget lärosäte har uppgivit att man har ett egentligt mål. Ett lärosäte har inget sammanvägt totalindex för studentnöjdhet utan ställer frågor om separata delar av studenternas situation. På ett annat lärosäte uppger 83 till 84 procent i de årskullar som började under år 2008 i en slutenkät vara sig ganska eller mycket positiva på frågan om Ditt samlade intryck av programmet du går?. Ytterligare ett annat lärosäte har gjort en totalundersökning bland examinerade år 2008 (svarsfrekvensen på pappersundersökningen var cirka 75 procent). 73 procent av de svarande uppgav att de skulle rekommendera andra att börja den utbildning som de själva har genomgått (det vill säga svarade 5, 6 eller 7 på en sjugradig där 7 innebar att man absolut skulle rekommendera andra). Vid ett närliggande universitet har man som mål för 2015 att en universitetsgemensam studentnöjdhetsbarometer ska visa att minst 80 procent av studenterna ska vara nöjda eller mycket nöjda med såväl utbildningarna som med bemötandet på universitetet. Avslutningsvis mäter ett lärosäte för första gången i år studenters studiemiljö och detta
Sida 6 av 23 planeras att vägas samman i ett nöjd student-index men varken mål eller färdiga resultat finns tillgängliga i dagsläget. Svarsfrekvensen i högskolans kursvärderingssystem Svarsfrekvensen i det högskolegemensamma e-postbaserade kursvärderingssystemet är över tid i genomsnitt cirka 30 procent. Detta måste anses lågt även om det generellt är en större utmaning att uppnå hög svarsfrekvens i e-postbaserade undersökningar än i pappersbaserade undersökningar. Enligt uppgifter Statistiska centralbyrån (SCB) går svarsfrekvensen i enkätundersökningar stadigt nedåt och det ska vara en trend som pågått de senaste sex-sju åren. SCB brukar få cirka 50 procents svarsfrekvens när de använder postutskick och påminnelser samt möjliggör att man lämnar svar via webben. Också i förhållande till hur väl man lyckas på andra lärosäten så är svarsfrekvensen på kursvärderingar något lägre för Mälardalens högskola. Linköpings universitets använder ett egenkonstruerat nätbaserat kursvärderingssystem. Medelsvarsfrekvensen för olika läsperioder de senaste åren varierar mellan cirka 35 procent till 45 procent. Enligt Blekinge tekniska högskola är svarsfrekvensen i deras automatiserade system i genomsnitt 40 procent på de svenskspråkiga och 46 procent på de engelskspråkiga kursvärderingarna. Ända sedan införandet av det gemensamma kursvärderingssystemet årsskiftet 2010-2011 har den låga svarsfrekvensen varit ett identifierat utvecklingsområde. Hösten 2011 genomförde högskolan tillsammans med Mälardalens studentkår en informationskampanj med målet att informera om studentinflytande, om kursvärderingar och om vikten av att svara på kursvärderingar. Uppgifter från kursvärderingssystemet redovisas terminsvis för fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott. Vid fakultetsnämndens sammanträde den 12 oktober 2012 beslöt nämnden om ett antal uppdrag till såväl akademierna som till förvaltningen. Uppdragen handlade bland annat om att akademierna ska redovisa hur de arbetar för att få upp svarsfrekvensen medan uppdragen till förvaltningen handlade om att utreda åtgärder som skulle kunna öka svarsfrekvensen. Det handlar bland annat om hur informationen om studentmejlen kan förbättras och om möjligheterna att presentera resultat från kursvärderingssystemet på högskolans webbplats. 2.1.1 Omfattning av verksamheten Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År 2007 2008 2009 2010 2011 Miljoner kronor 550 560 570 632 649 Andel av tot intäkter 77% 75% 74% 77% 78% Källa: ÅR2007-2011
Sida 7 av 23 2.1.2 Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Antalet registrerade HT12 blev 2336 personer, vilket är 17 procent fler än föregående hösttermin. Av dessa var 58 procent kvinnor (59% HT11). 5000 4500 4000 3500 Antal studenter 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Rekryt_mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT 08 2748 3514 2696 2291 1991 1209 HT 09 2565 4690 3104 2841 2401 1356 HT 10 2652 4122 3426 2284 2569 1407 HT 11 2672 4145 2889 2458 1996 1174 HT 12 2599 4667 3010 2642 2336 1365 Svenska nybörjarprogram Civilingenjörsprogrammen omfattade HT12 lika många platser som tidigare (190), hade något lägre antal förstahandssökande (140 mot tidigare 151) men registrerade i nivå med föregående hösttermin (203 mot tidigare 199). Högskoleingenjörsprogrammen omfattade HT12 180 platser, vilket är en minskning från 220, men hade fler förstahandssökande och registrerade 17 fler studenter år 2012 jämfört med föregående hösttermin (176 mot tidigare 159). En förklaring till det relativt höga intresset för civil- och högskoleingenjörsprogram kan vara att flera av dessa program har varit extra prioriterade i den centrala marknadsföringen. Kandidatprogrammen (här ingår exempelvis beteendevetenskapliga programmet, kandidatprogram i datavetenskap och kandidatprogram i ekonomi), erbjöd färre platser jämfört med föregående hösttermin men hade fler förstahandssökande och fler registrerade. Bland kandidatprogrammen sticker ekonomprogrammen ut, HT12 erbjöds lika många platser som föregående hösttermin (220) men antalet förstahandssökande steg till 468 (från 383) och antalet registrerade blev 231 (mot 214 HT11). Antalet erbjudna platser inom lärarprogrammen minskade men antalet förstahandssökande var fler. Kvarvarande lärarprogram utgörs till stor del av förskollärarprogram, vilka är mycket populära. Ämneslärarprogrammen däremot har få förstahandssökande. I programgruppen Sjukgymnaster och sjuksköterskor skedde ingen större förändring i utbudet av platser och söktrycket var fortsatt mycket högt.
Sida 8 av 23 Engelska nybörjarprogram Rekryteringen till engelska nybörjarprogram uppvisar en antalsmässig uppgång från föregående hösttermin och når nästan målet. Till stor del förklaras uppgången av att antalet registrerade år 2012 på programmet Analytical finance var mer än dubbelt så stort som år 2011, 52 mot tidigare 24. Svenska påbyggnadsprogram Beträffande svenska påbyggnadsutbildningar sticker magisterprogram i företagsekonomi ut. Programmet hade en stor ökning i antal förstahandssökande, från 30 till 77 och antal registrerade från 11 HT11 till 43 HT12. En förklaring till det ökade intresset för just magisterprogrammet i företagsekonomi kan vara att man till HT12 genomfört flera riktade marknadsföringsinsatser på akademinivå som fallit väl ut. Svenska masterprogram omfattar små volymer. Något fler platser erbjöds denna höst men fortsatt var det få förstahandssökande och få registrerade även om antalet registrerade var något fler än föregående år. I gruppen Yrkesspecialister ökade antalet erbjudna platser något samtidigt som antalet förstahandssökande ökade mycket mer och även antalet registrerade ökade. Intresset för speciallärarprogrammets inriktningar och specialpedagogprogrammet ökade från en redan hög nivå medan det för HT12 nya programmet kompletterande pedagogisk utbildning hade få förstahandssökande och få registrerade. Engelska påbyggnadsprogram Efter en större minskning i rekryteringsmålet för engelska påbyggnadsutbildningar till HT11 höjdes rekryteringsmålet HT12 till 290 mot tidigare 250. Såväl förstahandssökande som registrerade ökade också, antalet registrerade från 79 till 115. Alla engelska påbyggnadsprogram utom masterprogrammet Intelligenta inbyggda system rekryterade trots det HT12 under eller långt under rekryteringsmålet. Det ska dock sägas att exempelvis utbytesstudenter fyller på flera av programkurserna vid sidan av programstudenterna. Räknade man samtliga registrerade studenter på de engelska påbyggnadsprogrammens första kurser HT12 så är siffran 241 att jämföras med de 115 som antagits till programmen som helhet.
Sida 9 av 23 2.1.3 Studentvolymer Helårsstudenter (HÅS) Antal HÅS 9000 8000 8118 7697 7437 7495 8041 8101 7000 6000 5000 4000 Antal HÅS 3000 2000 1000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utfallet för antal helårsstudenter 2011 blev 8101 vilket innebär att antalet helårsstudenter har ökat tre år i följd. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Humaniora 705 649 562 662 727 715 Samhällsvetenskap 2 565 2 368 2 228 2 032 2 259 2307 Undervisning 655 686 671 671 740 726 Naturvetenskap 964 787 736 863 895 1016 Teknik 1 487 1 447 1 328 1 441 1 497 1464 Vård 1 238 1 170 946 922 927 826 Medicin 339 394 700 620 712 743 Design 95 112 170 176 169 180 Musik 58 72 72 91 87 93 Teater 12 12 24 17 28 31 SUMMA 8 118 7 697 7 437 7 495 8 041 8 101
Sida 10 av 23 2.1.4 Prestationer Helårsprestationer (HÅP) Antal HÅP 7000 6000 6615 6227 6053 5949 6211 6568 5000 4000 3000 Antal HÅP 2000 1000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antalet helårsprestationer 2011 blev 6568 vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ökningen är delvis en följd av det ökade antalet helårsstudenter. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Humaniora 500 436 393 430 433 475 Samhällsvetenskap 1 962 1 750 1 649 1 537 1 611 1726 Undervisning 530 610 605 584 630 675 Naturvetenskap 783 680 595 691 681 748 Teknik 1 217 1 143 1 121 1 018 1 195 1188 Vård 1 172 1 118 867 838 833 780 Medicin 310 338 597 606 623 718 Design 83 83 138 139 138 144 Musik 47 59 77 82 43 91 Teater 11 10 11 24 24 23 SUMMA 6 615 6 227 6 053 5 949 6 211 6 568
Sida 11 av 23 Prestationsgrad Högskolestyrelsen har satt målet för den genomsnittliga prestationsgraden (HÅP/HÅS) till 83 procent. Den har varit kring 81 procent under perioden 2006-2011 med undantag för 2009-2010. Den genomsnittliga prestationsgraden vid MDH har därmed generellt legat på eller strax över den genomsnittliga prestationsgraden för riket totalt under perioden. Genomsnittlig prestationsgrad 0,9 0,8 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81 0,7 0,6 0,5 0,4 Genomsnittlig prestationsgrad 0,3 0,2 0,1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prestationsgraden har efter ett par års nedgång ökat och ligger på samma nivå som 2006-2008. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Humaniora 0,71 0,67 0,7 0,65 0,6 0,66 Samhällsvetenskap 0,76 0,74 0,74 0,76 0,71 0,75 Undervisning 0,81 0,89 0,9 0,87 0,85 0,93 Naturvetenskap 0,81 0,86 0,81 0,8 0,76 0,74 Teknik 0,82 0,79 0,84 0,71 0,8 0,81 Vård 0,95 0,96 0,92 0,91 0,9 0,94 Medicin 0,91 0,86 0,85 0,98 0,88 0,97 Design 0,87 0,74 0,81 0,79 0,82 0,8 Musik 0,81 0,82 1,07 0,9 0,49 0,98 Teater 0,92 0,83 0,46 1,41 0,86 0,74 Genomsnitt 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81
Sida 12 av 23 2.1.5 Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen samma år som de slutfört sin utbildning utan väntar av olika anledningar. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning. Det betyder att antalet, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka (den blå delen av staplarna) allt eftersom eftersläntrarna tar ut sina examina men värdena stabiliseras med tiden. Antal utfärdade examina - per 2012-08-08 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 454 211 276 366 394 1301 1431 1552 1243 1253 854 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Utbildning slutförd under året men examen utfärdad senare år Utbildning slutförd under året och examen utfärdad samma år Siffran för 2012 avser de examina som utfärdats hittills under året. Jämfört med den senaste verksamhetsuppföljningsrapporten har för år 2012 ytterligare cirka 550 examina utfärdats och totalsiffran för året är nu 854 utfärdade examina. Även den blå delen av de övriga staplarna har ökat något för samtliga år.
Sida 13 av 23 Fördelning av antal slutförda examina under 2011 Den procentuella fördelningen i kategorierna (generell examen grundnivå, generell examen avancerad nivå, yrkesexamen grundnivå och yrkesexamen avancerad nivå) av slutförda examina under år 2011 är i stort sett samma som för år 2010. Generell examen - avancerad nivå 345 19% Yrkesexamen -grundnivå 610 35% Generell examen - grundnivå 651 37% Per den 8 augusti 2012. Yrkesexamen - avancerad nivå 157 9% Förändring över tid för antal utfärdade examina inom de fyra huvudkategorierna 700 600 610 586 643651 500 400 300 402 320 345 318 2008 2009 2010 200 160157 2011 2012 100 64 68 0 Yrkesexamen - Grundnivå Yrkesexamen - Avancerad nivå Generell examen - Grundnivå Generell examen - Avancerad nivå Per den 8 augusti 2012.
Sida 14 av 23 Forskarutbildning 2.2.1 Omfattning på verksamheten Under framtagande 2.2.2 Rekrytering till forskarutbildning Antagna till doktorsexamen per termin 35 30 25 20 15 10 5 0 30 24 18 16 12 12 13 11 8 8 9 6 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 V12 H12 Ett tvåårigt glidande medelvärde är inlagt i diagrammet ovan. Resultatet sträcker sig till början av det tredjekvartalet 2012. 1 Den kraftiga ökningen beror fram för allt på HVV:s nystartade forskarutbildning med 21 nyantagna doktorander. Antagna till licentiatexamen per termin 12 11 10 8 6 4 2 0 9 6 4 3 3 2 2 2 1 1 0 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H11 V12 H12 Ett tvåårigt glidande medelvärde är inlagt i diagrammet ovan. Resultatet sträcker sig till början av det tredjekvartalet 2012. 1 Uppgifterna i detta avsnitt baseras på ett uttag ur Ladok per den 19 september 2012.
Sida 15 av 23 2.2.3 Volymer och avhopp I dagsläget är 272 forskarstudenter registrerade (229 HT11). 2 169 av dessa hade vid utfört uttaget från Ladok anmält en aktivitet om 2-100% (163 HT11). 64 forskarstuderande hade en anmäld aktivitet om noll procent. För 39 doktorander saknas information rörande aktivitetsgrad, 37 av dessa är nyantagna under 2012 och aktivitetsgraden har ännu inte rapporterats in första gången. Medelaktiviteten för de 169 studenter ligger HT12 på 70% vilket motsvarar 118 helårsdoktorander. Motsvarande siffror låg efter HT11 på 70% aktivitetsgrad motsvarande 114 helårsdoktorander. Aktivitetsgraden hos de forskarstuderande ligger således jämt över tiden. Däremot återspeglar siffrorna en ökande trend i antalet studenter antagna till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Forskarutbildningen inom området Hälsa och Välfärd har nu startat upp. 21 doktorander är registrerade på forskarutbildningen och har påbörjat sin utbildning på forskarnivå under september 2012. 2.2.4 Prestationer Under framtagande 2 I styrelsens verksamhetsrapport för maj angavs 215 registrerade doktorander första kvartalet 2012 respektive 206 doktorander för ht2011. Dessa siffror exkluderade de doktorander som erhållit en licentiatexamen, men har doktorsexamen som slutmål, vilket var felaktigt då dessa doktorander fortfarande var registrerade på forskarutbildningen. Detta är korrigerat i denna rapport.
Sida 16 av 23 2.2.5 Examina Högskolestyrelsens mål Endast två av de prioriterade utbildningarna på forskarnivå levde 2011 upp till högskolestyrelsens uppsatta mål för antal doktorsexamina per år, se nedanstående tabell. Forskningsområde på MDH Mål: Antal doktorsexamina per år Examinerade 2011 a Inbyggda system 8 8 Miljö, energi och resursoptimering 6 3 Hållbar utveckling, arbetsliv och 4 2 styrning Innovation och produktrealisering 2 1 Didaktik och interkulturell 2 2 kommunikation Hälsa och Välfärd 5 (fr.o.m. 2017) b - a Licentiatexamina per forskningsområde ej inräknat. b Mål för forskarområdet Hälsa och Välfärd är ej fastställt av styrelsen då tidigare rättigheter att bedriva forskarutbildning inom området saknades. Dessa erhölls sommaren 2011. Doktorsexamina per forskningsområde 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8 4 3 3 3 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 IS IPR MERO HAS DIK HV Övrigt 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa Ladok 2012-09-19 Under 2012 har hittills 10 stycken disputerat, utspridda över alla etablerade forskningsinriktningar (med undantag för HV som just har invigt sin forskarutbildning). Under 2011 disputerade totalt 16 personer. Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnena Biokemi och Kemiteknik som är under avveckling.
Sida 17 av 23 Licentiatexamina per forskningsområde 10 8 6 4 2 0 7 7 4 4 3 2 2 2 1 1 1 IS IPR MERO HAS DIK HV Övrigt 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa Ladok 2012-09-19 Under 2012 har 15 stycken forskarstuderande avlagt licentiatexamen. Under 2011 avlade nio stycken en licentiatexamen. Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnena Biokemi och Kemiteknik som är under avveckling.
Sida 18 av 23 2.3 Forskning 2.3.1 Omfattning av verksamheten Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Milj kr 142 161 185 202 193 188 Andel av tot intäkter 20% 23% 25% 26% 23% 22% Källa: ÅR för åren 2006-2011 2.3.2 Forskningsprestationer Vetenskapliga publikationer Antalet refereegranskade vetenskapliga publikationer som har registrerats i publikationsdatabasen DIVA under ett år används här som ett prestationsmått på forskningen vid MDH. Även böcker och kapitel i bok följs upp. 2008 2009 2010 2011 236 249 217 221 165 163 132 124 73 52 54 37 13 14 8 10 Artikel i tidskr. Konferens Kapitel i bok/del i antologi Bok Antal publikationer av forskare och forskarstudenter anställda vid MDH inklusive de som publicerats tillsammans med externa medförfattare.
Sida 19 av 23 3. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Vid styrelsens sammanträde den 1 oktober 2012 avrapporterades en större uppföljning som gjorts av ett antal utvalda kontrollåtgärder i styrelsens befintliga riskhanteringsplan. Ett arbete pågår nu med sikte på att presentera en reviderad riskhanteringsplan för styrelsen att ta ställning till vid sitt sammanträde i februari 2013. Revideringen utgår från den befintliga riskhanteringsplanen. Strävan är att presentera ett förslag som bättre speglar dagens läge och innehåller bättre formuleringar samt där riskerna bättre relaterar till myndighetsförordningens verksamhetskrav. Allt eftersom risker begränsas och riskvärden värderas ned kan risker lyftas ur styrelsens prioriterade riskhanteringsplan, som i grunden ska ge en överblick över högskolans mest väsentliga risker. Ett ytterligare mål med att revidera riskhanteringsplanen är att minska nivåblandningen på risker och kontrollåtgärder och att öka överblickbarheten. Vidare finns behov av att söka nya kontrollåtgärder för att motverka somliga risker. Ett alternativ är att hanteringen av några risker ändras från begränsa riskvärdet till att acceptera riskvärdet. 3.1 Omvärdering av risker Som en följd av den ständiga uppföljningen av den befintliga riskhanteringsplanen är bedömningen idag att styrelsen vid sitt sammanträde i februari 2013 kommer att föreslås att göra följande riskrevideringar: Risken för oförmåga att anpassa verksamheten efter minskande studentunderlag, som i riskhanteringsplanen värderas till sannolikhet 3 multiplicerad med konsekvens 3 vilket ger riskvärde 9, föreslås mot bakgrund av att det pågår ett stort arbete för att anpassa verksamheten till ett sjunkande takbelopp och som bedöms fortlöpa väl, värderas ned till 2 X 3 = 6. Risken för låg genomströmning i högskolans utbildningar värderas i nuvarande riskhanteringsplan till 3 X 3 = 9. Siffrorna för genomströmning förbättrades under 2011 och ligger nära styrelsens mål. Flera av de kontrollåtgärder som finns angivna i styrelsens riskhanteringsplan är grönmarkerade medan kontrollåtgärden att via studievägledning och studiesupport förebygga avhopp är markerad orange. Sammantaget bedöms ändå risken för låg genomströmning ha minskat och risken föreslås värderas ned till 2 X 3 = 6. Risken för föråldrad eller inte ändamålsenlig teknisk infrastruktur värderas i riskhanteringsplanen till 4 X 4 = 16. Ett arbete har inletts och en investeringsbudget för IT finns på plats. Härutöver finns planer på att i de årliga uppdragen arbeta in frågor som berör ekonomiska ramar och IT-investeringar. Mot bakgrund av att arbetet kommit igång på ett bra sätt föreslås risken värderas ned till 3 X 4 = 12.
Sida 20 av 23 3.2 Aktuella ärenden med kopplingar till styrelsens riskhanteringsplan Gällande risken för att MDH blir återbetalningsskyldiga vid en revision av något EUfinansierat projekt samt att MDH använder felaktiga finansieringskällor som följd av återbetalningsregler, revisionsfirman KPMG har på uppdrag av EU-kommissionen genomfört en granskning av tre MDH-projekt inom ramen för 7:e ramprogrammet. Ett utkast till slutrapport finns men ärendet ligger hos kommissionen för formellt avslut och slutsatser kopplade till styrelsens riskhanteringsplan får anstå till dess att slutrapporten är fastställd.
Sida 21 av 23 4. Ekonomi Årets sista prognos är gjord i oktober, med det ekonomiska utfallet samt Ladokregistreringar för perioden januari-september som utgångspunkt. Prognosen är ett överskott på +19 Mkr, att jämföra med prognos 2 som gjordes i samband med delårsbokslutet, som var på +25 Mkr. Förändringen beror på en justering neråt vad gäller grundutbildningsanslagen samtidigt som de externa bidragen till forskningsverksamheten ser ut att öka något. Tabell 1 visar utfall 2011 samt budget och helårsprognoser för 2012. Resultaträkning (tkr) Kostnader Personal -518 553-543 000-544 000-542 000-541 000 2 000 Lokaler -104 419-102 000-102 000-102 000-102 000 0 Drift -146 082-151 940-150 860-150 860-151 660 280 Finansiella kostnader -719-1 500-2 000-2 000-1 200 300 Avskrivningar -17 929-21 000-20 000-20 000-19 000 2 000 S:a kostnader -787 703-819 440-818 860-816 860-814 860 4 580 KAPITALFÖRÄNDRING 49 766 0 10 000 25 000 19 000 19 000 UPPSTÄLLNING ENL. OFFICIELLA RESULTATRÄKNINGEN Myndighetskap ingående 82 596 132 362 132 362 132 362 132 362 Intäkter Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Budgetavvikelse Anslag, Grundutbildning 588 250 570 580 580 000 594 000 583 000 12 420 Uppdrag Grundutbildning 16 705 14 000 16 000 16 000 17 000 3 000 Bidrag, Grundutbildning 24 999 20 000 20 000 20 000 20 000 0 Anslag, Forskning/Fo-utb. 75 382 77 860 77 860 77 860 77 860 0 Uppdrag Forskning/Fo-utb. 7 801 10 000 10 000 8 000 8 000-2 000 Bidrag, Forskning/Fo-utb. 100 242 110 000 105 000 105 000 108 000-2 000 Övr verks enl 4 18 949 14 000 15 000 16 000 15 000 1 000 Finansiella intäkter 5 141 3 000 5 000 5 000 5 000 2 000 S.a intäkter 837 469 819 440 828 860 841 860 833 860 14 420 Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Budgetavvikelse Anslag 663 632 648 440 657 860 671 860 660 860 12 420 Avgifter 43 455 38 000 41 000 40 000 40 000 2 000 Bidrag 125 241 130 000 125 000 125 000 128 000-2 000 Finansiella intäkter 5 141 3 000 5 000 5 000 5 000 2 000 S.a intäkter 837 469 819 440 828 860 841 860 833 860 14 420 Personal -518 553-543 000-544 000-542 000-541 000 2 000 Lokaler -104 419-102 000-102 000-102 000-102 000 0 Drift -146 082-151 940-150 860-150 860-151 660 280 Finansiella kostnader -719-1 500-2 000-2 000-1 200 300 Avskrivningar -17 929-21 000-20 000-20 000-19 000 2 000 S:a kostnader -787 703-819 440-818 860-816 860-814 860 4 580 KAPITALFÖRÄNDRING 49 766 0 10 000 25 000 19 000 19 000 Myndighetskap utgående 132 362 132 362 142 362 157 362 151 362 Tabell 1 resultaträkning
Sida 22 av 23 Kommentarer Prognosen för anslagsintäkterna till grundutbildningen är något lägre än delårsprognosen. Då verksamheten är inne i en period av förändringar i utbildningsutbudet, som generellt syftar till att minska volymen, är det svårare än normalt att dra slutsatser av det statistiska underlaget från de senaste verksamhetsåren. Bedömningen är ändå att anslagsintäkterna med stor sannolikhet kommer överstiga budget. Då prognosen för kostnaderna är att dessa inte kommer överstiga budget, innebär detta att det med stor sannolikhet blir ett överskott för 2012. De externa bidragen till forskning ser ut att bli något lägre än budgeterat, men samtidigt högre än föregående år och även högre än de tidigare prognoserna indikerat. Det innebär att nivån har stabiliserats på en nivå strax över 100 Mkr, vilket är i linje med den analys och bedömning som gjordes efter bokslutet 2011. Målet för myndighetskapitalet är att det för grundutbildningen ska vara i intervallet 7-10 procent av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag. För forskningsverksamheten är motsvarande mål 5-10 procent. Prognosen ger ett myndighetskapital vid utgången av 2012 som för båda verksamhetsgrenarna ligger över målet. Kommande års omstrukturering och minskning av det totala utbildningsutbudet förväntas innebära att del av myndighetskapitalet tas i anspråk. För forskningsverksamheten görs en särskild planering för hur ackumulerat kapital ska användas under den kommande tvåårsperioden. Sammantaget innebär detta att myndighetskapitalet förväntas vara inom givna intervall igen senast i slutet på 2016. Den stora ekonomiska utmaningen under perioden fram till och med 2016 ligger i att anpassa verksamheten till ett minskat takbelopp med bibehållen kontroll över kostnaderna. Under hösten har beslut tagits om de övergripande förändringarna inom utbildningsutbudet fram till och med 2016. Som nämnts ovan planeras del av myndighetskapitalet användas för att hantera kostnaderna för de större omstruktureringarna. Arbetet pågår att räkna mer i detalj på detta men bedömningen i nuläget är att det finns tillräckligt med kapital för detta, vilket i sin tur innebär att förändringarna kan ske utan ekonomisk påverkan på övriga delar av verksamheten. Forskningspropositionen visar att de direkta anslagen till forskning/forskarutbildning kommer bli i stort sett oförändrade fram till och med 2016. Därmed gäller liksom tidigare att expansion måste ske genom ökad extern finansiering. Forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. Ekonomiska förutsättningar och incitament ska anpassas till detta. En ny modell för den interna resurstilldelningen är under framtagande, med den nya forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 som utgångspunkt.
Sida 23 av 23 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Takbelopp 514 148 556 679 569 268 574 225 573 986 590 656 586 124 566 493 555 030 549 563 547 735 518 556 Utfall 522 315 509 882 502 764 507 754 519 536 565 064 584 480 579 000 Takbelopp - Utfall 600 000 500 000 400 000 300 000 tkr 200 000 100 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Takbelopp Utfall Belopp för perioden 2013-2016 är i 2013 års prisnivå. Övriga värden är faktiska belopp. Tabell 2 Grundutbildningsanslag; takbelopp och utfall