Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen den 1 december 2014

Transkript

1 KALLELSE Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco-S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschef Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen den 1 december 2014 Plats: Styrelserummet, rektors kansli, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Christina Ljunggren senast torsdag via Epost: christina.ljunggren@mdh.se eller tel.: Bilaga 1: Förslag till dagordning

2 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2014 MDH 2014/541 Ärende Åtgärd Bilaga 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Beslut 3. Anmälning av övriga frågor 4. Fastställande av dagordning Beslut Bil Protokoll från sammanträdet den 23 september 2014 Föredras av ordföranden 6. Rektor rapporterar Föredras av rektor Beslut Bil. 5.1 Information Bil. 6.1 delas ut vid mötet 7. Campus Eskilstuna Föredras av ekonomichef Björn Magnusson och Campusprojektledare Anna Gulyas Kaffepaus Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering för tredje kvartalet Föredras av rektor, ekonomichef Björn Magnusson och chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson Beslut Information 7.ftb 8 ftb bil Budgetpropositionen Föredras av rektor och ekonomichef Björn Magnusson Information Bil Återrapportering av internrevisionsrapporten om bisysslor Föredras av biträdande personalchef Ulrika Kärrvall 11. Återrapportering av internrevisionsrapporten kursplaner Föredras av chef för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson Beslut Beslut 10 ftb 11 ftb Ärende Åtgärd Bilaga

3 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2014 MDH 2014/ a. UKÄ:s utvärderingar av högskoleutbildningarnas resultat en lägesrapport Föredras av rektor och utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt b. SUHF och kommande kvalitetsutvärderingar Föredras av rektor Information ftb 12.1 Information 13. Universitetens Magna Charta Föredras av rektor Beslut 13 ftb bil Förlängning av förordnande av prorektor Föredras av ordförande 15. Revidering av högskolestyrelsens regler för val till fakultetsnämnden Föredras av biträdande chef för utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren 16. Revidering av antagningsordningen Föredras av förvaltningschef Marie Eriksson Lunch Beslut Beslut Beslut 14 ftb 15 ftb bil bil ftb Bil Bil Ett starkt MDH Föredras av Karin Axelsson Information Bil Forsknings- och utbildningsstrategi Föredras av rektor och chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson Beslut 18 ftb bil Meddelanden från studentkåren Föredras av studentkårens ordförande Amanda Kollberg och vice ordförande Eva Fridh 20. Meddelanden från doktorandrådet Föredras av doktorandrådets representant Louise Sund Information Bil Information 21. Övriga frågor 22. Verksamhetspresentation centrumbildningen Robotdalen Processledare Erik Lundqvist och biträdande process- Information

4 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2014 MDH 2014/541 ledare Åsa Nordin 23. Mötet avslutas.

5 HS 4: Sidan 1 av 151 Ärende 5 bilaga 1

6 HS 4: Sidan 2 av 151 Ärende 5 bilaga 1

7 HS 4: Sidan 3 av 151 Ärende 5 bilaga 1

8 HS 4: Sidan 4 av 151 Ärende 5 bilaga 1

9 HS 4: Sidan 5 av 151 Ärende 5 bilaga 1

10 HS 4: Sidan 6 av 151 Ärende 5 bilaga 1

11 HS 4: Sidan 7 av 151 Ärende 5 bilaga 1

12 HS 4: Sidan 8 av 151 Ärende 5 bilaga 1

13 HS 4: Sidan 9 av 151 Ärende 5 bilaga 1

14 HS 4: Sidan 10 av 151

15 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (2) 7 Upphandling av hyresvärd till Nytt campus i Eskilstuna Inbjudan till anbudsansökan Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Projektledare Anna Gulyas Inför upphandlingen av hyresvärd till den nya högskolebyggnaden i Eskilstuna ska en inbjudan till anbudsansökan annonseras. Upphandlingen genomförs som ett förhandlat förfarande med föregående annonsering i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, LOU. Förfarandet utförs i två steg. I första steget inbjuds potentiella hyresvärdar att ansöka om att lämna anbud. Här ställs ett antal skallkrav som måste uppfyllas. Inkomna ansökningar kontrolleras mot ställda obligatoriska krav. De som uppfyller kraven inbjuds att lämna anbud och gå vidare till steg två. För att beskriva objektet, förfarandet och gällande förutsättningar ska ett antal bilagor följa med inbjudan till anbudsansökan. Bilagor: 1. Verksamhetsbeskrivning 2. Preliminär lokalförteckning 3. Preliminär gränsdragningslista 4. Genomförandeavtal 5. Förvärv av bolag 6. Tomträttsavgäld 7. Hyresavtal (förslag) 8. Avtal mellan Eskilstuna kommun och MDH 9. Sanningsförsäkran Inbjudan till anbudsansökan ska annonseras den 19 januari Datumet följer upprättad tidsplan för ny- och ombyggnadsprojektet i Eskilstuna. Annonsen ska ligga ute i 50 dagar. Därefter påbörjas arbetet med att utvärdera inkomna svar. Genom att utge ersättning för arbetet att ta fram anbud förbättras förutsättningarna att få väl genomarbetade anbud, vilket i sin tur kan ha betydelse för ett framtida hyresavtal. HS 4: Sidan 11 av 151

16 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 2 (2) Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att inbjudan till anbudsansökan ska annonseras som ett första steg i upphandlingen av hyresvärd för ett nytt Campus i Eskilstuna och - att uppdra till rektor att fastställa erforderligt underlag för inbjudan till anbudsansökan samt - att ersättning ska utgå till de som inbjuds till anbudsansökan och därefter lämnar anbud. Rektor uppdras att fastställa lämpligt ersättningsbelopp. Ärendets beredning De färdigställda bilagor som ska bifogas inbjudan har tagits fram av Elin S Olander, f.d. MDH, Foyen advokatfirma och Eskilstuna kommun. Ännu ej färdigställda bilagor tas fram internt inom MDH med stöd av upphandlade konsulter från WSP, Foyen advokatfirma samt Tenant & Partner. Arbetet stäms av i projektets styrgrupp. Underlag i ärendet Innehållet i samtliga bilagor redovisas muntligt på styrelsemötet. HS 4: Sidan 12 av 151

17 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (1) 8 Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering, Rapport kv Styrelsen får vid varje möte en löpande uppföljning av verksamheten samt en ekonomisk rapportering. Fjärde kvartalet rapporteras integrerat med årsredovisningen vid styrelsens första möte varje år. Informationen presenteras på likadant sätt varje gång för att skapa möjlighet att se utvecklingen över tid men styrelsen råder över både form och innehåll i rapporten. Utgångspunkten för uppföljningen är högskolans långsiktiga mål för som finns sammanfattade i bilaga sist i rapporten. Syftet med återrapporteringen är att ge styrelsen underlag för att bedöma den interna styrningen och kontrollen och för att när den så finner lämpligt efterfråga kompletterande information och eventuellt besluta om åtgärder. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att styrelsen tagit del av informationen och att lägga rapporten i bilaga 1 till handlingarna. Underlag Bilaga 8.1: Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering, kvartal , MDH /14 HS 4: Sidan 13 av 151

18 HS 4: Sidan 14 av 151

19 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 1 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Kvartal 3, 2014 HS 4: Sidan 15 av 151

20 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 2 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Innehållsförteckning 1. Inledning Verksamhetsmål i sammanfattning Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattning av verksamheten Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Studentvolymer Prestationer Utfärdade examina Forskarutbildning Rekrytering till forskarutbildning vid MDH Aktiva doktorander inom forskarutbildning vid MDH Studieprestationer i forskarutbildning vid MDH Utfärdade årliga doktorsexamina vid MDH Forskning Omfattning av verksamheten Ekonomi Bilaga 1: Sammanställning långsiktiga mål HS 4: Sidan 16 av 151

21 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 3 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen 1. Inledning Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som fastställts i Mälardalens högskolas Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2014 (VUB 14) samt övrig verksamhetsuppföljning som bedömts relevant för att följa högskolans utveckling. Dokumentet inleds med en sammanfattande illustration över bedömning av uppfyllese av högskolans verksamhetsmål och följs sedan av avsnitten verksamhetsuppföljning, intern styrning och kontroll samt ekonomi. Intentionen är att dokumentet successivt ska byggas ut så att det även i skrift täcker samtliga områden som har övergripande verksamhetsmål i VUB. Olika delar av informationen i dokumentet uppdateras vid olika tillfällen under året beroende på när det är relevant att följa upp ett mål eller en verksamhet. Tidpunkten för uppföljning styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i de olika stödsystemen. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som även tidigare presenterats för styrelsen. 2. Verksamhetsmål i sammanfattning I tabell 1 sammanfattas de långsiktiga verksamhetsmålen som satts upp i VUB för perioden i form av ett färgfält per mål inom respektive verksamhetsområde. Syftet är att ge en överblick av måluppfyllelsen inom respektive område. Även om vi har ett kvartal kvar av innevarande år och är i mitten av mätperioden som i de flesta fall sträcker sig över åren , bedöms de flesta mål fortfarande som möjliga att nå. Vissa mål är också redan nu uppnådda, men kommer att fortsätta följas upp för att se att högskolan under perioden håller sig kvar på nivån och förhoppningsvis även förbättrar sig ytterligare något. HS 4: Sidan 17 av 151

22 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 4 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 1: Sammanställning långsiktiga verksamhetsmål Område Måluppfyllelse Kommentar Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål för utbildning på forskarnivå Mål för forskningsverksamheten Mål för samverkan och samproduktion Anställda Ekonomi Ett mål har redan uppnåtts och ett par ligger i riskzonen att inte kunna uppnås. Det senare beror på att målen är högt ställda. Två mål ligger i riskzonen för att inte kunna uppnås. Anledningarna till svårighet i måluppfyllelse är att målen är högt satta. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål är uppnådda/ förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Bildtext: Grön=uppfyllt, gult=förväntas uppfyllas inom mätperioden, orange=bedöms osäkert om målet ska kunna uppfyllas, rött=målet kommer inte att uppfyllas, ofärgad=målet har inte kunnat bedömas till denna uppföljning. De mål som bedöms som osäkra inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är målet att högskolan ska attrahera minst en förstahandssökande per plats samt målet om genomströmning inom programmen. I det första fallet uppnår 80 procent av utbildningarna målet, men det bedöms ändå som osäkert om alla utbildningsprogram kommer att nå upp till det inom tidsperioden. För målet att öka genomströmningen görs insatser, men det är svårt att få genomslag då studenters val kan vara svåra att påverka och målet är högt satt. För utbildning på forskarnivå bedöms målet om att uppnå 25 examina år 2016 som osäkert på grund av de låga antagningstalen under Målet om 32 examina till år 2020 bedöms dock som mer sannolikt att det kommer att uppnås utifrån de antagningsnivåer som finns år 2013 och Prestationsgraden för doktorander (MDH övergripande) ligger efter det första halvåret 2014 på 89 procent vilket innebär att det bedöms som troligt att målet om 80 procent kommer uppnås vid målperiodens slut Status för övriga mål med specifika kommentarer finns sammanställt i bilaga sist i dokumentet. HS 4: Sidan 18 av 151

23 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 5 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen 3. Verksamhetsuppföljning 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattning av verksamheten MDH hade år 2013 intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 625 miljoner kronor. Det är en minskning med fyra miljoner kronor jämfört med föregående år och ligger i linje med högskolans planering att anpassa verksamheten till 2016 års takbelopp. Tabell 2: Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År Miljoner kronor Andel av totala intäkter 74 % 77 % 78 % 75 % 74 % Av dessa 625 miljoner kronor avsåg 90 procent eller 563 miljoner kronor anslag för grundutbildning. För 2014 ligger intäktsprognosen för totala intäkter avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå på cirka 620 miljoner kronor och för intäkter av statliga anslag är motsvarande summa cirka 560 miljoner kronor Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Rekryteringsmål för program beslutas årligen av fakultetsnämnden inför kommande läsår (även kallat utbudsbeslut). Beslutet fattas mot bakgrund av fakultetsnämndens kvalitetsansvar för program och med hänsyn tagen till styrdokument som forsknings- och utbildningsstrategin och rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget. Verksamhetsuppföljningsrapporten grupperas efter sök- och rekryteringsstatistik på grundnivå respektive avancerad nivå och är uppdelat på de fyra interna utbildningsområden som finns i forsknings- och utbildningsstrategin. Sedan halvårsrapporten för 2014 har siffror avseende antal registrerade höstterminen 2014 uppdaterats. Antal registrerade höstterminen 2014 till högskolans program uppgår till studenter, vilket är 29 fler registrerade än föregående hösttermin. Rekryteringsmålet för höstterminen 2013 var 76 platser lägre än för höstterminen 2014, dock är måluppfyllelsen procentuellt sett högre än föregående hösttermin. 1 Av dessa avser 555 miljoner kronor avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer mot takbeloppet. HS 4: Sidan 19 av 151

24 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 6 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 1: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram för högskolan som helhet (HT) Rekrytering till de engelskspråkiga utbildningarna var en av de undergrupperingar som tidigare användes men som inte redovisas separat sedan verksamhetsuppföljningsrapporten för halvåret Emellertid kan konstateras att det till högskolans engelska program höstterminen 2014 registrerades 212 studenter 2, jämfört med 165 registrerade höstterminen Det är en ökning på 47 studenter jämfört med föregående år. Detta beror till stor del på att programmet Analytical Finance har totalt 50 registrerade studenter, vilket är 20 fler än rekryteringsmålet samt att International Marketing som inte gavs förra hösten men som nu ges har 39 registrerade. I diagrammet nedan redovisas rekryteringsmål, antal sökande och registrerade på grundnivå. 2 Notera att det finns ytterligare internationella studenter som studerar på kursnivå och som inte inkluderas i denna siffra. HS 4: Sidan 20 av 151

25 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 7 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 2: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram på grundnivå 3 (HT) Diagrammet visar att rekryteringsmålet för program på grundnivå jämfört med tidigare år är på väg ner i enlighet med högskolans planering. Dock så ökade antalet registrerade i år jämfört med de två föregående åren. Samtidigt ökar också antalet sökande och förstahandssökande till utbildningarna. Det gör att högskolans mål om en förstahandssökande per plats uppnås på en aggregerad nivå då det totalt sett är 2,4 förstahandssökande per plats. På programnivå, vilket är den mätnivå som målet upprättats för, uppnås dock målet ännu inte för samtliga utbildningar. För utbildningar på avancerad nivå är mönstret något annorlunda. Liksom för utbildningar på grundnivå har rekryteringsmålen sänkts jämfört med tidigare år i enlighet med högskolans planering där vissa utbildningar avvecklas. Antalet sökande, sökande i första hand samt registrerade totalt har däremot varierat under mätperioden. 3 I det här diagrammet räknas inte så kallade förutbildningar in. HS 4: Sidan 21 av 151

26 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 8 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 3: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram på avancerad nivå (HT) Ekonomiutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde ekonomi uppgår höstterminen 2014 till 517 studenter, vilket är 68 stycken under rekryteringsmålet. Diagram 4: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom ekonomiutbildningar (HT) HS 4: Sidan 22 av 151

27 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 9 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Hälso- och välfärdsutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde hälso- och välfärdsutbildningar uppgår höstterminen 2014 till 468 studenter, vilket är 15 stycken över rekryteringsmålet. I jämförelse med förgående period har de flesta programmen nått upp till rekryteringsmålet. De som inte riktigt når upp diffar enbart med mellan 1-3 studenter. Diagram 5: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom hälso- och välfärdsutb. (HT) Lärarutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde lärarutbildningar uppgår höstterminen 2014 till 431 studenter, vilket är 16 stycken över rekryteringsmålet. Värt att notera är att förskollärarprogrammen till höstterminen 2014 fyller sina platser och har 42 registrerade över rekryteringsmålet, att påbyggnadsutbildningarna inte helt fyller sina platser, att ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasiet har 67 registrerade jämfört med ett mål om 50 trots att tre av sju inriktningar (ämneskombinationer) ställdes in samt att ämneslärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 ställdes in. HS 4: Sidan 23 av 151

28 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 10 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 6: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom lärarutbildningar (HT) Teknikutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom utbildningsområdet teknikutbildningar uppgår höstterminen 2014 till 842 studenter, vilket är 53 stycken under rekryteringsmålet. Minskningen i antalet registrerade ligger i linje med minskningen av rekryteringsmålet för höstterminen Diagram 7: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom teknikutbildningar (HT) HS 4: Sidan 24 av 151

29 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 11 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Antal sökande i förstahand VT14 Rekryteringsmålet till vårterminer har stadigt minskat de senaste åren medan antalet förstahandssökande har ökat. Antalet registrerade ligger det senaste året något under rekryteringsmålet. Även om det under vårterminen 2014 gavs, i likhet med tidigare vårterminer, normalt sett populära program som beteendevetenskapliga programmet, förskollärarprogram och sjuksköterskeprogram nåddes inte rekryteringsmålet. Gapet till målet är 4 procentenheter. Diagram 8: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram (VT) Studentvolymer I enlighet med högskolans planering minskade antalet studenter 2014 i jämförelse med de två tidigare åren. Anledningen till nedgången är att högskolan anpassar sig till ett lägre takbelopp. Diagram 9: Utfall helårsstudenter (HÅS) HS 4: Sidan 25 av 151

30 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 12 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Stapeln för 2014 avser utfallet efter kvartal tre. Vid jämförelse med samma period föregående år har högskolan cirka 199 färre helårsstudenter. Utifrån högskolans planering med ett minskat utbildningsutbud är den utvecklingen väntad. Tabellen nedan redovisar utfallet för utbildningsområden där 2014 avser utfallet för de första tre kvartalen. Tabell 3: Utfall helårsstudenter (HÅS) per statligt utbildningsområde 4 4 För 2014 avser utfallet tredje kvartalet. HS 4: Sidan 26 av 151

31 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 13 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Utbildningsområde Design Humaniora Undervisning Medicin Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater Teknik Verksamhetsförlagd utb Vård Totalt Prestationer Utfallet av antalet presentationer är svårare att göra vid en kvartals-och halvårsuppföljning då dessa registreras mer oregelbundet under terminen än antalet helårsstudenter. Antalet helårsprestationer för tredje kvartalet 2014 följer utveckling från tidigare prognoser och bedömningen är att utfallet för 2014 bör ligga något under nivån för 2013 mot bakgrund av minskade studentvolymer. Antalet helårspresentationer är cirka 120 stycken lägre än motsvarande period För kvartal tre 2013 var det 30 helårsprestationer färre än motsvarande period Diagram 10: Helårsprestationer (HÅP) HS 4: Sidan 27 av 151

32 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 14 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Prestationsgraden (helårsprestationer/ helårsstudenter) mäts normalt sett per helår eller verksamhetsår på grund av ovan nämnda svårighet med avstämningstidpunkter under året. Under 2013 låg högskolan på sin högsta prestationsgrad under redovisningsperioden och överträffade målet att den genomsnittliga prestationsgraden på kurser för hela högskolan ska var minst 83 procent och att inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 70 procent. Tabell 4: Prestationsgrad per utbildningsområde års siffror avser utfall kvartal 3 medan övriga siffror är för helåret HS 4: Sidan 28 av 151

33 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 15 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Utbildningsområde Design 80% 74% 81% 63% Humaniora 66% 67% 76% 48% Undervisning 93% 90% 92% 70% Medicin 97% 93% 92% 76% Musik 98% 99% 81% 33% Naturvetenskap 74% 84% 74% 62% Samhällsvetenskap 75% 81% 81% 68% Teater 75% 81% 111% Teknik 81% 82% 81% 71% Verksamhetsförlagd utb. 105% 105% Vård 94% 89% 90% 75% Totalt 81% 83% 84% 68% Prestationsgraden ligger i linje med tidigare kvartalsprestationer. Att teater inte har någon prestationsgrad beror på att utbildningen är avvecklad. För verksamhetsförlagd utbildning, som är ett nytt utbildningsområde för 2013, beror den höga prestationsgraden på att kurser inom den gamla lärarutbildningen återfinns inom detta område och att det därmed också är ett område som har ett större utflöde än inflöde av studenter. Vårdområdet och naturvetenskap är två områden som har en något högre prestationsgrad än vid samma tillfälle föregående år Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen det år som de slutfört sin utbildning utan kan av olika anledningar vänta ett eller flera år. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning och det innebär att antalet examina, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka allt eftersom fler studenter tar ut sina examina. Diagram 11: Antal utfärdade examina Avser helår samt tredje kvartalet 2014 HS 4: Sidan 29 av 151

34 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 16 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Under åren har antalet utfärdade examina varierat. Den minskning som kunde ses under 2012 vände under Utöver att antalet examina de facto har ökat är en av anledningen till de senaste årens uppgång att det sedan bolognaprocessens genomförande är möjligt att ta ut såväl en generell som en yrkesexamina inom ett antal yrkesutbildningar. Det innebär att många studenter tar ut två examina för samma utbildning vilket driver upp statistiken. Detta är främst vanligt inom vårdutbildningarna, men förekommer även i viss utsträckning i ingenjörsutbildningarna. Till och med tredje kvartalet 2014 har 1301 examina utfärdats, vilket är 24 fler än föregående kvartal Därmed finns det goda möjligheterna att nå uppfyllelsen av högskolans mål om 1590 examina per år. 3.2 Forskarutbildning Rekrytering till forskarutbildning vid MDH Antagningsnivån till utbildning på forskarnivå Högskolan har inget uppsatt mål för hur många doktorander som årligen ska antas till utbildning på forskarnivå. Däremot finns det långsiktiga mål uppsatta för hur många doktorsexamina som årligen ska utfärdas per forskarutbildningsämne från och med 2016 respektive 2020 vilket redovisas under avsnitt En förutsättning för att uppnå de långsiktiga examensmålen för 2016 och 2020 är att tillräckligt många doktorander antas årligen varför även antagningsstatistik redovisas i denna rapport. HS 4: Sidan 30 av 151

35 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 17 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 7: Antagningsnivå till forskarutbildning med doktorsexamen som slutmål för perioden Antagningsnivå Forskarutbildningsämne Forskningsinriktning (A) Datavetenskap IS Elektronik IS Innovation och design IPR Energi- och miljöteknik FE Industriell ekonomi och organisation IEO Vårdvetenskap HV Arbetslivsvetenskap HV Socialt arbete HV Didaktik UV Naturvetenskapernas och teknikens didaktik UV Matematik/Tillämpad matematik UV Totalt: (A) IS = Inbyggda system, IPR = Innovation och produktrealisering, FE = Framtidens energi, IEO = Industriell ekonomi och organisation, HV = Hälsa och välfärd, UV = Utbildningsvetenskap Fram till och med det tredje kvartalet 2014 har totalt 31 doktorander antagits med doktorsexamen som slutmål. Årets antagningsnivå ger förutsättningarna att uppnå de långsiktiga examensmålen för år 2020 på en högskoleövergripande nivå. Vissa forskarutbildningsämnen behöver dock öka antagningsnivåerna för att ämnenas enskilda examensmål ska ges förutsättning att uppnås. Årets antagningsnivå är högre än för helåret En del av förklaringen ligger i akademin för hälsa, vård och välfärds antagningar till den forskarutbildning akademin ansvarar för. Dessa antagningar sker vartannat år. Efter det tredje kvartalet föregående år hade totalt 12 doktorander antagits mot doktorsexamen. Fram till och med det tredje kvartalet 2014 har fyra doktorander antagits mot licentiatexamina. Könsfördelning bland nyantagna doktorander Högskolan har inte ett explicit mål som rör könsfördelning bland nyantagna doktorander. Däremot finns ett mål uppsatt för könsfördelningen bland aktiva doktorander och en förutsättning att uppnå detta mål är en balanserad könsfördelning bland nyantagna doktorander. Diagrammet nedan visar könsfördelningen bland antagna doktorander under den senaste femårsperioden. Sifforna för 2014 avser antagna fram till och med det tredje kvartalet. Diagram 12: Könsfördelning bland antagna doktorander oberoende av slutligt examensmål. 7 Avser för 2014 fram till och med utgången av det tredje kvartalet. HS 4: Sidan 31 av 151

36 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 18 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Som framgår av diagrammet ligger könsfördelningen bland nyantagna doktorander inom det uppsatta målintervallet om 60:40. Det är en förbättring i jämförelse med halvårsrapporten då könsfördelningen inte uppnådde målet, könsfördelning för halvåret låg på 70 procent män och 30 procent kvinnor. Årets siffror är jämförbara med motsvarande siffror efter det tredje kvartalet 2013 då 52 procent män och 49 procent kvinnor hade blivit antagna Aktiva doktorander inom forskarutbildning vid MDH Uppgifter om högskolans aktiva doktorander uppdateras två gånger per år, i samband med halvårsrapporten respektive årsredovisningen. Nedanstående text är därmed oförändrad sedan halvårsrapporten. Högskolan har två uppsatta mål gällande aktiva doktorander. Dels rekryteringsmålet att könsfördelningen bland de aktiva doktoranderna för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent och dels att aktivitetsgraden för doktorander vid högskolan ska minst vara 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Tabell 8: Antal doktorander, andel kvinnor och genomsnittlig aktivitetsgrad bland aktiva doktorander under första halvåret HS 4: Sidan 32 av 151

37 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 19 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Forskarutbildningsämne Forskningsinriktning Antal doktorander Andel kvinnor Genomsnittlig aktivitetsgrad Datavetenskap IS 62 19% 73 Elektronik IS 9 33% 66 Innovation och design IPR 32 47% 66 Energi- och miljöteknik FE 34 21% 61 Industriell ekonomi och organisation IEO 5 20% 45 Vårdvetenskap HV 22 91% 81 Arbetslivsvetenskap HV 6 33% 73 Socialt arbete HV Didaktik UV 27 74% 63 Naturvetenskapernas och teknikens didaktik UV 1 0% 10 Matematik/Tillämpad matematik UV 13 15% 65 Totalt: % 68 Antalet aktiva doktorander under det första halvåret 2014 var 211 personer och dessa hade en genomsnittlig aktivitetsgrad om 68 procent. Det har skett en marginell förändring inom båda dessa parametrar i jämförelse med årssiffror för Ser man till enskilda forskarutbildningsområden är det endast inbyggda system och hälsa och välfärd som uppfyller högskolans uppsatta mål om genomsnittlig aktivitetsgrad om 70 procent. Könsfördelningen bland aktiva doktorander hamnade efter det första halvåret strax under högskolans målsättning att det underrepresenterade könet inte ska understiga 40 procent. Andelen kvinnor bland de aktiva doktoranderna uppgick för högskolan under det första halvåret till 39 procent Studieprestationer i forskarutbildning vid MDH Uppgifter om doktoranders studieprestationer uppdateras två gånger per år, i samband med halvårsrapporten respektive årsredovisningen. Nedanstående text kommer därför från halvårsrapporten. Högskolan har två uppsatta mål för doktoranders studieprestationer. Dels att den genomsnittliga studietiden för utbildning på forskarnivå för en doktorsexamen ska motsvara fyra års heltidsstudier och dels att inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha en lägre prestationsgrad än 80 procent. Den genomsnittliga netto- respektive bruttostudietiden för doktorer med utfärdade doktorsexamina under det första halvåret 2014 var 3,8 år respektive 6,1 år och den genomsnittliga prestationsgraden för högskolan totalt var 89 procent. Fem av sex forskarutbildningsområden har en prestationsgrad som ligger över högskolans uppsatta mål. Som nämnts i tidigare verksamhetsrapporter kommer mer tillförlitliga analyser av prestationsgraden att kunna genomföras inom ett par års tid då mer heltäckande data för prestationsgradsberäkningar finns tillgängliga Utfärdade årliga doktorsexamina vid MDH HS 4: Sidan 33 av 151

38 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 20 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Inga ytterligare doktorsexamina har blivit utställda under det tredje kvartalet Siffrorna efter det första halvåret 2014 kvarstår därmed och fortfarande har elva doktorander begärt ut en doktorsexamen. Det är lika många utställda examina som för helåret Majoriteten av de utfärdade doktorsexamina ligger inom forskarutbildningsämnet datavetenskap. Tabell 9: Utfärdade doktorsexamina och långsiktiga examensmål uppdelat per forskarutbildningsämne och år. Utfärdade doktorexamina Examensmål Datavetenskap Elektronik Innovation och design Energi- och miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Vårdvetenskap Arbetslivsvetenskap Didaktik Natrurvetenskapernas och teknikens didaktik Matematik/Tillämpad matematik Totalt Att nivån på utställda doktorsexamina kommer vara högre för 2014 i jämförelse med 2013 har förutspådds i tidigare verksamhetsrapporter. Prognosen baseras på den genomsnittliga bruttostudietiden för doktorander som begärt ut en doktorsexamen under nedan redovisade tidsperioder ( respektive ) som ligger på 6,3 respektive 5,9 år. En rimlig förväntan är därmed att antalet utställda doktorsexamina för 2014 bör ligger i paritet med antagningsnivån för 2008 som var 30 antagna. En viss nedgång i examensfrekvens är dock förväntad med hänsyn tagen till avhopp eller reducerad studietakt. Ser man till årets siffror för antalet utfärdade doktorsexamina och lägger till uppgiften att det i dagsläget endast är totalt fem disputationer inplanerade under november och december finns en påtaglig risk att högskolans totala volym för forskarutbildning ökar över tid istället för att volymen når balans då en doktorand in ersätter en doktor ut. Håller denna trend i sig att cirka 50 procent av antagna doktorander lämnar forskarutbildningen sex år efter antagning finns en risk för att högskolans omkostnader för utbildning på forskarnivå ökar och därmed kommer även kostnaden per doktorsexamen, en uppgift som redovisas i årsredovisningen, att stiga. På sikt kan detta påverka möjligheten för högskolan att satsa på senior forskning om forskningsanslaget behöver användas för att finansiera forskarutbildningen, alternativt kommer högskolan sticka ut nationellt genom en hög andel beslut att dra in resurser för doktorander som inte fullföljer sina åtaganden alternativt få en ökad volym inaktiva doktorander. Diagrammen nedan visar antal antagna doktorander och antalet utfärdade doktorsexamina för a) tidsperioden och b) tidsperioden HS 4: Sidan 34 av 151

39 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 21 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 13: Antal antagna doktorander och antal utfärdade doktorsexamina under a) tidsperioden och b) tidsperioden a) b) HS 4: Sidan 35 av 151

40 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 22 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen 3.3 Forskning Omfattning av verksamheten Forskning- och forskarutbildning ökade såväl sina intäkter som sin andel av högskolans totala intäkter under Den största anledningen till uppgången är högskolans ökade externa bidrags- och uppdragintäkter. Tabell 6: Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR Miljoner kronor Andel av totala intäkter 25 % 26 % 23 % 22 % 25 % 26 % HS 4: Sidan 36 av 151

41 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 23 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen 4. Ekonomi Årets sista prognos är gjord i oktober, med det ekonomiska utfallet samt Ladok-registreringar för perioden januari-september som utgångspunkt. Prognosen är ett överskott på +5,0 Mkr, att jämföra med prognos 2 som gjordes i samband med delårsbokslutet, som var på +6,0 Mkr. Prognosen för anslagsintäktarena till grundutbildningen har justerats nedan ytterligare men samtidigt ser driftskostnaderna ut att bli lägre än vad som angavs i prognos 2. Totalt sett är det alltså en marginell förändring jämfört med föregående prognos och en positiv budgetavvikelse på 12,5 Mkr. Tabell 8: Utfall 2013, samt budget och helårsprognoser för Resultaträkning (tkr) Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar S:a kostnader KAPITALFÖRÄNDRING UPPSTÄLLNING ENL. OFFICIELLA RESULTATRÄKNINGEN Myndighetskap ingående Intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Budgetavvikelse Anslag, Grundutbildning ) Avräkn mot takbelopp, kvalitetsmedel, Idélab Uppdrag Grundutbildning Bidrag, Grundutbildning ) Anslag, Forskning/Fo-utb Uppdrag Forskning/Fo-utb Bidrag, Forskning/Fo-utb Övr verks enl Inkl studieavgifter Finansiella intäkter S.a intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Budgetavvikelse Anslag ) Avgifter Bidrag ) Finansiella intäkter S.a intäkter Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar S:a kostnader KAPITALFÖRÄNDRING Myndighetskap utgående ) Anslag till övningsskolor kommer att utbetalas via Kammarkollegiet, vilket leder till att de kommer redovisas som bidrag i resultaträkningen. Detta var inte klarlagt då prognos 2 och delårsbokslut upprättades. Korrigering har i denna sammanställning gjorts även i prognos 2. HS 4: Sidan 37 av 151

42 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 24 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Prognosen för anslagsintäkterna till grundutbildningen är lägre än delårsprognosen, som i sig var lägre än budgeterat. Den långsiktiga planeringen har sedan hösten 2012 varit inriktad på att anpassa verksamhetsvolymen, och därmed även anslagen, till den nivå som aviserats för 2016 och framåt. Åtgärder som vidtagits har fått effekt tidigare än beräknat vilket förklarar avvikelsen från budget för Parallellt med minskningen av den anslagsfinansierade verksamheten sker en ökning av den externfinansierade verksamheten. Denna förskjutning av resurser och verksamhet syntes tydligt redan vid bokslutet 2013 och har fortsatt under Den har möjliggjorts både genom tidigare erhållna externa bidrag som inte nyttjats men också genom tillkommande beviljade ansökningar om bidrag. Det är främst inom teknikområdet som ökningen har skett. Erhållna externa bidrag redovisas som intäkter först då verksamhet bedrivs och genererar kostnader. Ökningen av intäkterna som redovisades för 2013 var större än förväntat, och budgeten för 2014 (som gjordes under hösten 2013) hade inte tagit hänsyn till denna ökning fullt ut. Samtidigt budgeteras externa intäkter alltid också med försiktighet och därför blir det i prognosen för 2014 relativt stora positiva budgetavvikelser. Kostnaderna är totalt sett i nivå med budget. Personalkostnaderna är högre än förväntat medan driftskostnaderna är lägre. Målsättningen att öka andelen lektorer (och därmed minska andelen adjunkter) ger en kostnadsökning utöver de avtalade löneökningarna. En större analys av detta ska göras efter helårsbokslutet. Prognosen visar ett överskott på 5,0 Mkr. Faller prognosen in kommer myndighetskapitalet inom grundutbildningen att motsvara drygt 20 procent av intäkterna och inom forskningen knappt 20 procent av intäkterna. Styrelsens riktlinjer för verksamhetsplaneringen (MDH /14 ) anger att verksamhetsplaneringen fram till och med 2018 ska utgå ifrån ett ackumulerat kapital inom intervallet procent av intäkterna. Detta är högre än vad som angivits i forsknings- och utbildningsstrategin och behovet av en större ekonomisk buffert motiveras bland annat av projektet för ett nytt campus i Eskilstuna. Budgetpropositionen för 2015 bekräftar både den sedan 2012 aviserade generella minskningen av grundutbildningsuppdraget och de under våren 2014 aviserade riktade satsningarna på utbyggnad av främst förskollärar- och lärarutbildning och även vårdutbildningar. De riktade satsningarna kommer specificeras per lärosäte först i regleringsbrevet, som sannolikt kommer under andra halvan av december. Budgetpropositionen innehåller också ett utrymme för ytterligare utökade uppdrag som inte heller kommer specificeras förrän i regleringsbrevet. Det finns idag inga indikationer på om del av detta kommer tilldelas MDH och i så fall i vilken omfattning. För grundutbildningsanslagen är flertalet förändringar under perioden kända sedan tidigare. Tillkommande är en minskning 2015 och 2016 till följd av att alla anslag inte pris- och löneomräknas dessa år. Utöver detta har det tillkommit ett antal mindre poster och totalt ger detta ett takbelopp som är drygt 3 Mkr lägre 2018 än vad som tidigare aviserats som långsiktig planeringsförutsättning. Forskningsanslaget har de senaste åren delvis tilldelats utifrån kvalitetsindikatorer utökades denna del, från 10 procent av de totala anslagen till 20 procent. Till 2015 sker ingen beräkning utifrån kvalitetsindikatorerna utan utgångspunkt är att tilldelningen 2015 blir densamma som 2014, med justering för pris- och löneomräkning. Detta betyder inte att systemet med kvalitetsbaserad tilldelning tas bort på sikt utan det sker denna gång på grund av tidsbrist. HS 4: Sidan 38 av 151

43 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 25 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen En viktig faktor är de årliga pris- och löneomräkningarna av anslagen. Löneökningar på 2-2,5 procent per år i kombination med att andelen lektorer ökar pressar upp lönekostnaderna, som svarar för två tredjedelar av de totala kostnaderna. Pris- och löneomräkning till 2015 är 0,8 procent och för 2016 aviseras en omräkning med 0,9 procent. För att hantera detta måste effektiviseringar ske. Därför är det viktigt att fortsätta det pågående arbetet med att se över kursutbudet och även löpande se över möjligheter att effektivisera administrativa processer. Nedanstående tabeller visar förändringarna av anslagen för perioden ANSLAG ENLIGT BUDGETPROPOSITION 2015 Härledning av nivå, Takbelopp grundutbildning: OBS! Allt är exklusive aviserade satsningar/utökningar av förskollärar- och lärarutbildning samt vårdutbildningar. Detta ska specificeras per lärosäte i regleringsbrevet. Prel uppskattning för MDH är ytterligare Mkr fullt utbyggt Anvisat föreg år Pris-och löneomräkning Förändring 1) Takbelopp års nivå: Tidigare aviserat, 2014 års nivå: Pris- och löneomräkning från föreg år: 2,0% 0,8% 0,9% 1,6% 2,4% Definitivt för 2014 och 2015, prel för ) Spec förändringar Minskade kostnader lärar-/förskollärarutb, i enlighet m prop 2009/10:89 (minskade avhopp, högre genomströmning) Känd Utbyggnad civiling/ högskoleingenjörer Känd Tillfälliga platser, satsn Känd (tot 4200 platser i sektorn). Återförs Tillfälliga platser, sjuksköterske/ Känd ingenjörsutb. Återförs Utbyggnad speciallärarutbildning 719 Känd Tillfällig kompensation för neddragning avseende utbyggnad av utbildning vid andra lärosäten/ återförs Känd Utbyggn vård- och ingenjörsutbildningarvid andra lärosäten Känd Omfördelning platser mellan lärar- och Känd förskollärarutbildning Utbyggnad läkar/tandläkarutbildning på Känd andra lärosäten Minskning av anslag som pris- och Nytt löneomräknas Övrigt (div mindre poster, olika för åren) Nytt Härledning av nivå, Anslag till forskning/forskarutbildning: Anvisat föreg år Pris-och löneomräkning Tilläggsbeslut/ökning basresurs Till kvalitetspott: 2) 10% av nya anslag föreg år % av erhållet ur potten föreg år Från kvalitetspott Från kvalitetspott; tillkommande Övrigt TOTALT ANSLAG ) Fördelning via "kvalitetspotten" genomförs inte 2015 på grund av tidsbrist i kombination med att vissa delar i det systemet är under utredning. HS 4: Sidan 39 av 151

44 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 26 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Bilaga 1: Sammanställning långsiktiga mål Nedanstående tabell visar status för de mål som fastställts som högskolans långsiktiga verksamhetsmål för perioden i rektorsbeslut Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2013 (VUB). Följande färgmarkeringar används: Grön: Gul: Orange: Röd: Målet är uppnått Målet är ännu inte uppnått men bedömningen är att det kommer att kunna nås under perioden Det finns risk att målet inte kommer att nås Målet kommer inte att nås. Måluppfyllelsen är svår att mäta så tidigt i perioden, men samtliga ansvariga för målen har ändå ombetts göra en preliminär bedömning. Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för enligt VUB14 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan ska öka antalet utfärdade examina inom varje utbildningsområde i forsknings- och utbildningsstrategin enligt i fastställda nivåer i VUB14. Minst 80 procent av höskolans studenter ska två år efter examen vara etablerade på arbetsmarknaden. Högskolans utbildningar ska attrahera minst en försthandssökande per plats i förhållande till rekryteringsmålet. Måluppfyllelse Kommentar Antalet studenter som är i slutet av sin utbildning till 2016 kommer att öka och i kombination med aktiviteter som genomförs hos akademierna bör målet kunna uppnås. Andelen etablerade på arbetsmarknaden är i UKÄ:s mätning från 2013 drygt 79 procent och alltså något under målet. Målet uppnås inte för samtliga utbildningar (program/inriktningar) och det är tveksamt om det kommer att kunna göra det under mätperioden. Utbildningar som inte når upp till målet är exempelvis några av ingenjörsutbildningarna, inriktningar inom innovationsprorgammet och ämneslärarprogrammet. Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 procent öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Motsvarande siffra för programtermin sex ska vara minst 66 procent. Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestatinosgrad än 70 procent. Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. - - Målet infördes i VUB 2014 och eftersom det innebär en ökning jämfört med tidigare år är det för närvarande inte möjligt att följa upp. År 2013 nådde inte högskolan målet om genomströmning inom någon av mätkategorierna och trots insatser sker inga större förändringar. Detta är dock ett långsiktigt arbete där effekten av vidtagna åtgärder syns först några år senare. Målet uppfylldes för helåret Målet är okommenterat då metod måste tas fram för att mäta prestionsgraden. HS 4: Sidan 40 av 151

45 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 27 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för enligt VUB14 Utbildning på forskarnivå Högskolan ska år 2016 årligen utfärda minst 25 examina på doktorsnivå. År 2020 ska motsvarande antal vara 32 examina. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Aktivitetsgraden för forskarstuderande vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Den genomsnittliga nettostudietiden för utbildning på forskarnivå ska för en doktorsexamen motsvara fyra års studier på heltid. Motsvarande studietid för en licentiatexamen är två års studier på heltid. Inget enskilt forskarutbildnignsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent. Måluppfyllelse Kommentar Det finns en stor risk att enskilda forskarutbildningsämnen inte kommer att uppnå enskilt mål för Målet för 2020 bedöms dock som möjligt att uppnå. För att målet ska bibehållas vara uppnått 2016 måste en balanserad könsrekrytering ske inom enskilda forskarutbildningsämnen alternativt att en balanserad rekrytering sker generellt mellan de olika forskarutbildningsämnena. Målet är svårt att uppnå och lärosätet arbetar för och strävar efter måluppfyllelse. Ett aktivt förbättringsarbete för bättre administrativa rutiner kommer resultera i att säkrare uppgifter kan erhållas från Ladok. Mer kvalitativ bedömning över målet förväntas komma ur detta arbete. Målet är svårbedömt. Dels för att externfinansierade doktorander ofta har krav från sin arbetsgvare om en lägre aktivitetsgrad och dels till följd av tidigare brister i rapportering av uppgifter i Ladok. Forskning Antalet vetenskapligt granskade publikationer ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Bör kunna uppnås genom att forskningsmedlen ökar för hela högskolan samt den fokus som den interna tilldelningsmodellen lägger på publikationer. Antalet vetenskapligt granskade publikationer tillsammans med med inernationellt välrenommerade forskare ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. - Mätemetod för att se om medpublicerande är en välreonommerad forskare saknas för närvarande. Den externa finansieringen av forskning/forskarutbildning ska vara minst 67 procent av den totala finansieringen. Utfall 2013 var 64% vilket var en ökning med en procentenhet jämfört med Samverkan och samproduktion Stimulera akademisk kultur och ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsaval med högst tio företag som företrädesvis också är verksamma internationellt. Högskolan har långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partneras i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Högskolan ska inom varje forskningsinriktning öka antalet doktorander som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. En områdesstrategi för samverkan och samproduktion har tagits fram och fortsatta satsningar görs genom uppdrag inom Ett starkt MDH Avtal med ABB, Volvo och Bombardier klart. Diskussioner pågår även med flera företag Avtal finns med Eskilstuna kommun, Västerås stad, Strängnäs kommun, Regionförbundet Sörmland, Västmanlands kommuner och landsting (VKL) och Länsstyrelsen Västmanland. År 2012 används här som referenspunkt och till år 2013 har de samfinansierade forskningsmedlen enligt årsredovisningen (s.30) ökat från 74 mnkr till dryga 117 mnkr. ÅR 2012 används här som referenspunkt och till år 2013 har antalet externfinansierade doktorander enligt årsredovisningen ökat från 67 till 69 stycken. HS 4: Sidan 41 av 151

46 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 28 av Dnr: MDH /14 Utbildnings- och forskningssektionen Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för Måluppfyllelse Kommentar Anställda År 2016 vill högskolan nå en nivå där andelen professorer i helårsarbetskrafter uppgår till 10 procent av samtliga lärare. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen docenter av samtliga lärare uppgår till 12 procent av samtliga lärare. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen disputerade lärare uppgår till minst 50 procent av samtliga lärare inom var och en av högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där minst 50 procent av nyrekryterade professorer är kvinnor. Vid utgången av 2013 var andelen 9,5 procent. Andelen var 11 procent vid mätning i april Andelen var totalt 52 procent vid mätning i april Uppgiften är inte uppdelad per forskningsinriktning. Av rekryterade professorer för helåret 2013 var två kvinnor och tre män. Ekonomi Myndighetskap GU 7-10% av intäkter anslag/bidrag/uppdrag I bokslut 2013 var nivån 23%. Del av det ackumulerade kapitalet beräknas användas under perioden men sannolikt är nivån över 10% vid utgången av Detta har diskuterats i styrelsen och med hänsyn till bland annat kostnader i samband med ett nytt campus i Eskilstuna kan ett kapital överstigande 10% accepteras, åtminstone till och med 2018 då ny bedömning kan göras. Myndighetskap FO/Fo-utb 5-10% av intäkter anslag/bidrag/uppdrag I bokslut 2013 var nivån 17%. Del av det ackumulerade kapitalet beräknas användas under perioden och vid utgången av 2016 beräknas nivån vara inom givet intervall. HS 4: Sidan 42 av 151

47 Ärende 9 bilaga 1 Budgetpropositionen Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Propositionen i sin helhet kan laddas ned från Inledning I denna rapport, sammanställd vid utbildnings- och forskningssektionen, presenteras en sammanfattning av budgetpropositionen för år 2015 med fokus på utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning. Rapporten syftar främst till att identifiera relevanta frågor för framtiden snarare än att sammanfatta det befintliga läget inom utbildningssektorn. Rapporten fokuserar sådant som direkt förväntas beröra högskolan. Vid varje rubrik anges det avsnitt som refereras till. Enligt regeringen föreligger för svensk del farhågor i ekonomin p.g.a. Ukrainakrisen och mellanösternkrisen, i synnerhet striderna i Syrien och Irak. Även om läget på de finansiella marknaderna stabiliserats är situationen i omvärlden bekymmersam. Risk föreligger för svensk ekonomi då bland andra Tyskland kan dras in i krisen, trots att tillväxten steg har arbetslösheten ökat. Det internationella konjunkturläget var låg under 2013 och Tillväxten i svensk ekonomi fortsätter därför att vara låg och arbetslösheten stiger ytterligare. Först 2015 väntas en gradvis återhämtning i Sverige och omvärlden. Prognos för arbetslöshetens utveckling (finansdepartementets decemberprognos inom parentes). År 2013: 8,0 (8,3) År 2014: 7,9 (8,3) År 2015: 7,3 År 2016: 6,7 Därefter spås arbetslösheten minska gradvis ner mot sex procent år Kommentar: Konjunkturutvecklingen och arbetslösheten spelar en stor roll för inflödet av sökande till högskolesektorn. På kort sikt bör alltså ökande arbetslöshet driva på söktrycket till högskolesektorn. Politikens inriktning Ordning och reda i välfärden Redovisa utgifterna krona för krona Trygghet och sammanhållning Ökad tillgång till kultur Reformer för jämställdhet Ytterligare åtgärder under 2015 I samband med höstpropositionen föreslår regeringen ytterligare åtgärder inom utbildning, praktik, infrastruktur och regional utveckling. Totalt satsar regeringen cirka 3,25 miljarder kronor under 2015 och 2,42 miljarder före åren För att motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast föreslår och aviserar regeringen nu ytterligare satsningar: antalet platser inom yrkesvux ökas med platser 2015 och lika många platser 2016 antalet platser inom Traineejobb, extratjänster och utbildningskontrakt ökas med under 2015 och ökas till år 2016 HS 4: Sidan 43 av 151 1

48 Ärende 9 bilaga 1 antalet platser på ex. sjuksköterskeutbildningar ökas Avsnitt 3. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Målet för utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet (prop. 2011/12:1 utg.omr. 16 avsnitt 2.3, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). Regeringen avser att genomföra en översyn av mål och indikatorer inom utgiftsområdet och avser att återkomma i budgetpropositionen för Kommentar: Arbetet med översynen kan vara intressant att följa om de avser att ändra mål och indikatorer för universitet och högskolor respektive forskning och utveckling. Att ha i minnet är att även andra verksamheter ingår i utgiftsområdet och ovanstående skrivning preciserar inte vilka mål och indikatorer som ska ses över. Från Tabell 3.4 sid 37 Mål för universitet och högskolor Utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Mål för forskning och Utveckling Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Indikatorer Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Universitetskanslersämbetets beslut om tillstånd att utfärda examina Andelen disputerade lärare vid universitet och högskolor Prestationsgrad i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Genomströmning i utbildning på forskarnivå Genomströmningen på forskarnivå Vetenskaplig produktion Externa medel för forskning Antal vetenskapliga artiklar, som ett mått på vetenskaplig produktivitet i Sverige och vissa mindre och medelstora europeiska länder (Källa: WoS) Antal vetenskapliga artiklar i Kina, Japan, Sydkorea och vissa större europeiska länder (Källa: WoS) Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar per artikel för de högst citerade länderna inklusive Sverige (Källa: WoS och Scopus) Genomsnittligt antal fältnormaliserade citeringar för olika vetenskapsområden i Sverige (Källa:WoS) Avsnitt Uppföljning av EU:s gemensamma utbildningsmål Andelen personer i åldern år med minst två års eftergymnasial utbildning ska uppgå till minst 40 procent. Resultat: Andelen åringar som har minst två års eftergymnasial utbildning har fortsatt öka i Sverige och uppgick under 2013 till 48,3 procent (41,8 procent bland män och 55,2 procent bland kvinnor), vilket innebär att Sverige ligger över EU-riktmärket (minst 40 procent). Andelen högskoleexaminerade som studerat utomlands under en period som omfattar minst 15 högskolepoäng ska uppgå till minst 20 procent och andelen åringar som deltar i en grundläggande yrkesutbildning och som studerat utomlands under minst två veckor ska uppgå till minst 6 procent. HS 4: Sidan 44 av 151 2

49 Ärende 9 bilaga 1 Kommentar: Inget resultat redovisat Sysselsättningsgraden bland personer i åldern år tre år efter att de avlagt examen3 på gymnasial eller eftergymnasial nivå ska uppgå till minst 82 procent. Resultat: Som en följd av den finansiella krisen har sysselsättningsgraden tre år efter avslutad gymnasial eller eftergymnasial utbildning minskat såväl i Sverige som i resten av EU sedan Utvecklingen sedan 2009 ser dock annorlunda ut för Sverige jämfört med EU (se diagram 3.8). I Sverige har sysselsättningsgraden trendmässigt ökat sedan 2009 medan den har fortsatt minska i EU28 om än i lägre takt. / / Under 2013 uppgick sysselsättningsgraden tre år efter avslutad gymnasial eller eftergymnasial utbildning bland åringar till 84,9 procent (85,2 procent för män och 84,5 procent för kvinnor) vilket överstiger riktmärket på 82 procent. Avsnitt 4. Barn- och ungdomsutbildning Resultatindikatorer för barn- och ungdomsutbildning Regeringen avser att genomföra en översyn av indikatorerna och återkommer inför budgetpropositionen för T4 ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (redan beslutat 2014) Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan införs (bygger på teknikprogrammet och leder till en gymnasieingenjörsexamen) och de första eleverna kommer att kunna påbörja utbildningen höstterminen Kommentar: Eventuella följder för rekrytering till högskoleingenjörsutbildningar och civilingenjörsutbildningar? Avsnitt 5. Kommunernas vuxenutbildning Ökat antal elever Inget särskilt att notera i detta avsnitt förutom att antalet elever ökar inom både kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare. Kommentar: Hur påverkar detta lärarutbildningen? Avsnitt 6. Eftergymnasial yrkesutbildning Inget särskilt att notera i detta avsnitt. Avsnitt 7. Universitet och högskolor Avsnittet innehåller statistik över högskolesektorn och dess resultat samt utveckling. Regeringen betonar att det är viktigt att lärosätena vidtar åtgärder för att höja prestationsgraden och riktar in utbildningsutbudet på utbildningar där efterfrågan från studenterna och arbetsmarknaden är stor och prestationsgraden är hög. Inga ytterligare kommentarer. HS 4: Sidan 45 av 151 3

50 Ärende 9 bilaga 1 Avsnitt 8. Forskning Forskningsfinansiering i Sverige Det svenska nationella målet för forskning och utveckling (FoU) är att de totala investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär fyra procent av BNP Sammantaget uppskattas statens investeringar och övriga offentliga investeringar i FoU uppgå till närmare 40 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar en andel av BNP på cirka 1,1 procent. SCB uppskattar att företagens investeringar i FoU uppgick till 82,6 miljarder kronor Företagens investeringar i FoU motsvarade 2013 en andel på 2,2 procent av BNP. Tillsammans med offentliga avsättningar på cirka 1,1 procent 2013 avsattes därmed cirka 3,3 procent av BNP på FoU Kommentar: Siffrorna visar att företagens investeringar i svensk forskning uppgår till dubbelt så mycket som staten investerar. Under 2013 och 2014 har Vetenskapsrådet i samråd med Kungl. biblioteket och i dialog med övriga intressenter arbetat med att ta fram förslag till riktlinjer för både forskningsresultat (publikationer) och forskningsdata, samt konsekvensanalyser kopplade till dessa förslag. Uppdragen kommer att rapporteras till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) vid årsskiftet 2014/15. Uppdraget som Verket för innovationssystem (Vinnova) fick den 28 februari 2013 att, i samråd arbetsliv och välfärd och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, ta fram metoder och kriterier för att mäta kvalitet och prestation av universitetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället (N2013/1162/FIN) fortsätter under Vinnova kommer under 2015 även att fördela medel till universitet och högskolor baserat på kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället (prop. 2012/13: 30). Kommentar: Detta ligger i linje med den remiss som skickades ut av Vinnova tidigare i år. Under 2013 fick Kungl. biblioteket ett nytt uppdrag, att tillsammans med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor, genom Sveriges universitets- och högskoleförbund, vidareutveckla databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Datakvaliteten i SwePub har tidigare inte varit tillräckligt hög för att användas i t.ex. bibliometriska analyser. Målsättningen är att SwePub ska kunna fungera som en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen. Kommentar: I VR:s uppdrag att ta fram en fördelningsmodell för forskningsanslaget ligger ett fokus på att hämta bibliometrisk data från SwePub. Avsnitt 9. Politikens inriktning I detta avsnitt presenterar regeringen sina avsikter med den föreslagna budgeten. Regeringen aviserar att kunskapsnivån i svensk skola ska höjas och kvaliteten i undervisningssituationen ska stärkas. Lärarna ska få vara lärare med tid för sina elever. Regeringen prioriterar därför: -Tidiga insatser med särskilda investeringar i förskolan, lågstadiet och special- och fritidspedagogiken. HS 4: Sidan 46 av 151 4

51 Ärende 9 bilaga 1 -Lärarrekrytering och ökad attraktivitet för läraryrket genom ex. investeringar i kompetensutveckling. -Jämlika förutsättningar med särskilda investeringar i skolor med tuffa förutsättningar. I linje med denna ambition presenteras ett antal reformer, exempelvis: -mer personal i förskolan -fler anställda i skolan -fler speciallärare och specialpedagoger -en nationell samling för läraryrket -ett kunskapslyft för vuxna -fler ska ges möjlighet att studera på högskolan Kommentar: Dessa reformer kan komma att få direkta effekter på MDHs utbildningsutbud samt innehållet i framförallt lärarutbildningarna. Avsnitt 9.1 Nationell samling för läraryrket I den nationella samlingen för läraryrket ingår kvalitetssatsningar på lärar- och förskollärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare samt investeringar i mer personal i skolan. Kompetensutvecklingen kan ex. handla om att förlänga redan pågående fortbildningssatsningar som t.ex. Lärarlyftet II. Regeringen föreslår att 200 miljoner kr årligen avsätts för ändamålet och ber att få återkomma angående utformningen. En särskild kompetensutvecklingssatsning för att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens i framför allt förskoleklassen och årskurs 1-3 föreslås också. För att möta bristen på lärare och förskollärare samt möta den ökade efterfrågan som uppstår till följd av regeringens aviserade satsningar föreslås att universitet och högskolor tilldelas medel för att kunna utöka antalet platser på några av lärar- och förskollärarutbildningarna liksom på specialläraroch specialpedagogutbildningarna. Avsnitt 9.5 Rektorer och förskolechefer För att utveckla förskolechefernas pedagogiska ledarskap avser regeringen att genomföra en satsning på kompetensutveckling om 7,5 högskolepoäng för förskolechefer Regeringen avser också att fortbildningssatsningen för rektorer om 7,5 högskolepoäng som ska pågå t.o.m förlängs. Avsnitt Förbättra kvaliteten i förskolan Regeringen avser att ge Statens skolverk i uppdrag att återinföra ett riktmärke för barngruppernas storlek i kommentarerna till allmänna råd om förskolan för att uppnå mindre grupper i förskolan. Kommentar: Kan väntas leda till ett ökat behov av utbildade förskollärare. HS 4: Sidan 47 av 151 5

52 Ärende 9 bilaga 1 Avsnitt Tidiga insatser Fler speciallärare och specialpedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 Här handlar det dels om fler utbildningsplatser på dessa utbildningar men också om satsningar som syftar till att göra det mer attraktivt för verksamma lärare att vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. Avsnitt Alla ungdomar ska gå en gymnasieutbildning Regeringen avser låta en utredare analysera möjliga åtgärder för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning. Kommentar: Det kan komma att påverka rekryteringsbasen till högre utbildning. Avsnitt 9.8 Vuxenutbildning Ett nytt kunskapslyft För att råda bot på arbetslösheten presenteras ett nytt och stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser, se tabell nedan. Satsningen ska 2018 uppgå till drygt utbildningsplatser totalt inom olika former av vuxenutbildning. Inom ramen för kunskapslyftet bör också deltagare i fas tre ges ökade möjligheter att gå kortare utbildningar inom Komvux, högskolan eller yrkeshögskolan med bibehållet aktivitetsstöd. Antalet platser i regeringens arbetsmarknads- och utbildningspolitik i budgetpropositionen 2015 Del av tabell 9.1 s Universitet/ Högskola Yrkeshögskolan Komvux/yrkesvux Folkhögskolanallmän kurs Satsningen omfattar platser på universitet och högskolor 2015 för att 2018 uppgå till platser. Universitet och högskolor Vad gäller utbildning på grund- och avancerad nivå anser regeringen att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan och kunskapslyftet föreslås innefatta en utökning av resurserna för högskoleutbildning i hela landet. Regeringen föreslår i höstpropositionen för 2014 en ökning med helårsstudenter för 2015, vilket ska ökas till 7925 till år 2016 för att 2018 uppgå till platser. För att öka kvaliteten föreslås att 125 miljoner kr tillförs 2015 för en kvalitetssatsning på lärarutbildningen och utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap. För ska satsningen omfatta 250 miljoner kronor. HS 4: Sidan 48 av 151 6

53 Ärende 9 bilaga 1 Yrkeshögskolan Regeringen vill kraftigt utöka antalet utbildningsplatser i yrkeshögskolan och föreslår att 120 miljoner kronor satsas för detta ändamål för 2015 vilket motsvarar ca utbildningsplatser. Avsnitt Fler i högskolan Regeringen anser att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan särskilt mot bakgrund av en rekordhög ungdomsarbetslöshet. Regeringen betonar lärosätenas frihet att besluta om sitt utbildningsutbud. Samtidigt pekar man på problemen med den höga ungdomsarbetslösheten och den bristande matchningen på arbetsmarknaden och pekar ut vissa lärarutbildningar samt vårdutbildningar som måste byggas ut. För att fler behöriga ska kunna genomgå högskoleutbildning föreslår regeringen en utökning av resurserna till högskoleutbildning i hela landet. Regeringen föreslår att medel motsvarande nya helårsplatser avsätts för 2015, enligt tabell nedan: Satsning på fler utbildningsplatser Från tabell 9.2 s181 Antal helårsstudenter Förskoleutbildning Grundlärarutbildning F Kompletterande pedagogisk utbildning Speciallärarutbildning och specialpedagogutbildning Sjuksköterskeutbildning Barnmorskeutbildning Specialitetssjuksköterskeu tbildning Övriga utbildningar Totalt antal platser Fördelningen av resurser mellan lärosätena beslutas i 2015 års regleringsbrev. Regeringen avser att föra in medlen i respektive lärosätes anslag för ersättning för grundnivå och avancerad nivå från och med Regeringen avser att i första hand fördela resurser för dessa utbildningar till de lärosäten som fått omdömet hög kvalitet i UKÄs kvalitetsutvärderingar. Kommentar: MDH erbjuder samtliga prioriterade utbildningar och har således ett utbildningsutbud som ligger väl i linje med regeringens prioriteringar. MDHs omdöme från UKÄ varierar dock men ett gediget kvalitetsarbete pågår. Samverkan och samarbete Större vikt bör läggas vid universitetens och högskolornas uppgift att, inom ramen för sin utbildningsoch forskningsverksamhet, samverka med det omgivande samhället. Universitet och högskolor pekas ut som centrala aktörer för regional tillväxt. HS 4: Sidan 49 av 151 7

54 Ärende 9 bilaga 1 Regeringen aviserar att man inte kommer att uppmuntra några ytterligare samgåenden mellan lärosäten. Effektiva studier Regeringen betonar att etableringsåldern på arbetsmarknaden behöver sänkas och poängterar vikten av att universitet och högskolor erbjuder kurser som är relevanta för examen under sommarmånaderna. Vidare betonas vikten av att erbjuda distansutbildningar som komplement till det utbildningsutbud som finns på campus. Avsnitt Bättre möjligheter för personer med utländska meriter Vikten av validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning betonas liksom möjligheten för personer med utländsk utbildning att kunna komplettera sin utbildning inom den svenska högskolan. Avsnitt Högre kvalitet Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt till lärar- och förskollärarutbildningar. Under 2015 föreslår regeringen att 125 miljoner kronor sätts av för ändamålet. I samband med ett nytt kvalitetssäkringssystem arbetas fram avser regeringen se över principerna för den kvalitetsbaserade resurstilldelningen. Avsnitt Internationalisering I detta avsnitt beskrivs regeringens förslag till tydligare förutsättningar för universitets och högskolors fortsatta deltagande i internationella utbildningssamarbeten. Avsnitt 9.10 Forskning Regeringen föreslår att de statliga anslagen för forskning och innovation ökas med 345 miljoner kr för 2015, vilket är 20 miljoner mindre än vad som presenterades i den senaste forsknings- och innovationspropositionen. Kvalitet i samverkan För att forskning ska bidra till samhällets utveckling är lärosätenas samverkan med samhället viktig, i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) presenterades därför en ökning av anslaget till Vinnova med 60 miljoner kr för detta ändamål. Regeringen föreslår nu en ökning av anslaget på 10 miljoner kr för Framstående forskare Regeringen föreslår att VRs forskningsanslag bör öka med 30 miljoner kr 2015 för att stärka lärosätena genom att stötta rekryteringen av framstående forskare, vilket är 20 miljoner kr lägre jämfört med vad som presenterats i tidigare proposition (prop. 2012/13:30). För 2016 presenteras en ökning med 10 miljoner kr vilket är 40 miljoner lägre än i ovanstående proposition. För 2017 beräknas en sänkning med 15 miljoner kr vilket blir en sänkning med totalt 75 miljoner kr jämfört med ovanstående proposition. HS 4: Sidan 50 av 151 8

55 Ärende 9 bilaga 1 Ökade medel till forskningsråden För att öka VRs möjligheter att finansiera forskning av hög kvalitet föreslås att VRs forskningsanslag ökas med 75 miljoner kr Avsnitt Forskning för näringsliv och samhälle Vinnova föreslås få ett ökat anslag med 20 miljoner kr 2015 för riktade satsningar inom gruv-, mineral- och stålforskning. Formas anslag bör öka med 20 miljoner kr 2015 för forskning om hållbart samhällsbyggande. Vidare bör Formas anslag öka med 10 miljoner kr 2015 för forskning om ökat nyttjande av skogsråvara och biomassa. Kommentar: Flera av satsningarna inom området berör MDH som utbildningsanordnare av lärarutbildningar. Vidare överensstämmer MDHs utbildningsutbud väl med regeringens aviserade satsningar. Hur pengarna ska fördelas mellan lärosätena inom ramen för dessa satsningar framkommer i regleringsbreven. Regeringen betonar flera gången vikten av tillgång till utbildning i hela landet. Man betonar även vikten av samverkan med omgivande samhälle vilket MDH är framgångsrika på. Vidare annonseras att man inte avser uppmuntra fler samgåenden mellan lärosäten. Avsnitt 10. Budgetförslag Forskning/forskarutbildning Anslagen fram till och med 2018 i samma nivå som 2014 det vill säga cirka 85 Mkr per år. Det överensstämmer med det som tidigare aviserats. Grundutbildning Sedan tidigare har minskning av takbeloppet aviserats fram till och med Den samlade minskningen består av flera delposter och samtliga tidigare aviserade delposter återfinns även nu. Det som tillkommit är: Minskningen som görs för att föra resurser till utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildning vid andra lärosäten fortsätter även 2018, minskningen det året blir ca 800 tkr. Det görs en förändring avseende anslag som pris- och löneomräknas. Detta ger minskat takbelopp med totalt cirka tkr. Ytterligare i nuläget outredd minskning fram till och med 2018 med cirka tkr Totalt innebär detta att takbeloppet 2018 är cirka tkr lägre än det som tidigare aviserats för Minskningen för hela perioden är cirka tkr. MDH:s långsiktiga planering har lagts på en nivå på cirka tkr över takbeloppet som aviserats för Den ytterligare minskningen av takbeloppet som nu aviseras till 2018 innebär att en viss korrigering kommer göras i den interna långsiktiga planeringen av utbildningsvolymen. HS 4: Sidan 51 av 151 9

56 Ärende 9 bilaga 1 Kommentar: Observera att de sedan i våras aviserade utbyggnaderna av främst förskollärar- och lärarutbildningarna inte finns med i ovanstående siffror. Fullt utbyggda beräknas detta motsvara drygt tkr i anslag per år. ANSLAG ENLIGT BUDGETPROPOSITION 2015 Härledning av nivå, Takbelopp grundutbildning: OBS! Allt är exklusive aviserade satsningar/utökningar av förskollärar- och lärarutbildning samt vårdutbildningar. Detta ska specificeras per lärosäte i regleringsbrevet. Prel uppskattning för MDH är ytterligare Mkr fullt utbyggt Anvisat föreg år Pris-och löneomräkning Förändring 1) Takbelopp års nivå: Tidigare aviserat, 2014 års nivå: Pris- och löneomräkning från föreg år: 2,0% 0,8% 0,9% 1,6% 2,4% Definitivt för 2014 och 2015, prel för ) Spec förändringar Minskade kostnader lärar-/förskollärarutb, i enlighet m prop 2009/10:89 (minskade avhopp, högre genomströmning) Känd Utbyggnad civiling/ högskoleingenjörer Känd Tillfälliga platser, satsn Känd (tot 4200 platser i sektorn). Återförs Tillfälliga platser, sjuksköterske/ Känd ingenjörsutb. Återförs Utbyggnad speciallärarutbildning 719 Känd Tillfällig kompensation för neddragning avseende utbyggnad av utbildning vid andra lärosäten/ återförs Känd Utbyggn vård- och ingenjörsutbildningarvid andra lärosäten Känd Omfördelning platser mellan lärar- och Känd förskollärarutbildning Utbyggnad läkar/tandläkarutbildning på Känd andra lärosäten Minskning av anslag som pris- och Nytt löneomräknas Övrigt (div mindre poster, olika för åren) Nytt Härledning av nivå, Anslag till forskning/forskarutbildning: Anvisat föreg år Pris-och löneomräkning Tilläggsbeslut/ökning basresurs Till kvalitetspott: 2) 10% av nya anslag föreg år % av erhållet ur potten föreg år Från kvalitetspott Från kvalitetspott; tillkommande Övrigt TOTALT ANSLAG ) Fördelning via "kvalitetspotten" genomförs inte 2015 på grund av tidsbrist i kombination med att vissa delar i det systemet är under utredning. Härledning av nivå, Anslag till Idélab Anvisat föreg år Pris-och löneomräkning Takbelopp HS 4: Sidan 52 av

57 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (3) 10 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV INTERNREVISIONENS RAPPORT BISYSSLOR Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Biträdande personalchef Ulrika Kärrvall Högskolans ledning anser att rapporten Bisysslor 2014:1 ger en bra sammanfattning av hur Mälardalens högskola hanterar bisysslor. IR påpekar i rapporten att kvalitetssäkringen kommer att höjas genom de nya riktlinjerna. Högskolan noterade även att IR anser att den interna styrningen och kontrollen för bisysslor har stärkts men inte är helt tillfredsställande. I april 2014 redovisades högskoleledningens kommentarer till internrevisionens rekommendationer och preliminära ställningstaganden till åtgärder för fortsatt utredning. Nedan redovisas en lägesbeskrivning under respektive rekommendation. IR rekommenderar att Högskolan överväger att ersätta/komplettera riktlinjerna för bisysslor med formella regler för bisysslor. Kommentarer och åtgärder Högskoleledningen ser inget behov av att skapa ett internt regelverk då ämnet bisyssla regleras i lagrum och externa föreskrifter. Riktlinjer för bisysslor ska ses som ett stödjande dokument på vilket sätt anställda vid MDH bör redovisa eventuell bisyssla. Denna slutsats har gjorts utifrån koppling till dokumentet, Regler för hantering av styrdokument (MDH /13). IR rekommenderar att: Delegationsordningarna förtydligas avseende bisysslor Kommentar och åtgärder Högskoleledningen avser inte att tydliggöra delegationsordningen vad gäller bisyssla, med anledning av att prövningen av bisyssla är en del av chefsansvaret. HS 4: Sidan 53 av 151

58 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 2 (3) IR rekommenderar att: Rutinen för bisysslor förtydligas, exempelvis gällande vad som ska egenrapporteras, hur information/påminnelse ska lämnas och hur uppföljning ska göras. Kommentar och åtgärd Personalsektionen har gjort ett aktivt val i Riktlinjerna för bisysslor att inte redogöra för hur en anställd praktiskt går till väga för att redovisa bisyssla i Palasso egenrapportering. Dock finns en lathund för Palasso egenrapportering som stöd. Information samt uppföljning ligger inom chefsansvaret och genomförs i samband med det årliga medarbetarsamtalet, detta framgår av riktlinjerna. Med anledning av byte av personaladministrativt system, Primula, i november kommer en ny lathund att tas fram. IR rekommenderar att: Förtydligande information om nya rutinen lämnas till de anställda Kommentar och åtgärd Eftersom högskoleledningen inte avser att förtydliga rutinen för bisysslor, blir IR rekommendation inte aktuell. IR rekommenderar att: Det förtydligas vilka regler som gäller för inköp från anställdas enskilda firmor mm och att införande av kontrollrutiner övervägas. Kommentar och åtgärd Denna rekommendation har setts över, men inte inom ramen för bisysslor. Högskoleledningen bedömer att rutiner kring inköp är tydliga och avser därför inte att förtydliga dessa. De inköp som gjorts från anställda med enskilda firmor bedöms vara av ringa omfattning. Under verksamhetsåret 2015 kommer en upphandlingsutbildning att genomföras samt informationstillfällen om inköpsreglerna att ges. Högskoleledningen avser inte att bygga in ökade kontrollrutiner för inköp från anställdas företag. Dock fortsätter slumpmässiga och planerade kontroller att göras enligt tidigare arbetssätt. HS 4: Sidan 54 av 151

59 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 3 (3) Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att vidtagna åtgärder bedöms tillräckliga och därmed avsluta ärendet. Ärendets beredning Ärendet har beretts av personalsektionen i samråd med ekonomisektionen. HS 4: Sidan 55 av 151

60 HS 4: Sidan 56 av 151

61 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (4) 11 Återrapportering av åtgärder med anledning av internrevisionens rapport Kursplaner 2013:3 Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Chef för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson Bakgrund Vid sitt sammanträde den 17 februari 2014 behandlade styrelsen internrevisionens rapport avseende granskning av kursplaner. I den initiala beredningen inför styrelsens behandling av rapporten angavs att högskolan särskilt skulle se över beslutsdelegationen avseende kursplaner och hur kursplaner dokumenteras. Styrelsen beslutade att uppdra till rektor att gå igenom internrevisorns rapport, vidta erforderliga åtgärder och att senast till den 31 december 2014 återkomma till styrelsen med en återrapportering. Föreliggande underlag utgör återrapportering av det arbete som genomförts sedan styrelsens beslut i frågan. Återrapportering av vidtagna åtgärder Internrevisorn lämnade åtta rekommendationer, nedan redovisas ställningstaganden och vidtagna åtgärder: 1. De högskolegemensamma riktlinjerna uppdateras och vidareutvecklas. Internrevisorn pekade i sin rapport särskilt på att samtliga kursplaner ska finnas på svenska, att det bör ske en samordning av begrepp i styrdokument och terminologi i databasen Selma samt att regler för kursplaner bör omfatta avveckling av kurser. Internrevisorn lyfte också att litteraturlistornas status vid beslut om kursplaner var oklart och att högskolans interna regler om beskrivning av en kurs miljöaspekter inte alltid framkom. Fakultetsnämnden fastställde nya regler för kursplaner (MDH /13) vid sitt sammanträde den 24 oktober De nya reglerna innebär en skärpt beslutsgång där inrättande av kurser enbart kan HS 4: Sidan 57 av 151

62 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 2 (4) beslutas av akademichef. Revidering av kursplan kan vidaredelegeras och ska i så fall framgå av akademins delegationsordning. Reglerna inkluderar även hantering av nedläggning av kurs vilket saknades tidigare. Sådant beslut ska tas av akademichef. Vad som utgör beslutsdokumentation tydliggörs i de nya reglerna och det omfattar basdata och beskrivningsdata. Även litteraturlistor är ett beslut som fattas av akademichef eller av den akademichef vidaredelegerat till, däremot är inte beslut om litteraturlistor en del av själva inrättadeeller revideringsbeslutet. Regler för kursplaner anger emellertid när i tid litteraturlistor senast ska vara fastställda. De begrepp som används i regler för kursplaner har anpassats så de stämmer med terminologin i studieinformationsdatabasen Selma. Reglerna anger också att kursplaner alltid ska finnas på svenska i enlighet med språklagen. Beskrivning av miljöaspekter är inte längre ett krav i kursplanerna, det var ett internt krav och överlag har reglerna för kursplaner setts över i förhållande till de krav som ställs i högskoleförordningen. 2. Styr- och stöddokument samordnas och är högskolegemensamma där så är möjligt och lämpligt Beslut om inrättade av kurser är delegerat av rektor till akademichef och beslut om fastställande av regler för kursplaner är delegerat från rektor till fakultetsnämnd. Internrevisorn pekar på att utarbetandet av kursplaner görs på lite olika sätt inom akademierna. Bedömningen är emellertid att det bör få fortsätta vara så, dvs i enlighet med rektors beslutsdelegation har akademicheferna också i uppdrag att bedöma hur arbetet ska genomföras på akademin. Högskolegemensamma beslut gällande kursplaner är nämndens beslut om regler för kursplaner. Därtill finns också gemensamma stöddokument för användandet av databasen Selma. Som redogjorts för ovan har begreppsapparaten reviderats så den är den samma både i nämndens styrdokument och stöddokumenten kopplade till användandet av Selma. 3. Delegationsordningar uppdateras Internrevisorn förordade att delegationsordningen för beslut om kursplaner också skulle omfatta vilka funktioner som får lägga in uppgifter i Selma, i meningen slutligen trycka på knappen. Högskolan har emellertid valt att betrakta beslut om kursplaner och användandet av stödsystemet Selma som två separata frågor. Databasen Selma är ett verktyg för studieinformation och den information som läggs in där ska utgå från innehållet i akademichefens beslut om kursplan, vilket utgör själva beslutsdokumentet. Under året har även rektors delegationsordning reviderats så att akademichefer inte längre kan vidaredelegera beslut om inrättande av kursplan (MDH /13). HS 4: Sidan 58 av 151

63 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 3 (4) 4. Högskolan, gällande kvalitetssäkringen av kursplaner, utvärderar och i förekommande fall omprövar nuvarande organisation och ansvar för kursplaner Internrevisorn framhöll i sin rapport att högskolan borde diskutera om inte fakultetsnämnden borde ingå i beslutsprocessen för kursplaner, mot bakgrund av sitt övergripande kvalitetsansvar för högskolans utbildningar. Fakultetsnämnden fastställer regler för kursplaner och dessa har som redogjorts för ovan reviderats. Rektors delegation har också skärps i meningen att akademichefer inte får vidaredelegera beslut om att inrätta kurs. Bedömningen är att dessa åtgärder är tillräckliga i nuläget. 5. Det säkerställs att utbildningsledares samordningsansvar är tydligt Internrevisorn menade i sin rapport att utbildningsledarnas samordningsansvar vad gäller kursplaner inte framgår av rektors beslut om akademiernas inre organisation. Rektor reviderade beslutet om akademiernas inre organisation den 28 januari 2014 (MDH /14) och bland annat tydliggörs utbildningsledarnas roll. De ska ha kunskap om kvalitetsarbete och vara väl förtrogna med, och hålla ihop, utbildningsplaneringsprocessen vid akademin. De ska vara väl förtrogna med fakultetsnämndens arbete och vilka regler som styr högskolan samt högskolans långsiktiga mål och strategier. Inrättande av kurser är en delmängd av hela utbildningsplaneringsprocessen och ingår således i utbildningsledarnas samordningsansvar. 6. Behörighet för den beslutsfunktion som finns i Selmasystemet styrs utifrån gällande delegationsordning Den här rekommendationen hänger ihop med nummer tre ovan, om delegationsordningar. Internrevisorn rekommenderade att behörigheter för beslut om kursplaner och litteraturlistor i Selma borde kopplas till delegationsordningar. Som angivits ovan är Selma ett verktyg för systeminformation och högskolan har därför valt att inte koppla behörigheter i Selma till beslutsdelegationer. Det formella beslutet om inrättande av kurs utgörs av akademichefens beslut. Samtliga beslut enligt rektors delegation diarieförs enligt högskolans regler för beslutsdokumentation och det finns ingen anledning att ha särskilda riktlinjer om detta för just beslut om kursplaner. HS 4: Sidan 59 av 151

64 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 4 (4) 7. Kursplaner i Selma uppdateras med verkliga datum för fastställande Internrevisorn pekade på en otydlighet avseende vilket datum som ska anges när en kursplan läggs i Selma och att det bör vara datum för fastställande. Beslutsdokumentationen är akademichefens beslut om inrättande av kurs och det är det datumet som ska läggas in i Selma. Här kan ett förtydligande behöva göras i stöddokumentet för användare av Selma. 8. Det säkerställs att kursplaneprocessen är tydliggjord för alla berörda Som redogjorts för ovan har utbildningsledarna en samordnande funktion för hela utbildningsplaneringsprocessen inom akademin och de har därmed ett uppdrag att bland annat göra de reviderade reglerna för kursplaner kända inom akademin. Förslag till beslut: Högskolestyrelsen beslutar - att godkänna återrapporteringen och därmed avsluta ärendet. Ärendets beredning Ärendet har beretts på utbildnings- och forskningssektionen och i beredningen har akademier och fakultetsnämnd varit med. HS 4: Sidan 60 av 151

65 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (1) 12 UKÄ:s utvärderingar av högskoleutbildningarnas resultat en lägesrapport. Framtida utvärderingar. Diarienummer: MDH xx-yy/14 Handläggare: utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt Styrelsen får löpande information om UKÄ:s utvärderingar av högskoleutbildningar och om utfallet för MDH. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att man tagit del av informationen. Ärendets beredning Ärendet är berett av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen där man ansvarar för samordningen med det interna arbetet kring UKÄ:s utvärderingar och för uppföljning av resultaten. HS 4: Sidan 61 av 151

66 HS 4: Sidan 62 av 151

67 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (1) 13 Magna Charta Observatory och signering av Universitetens Magna Charta The Magna Charta Observatory of Fundamental University Values presenterades för styrelsen vid sammanträdet i september. Styrelsen beslutade då att uppdra till rektor att skicka in en intresseanmälan för MDH samt att slutlig ställningstagande om signering skulle tas vid detta möte. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att uppdra till rektor att för Mälardalens högskola ansöka om att få signera Magna Charta Universitatum. Underlag i ärendet Bil Universitetens Magna Charta, Bologna 1988 (SUHF:s svenska översättning 1999) Magna Charta Observatory har en webbplats där man finner information om bl.a. rådet, statuter, medlemmar, bakgrund. Ärendets beredning Rektor har stämt av förslaget med ledningsgruppen och ärendet har tidigare varit uppe i styrelsen. HS 4: Sidan 63 av 151

68 HS 4: Sidan 64 av 151

69 Ärende 13 bilaga 1 Universitetens Magna Charta Bologna 1988 Sveriges Universitets & Högskoleförbund December 1999 HS 4: Sidan 65 av 151

70 Ärende 13 bilaga 1 December 1999 FÖRORD Magna Charta Universitatum tillkom när universitetet i Bologna firade sitt 900-årsjubileum Dokumentet har kommit att räknas som de europeiska universitetens rättighetsförklaring. När Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) höll sin årliga konferens i november 1999 på temat Akademisk frihet lärosätenas autonomi samhällsrelevans utgjorde Magna Charta ett av bakgrundsdokumenten. Magna Charta Universitatum kommer att i svensk översättning ingå i dokumentationen efter vår konferens. SUHF vill därutöver göra den tillgänglig i en särskild skrift. Vi publicerar den här också på engelska och på latin, de två språk som är resp varit lingua franca i Europa. Den svenska texten är en av Svenska Akademiska Rektorskonferensen godkänd översättning. Texterna på engelska och latin följer dem som finns i en samlad publikation efter mötet i Bologna (1991). Gustaf Lindencrona Ordförande Lars Ekholm Generalsekreterare HS 4: Sidan 66 av 151

71 Ärende 13 bilaga 1 Universitetens Magna Charta Företal Undertecknade rektorer för europeiska universitet, församlade i Bologna för att högtidlighålla det äldsta europeiska universitetets 900-årsjubileum, fyra år före det slutliga överbryggandet av gränserna mellan länderna i den europeiska gemenskapen, ser fram mot en utvidgad samverkan mellan alla europeiska nationer och anser att folk och stater måste bli mer medvetna om den roll som universiteten spelar i ett föränderligt och i växande utsträckning internationellt samhälle. Mot denna bakgrund framför vi följande: 1. Mänsklighetens framtid vid slutet av detta årtusende är i mycket hög grad beroende av den kulturella, vetenskapliga och tekniska utveckling som äger rum i de centra för kultur, kunskap och forskning som de egentliga universiteten kommit att utgöra. 2.Universitetens uppgift att sprida kunskap till de yngre generationerna innebär att de idag också måste betjäna hela samhället, vars kulturella, sociala och ekonomiska utveckling ställer krav på en betydande insats för återkommande utbildning. 3.Universiteten måste ge kommande generationer en sådan utbildning och kunskap som sätter dem i stånd att bidra till respekten för den betydelsefulla balansen i naturen och i livet självt. Undertecknade rektorer för europeiska universitet förklarar för alla stater och inför alla folk att följande grundläggande principer nu och framdeles måste ligga till grund för universitetens uppgifter. HS 4: Sidan 67 av 151

72 Ärende 13 bilaga 1 Grundläggande principer 1. Universitetet är en autonom institution i hjärtat av samhällen, som skiljer sig till sin uppbyggnad som resultat av skilda geografiska och historiska förutsättningar. Det frambringar, undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning. För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska-maktgrupperingar. 2. Undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas om utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov, samhällets krav och vetenskapliga framsteg. 3. Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande livsprincip. Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive områden respektera detta grundläggandekrav. Genom att motarbeta intolerans och alltid vara öppet för dialog är universitetet en idealisk mötesplats för lärare, med förmåga att dela med sig av kunskapen och med möjligheter att utveckla den genom forskning och förnyelse, och studerande med såväl rätt som förmåga och vilja att ta tillvara denna kunskap. 4. Universiteten är den europeiska humanistiska traditionens förvaltare, deras ständiga strävan är att uppnå universell kunskap. För att kunna fylla sin uppgift måste de bortse från alla geografiska och politiska gränser och därigenom bekräfta den tvingande nödvändigheten av att skilda kulturer får lära känna och påverka varandra. HS 4: Sidan 68 av 151

73 Ärende 13 bilaga 1 Medel Förverkligandet av ovanstående mål inom ramen för dessa principer kräver medel som är effektiva, det vill säga anpassade till de villkor som gäller i dag. 1. För att friheten inom forskning och utbildning skall kunna bevaras bör de resurser som tjänar dessa verksamheter stå till förfogande för envar som ingår i universitetsgemenskapen. 2. Såväl rekryteringen av lärare som regleringen av dessas anställningsvillkor bör vägledas av principen att forskning och undervisning är oskiljaktiga. 3. Varje universitet skall - med nödvändig hänsyn tagen till de särskilda omständigheter som kan föreligga - garanteras att de studerandes frihet skyddas och att de åtnjuter de villkor som krävs för att de skall erhålla den bildning och utbildning de eftersträvar. 4. Universiteten - och i synnerhet de europeiska - anser att ömsesidigt utbyte av information och dokumentation och ständigt fler gemensamma forskningsinitiativ är av fundamental vikt för en fortsatt kunskapsuppbyggnad. Därför främjar de - i enlighet med sina äldsta traditioner - rörlighet bland lärare/forskare och studerande. De anser vidare att en generell handlingslinje, som innebär jämställdhet när det gäller anställningsvillkor, titlar, examina (varvid nationella examensbenämningar bör få behållas) och utdelning av stipendier utgör ett avgörande hjälpmedel, om de skall kunna fullgöra de uppdrag som förväntas av dem i dag. På sina respektive universitets vägnar förbinder sig undertecknade rektorer att göra vad som står i deras makt för att samtliga stater och berörda övernationella organisationer skall låta sig vägledas av vad som sägs i denna Magna Charta, som är ett samstämmigt uttryck för universitetens fria vilja. HS 4: Sidan 69 av 151

74 Ärende 13 bilaga 1 The Magna Charta Universitatum Preamble The undersigned Rectors of European Universities, gathered in Bologna for the ninth centenary of the oldest University in Europe, four years before the definitive abolition of boundaries between the countries of the European Community; looking forward to far-reaching co-operation between all European nations and believing that peoples and States should become more than ever aware of the part the universities will be called upon to play in a changing and increasingly international society, Consider: 1. that at the approaching end of this millenium the further of mankind depends, largely on cultural, scientific and technical development: and that this is built up in centres of culture, knowledge and research as represented by true universities; 2. that the universities, task of spreading knowledge among the younger generations implies that, in today s world, they must also serve society as a whole; and that the cultural, social and economic future of society requires, in particular, a considerable investment in continuing education; 3. that universities must give future generations education and training that will teach them, and through them others, to respect the great harmonies of their natural environment and of life itself. The undersigned Rectors of European universities proclaim to all States and to the conscience of all nations the fundamental principles which must, now and always, support the vocation of universities. HS 4: Sidan 70 av 151

75 Ärende 13 bilaga 1 Fundamental principles 1. The university is an autonomous institution at the heart of societies differently organized because of geography and historical heritage; it produces, examines, appraises and hands down culture by research and teaching. To meet the needs of the world around it, its research and teaching must be morally and intellectually independent of all political authority (and intellectually independent of all political authority) and economic power. 2. Teaching and research in universities must be inseparable if their tuition is not to lag behind changing needs, the demands of society, and advances in scientific knowledge. 3. Freedom in research and training is the fundamental principle of university life, and governments and universities, each as far as in them lies, must ensure respect for this fundamental requirement. Rejecting intolerance and always open to dialogue, university is an ideal meeting-ground for teachers capable of imparting their knowledge and well equipped to develop it be research and innovation and students entitled, able and willing to enrich their minds with that knowledge. 4. A university is the trustee of the European humanist tradition; its constant care is to attain universal knowledge; to fulfil its vocation it transcends geographical and political frontiers, and affirms the vital need for different cultures to know and influence each other. HS 4: Sidan 71 av 151

76 Ärende 13 bilaga 1 The means To attain these goals by following such principles calls for effective means, suitable to present conditions. l. To preserve freedom in research and teaching, the instruments appropriate to realize that frecdom must be made available to all members of the university community. 2. Recruitment of teachers, and regulation of their status, must obey the principle that research is inseparable from teaching. 3. Each university must with due allowance for particular circumstances ensure that its students freedoms are safeguarded and that they enjoy conditions in which they can acquire the culture and training which it is their purpose to possess. 4. Universities particularly in Europe regard the mutual exchange of information and documentation, and frequent joint projects for the advancement of learning, as essential to the steady progress of knowledge. Therefore, as in the earliest years of their history, they encourage mobility among teachers and students: furthermore, they consider a general policy of equivalent status, titles, examinations (without prejudice to national diplomas) and award of scholarships essential to the fulfilment of their mission in the conditions prevailing today. The undersigned Rectors, on behalf of their Universities, undertake to do everything in their power to encourage each State, as well as the supranational organizations concerned, to mould their policy sedulously on this Magna Carta, which expresses the universities unanimous desire freely determined and declared. HS 4: Sidan 72 av 151

77 Ärende 13 bilaga 1 Magna Charta Universitatum Prooemium Universitatum Europaearum Rectores, quorum nomina subscripta sunt, Bononiam congregati ad Nona Saecularia antiquissimae illarum celebranda, quinto anno antequam fines intra Communitatem deleantur, freti magis magisque Europae populos inter se conspiraturos, rati nunc maxime oportere ut gentes et civitates consciae fiant quae sint partes universitatibus agendae in hominum societate in dies mutante atque in unum coeunte, haec censent: 1. futura humani generi sors, hoc mille annorum orbe iam vergente, ex iis praesertim incrementis artium, litterarum, doctrinarum pendet quae ibi fiunt, ubi universitas in cognoscendo et inquirendo versatur; 2. quod officium doctrinas tradendi universitas adulescentibus praestare debet, id nostris temporibus ad universam hominum societatem pertinet, quae ita opes, cultum, humanitatem auctabit si in stabilem perpetuamque civium institutionem incumbet; 3. adulescentes universitati sic sunt imbuendi instituendique ut rerum mores ac naturam, animantium vitas tueantur. Iidem coram populis gentibusque principia ac fundamenta pronuntiant, quibus et nunc et in posterum universitatis munus nitatur. Principia ac fundamenta 1. Universitas, etsi in civitatibus alia aliter ob locorum situm cursumque rerum constitutis, institutum est sui iuris artibus litterisque colendis et provehendis cum scientiae pervestigatione tum docendi ratione. Quae quod nostra aetas postulat ut perficiat, et in pervestigando et in docendo nullius arbitrio opibusque esse debet obnoxia. 2. In universitatibus docendi rationem necesse est cum scientiae pervestigatione coniunctam esse ut usus moresque mutantes et procedentes sequatur. HS 4: Sidan 73 av 151

78 Ärende 13 bilaga 1 3. Cum universitas non nisi inquirendi docendi instituendi libertate vigeat, hanc suis quaeque in finibus praestent ac promoveant universitates et rei publicae potestates. Universitas igitur, ut quae ab omni intolerantia abhorreat hominumque inter se conversationi faveat, locus ipse est quo potissimum congrediantur magistri nova inveniendi tradendique periti et discipuli quibus non desit ius studium facultas ingenia locupletandi 4. Universitas, cui Europaearum gentium humanitas commissa est, ita tamen ut universarum humanitatem adfectet, suo munere tum perfungitur cum locorum nationumque terminis neglectis contendit artium et doctrinarum commercia in primis necessaria esse. Instrumenta Quae ut efficiantur, validis instrumentis opus est ideoque ad rem praesentem accomodatis. 1. Instrumenta quibus inquirendi ac docendi libertas servetur universo universitatis corpori communicentur. 2. Magistri ea lege ac ratione conscribantur ut neutiquam scientiae pervestigatio et discipulorum institutio disiungi possint. 3. Suis quaeque discipulis universitas. etsi in tanta rerum varietate, libertatem praestet ac facultatem ea adipiscendi quae sibi quisque ad discendum proposuerit. 4. Universitates, Europae in primis, censent ad continuos artium ac doctrinarum processus nihil magis valere quam si earum inventa inter omnes permutentur et studiorum consortia conventusque multiplicentur. Itaque, origines repetentes, magistrorum et discipulorum commeatus fovent, ratae statuum, titulorum, curriculorum (suis cuiusque gentis diplomatibus servatis), pecuniarum denique aequalitatem necessariam esse ad horum temporum officia exsequenda. Rectores, quorum nomina subscripta sunt, suarum Universitatum nomine profitentur se omnem operam daturos ut qui gentibus et institutis omnium gentium communibus praesunt huius Chartae decretis, libere et concorditer ab Universitatibus conscriptae, magis magisque obsequantur. HS 4: Sidan 74 av 151

79 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (1) 14 Förlängt förordnande av prorektor Diarienummer: CF-P /14 Handläggare: Hans Berggren Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor bestämmer. Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen, HF 2 kap. 10. Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor. Vid Mälardalens högskola benämns rektors ställföreträdare prorektor. Förordnandet för nuvarande prorektor Paul Pettersson går ut den 31 augusti Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att förordna professor Paul Pettersson som prorektor från den 1 september 2015 till och med 31 augusti 2018 Ärendets beredning Ärendet har samverkats med de fackliga organisationerna. Förvaltningschefen informerade den centrala samverkansgruppen (CSG) vid samverkansmötet den 16 oktober om det förenklade förfarandet vid förlängning av förordnande som prorektor. ATO har erbjudits möjlighet att till ordföranden för högskolestyrelsen framföra synpunkter ang. förlängningen innan beslut fattas av högskolestyrelsen. HS 4: Sidan 75 av 151

80 HS 4: Sidan 76 av 151

81 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (1) 15 Revidering av högskolestyrelsens regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Hans Berggren Högskolestyrelsen beslutade om Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott. Efter att de tillämpats vid ett huvudval och ett fyllnadsval så har det visat sig att valprocessen i sin helhet behöver förtydligas för att lättare kunna kommuniceras och att vissa preciseringar behöver göras i reglerna för att undvika tolkningar som kan uppfattas godtyckliga. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att revidera Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott enligt bilaga 2 i ärendet. Ärendets beredning Ärendet har beretts tjänsteman på utbildnings och forskningssektionen som även varit valsamordnare för de val som hållits sedan reglerna beslutades. Underlag i ärendet Bilaga 15.1: Nuvarande regler Bilaga 15.2: Förslag till revideringar där viktigare ändringsförslag är markerade i rött HS 4: Sidan 77 av 151

82 HS 4: Sidan 78 av 151

83 Ärende 15 bilaga 1 Beslutsdatum: MDH /13 1 (4) Beslutande: Högskolestyrelsen Handläggare: Johan Andersson Dokumentansvarig: Rektors kansli Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Utseende av ledamöter till fakultetsnämnden och dess utskott Lärarrepresentanterna utse genom val inom högskolan. Dekanus, prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå utses av rektor efter rådgivande val inom högskolan. Samtliga val ska genomföras vid samma tillfälle. Den av högskolan erkända studentkåren utser studentrepresentanter. Externa ledamöter utses av rektor enligt särskilt förfarande, se avsnittet Externa ledamöter nedan. Mandatperiod Mandatperioden för dekanus, prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå samt lärarrepresentanterna i nämnd och utskott är tre år. Mandatperiod vid eventuellt fyllnadsval utgörs av återstoden av ursprunglig mandatperiod. Ansvarig för valet Förvaltningschefen ansvarar för att val genomförs och att valet sker enligt regelverket. Förvaltningschefen ska utse en valsamordnare. Valbara Valbar är den som är disputerad och har anställning som lärare vid Mälardalens högskola. Anställningen ska omfatta minst 40 procent av heltid och vara en tillsvidareanställning. HS 4: Sidan 79 av 151

84 Ärende 15 bilaga 1 Ej valbara 2 (4) Följande funktioner är inte valbara till fakultetsnämnd eller utskott: - prorektor - akademichef - avdelningschef - forskningsledare - utbildningsledare Röstberättigad Professorer, lektorer och adjunkter med tillsvidareanställning om minst 40 procent. Utseende av valberedning Valberedningen ska bestå av fyra lärare, en från respektive akademi, som utses genom val. Respektive akademis ledningsråd ska nominera två lärare, en kvinna och en man, som kandidat till valberedningen. Ledamot i valberedningen ska uppfylla de krav som gäller för att vara valbar till fakultetsnämnden. Den som är utsedd till prorektor, akademichef, dekanus, eller prodekanus ska inte ingå i valberedningen. Valberedningens uppdrag Valberedningens uppdrag är att ta fram lämpliga kandidater utifrån fakultetsnämndens ansvar och uppdrag. Valberedningen utser inom sig den som ska vara ordförande. Valberedningen ska nominera kandidater till: - Dekanus - Prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå - Prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå - Fyra lärarrepresentanter i fakultetsnämnden - Sex lärarrepresentanter i utskottet för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. De fyra utbildningsområden ska vara representerade. - Sex lärarrepresentanter för forskarutbildningsområden till utskottet för utbildning på forskarnivå - Sex lärarrepresentanter för de etablerade forskningsinriktningarna till utskottet för forskning Valberedningen ska under sitt arbete med att nominera kandidater samråda med rektor. HS 4: Sidan 80 av 151

85 Ärende 15 bilaga 1 Samtliga nominerade kandidater ska kunna ta ansvar för kvalitetsfrågor ur ett helhetsperspektiv. 3 (4) Valberedningen ska även ta hänsyn till campusbalansen. De nominerade personerna ska till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och minst en tredjedel av män. Ledamot i valberedningen ska inte nomineras som ledamot i fakultetsnämnden eller utskotten. När valberedningen gjort sina nomineringar ska förslaget lämnas till valsamordnaren. Valbredningen ska återsamlas om någon av de valda lärarrepresentanterna under löpande mandatperiod avsäger sig sitt uppdrag. Kandidatpresentation Kandidater i valet till fakultetsnämnd och utskott ska presenteras på högskolans intranät senast en vecka innan valet äger rum Förteckning över valbara och röstberättigade Valsamordnaren ansvarar för att förteckning över valbara sprids till de röstberättigade och att de röstberättigade informeras om valet till valberedning och till fakultetsnämnden och dess utskott. Valförfarandet Valet ska ske senast en månad innan sittande nämnds mandattid går ut. Valet är anonymt och röstning sker elektroniskt. De röstberättigade kan rösta på andra valbara kandidater än de som valberedningen nominerat. Rösträkning Då valet är avslutat ska valsamordnaren genomföra rösträkningen. För lärarrepresentanter gäller generellt att de personer som fått flest röster är valda. För lärarrepresentanter i utskottet för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå väljs de fyra nominerade från respektive utbildningsområde som erhållit flest röster. Därefter väljs de två övriga som fått flest röster. Om två eller flera kandidater får lika antal röster tillämpas lottning. För dekanus, prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå redovisas de rådgivande valens utfall till rektor som därefter beslutar. Utfallet av rösträkningen, inklusive eventuellt lottningsförfarande, ska dokumenteras och bevaras. HS 4: Sidan 81 av 151

86 Ärende 15 bilaga 1 4 (4) Valresultatet Valresultatet ska offentliggöras genom högskolans vanliga informationskanaler. Förfarande vid vakans Om dekanus, prodekanus eller lärarrepresentant i nämnden avsäger sig uppdraget under löpande mandatperiod ska denne ersättas för återstoden av ursprunglig mandatperiod. Fyllnadsval ska genomföras så snart kommande vakans blir känd. Föreskrifterna för det ordinarie valet ska gälla även fyllnadsval. Den valberedning som fått uppdraget till de ordinarie valen ska återuppta sitt arbete vid fyllnadsval. Om ledamot i valberedningen slutat sin anställning vid högskolan eller avsäger sig sitt uppdrag i valberedningen, ska fyllnadsval till valberedning genomföras enligt samma förfarande som när valberedningen utsågs. Utseende av externa ledamöter Externa ledamöter i fakultetsnämnden ska bestå av en disputerad representant från ett annat lärosäte, en representant från näringslivet och en representant från offentlig sektor. Om så är möjligt ska representanterna från näringslivet och offentlig sektor vara disputerade. Rektor beslutar att utse externa ledamöter efter ett nomineringsförfarande till rektor. Campusbalansen ska beaktas. HS 4: Sidan 82 av 151

87 Ärende 15 bilaga 2 Beslutsdatum: MDH /13 1 (6) Beslutande: Högskolestyrelsen Handläggare: Johan Andersson Dokumentansvarig: Rektors kansli Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Utseende av ledamöter till fakultetsnämnden och dess utskott Lärarrepresentanterna utses genom val inom högskolan. Dekanus, prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå utses av rektor efter rådgivande val inom högskolan. Den av högskolan erkända studentkåren utser studentrepresentanter. Externa ledamöter utses av rektor enligt särskilt förfarande, se avsnittet Externa ledamöter nedan. Mandatperioden är tre år och vid fyllnadsval återstoden av mandatperioden. Valprocessen - översikt Valet ska genomföras i fem steg och omfattar två nomineringsfaser och två delval. 1. Akademierna nominerar kandidater till en valberedning 2. Lärarna väljer genom röstning en valberedning som ska bestå av fyra lärare, en representant för varje akademi Valberedningen utser inom sig den som ska vara ordförande. 3. Valberedningen nominerar kandidater till fakultetsnämnden och dess utskott i enlighet med högskolestyrelsens beslut om deras sammansättning. 4. Lärarna röstar fram lärarrepresentanterna och samtidigt sina förslag till dekan och prodekaner. 5. Rektor utser dekaner och externa representanter. Studentkåren utser studentrepresentanter. Samtliga ledamöter ska vara utsedda senast en månad innan sittande nämnds mandattid går ut. HS 4: Sidan 83 av 151

88 Ärende 15 bilaga 2 Fyllnadsval 2 (6) Om dekanus, prodekanus eller lärarrepresentant i nämnden eller dess utskott avsäger sig uppdraget under löpande mandatperiod ska denne ersättas för återstoden av ursprunglig mandatperiod. Fyllnadsval ska genomföras så snart en vakans blir känd. Föreskrifterna för det ordinarie valet ska gälla även fyllnadsval. Den valberedning som fått uppdraget till de ordinarie valen ska återuppta sitt arbete vid fyllnadsval. Om ledamot i valberedningen slutat sin anställning vid högskolan eller avsäger sig sitt uppdrag i valberedningen, ska fyllnadsval till valberedning genomföras enligt samma förfarande som när valberedningen utsågs. Mandatperiod vid eventuellt fyllnadsval utgörs av återstoden av ursprunglig mandatperiod. Vid fyllnadsval är sittande ledamöter i fakultetsnämnd eller utskott inte valbara. Ansvarig för valet Förvaltningschefen ansvarar för att val genomförs och att valet sker enligt regelverket. Förvaltningschefen ska utse en valsamordnare. Valbara till valberedningen Valbar till valberedningen är den som - har en tillsvidareanställning som lärare vid Mälardalens högskola som omfattar minst 40 procent av heltid - är disputerad och inte har uppdrag som - prorektor eller - akademichef eller vice akademichef - avdelningschef - forskningsledare - utbildningsledare - dekanus - prodekanus Lärare är den som har anställning som professor, lektor, adjunkt eller forskarassistent. En lista över alla valbara till valberedningen, en vallängd för valet till valberedning, upprättas av valsamordnaren. HS 4: Sidan 84 av 151

89 Ärende 15 bilaga 2 3 (6) Nominering av kandidater till valberedningen Respektive akademis ledningsråd ska nominera två lärare, en kvinna och en man, som kandidat till valberedningen. Nomineringarna ska lämnas till valsamordnaren. Röstberättigade i valet till valberedning Röstberättigade är professorer, lektorer, adjunkter eller forskarassistent med tillsvidareanställning om minst 40 procent. En lista över alla röstberättigade till valberedningen, en röstlängd för valet till valberedning, upprättas av valsamordnaren. Valförfarande vid val av valberedning Valberedningen ska bestå av fyra lärare, en från respektive akademi och de ska röstas fram. Valet till valberedning ska vara anonymt och röstningen ske elektroniskt. Valsamordnaren ansvarar för - att de röstberättigade informeras om valet till valberedning och - att vallängden sprids till de röstberättigade samt - att de nominerade kandidaterna i valet till valberedning presenteras på högskolans intranät senast en vecka innan valet äger rum. De röstberättigade kan rösta på andra valbara kandidater än de som nominerats. Valbara till fakultetsnämnd och utskott Valbar till fakultetsnämnd och utskott är den som - har en tillsvidareanställning som lärare vid Mälardalens högskola som omfattar minst 40 procent av heltid - är disputerad och inte har uppdrag som - prorektor eller - akademichef eller vice akademichef - avdelningschef - forskningsledare - utbildningsledare Personer som inte är valbara på grund av sina uppdrag är valbara förutsatt att de lämnar sina uppdrag om de blir valda. En lista över alla valbara, en vallängd för valet till fakultetsnämnden och dess utskott, upprättas av valsamordnaren. HS 4: Sidan 85 av 151

90 Ärende 15 bilaga 2 Valberedningens uppdrag 4 (6) Valberedningens uppdrag är att ta fram lämpliga kandidater utifrån fakultetsnämndens ansvar och uppdrag. Det innebär bland annat att samtliga nominerade kandidater ska kunna ta ansvar för kvalitetsfrågor ur ett helhetsperspektiv. Valberedningen ska nominera kandidater till: - Dekanus - Prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå - Prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå - Fyra lärarrepresentanter i fakultetsnämnden - Sex lärarrepresentanter i utskottet för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. De fyra utbildningsområden ska vara representerade. - Sex lärarrepresentanter för forskarutbildningsområden till utskottet för utbildning på forskarnivå - Sex lärarrepresentanter för de etablerade forskningsinriktningarna till utskottet för forskning Valberedningen får nominera flera kandidater till en och samma position och bör sträva efter att nominera minst två till varje post. En person får nomineras både som lärarrepresentant i fakultetsnämnden eller något av dess utskott och samtidigt till dekan eller prodekan. Annars får inte en person nomineras till flera poster inom fakultetsnämnden och dess utskott. Nominerade ska vara tillfrågande och ha tackat ja till att ställa upp. En ledamot får väljas om högst en mandatperiod. De nominerade personerna ska till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och minst en tredjedel av män. Valberedningen ska även ta hänsyn till campusbalansen. Ledamot i valberedningen ska inte nomineras som ledamot i fakultetsnämnden eller utskotten men är valbar. Valberedningen ska under sitt arbete med att nominera kandidater samråda med rektor. När valberedningen gjort sina nomineringar ska förslaget lämnas till valsamordnaren. Valberedningen ska återsamlas vid behov av fyllnadsval. HS 4: Sidan 86 av 151

91 Ärende 15 bilaga 2 Röstberättigade i valet till fakultetsnämnd och utskott 5 (6) Röstberättigade i valet till fakultetsnämnd och utskott är samma som är röstberättigade i valet till valberedning dvs. Professorer, lektorer, adjunkter eller forskarassistent med tillsvidareanställning om minst 40 procent. Valförfarandet vid röstning till fakultetsnämnd och utskott Valet till valberedning ska vara anonymt och röstningen ske elektroniskt. Valsamordnaren ansvarar för - att de röstberättigade informeras om valet till fakultetsnämnden och dess utskott. - att vallängden till fakultetsnämnd och utskott sprids till de röstberättigade - att valberedningens kandidater till fakultetsnämnd och utskott presenteras på högskolans intranät senast en vecka innan valet äger rum. - Lärarrepresentanterna till utskottet för utbildning på grundläggande och avancerad nivå ska presenteras och väljas inom var och ett av de fyra utbildningsområdena. De röstberättigade kan rösta på andra valbara kandidater än de som valberedningen nominerat. Rösträkning efter val till fakultetsnämnden och dess utskott Då valet är avslutat ska valsamordnaren genomföra rösträkningen. För lärarrepresentanter gäller generellt att de personer som fått flest röster är valda. För lärarrepresentanter i utskottet för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå väljs de fyra nominerade från respektive utbildningsområde som erhållit flest röster. Därefter väljs de två övriga som fått flest röster. Om två eller flera kandidater får lika antal röster tillämpas lottning. En person som framröstats både som lärarrepresentant och dekan (eller prodekan) ska anses vald som dekan (eller prodekan) Om någon röstats fram både till fakultetsnämnden och till något av utskotten ska denne anses vald till fakultetsnämnden. För dekanus, prodekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekanus för forskning och utbildning på forskarnivå redovisas de rådgivande valens utfall till rektor som därefter beslutar. HS 4: Sidan 87 av 151

92 Ärende 15 bilaga 2 Dokumentation och spridning av valresultatet 6 (6) Utfallet av rösträkningen, inklusive eventuellt lottningsförfarande, ska dokumenteras och bevaras. Valresultatet ska offentliggöras genom högskolans vanliga informationskanaler. Utseende av externa ledamöter Externa ledamöter i fakultetsnämnden ska bestå av en disputerad representant från ett annat lärosäte, en representant från näringslivet och en representant från offentlig sektor. Om så är möjligt ska representanterna från näringslivet och offentlig sektor vara disputerade. Rektor beslutar att utse externa ledamöter efter ett nomineringsförfarande. Campusbalansen ska beaktas. HS 4: Sidan 88 av 151

93 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (2) 16 Antagningsordning för läsåret 2015/2016 Diarienummer: MDH /14 Handläggare: enhetschef vid studentcentrum Ammie Westbeck Enligt 2 kap 2 högskoleförordningen ska högskolestyrelsen fastställa en antagningsordning. Antagningsordningen ska innehålla föreskrifter om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. Jämfört med antagningsordningen för läsåret 2014/2015 har följande förändringar gjorts: Under avsnitt 3 har lagts till en punkt 3.1 med information om att högskolan kan komma att tillämpa separat antagning av studieavgiftsskyldiga sökande. Vi undersöker just nu möjligheterna att, precis som andra lärosäten använda oss av detta för att kunna hänvisa dessa studenter till rätt utbud och undvika att de av misstag hamnar i de nationella omgångarna. Under avsnitt 4.1 har lagts till ett inledande stycke med anledning av UKÄ:s uttalande och också tydliggjort vilka skäl som gäller. Vi har separerat tillgodoräknande och beslut om återbetalning eftersom det är två beslut. Ny tillgodoräknandeordning är under framtagning. Diarienummer för rektors delegation har tagits bort både under 4.1 och avsnitt 13, då nytt beslut hinner komma innan antagningsordningen börjar gälla. Delegationen som ska gälla för läsåret måste justeras så att det bara är förvaltningschefen eller den som hon delegerar till som beslutar om återbetalning. Antalet återbetalningar har kraftigt ökat, t o m så pass att Nordea ifrågasatt vad dessa betalningar till utlandet består av. Under avsnitt 9.1 har därför tillagts att avgiften i normalfallet ska hanteras som ett tillgodohavande till terminen närmast efter anståndstidens utgång, även detta med utgångspunkt från UKÄ:s uttalande om att vi inte måste betala tillbaka avgiften. Under avsnitt 10 har det blivit en mer allmän skrivning om hur studenten ska kontakta högskolan när denne vill påbörja studierna igen samt att texten justerats med hänsyn till UKÄ:s uttalande i frågan. Under avsnitt 11.1 har en hänvisning lagts in, så att det bara står om återbetalning på ett ställe i dokumentet. Avsnitt 12 har omarbetats då studenterna kommer att söka och antas via antagning.se och antagningssystemet NyA. Det nya arbetssättet minskar HS 4: Sidan 89 av 151

94 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 2 (2) onödigt arbete, då studenten endast kan söka till program som kan ta emot ansökningar till senare del. Avsnitt 15 har omarbetats med två under rubriker; inresande och utresande utbytesstudenter. Texten under 15.1 har formaliserats och under 15.2 hänvisas till föreskrifter för utlandsstudier som beslutades Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att fastställa antagningsordningen för läsåret 2015/2016 enligt bilaga i ärendet. Ärendets beredning Ärendet har beretts av antagningsenheten vid Studentcentrum. Underlag i ärendet Bilaga 1: Nuvarande antagningsordning med markeringar om föreslagna förändringar Bilaga 2: Förslag till antagningsordning för läsåret 2015/2016 Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, STC-chef HS 4: Sidan 90 av 151

95 Ärende 16 bilaga 1 Fastställd av högskolestyrelsen Dnr: MDH /13 1 (181815) Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 20154/20165 HS 4: Sidan 91 av 151

96 Ärende 16 bilaga 1 2 (181815) Innehåll Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/ Inledning Gemensamma bestämmelser (7 kap. 1-4, högskoleförordningen (HF) (1993:100)) Anmälan till utbildning Separat antagning Anmälnings- och studieavgift Återbetalning av studieavgift Avstängning av studenter som inte betalat i tid Behörighet Grundläggande behörighet Nationell giltighet - bedömning av reell kompetens Undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet Särskild behörighet Särskild behörighet för program Särskild behörighet för kurs Nationell giltighet bedömning av reell kompetens Villkorsantagning Reell kompetens Urval (7 kap , 26-27, samt 32 HF) Urval till utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare Platsgaranti på ingenjörsprogram för studerande på basår Urval till program på avancerad nivå (påbyggnadsprogram) Urval till fristående kurser Urval till fristående kurser som inte kräver tidigare högskoleutbildning som behörighet Urval till fristående kurser som kräver tidigare högskolestudier Andra urvalsregler Urval till kurs inom program på grundnivå och avancerad nivå Reserv- och efterantagning Studiernas påbörjande Anstånd med studiestart (7 kap. 33 HF) Studieavgift Studieuppehåll (7 kap. 33 HF) Studieavgift HS 4: Sidan 92 av 151

97 Ärende 16 bilaga Studieavbrott Studieavgift (181815) 12. Antagning till senare del av program Anmälan till senare del av program Behörighetskrav Urval Beteendevetenskapliga programmet Sjuksköterskeprogrammet Reservantagning Beslut om antagning Förhandsbesked om behörighet Utbytesstudenter Inresande utbytesstudenter Anmälan och anmälningstider Behörighet Platsfördelning och urval Beslut om antagning Utresande utbytesstudenter Överklagande (12 kap. HF och 13 studieavgiftsförordningen) HS 4: Sidan 93 av 151

98 Ärende 16 bilaga 1 1. Inledning I antagningsordningen meddelas de föreskrifter som Mälardalens högskola, MDH, tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval, antagning och avgifter samt om hur beslut i dessa frågor kan överklagas. Föreskrifterna i antagningsordningen gäller samtliga studenter vid MDH. Student är den som är antagen till och bedriver högskolestudier. 4 (181815) Antagningsordningen är framtagen av Studentcentrum/Antagningen. Den revideras inför varje läsår och beslutas av högskolestyrelsen. En arbetsgrupp, utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har i uppdrag att utarbeta bedömningshandböcker för en likvärdig bedömning av svensk och utländsk utbildning vid alla universitet och högskolor. SUHF utfärdar också rekommendationer som rör övriga frågor inom antagningsområdet. MDH använder handböckerna som stöd i antagningsarbetet och följer normalt SUHF:s rekommendationer. 2. Gemensamma bestämmelser (7 kap. 1-4, högskoleförordningen (HF) (1993:100)) Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram. För att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Om det finns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. 3. Anmälan till utbildning För att kunna bli antagen till utbildning på MDH ska den sökande anmäla sig. I de flesta fall görs anmälan på antagning.se. För att delta i urval måste anmälan ha inkommit i tid. Anmälningstider och instruktioner för anmälan m.m. fastställs av högskolan i samarbete med övriga lärosäten samt Universitets- och högskolerådet, UHR, och framgår av anmälningsinformationen för respektive utbildning samt på antagning.se. På framgår hur anmälan görs. För utbildning med lokal antagning se Inför både höst- och vårtermin finns en sista dag för komplettering. Datum anges i anmälningsmaterialet och på Separat antagning Mälardalens högskola kan komma att tillämpa separat antagning av studieavgiftsskyldiga sökande. HS 4: Sidan 94 av 151

99 Ärende 16 bilaga 1 5 (181815) 4. Anmälnings- och studieavgift För att bli antagen krävs i vissa fall att anmälningsavgift och studieavgift har betalats. Vilka som ska betala anmälningsavgift och studieavgift regleras i studieavgiftsförordningen (2010:543). Beslut om avgiftsskyldighet/avgiftsfrihet avgörs av Studentcentrum, Antagningen vid MDH. Anmälningsavgiften ska täcka kostnader för bedömning och handläggning av anmälan. Avgiften gäller för samtliga anmälningar som görs till viss termin genom anmälan på antagning.se. I de fall en utbildning har lokal anmälan, dvs. anmälan görs direkt till högskolan och inte på antagning.se, ska högskolan ta ut en anmälningsavgift även för denna anmälan. Handläggningen av anmälan påbörjas först efter det att anmälningsavgiften är betald. Sökande har inte i något fall rätt att få betald anmälningsavgift återbetald. Studieavgifternas storlek beslutas av rektor och ska vara kostnadstäckande för högskolan. För mer information om studieavgifter vid högskolan hänvisas till rektorsbeslut fattat med diarienummer MDH / Återbetalning av studieavgift Högskolan får enligt 12 studieavgiftsförordningen återbetala hela eller del av studieavgiften om en student har betalat studieavgiften men inte längre är avgiftsskyldig enligt 5 studieavgiftsförordningen. Återbetalningen ska avse den del av utbildningen som studenten inte är avgiftsskyldig för. Studieavgiften kan återbetalas efter skriftlig ansökan från studenten i fall då studenten kan styrka (i förekommande fall med intyg) att något av följande skäl föreligger: att studieavgift har erlagts på felaktiga grunder, att studenten har fått ändrad status och därmed inte längre är avgiftsskyldig, att studenten inte fått eller inteinte längre är beviljad uppehållstillstånd i Sverige, att studenten i sitt hemland inkallats till obligatorisk militärtjänstgöring, att studenten betalat avgiften för sent in på terminen, då studenten inte längre har rätt att påbörja utbildningen. I normalfallet gäller att studenten har tillträde till utbildningen till och med tredje veckan in på en kursunder registreringsperioden om inte akademin meddelat annat att studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar in en anmälan om studieavbrott. Om studenten antagits efter HS 4: Sidan 95 av 151

100 Ärende 16 bilaga 1 kurs/programstart kan studieavgiften återbetalas om anmälan om studieavbrott lämnas in senast tre veckor efter att studenten registrerade sig att studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar återbud eller att studenten får kursen den ska läsa tillgodoräknad. eller i annat fall då särskilda skäl anses föreligga. En student som önskar återbetalning av studieavgift ska ansöka om detta på en blankett som finns på Av rektors delegation framgår vem som fattar beslut om återbetalning. Beslut om att återbetala, eller avslå hela eller delar av ansökan om återbetalning kan inte överklagas enligt 12 kap. 2 och 4 HF. I rektors delegation från med diarienummer MDH /13 meddelas vem som beslutar om återbetalning. Beslut om att inte återbetala studieavgift kan inte överklagas. Ansökan om återbetalning av studieavgift ska göras på blankett som finns på 6 (181815) Kommenterad [AW1]: Detta är två beslut: AKA beslutar om tillgodoräknandet och vi beslutar utifrån AKA:s bedömning om återbetalning Kommenterad [AW2]: Ska lösas inom ramen för anstånd Kommenterad [AW3]: Numrering av beslutet borttaget eftersom nytt beslut kommer att tas innan antagningsordningen börjar gälla. Kommenterad [AW4]: Detta måste ändras i 2015 års version att det bara är förvaltningschefen eller den som hon delegerar till som beslutar om återbetalning. För att undvika att hänvisa till en delegations som inte gäller för läspret 2015/16 har vi valt att ta bort datum och diarienummer. 4.2 Avstängning av studenter som inte betalat i tid Om studieavgiften inte betalas inom den tid högskolan anger ska en student enligt Studieavgiftsförordningen (2010:543) stängas av från fortsatta studier. En avstängning p.g.a. utebliven betalning innebär att studenten inte har rätt att delta i undervisning, examination eller annan aktivitet på den kurs som studenten inte har betalat för. Om studenten har betalat för andra kurser har studenten tillträde till dessa. Beslut om avstängning kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Högskolans beslut om avstängning gäller till dess att: studenten betalar avgiften, beslutsfattaren på eget initiativ eller efter begäran om omprövning/överklagande ändrar beslutet ÖNH beslutar att högskolans avstängningsbeslut är felaktigt eller studenten till högskolan begärt och erhållit studieuppehåll eller meddelat studieavbrott 5. Behörighet För att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. 5.1 Grundläggande behörighet Kraven för grundläggande behörighet fastställs av regeringen och framgår av 7 kap. 5-6, 24 (grundnivå) samt (avancerad nivå) HF. HS 4: Sidan 96 av 151

101 Ärende 16 bilaga 1 Information om kraven för grundläggande behörighet finns också på 7 (181815) Nationell giltighet - bedömning av reell kompetens Om en sökande utifrån sin reella kompetens har bedömts ha grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid annan högskola accepteras denna bedömning av MDH Undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet MDH gör generellt undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå med undervisningsspråk engelska eller annat främmande språk. 5.2 Särskild behörighet Regler för vilka särskilda behörighetskrav som får ställas fastställs av regeringen och framgår av 7 kap 8-11, 25 samt 31 HF. Utifrån dessa har UHR, fastställt ett antal områdesbehörigheter som ska gälla för utbildningar som vänder sig till nybörjare på högskolan. UHR beslutar vilka områdesbehörigheter som gäller för utbildningar som leder fram till en yrkesexamen. Högskolan bestämmer vilka områdesbehörigheter som gäller för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare. Högskolan kan besluta om undantag från visst krav inom en områdesbehörighet. För utbildningar som vänder sig till andra än nybörjare får högskolan bestämma vilka krav som ska ställas Särskild behörighet för program De särskilda behörighetskraven för program fastställs av högskolans fakultetsnämnd. Behörighetskraven ska anges i utbildningsplanen Särskild behörighet för kurs De särskilda behörighetskraven för kurser fastställs av respektive akademi. Behörighetskraven ska anges i kursplanen Nationell giltighet bedömning av reell kompetens Om en sökande utifrån sin reella kompetens har bedömts ha särskild behörighet för en viss utbildning vid annan högskola godtas normalt denna bedömning av MDH till en utbildning med likartat innehåll och likartade behörighetskrav Villkorsantagning Om den sökande inte uppfyller behörighetskravet senast sista kompletteringsdag avseende utbildningar med tidigare akademiska studier som förkunskapskrav, har MDH möjlighet att anta sökande med HS 4: Sidan 97 av 151

102 Ärende 16 bilaga 1 villkor. Antagning/reservplacering sker då med förbehållet att kravet för särskild behörighet kan styrkas senast vid utbildningens start. 8 (181815) 5.3 Reell kompetens Begreppet reell kompetens används för sökande som saknar den formella behörigheten, men uppfyller kraven på grundläggande behörighet till grundnivå och/eller särskild behörighet genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande måste själv åberopa reell kompetens. Anvisningar för ansökan om reell kompetens finns på samt på antagning.se. 6. Urval (7 kap , 26-27, samt 32 HF) MDH beslutar vilka urvalsgrunder som ska gälla för varje utbildning utifrån högskoleförordningen, de föreskrifter UHR fastställt samt SUHF:s rekommendationer. Vid urval kan behöriga sökande delta i flera urvalsgrupper. En sökande kan antas till utbildning om sammanlagt högst 45 högskolepoäng per termin. Poängbegränsningen gäller sammantaget för program, påbyggnadsprogram, fristående kurs och kurs inom program. För sommarkursomgång gäller att en sökande kan antas till kurser om sammanlagt högst 15 högskolepoäng. Högskolan ska undvika urval på utbildningar där man på förhand kan bedöma att samtliga behöriga sökande kan antas. Till sådana utbildningar ska det vara platsgaranti. För att platsgarantin ska gälla på den sökta utbildningen måste den sökande anmäla sig senast sista anmälningsdag, vara behörig samt följa övriga anvisningar som ges i anmälningsmaterial och i antagningsbesked. Om urval måste göras gäller punkt nedan. När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att göra en sen anmälan till de flesta program kurser och kurser inom program, Sökande som är behöriga rangordnas i en särskild urvalsgrupp efter det datum de sena anmälningarna inkommer. Sökande med sen anmälan kan antas först när samtliga i tid inkomna behöriga sökande har erbjudit plats. 6.1 Urval till utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare Vid antagningen ska det enligt 7 kap HF finnas ett betygsurval och ett provurval. Urval får också göras på andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Platserna till utbildningsprogram fördelas normalt så att 60 % av platserna går till betygsurvalsgruppen och 40 % går till provurvalsgruppen. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. HS 4: Sidan 98 av 151

103 Ärende 16 bilaga 1 Vid antagning till utbildning som leder till en konstnärlig examen får urval göras på grundval av särskilda prov. 9 (181815) 6.2 Platsgaranti på ingenjörsprogram för studerande på basår Studerande på Naturvetenskapligt/tekniskt basår har platsgaranti till alla utbildningsprogram vid MDH som leder till en högskole- eller civilingenjörsexamen. Platsgarantin gäller för programtillfällen med start under det läsår som följer direkt efter genomgånget basår. För att platsgarantin ska gälla krävs att studenten: anmäler sig till efterföljande civil- eller högskoleingenjörsprogram senast sista anmälningsdag och följer anvisningar i anmälningsmaterial samt kompletterar sin anmälan före urval 1 med godkänt resultat i de baskurser som krävs för särskild behörighet för det program studenten anmält sig till 6.3 Urval till program på avancerad nivå (påbyggnadsprogram) Urval till påbyggnadsprogram görs normalt på antal högskolepoäng men andra urval kan förekomma. Det framgår vid respektive programtillfälle på Normalt tillgodoräknas högst 285 högskolepoäng Urval till fristående kurser För kurser som ges både som fristående kurs och som kurs i program och till vilka inte samtliga sökande kan antas, ska minst 30 % av de tillgängliga utbildningsplatserna fördelas bland sökande till fristående kurs. 6.5 Urval till fristående kurser som inte kräver tidigare högskoleutbildning som behörighet Vid antagningen ska det enligt 7 kap HF finnas ett betygsurval och ett provurval. Urval får också göras på andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. För kurser som söks som fristående kurs fördelas platserna mellan två grupper: Högst 30 % av platserna går till sökande med minst 1 högskolepoäng. Kan inte samtliga sökande i denna grupp antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. HS 4: Sidan 99 av 151

104 Ärende 16 bilaga 1 Resterande platser fördelas på betyg och prov. Fördelningen mellan betygs- och provurvalen är 40 % av platserna till betygsurval och 30 % av platserna till provurval. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. 10 (181815) HS 4: Sidan 100 av 151

105 Ärende 16 bilaga Urval till fristående kurser som kräver tidigare högskolestudier För kurser på grundnivå med fördjupningsnivå G1F och G1E fördelas platserna mellan två grupper: 11 (181815) Högst 40 % av platserna går till sökande med minst 1 högskolepoäng. Kan inte samtliga sökande i denna grupp antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. Resterande platser fördelas på betyg och prov. Fördelningen mellan betygs- och provurvalen ska vara 40 % av platserna till betygsurval och 20 % av platserna för provurval. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. För kurser på grundnivå med fördjupningsnivå G2F och G2E baseras urvalet normalt på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. För kurser på avancerad nivå (oavsett fördjupningsnivå) baseras urvalet normalt på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 285 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. 6.7 Andra urvalsregler Enligt 7 kap. 23 HF kan urval göras på andra grunder än betyg och högskoleprov. Om annat urval tillämpas framgår det vid respektive kurs i högskolans anmälningsmaterial. 6.8 Urval till kurs inom program på grundnivå och avancerad nivå En sökande kan normalt antas till kurser omfattande högst 30 högskolepoäng per termin inom sitt program. För kurser som ingår i och söks inom ett utbildningsprogram till vilka inte samtliga studenter kan antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. 7. Reserv- och efterantagning Om det finns platser kvar på program eller kurs efter sista ordinarie urval erbjuds reservplacerade studenter plats. Reserver ska antas från den urvalsgrupp där plats har blivit ledig och i den ordning de är reservplacerade. Om det inte finns någon reserv i urvalsgruppen ska reserv antas från annan valfri urvalsgrupp. HS 4: Sidan 101 av 151

106 Ärende 16 bilaga 1 Om det, efter att reserver kallats, finns platser kvar kan studenter som sökt efter sista ordinarie urval erbjudas plats. Antagning av reserver och efterantagna ska pågå så länge det är möjligt med hänsyn till utbildningen. 12 (181815) 8. Studiernas påbörjande Den som är antagen till program eller kurs ska följa anvisningarna i antagningsbeskedet och i separat e-post/brev. För att få delta i undervisning och examination måste den som har antagits även registrera sig på utbildningen. 9. Anstånd med studiestart (7 kap. 33 HF) Den som inte kan påbörja studierna vid föreskriven tidpunkt kan beviljas anstånd med studiestarten om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan enligt UHR:s föreskrifter, UHRFS 2013:3, vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. Anståndstiden får uppgå till högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för längre tid. Anstånd med studiestart beviljas endast för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ansökan om anstånd med studiestart söks på särskild blankett som finns på Den som vill påbörja sina studier efter anståndstiden ska följa anvisningarna i anståndsbeslutet, dvs. anmäla sig igen till den utbildning anståndet gäller för samt bifoga kopia på anståndsbeslutet. Anmälan ska göras senast sista anmälningsdag. 9.1 Studieavgift I de fall en student som är skyldig att betala studieavgift har betalat för den termin anståndet gäller görs normalt ingen återbetalning utan avgiften gäller för terminen närmast efter anståndstidens utgång..i de fall studieavgift redan har betalats för första terminen när anståndet beviljas återbetalas avgiften till studenten. Den som vill påbörja sina studier efter anståndstidens utgång, ska följa anvisningarna i anståndsbeslutet, dvs. anmäla sig igen till den utbildning anståndet gäller för, samt bifoga kopia på anståndsbeslutet. Anmälnings- och studieavgift ska betalas. Kommenterad [AW5]: Detta har förankrats hos EKA 10. Studieuppehåll (7 kap. 33 HF) Med studieuppehåll avses ett uppehåll i studierna som har anmälts till högskolan av studenten. Om det finns särskilda skäl kan en student medges att få fortsätta sina studier efter studieuppehållet. Särskilda skäl HS 4: Sidan 102 av 151

107 Ärende 16 bilaga 1 kan enligt UHR:s föreskrifter, UHRFS 2013:3, vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnpliktseller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. Den som vill påbörja sina studier efter studieuppehållet ska kontakta studievägledare på den akademi som ansvarar för utbildningen på det sätt som meddelats av respektive akademi. I de fall val inom program ska göras ska anmälan till kurser inom program göras senast sista anmälningsdag. En student som lämnar studierna utan att ansöka om studieuppehåll anses ha avbrutit studiernaoch vill återkomma till utbildningen ska kontakta studievägledare på den akademi som ansvarar för utbildningen. Den som har avbrutit studierna och vill återkomma till utbildningen måste göra en ny anmälan till utbildningen. 13 (181815) Kommenterad [AW6]: Har förankrats med AKA Kommenterad [AW7]: Nytt sätt enligt rättsfall 10.1 Studieavgift I de fall en student som är skyldig att betala studieavgift har betalat för den termin studieuppehållet gäller görs normalt ingen återbetalning utan avgiften gäller för terminen närmast efter studieuppehållet. 11. Studieavbrott En student som vill avbryta sina studier ska anmäla studieavbrott. Om avbrottet avser en kurs kan studenten inom tre veckor efter kursstart själv anmäla avbrottet i Studentportalen. Efter tre veckor eller om avbrottet gäller ett program ska anmälan göras skriftligt på särskild blankett som finns på och lämnas till den akademi som ansvarar för utbildningen. Den som avbrutit studierna och vill återkomma till utbildningen måste göra en ny anmälan Studieavgift I de fall studieavgift har betalats kan återbetalning göras om studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar in en anmälan om studieavbrott. Grunder för återbetalning, se 4.1.Om studenten antagits efter kurs/programstart kan studieavgiften återbetalas om anmälan om studieavbrott lämnas in senast tre veckor efter att studenten registrerade sig. Kommenterad [AW8]: Står nu bara på ett ställe HS 4: Sidan 103 av 151

108 Ärende 16 bilaga Antagning till senare del av program Med senare del av program avses programtermin 2 och senare terminer. Antagning till sista terminen på ett program görs endast i undantagsfall. Speciella regler gäller för vissa program, se punkter nedan. Antagning till senare del av program görs i mån av plats och endast vid terminsskifte. Varje akademi beslutar inför varje termin vilka program som ska vara sökbara för antagning till senare del och meddelar antagningen det enligt den tidplan som antagningen meddelar. Antagning till senare del av program görs endast i mån av plats och endast vid terminsskifte. Individuella studieplaner upprättas endast i undantagsfall. Antagning till sista terminen på ett program görs endast i undantagsfall. 13 (181815) Antagning till senare del av program görs endast i mån av plats och endast vid terminsskifte. Individuella studieplaner upprättas endast i undantagsfall. Antagning till sista terminen på ett program görs endast i undantagsfall Anmälan till senare del av program Anmälan till senare del av program ska göras på senast 15 april för en hösttermin och senast 15 oktober för en vårtermin. Den sökande kan anmäla sig till maximalt tre alternativ för senare del. Om den sökande anmäler sig till fler senare del-program kommer de lägre prioriterade sökalternativen att avvisas. Alla handlingar den sökande vill åberopa ska ha inkommit till Antagningsservice, FE 20101, Östersund senast sista anmälningsdag. Någon kompletteringstid medges inte för anmälan till senare del av program. Betyg ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet. Utländska handlingar ska vara översatta av auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. Anmälan till senare del av program som avser en hösttermin ska ha inkommit till MDH senast 15 april och anmälan till vårterminen ska ha inkommit senast 15 oktober. Anmälan som inkommer efter detta datum beaktas inte. Anmälan görs på särskild blankett som finns på Anmälan skickas direkt till MDH. Alla handlingar den sökande vill åberopa ska bifogas anmälan. Betyg ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet. Utländska handlingar ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. HS 4: Sidan 104 av 151

109 Ärende 16 bilaga 1 Antagningsbesked skickas normalt ut i mitten av juli för en hösttermin och i mitten av december för en vårtermin. Beroende på platstillgång på den termin anmälan avser kan dock antagningsbesked dröja till terminsstart. 13 (181815) 12.2 Behörighetskrav För att bli antagen till senare del ska den sökande uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde till programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Det är den sökandes tidigare studier som avgör till vilken termin antagning kan vara aktuell. Individuella studieplaner upprättas endast i undantagsfall Anmälningsavgift och studieavgift Den som är skyldig att betala anmälningsavgift och studieavgift måste betala den direkt till högskolan inom den tid och på det sätt som högskolan anger Urval Om urval måste göras baseras urvalet på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Studenter vid MDH har förtur före övriga sökande. Vid lika meritvärde tillämpas lottning Behörighetskrav För att bli antagen till senare del ska den sökande uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde till programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer Beteendevetenskapliga programmet Till Beteendevetenskapliga programmet sker antagning till senare del av program tidigast till termin Urval Om urval måste göras baseras urvalet på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Studenter vid MDH har förtur före övriga sökande. Vid lika meritvärde tillämpas lottning Sjuksköterskeprogrammet Till Sjuksköterskeprogrammet sker antagning till senare del endast till termin 3 och 5. Antagning till termin 2 och 4 görs endast om det gäller byte av ort för studenter på MDH. Antagning görs inte om endast Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, saknas för examen. HS 4: Sidan 105 av 151

110 Ärende 16 bilaga Beteendevetenskapliga programmet Till Beteendevetenskapliga programmet sker antagning till senare del av program tidigast till termin (181815) 12.6 Reservantagning Behöriga sökande till senare del av program som inte kan antas i urval 1 reservplaceras och har möjlighet att bli antagna i urval 2. Reservantagning till senare del av program i samband med terminsstart kommer inte att göras Sjuksköterskeprogrammet Till Sjuksköterskeprogrammet sker antagning till senare del tidigast till termin 3. Antagning till termin 2 görs endast om det gäller byte av ort för studenter på MDH. Antagning till senare del av Sjuksköterskeprogrammet görs inte till termin 4 och 6 och inte heller om endast Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, saknas för examen. 13. Beslut om antagning Enligt rektors delegation från med diarienummer MDH /13, fattar förvaltningschefen, eller den som av förvaltningschefen fått delegation, beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor. När antagningsbesked har skickats ut kan en utbildning inte ställas in. Kommenterad [AW9]: Detta måste ändras i 2015 års version att det bara är förvaltningschefen eller den som hon delegerar till som beslutar om återbetalning. För att undvika att hänvisa till en delegations som inte gäller för läspret 2015/16 har vi valt att ta bort datum och diarienummer. 14. Förhandsbesked om behörighet En sökande ska kunna få sin behörighet prövad vid sidan av en antagningsomgång och kunna få ett förhandsbesked. Behörighetsbedömningen görs alltid i relation till en viss utbildning. Förhandsbesked utfärdas endast till personer bosatta i Sverige. Förhandsbesked utfärdas i mån av tid och görs inte under pågående antagningsomgång. Alla betyg en sökande vill åberopa ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet i den sökandes hemland. Utländska handlingar ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. 15. UInresande utbytesstudenter För studenter som av sin heminstitution nominerats som utbytesstudenter vid Mälardalens högskola gäller särskilda regler avseende antagning.med inresande utbytesstudent avses de studenter HS 4: Sidan 106 av 151

111 Ärende 16 bilaga 1 som genom avtal med MDH av sin heminstitution nominerats som utbytesstudenter. 17 (181815) 15.1 Inresande utbytesstudenter Anmälan och anmälningstider Anmälan till program eller kurser inom ramen för utbytesstudierna görs via Mälardalens högskolas hemsida. Anmälan ska vara högskolan tillhanda senast de datum som anges på högskolans hemsida. För att anmälan därefter ska behandlas förutsätts att den kompletteras med erforderliga dokument. I undantagsfall kan andra anmälningstider förekomma. Anmälan efter sista anmälningsdag och kursbyte betraktas som sen anmälan. Sen anmälan görs enligt information på högskolans hemsida och behandlas i mån av tid och plats.kursutbud, nomineringstider, anmälningstider och instruktioner för anmälan fastställs av högskolan och publiceras på För att anmälan ska behandlas ska den kompletteras med erforderliga dokument. Anmälan efter sista anmälningsdag betraktas som sen anmälan Behörighet De nominerade studenternas respektive heminstitution ansvarar för att de uppfyller de krav som finns i gällande avtal avseende generell grundläggande behörighet till högskolestudier och förkunskaper i engelska. Antagningen vid Mälardalens högskola ansvarar för kontroll av särskild behörighet för respektive kurs och program. Mälardalens högskola ansvarar för bedömning av särskild behörighet Platsfördelning och urval De nominerade studenternas anmälningar bedöms och prövas efter det att deras anmälan bedömts som fullständig och antas därefter löpande. Är utbildningsplatserna begränsade rangordnas de sökande efter det datum då deras anmälan bedömdes som fullständig. I undantagsfall kan urval ske på annat sätt. Eventuell reservantagning sker i den ordning som de nominerade placerats. Som utbytesstudent kan man antas till maximalt 45 högskolepoäng per termin.behöriga sökande tilldelas plats på sökta kurser genom avtalsspecifika överenskommelser, platsgaranti eller lottning. Utbytesstudent kan antas till maximalt 45 högskolepoäng per termin Beslut om antagning Beslut om antagning meddelas i antagningsbesked. Utbildningsplats förutsätter att den nominerade bekräftat erbjudandet om antagning inom föreskriven tid. Om oriktiga handlingar bifogats har högskolan rätt att återkalla beslut om antagning. Återkallning av antagning sker även om utbildning påbörjats. HS 4: Sidan 107 av 151

112 Ärende 16 bilaga Utresande utbytesstudenter Regleras i Fföreskrifter för behörighet och urval vid vissa utlandsstudier för studenter vid Mälardalens högskola beslutad med diarienummer MDH 5*1-1213/10 18 (181815) 16. Överklagande (12 kap. HF och 13 studieavgiftsförordningen) Till Överklagandenämnden (ÖNH) får nedanstående beslut överklagas: - beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren - beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll - beslut att stänga av den som inte betalat studieavgift Skrivelsen ställs till ÖNH, men skickas till den adress som anges i beslutet som överklagas. Skrivelsen ska ha inkommit inom tre veckor från den dag den sökande fått del av beslutet. Om högskolan står fast vid beslutet vidarebefordras ärendet tillsammans med ett yttrande till ÖNH. Beslut av ÖNH kan inte överklagas. HS 4: Sidan 108 av 151

113 Ärende 16 bilaga 2 Fastställd av högskolestyrelsen Dnr: MDH /14 1 (15) Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016 HS 4: Sidan 109 av 151

114 Ärende 16 bilaga 2 2 (15) Innehåll Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/ Inledning Gemensamma bestämmelser (7 kap. 1-4, högskoleförordningen (HF) (1993:100)) Anmälan till utbildning Separat antagning Anmälnings- och studieavgift Återbetalning av studieavgift Avstängning av studenter som inte betalat i tid Behörighet Grundläggande behörighet Nationell giltighet - bedömning av reell kompetens Undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet Särskild behörighet Särskild behörighet för program Särskild behörighet för kurs Nationell giltighet bedömning av reell kompetens Villkorsantagning Reell kompetens Urval (7 kap , 26-27, samt 32 HF) Urval till utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare Platsgaranti på ingenjörsprogram för studerande på basår Urval till program på avancerad nivå (påbyggnadsprogram) Urval till fristående kurser Urval till fristående kurser som inte kräver tidigare högskoleutbildning som behörighet Urval till fristående kurser som kräver tidigare högskolestudier Andra urvalsregler Urval till kurs inom program på grundnivå och avancerad nivå Reserv- och efterantagning Studiernas påbörjande Anstånd med studiestart (7 kap. 33 HF) Studieavgift Studieuppehåll (7 kap. 33 HF) Studieavgift HS 4: Sidan 110 av 151

115 Ärende 16 bilaga Studieavbrott Studieavgift (15) 12. Antagning till senare del av program Anmälan till senare del av program Behörighetskrav Urval Beteendevetenskapliga programmet Sjuksköterskeprogrammet Reservantagning Beslut om antagning Förhandsbesked om behörighet Utbytesstudenter Inresande utbytesstudenter Anmälan och anmälningstider Behörighet Platsfördelning och urval Beslut om antagning Utresande utbytesstudenter Överklagande (12 kap. HF och 13 studieavgiftsförordningen) HS 4: Sidan 111 av 151

116 Ärende 16 bilaga 2 1. Inledning I antagningsordningen meddelas de föreskrifter som Mälardalens högskola, MDH, tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval, antagning och avgifter samt om hur beslut i dessa frågor kan överklagas. Föreskrifterna i antagningsordningen gäller samtliga studenter vid MDH. Student är den som är antagen till och bedriver högskolestudier. 4 (15) Antagningsordningen är framtagen av Studentcentrum/Antagningen. Den revideras inför varje läsår och beslutas av högskolestyrelsen. En arbetsgrupp, utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har i uppdrag att utarbeta bedömningshandböcker för en likvärdig bedömning av svensk och utländsk utbildning vid alla universitet och högskolor. SUHF utfärdar också rekommendationer som rör övriga frågor inom antagningsområdet. MDH använder handböckerna som stöd i antagningsarbetet och följer normalt SUHF:s rekommendationer. 2. Gemensamma bestämmelser (7 kap. 1-4, högskoleförordningen (HF) (1993:100)) Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram. För att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Om det finns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. 3. Anmälan till utbildning För att kunna bli antagen till utbildning på MDH ska den sökande anmäla sig. I de flesta fall görs anmälan på antagning.se. För att delta i urval måste anmälan ha inkommit i tid. Anmälningstider och instruktioner för anmälan m.m. fastställs av högskolan i samarbete med övriga lärosäten samt Universitets- och högskolerådet, UHR, och framgår av anmälningsinformationen för respektive utbildning samt på antagning.se. På framgår hur anmälan görs. För utbildning med lokal antagning se Inför både höst- och vårtermin finns en sista dag för komplettering. Datum anges i anmälningsmaterialet och på Separat antagning Mälardalens högskola kan komma att tillämpa separat antagning av studieavgiftsskyldiga sökande. HS 4: Sidan 112 av 151

117 Ärende 16 bilaga 2 4. Anmälnings- och studieavgift För att bli antagen krävs i vissa fall att anmälningsavgift och studieavgift har betalats. Vilka som ska betala anmälningsavgift och studieavgift regleras i studieavgiftsförordningen (2010:543). Beslut om avgiftsskyldighet/avgiftsfrihet avgörs av Studentcentrum, Antagningen vid MDH. 5 (15) Anmälningsavgiften ska täcka kostnader för bedömning och handläggning av anmälan. Avgiften gäller för samtliga anmälningar som görs till viss termin genom anmälan på antagning.se. I de fall en utbildning har lokal anmälan, dvs. anmälan görs direkt till högskolan och inte på antagning.se, ska högskolan ta ut en anmälningsavgift även för denna anmälan. Handläggningen av anmälan påbörjas först efter det att anmälningsavgiften är betald. Sökande har inte i något fall rätt att få betald anmälningsavgift återbetald. Studieavgifternas storlek beslutas av rektor och ska vara kostnadstäckande för högskolan. För mer information om studieavgifter vid högskolan hänvisas till rektorsbeslut fattat med diarienummer MDH / Återbetalning av studieavgift Högskolan får enligt 12 studieavgiftsförordningen återbetala hela eller del av studieavgiften om en student har betalat studieavgiften men inte längre är avgiftsskyldig enligt 5 studieavgiftsförordningen. Återbetalningen ska avse den del av utbildningen som studenten inte är avgiftsskyldig för. Studieavgiften kan återbetalas efter skriftlig ansökan från studenten i fall då studenten kan styrka (i förekommande fall med intyg) att något av följande skäl föreligger: att studieavgift har erlagts på felaktiga grunder, att studenten har fått ändrad status och därmed inte längre är avgiftsskyldig, att studenten inte fått eller intelängre är beviljad uppehållstillstånd i Sverige, att studenten betalat avgiften för sent in på terminen, då studenten inte längre har rätt att påbörja utbildningen. I normalfallet gäller att studenten har tillträde till utbildningen under registreringsperioden om inte akademin meddelat annat att studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar in en anmälan om studieavbrott. att studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar återbud eller att studenten får kursen den ska läsa tillgodoräknad. En student som önskar återbetalning av studieavgift ska ansöka om detta på en blankett som finns på Av rektors delegation framgår HS 4: Sidan 113 av 151

118 Ärende 16 bilaga 2 vem som fattar beslut om återbetalning. Beslut om att återbetala, eller avslå hela eller delar av ansökan om återbetalning kan inte överklagas enligt 12 kap. 2 och 4 HF. 6 (15) 4.2 Avstängning av studenter som inte betalat i tid Om studieavgiften inte betalas inom den tid högskolan anger ska en student enligt Studieavgiftsförordningen (2010:543) stängas av från fortsatta studier. En avstängning p.g.a. utebliven betalning innebär att studenten inte har rätt att delta i undervisning, examination eller annan aktivitet på den kurs som studenten inte har betalat för. Om studenten har betalat för andra kurser har studenten tillträde till dessa. Beslut om avstängning kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Högskolans beslut om avstängning gäller till dess att: studenten betalar avgiften, beslutsfattaren på eget initiativ eller efter begäran om omprövning/överklagande ändrar beslutet ÖNH beslutar att högskolans avstängningsbeslut är felaktigt eller studenten till högskolan begärt och erhållit studieuppehåll eller meddelat studieavbrott 5. Behörighet För att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. 5.1 Grundläggande behörighet Kraven för grundläggande behörighet fastställs av regeringen och framgår av 7 kap. 5-6, 24 (grundnivå) samt (avancerad nivå) HF. Information om kraven för grundläggande behörighet finns också på Nationell giltighet - bedömning av reell kompetens Om en sökande utifrån sin reella kompetens har bedömts ha grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid annan högskola accepteras denna bedömning av MDH Undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet MDH gör generellt undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå med undervisningsspråk engelska eller annat främmande språk. HS 4: Sidan 114 av 151

119 Ärende 16 bilaga Särskild behörighet Regler för vilka särskilda behörighetskrav som får ställas fastställs av regeringen och framgår av 7 kap 8-11, 25 samt 31 HF. Utifrån dessa har UHR, fastställt ett antal områdesbehörigheter som ska gälla för utbildningar som vänder sig till nybörjare på högskolan. UHR beslutar vilka områdesbehörigheter som gäller för utbildningar som leder fram till en yrkesexamen. Högskolan bestämmer vilka områdesbehörigheter som gäller för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare. Högskolan kan besluta om undantag från visst krav inom en områdesbehörighet. För utbildningar som vänder sig till andra än nybörjare får högskolan bestämma vilka krav som ska ställas. 7 (15) Särskild behörighet för program De särskilda behörighetskraven för program fastställs av högskolans fakultetsnämnd. Behörighetskraven ska anges i utbildningsplanen Särskild behörighet för kurs De särskilda behörighetskraven för kurser fastställs av respektive akademi. Behörighetskraven ska anges i kursplanen Nationell giltighet bedömning av reell kompetens Om en sökande utifrån sin reella kompetens har bedömts ha särskild behörighet för en viss utbildning vid annan högskola godtas normalt denna bedömning av MDH till en utbildning med likartat innehåll och likartade behörighetskrav Villkorsantagning Om den sökande inte uppfyller behörighetskravet senast sista kompletteringsdag avseende utbildningar med tidigare akademiska studier som förkunskapskrav, har MDH möjlighet att anta sökande med villkor. Antagning/reservplacering sker då med förbehållet att kravet för särskild behörighet kan styrkas senast vid utbildningens start. 5.3 Reell kompetens Begreppet reell kompetens används för sökande som saknar den formella behörigheten, men uppfyller kraven på grundläggande behörighet till grundnivå och/eller särskild behörighet genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande måste själv åberopa reell kompetens. Anvisningar för ansökan om reell kompetens finns på samt på antagning.se. HS 4: Sidan 115 av 151

120 Ärende 16 bilaga 2 6. Urval (7 kap , 26-27, samt 32 HF) MDH beslutar vilka urvalsgrunder som ska gälla för varje utbildning utifrån högskoleförordningen, de föreskrifter UHR fastställt samt SUHF:s rekommendationer. 8 (15) Vid urval kan behöriga sökande delta i flera urvalsgrupper. En sökande kan antas till utbildning om sammanlagt högst 45 högskolepoäng per termin. Poängbegränsningen gäller sammantaget för program, påbyggnadsprogram, fristående kurs och kurs inom program. För sommarkursomgång gäller att en sökande kan antas till kurser om sammanlagt högst 15 högskolepoäng. Högskolan ska undvika urval på utbildningar där man på förhand kan bedöma att samtliga behöriga sökande kan antas. Till sådana utbildningar ska det vara platsgaranti. För att platsgarantin ska gälla på den sökta utbildningen måste den sökande anmäla sig senast sista anmälningsdag, vara behörig samt följa övriga anvisningar som ges i anmälningsmaterial och i antagningsbesked. Om urval måste göras gäller punkt nedan. När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att göra en sen anmälan till de flesta program kurser och kurser inom program, Sökande som är behöriga rangordnas i en särskild urvalsgrupp efter det datum de sena anmälningarna inkommer. Sökande med sen anmälan kan antas först när samtliga i tid inkomna behöriga sökande har erbjudit plats. 6.1 Urval till utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare Vid antagningen ska det enligt 7 kap HF finnas ett betygsurval och ett provurval. Urval får också göras på andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Platserna till utbildningsprogram fördelas normalt så att 60 % av platserna går till betygsurvalsgruppen och 40 % går till provurvalsgruppen. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. Vid antagning till utbildning som leder till en konstnärlig examen får urval göras på grundval av särskilda prov. 6.2 Platsgaranti på ingenjörsprogram för studerande på basår Studerande på Naturvetenskapligt/tekniskt basår har platsgaranti till alla utbildningsprogram vid MDH som leder till en högskole- eller civilingenjörsexamen. Platsgarantin gäller för programtillfällen med start under det läsår som följer direkt efter genomgånget basår. För att platsgarantin ska gälla krävs att studenten: anmäler sig till efterföljande civil- eller högskoleingenjörsprogram senast sista anmälningsdag och följer anvisningar i anmälningsmaterial samt HS 4: Sidan 116 av 151

121 Ärende 16 bilaga 2 kompletterar sin anmälan före urval 1 med godkänt resultat i de baskurser som krävs för särskild behörighet för det program studenten anmält sig till 9 (15) 6.3 Urval till program på avancerad nivå (påbyggnadsprogram) Urval till påbyggnadsprogram görs normalt på antal högskolepoäng men andra urval kan förekomma. Det framgår vid respektive programtillfälle på Normalt tillgodoräknas högst 285 högskolepoäng Urval till fristående kurser För kurser som ges både som fristående kurs och som kurs i program och till vilka inte samtliga sökande kan antas, ska minst 30 % av de tillgängliga utbildningsplatserna fördelas bland sökande till fristående kurs. 6.5 Urval till fristående kurser som inte kräver tidigare högskoleutbildning som behörighet Vid antagningen ska det enligt 7 kap HF finnas ett betygsurval och ett provurval. Urval får också göras på andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. För kurser som söks som fristående kurs fördelas platserna mellan två grupper: Högst 30 % av platserna går till sökande med minst 1 högskolepoäng. Kan inte samtliga sökande i denna grupp antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. Resterande platser fördelas på betyg och prov. Fördelningen mellan betygs- och provurvalen är 40 % av platserna till betygsurval och 30 % av platserna till provurval. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. 6.6 Urval till fristående kurser som kräver tidigare högskolestudier För kurser på grundnivå med fördjupningsnivå G1F och G1E fördelas platserna mellan två grupper: Högst 40 % av platserna går till sökande med minst 1 högskolepoäng. Kan inte samtliga sökande i denna grupp antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. HS 4: Sidan 117 av 151

122 Ärende 16 bilaga 2 Resterande platser fördelas på betyg och prov. Fördelningen mellan betygs- och provurvalen ska vara 40 % av platserna till betygsurval och 20 % av platserna för provurval. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. 10 (15) För kurser på grundnivå med fördjupningsnivå G2F och G2E baseras urvalet normalt på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. För kurser på avancerad nivå (oavsett fördjupningsnivå) baseras urvalet normalt på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 285 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. 6.7 Andra urvalsregler Enligt 7 kap. 23 HF kan urval göras på andra grunder än betyg och högskoleprov. Om annat urval tillämpas framgår det vid respektive kurs i högskolans anmälningsmaterial. 6.8 Urval till kurs inom program på grundnivå och avancerad nivå En sökande kan normalt antas till kurser omfattande högst 30 högskolepoäng per termin inom sitt program. För kurser som ingår i och söks inom ett utbildningsprogram till vilka inte samtliga studenter kan antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. 7. Reserv- och efterantagning Om det finns platser kvar på program eller kurs efter sista ordinarie urval erbjuds reservplacerade studenter plats. Reserver ska antas från den urvalsgrupp där plats har blivit ledig och i den ordning de är reservplacerade. Om det inte finns någon reserv i urvalsgruppen ska reserv antas från annan valfri urvalsgrupp. Om det, efter att reserver kallats, finns platser kvar kan studenter som sökt efter sista ordinarie urval erbjudas plats. Antagning av reserver och efterantagna ska pågå så länge det är möjligt med hänsyn till utbildningen. 8. Studiernas påbörjande Den som är antagen till program eller kurs ska följa anvisningarna i antagningsbeskedet och i separat e-post/brev. För att få delta i undervisning och examination måste den som har antagits även registrera sig på utbildningen. HS 4: Sidan 118 av 151

123 Ärende 16 bilaga 2 9. Anstånd med studiestart (7 kap. 33 HF) Den som inte kan påbörja studierna vid föreskriven tidpunkt kan beviljas anstånd med studiestarten om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan enligt UHR:s föreskrifter, UHRFS 2013:3, vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. 11 (15) Anståndstiden får uppgå till högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för längre tid. Anstånd med studiestart beviljas endast för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ansökan om anstånd med studiestart söks på särskild blankett som finns på Den som vill påbörja sina studier efter anståndstiden ska följa anvisningarna i anståndsbeslutet, dvs. anmäla sig igen till den utbildning anståndet gäller för samt bifoga kopia på anståndsbeslutet. Anmälan ska göras senast sista anmälningsdag. 9.1 Studieavgift I de fall en student som är skyldig att betala studieavgift har betalat för den termin anståndet gäller görs normalt ingen återbetalning utan avgiften gäller för terminen närmast efter anståndstidens utgång..den som vill påbörja sina studier efter anståndstidens utgång, ska följa anvisningarna i anståndsbeslutet, dvs. anmäla sig igen till den utbildning anståndet gäller för, samt bifoga kopia på anståndsbeslutet. 10. Studieuppehåll (7 kap. 33 HF) Med studieuppehåll avses ett uppehåll i studierna som har anmälts till högskolan av studenten. Om det finns särskilda skäl kan en student medges att få fortsätta sina studier efter studieuppehållet. Särskilda skäl kan enligt UHR:s föreskrifter, UHRFS 2013:3, vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnpliktseller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. Den som vill påbörja sina studier efter studieuppehållet ska kontakta den akademi som ansvarar för utbildningen på det sätt som meddelats av respektive akademi. I de fall val inom program ska göras ska anmälan till kurser inom program göras senast sista anmälningsdag. En student som lämnar studierna utan att ansöka om studieuppehåll och vill återkomma till utbildningen ska kontakta studievägledare på den akademi som ansvarar för utbildningen HS 4: Sidan 119 av 151

124 Ärende 16 bilaga Studieavgift I de fall en student som är skyldig att betala studieavgift har betalat för den termin studieuppehållet gäller görs normalt ingen återbetalning utan avgiften gäller för terminen närmast efter studieuppehållet. 12 (15) 11. Studieavbrott En student som vill avbryta sina studier ska anmäla studieavbrott. Om avbrottet avser en kurs kan studenten inom tre veckor efter kursstart själv anmäla avbrottet i Studentportalen. Efter tre veckor eller om avbrottet gäller ett program ska anmälan göras skriftligt på särskild blankett som finns på och lämnas till den akademi som ansvarar för utbildningen. Den som avbrutit studierna och vill återkomma till utbildningen måste göra en ny anmälan Studieavgift I de fall studieavgift har betalats kan återbetalning göras om studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar in en anmälan om studieavbrott. Grunder för återbetalning, se Antagning till senare del av program Med senare del av program avses programtermin 2 och senare terminer. Antagning till sista terminen på ett program görs endast i undantagsfall. Speciella regler gäller för vissa program, se punkter nedan. Antagning till senare del av program görs i mån av plats och endast vid terminsskifte. Varje akademi beslutar inför varje termin vilka program som ska vara sökbara för antagning till senare del och meddelar antagningen det enligt den tidplan som antagningen meddelar. Antagning till senare del av program görs endast i mån av plats och endast vid terminsskifte. Individuella studieplaner upprättas endast i undantagsfall. Antagning till sista terminen på ett program görs endast i undantagsfall Anmälan till senare del av program Anmälan till senare del av program ska göras på senast 15 april för en hösttermin och senast 15 oktober för en vårtermin. Den sökande kan anmäla sig till maximalt tre alternativ för senare del. Om den sökande anmäler sig till fler senare del-program kommer de lägre prioriterade sökalternativen att avvisas. Alla handlingar den sökande vill åberopa ska ha inkommit till Antagningsservice, FE 20101, Östersund senast sista anmälningsdag. Någon kompletteringstid medges inte för anmälan till senare del av program. Betyg ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet. Utländska handlingar ska vara översatta av auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver HS 4: Sidan 120 av 151

125 Ärende 16 bilaga 2 inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. 13 (15) 12.2 Behörighetskrav För att bli antagen till senare del ska den sökande uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde till programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Det är den sökandes tidigare studier som avgör till vilken termin antagning kan vara aktuell. Individuella studieplaner upprättas endast i undantagsfall Urval Om urval måste göras baseras urvalet på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Studenter vid MDH har förtur före övriga sökande. Vid lika meritvärde tillämpas lottning Beteendevetenskapliga programmet Till Beteendevetenskapliga programmet sker antagning till senare del av program tidigast till termin Sjuksköterskeprogrammet Till Sjuksköterskeprogrammet sker antagning till senare del endast till termin 3 och 5. Antagning till termin 2 och 4 görs endast om det gäller byte av ort för studenter på MDH. Antagning görs inte om endast Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, saknas för examen Reservantagning Behöriga sökande till senare del av program som inte kan antas i urval 1 reservplaceras och har möjlighet att bli antagna i urval 2. Reservantagning till senare del av program i samband med terminsstart kommer inte att göras. 13. Beslut om antagning Enligt rektors delegation fattar förvaltningschefen, eller den som av förvaltningschefen fått delegation, beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor. När antagningsbesked har skickats ut kan en utbildning inte ställas in. HS 4: Sidan 121 av 151

126 Ärende 16 bilaga Förhandsbesked om behörighet En sökande ska kunna få sin behörighet prövad vid sidan av en antagningsomgång och kunna få ett förhandsbesked. Behörighetsbedömningen görs alltid i relation till en viss utbildning. 14 (15) Förhandsbesked utfärdas endast till personer bosatta i Sverige. Förhandsbesked utfärdas i mån av tid och görs inte under pågående antagningsomgång. Alla betyg en sökande vill åberopa ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet i den sökandes hemland. Utländska handlingar ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. 15. Utbytesstudenter Med inresande utbytesstudent avses de studenter som genom avtal med MDH av sin heminstitution nominerats som utbytesstudenter Inresande utbytesstudenter Anmälan och anmälningstider Kursutbud, nomineringstider, anmälningstider och instruktioner för anmälan fastställs av högskolan och publiceras på För att anmälan ska behandlas ska den kompletteras med erforderliga dokument. Anmälan efter sista anmälningsdag betraktas som sen anmälan Behörighet De nominerade studenternas respektive heminstitution ansvarar för att de uppfyller de krav som finns i gällande avtal avseende grundläggande behörighet till högskolestudier och förkunskaper i engelska. Mälardalens högskola ansvarar för bedömning av särskild behörighet Platsfördelning och urval Behöriga sökande tilldelas plats på sökta kurser genom avtalsspecifika överenskommelser, platsgaranti eller lottning. Utbytesstudent kan antas till maximalt 45 högskolepoäng per termin Beslut om antagning Beslut om antagning meddelas i antagningsbesked Utresande utbytesstudenter Regleras i Föreskrift för behörighet och urval vid vissa utlandsstudier för studenter vid Mälardalens högskola beslutad med diarienummer MDH 5*1-1213/10 HS 4: Sidan 122 av 151

127 Ärende 16 bilaga Överklagande (12 kap. HF och 13 studieavgiftsförordningen) Till Överklagandenämnden (ÖNH) får nedanstående beslut överklagas: 15 (15) - beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren - beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll - beslut att stänga av den som inte betalat studieavgift Skrivelsen ställs till ÖNH, men skickas till den adress som anges i beslutet som överklagas. Skrivelsen ska ha inkommit inom tre veckor från den dag den sökande fått del av beslutet. Om högskolan står fast vid beslutet vidarebefordras ärendet tillsammans med ett yttrande till ÖNH. Beslut av ÖNH kan inte överklagas. HS 4: Sidan 123 av 151

128 HS 4: Sidan 124 av 151

129 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 Sektionen för kommunikation och externa relationer (19) Handläggare Anna Andersson Ax Slutrapport fo r projektet Ett starkt MDH Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära Besöksadress: Drottninggatan 12 samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för Postadress: Box 325, Eskilstuna studenter och HS våra 4:14 studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Tfn: Sidan 00 Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

130 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 Innehållsförteckning 2 (19) 1. Bakgrund Delprocess: Ökad forskningsfinansiering Debattartikeln Utan högskolan dör regionen Tidningen MDH Inside delades ut till alla medarbetare Debatt i riksdagen och En vitbok i färg Almedalen med ett allt större fokus på samverkan Näringslivsmiddag en ny kontaktyta Varumärkesundersökning med fler målgrupper Hedersdoktorernas dag främjar relationen med omvärlden Science@mdh visar upp MDH:s forskning Fundraising som en del av MDH:s finansieringsstrategi Magasinet Samspel Sammanfattning Ökad forskningsfinansiering Delprocess: Open Innovation Arbetet med strategiska samverkansavtal Open Innovation med fokus på offentlig sektor Resultat Open Innovation med fokus på näringslivet Avtal med ABB Preferred Research Partner till Volvo Avtal med Bombardier Transportation Avtal med Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö samt VAFAB Sammanfattning Open Innovation Delprocess: Kraftsamling Kraftsamling, delprocess Möten om MDH:s framtid Kommunikation med medarbetarna Sammanfattning delprocess Kraftsamling, delprocess MDH:s 18 punkter Arbetet med de 18 punkterna Avslutande kraftsamlingsarbete våren Kommunikation med medarbetarna MDH-fest och MDH-magasin som avslutning på projektet Sammanfattning kraftsamling Sammanfattning Ett starkt MDH HS 4: Sidan 126 av 151

131 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 3 (19) 1. Bakgrund När projektet Ett starkt MDH startade 2010, stod högskolesektorn som helhet inför ett antal utmaningar, varav en del påverkade MDH särskilt. Behovet av en tydligare profilering för att utmärka sig i det akademiska landskapet ökade. Detta var dels ett önskemål från statsmakterna, dels en självklar del i högskolans eget utvecklingsarbete då högskoleledningen förutspådde att såväl finansiering och studenttillströmning ytterligare skulle komma att konkurrensutsättas lade regeringen fram propositionen, Ett lyft för forskning och innovation (bilaga 1), vilket förstärkte kraven på forskningsbas kopplad till utbildning. MDH:s statliga anslag var vid tidpunkten för införandet inte i paritet med studentvolymerna, vilket i sig riskerade och fortfarande riskerar att leda till dålig forskningsanknytning av högskolans utbildningar. De starka forskningsmiljöer som utvecklats vid MDH behövde ytterligare basresurser för att kunna matcha och attrahera externa medel. Bakgrunden till det är att många finansiärer inte kompenserar för alla kostnader och därmed krävs samfinansiering med anslagsmedel. Detta sammantaget utgjorde bakgrunden till att högskoleledningen den 6 september 2010 tog beslut om att genomföra en strategisk och långsiktig satsning för att skapa en starkare och mer enad högskola med målet att skapa en stark forskningsfinansiering. Strategin var att bredda och fördjupa samarbetet med andra starka aktörer inom regionens näringsliv och offentlig sektor. En annan viktig del av strategin var att sätta ljus på svensk forskningspolitik och väcka debatt kring det statliga resurstilldelningssystemet till högskolor och universitet. Karin Axelsson, vicerektor, utsågs att leda arbetet i dess helhet. Projektet delades in i tre delprocesser: 1. En ökad forskningsfinansiering (vid projektstart benämndes det Stark forskningsfinansiering ) 2. Open Innovation (fördjupad och breddad samverkan med externa aktörer genom strategiska samverkansavtal) 3. Kraftsamling (internt utvecklingsarbete) I september 2014 avslutades Ett starkt MDH som projekt, men fortsätter att vara högskolans vision och målbild att 2016 vara det ledande lärosätet i Sverige för samproduktion. HS 4: Sidan 127 av 151

132 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Delprocess: Ökad forskningsfinansiering Det övergripande målet för delprocessen Ökad forskningsfinansiering var att öka MDH:s forskningsresurser. Inom delprocessen har arbete pågått i insatser på flera nivåer och med olika delmål. Karin Axelsson, vicerektor, utsågs att leda delprocessen för en ökad forskningsfinansiering. 4 (19) Initialt låg fokus på att för högskolans del utöka sin omvärldskunskap kring bland annat utveckling och trender nationellt och internationellt. Särskilt angeläget var att följa, och där så var möjligt påverka, aktuella processer kring den statliga forskningsfinansieringen. Under de fyra år som projektet har pågått har MDH fört ett intensivt påverkansarbete gentemot politiker, beslutsfattare och intressegrupper för att lokalt, regionalt och nationellt flytta fram sina positioner. MDH har initierat ett flertal möten med riksdagspolitiker, kommunalråd, landstingspolitiker och tjänstemän. MDH har sedan projektets start initierat PR-insatser, debattartiklar, möten och utåtriktade arrangemang, med syftet att driva och bevaka högskolepolitiska frågor och att flytta fram MDH:s samverkansposition. MDH:s strategi, i syfte att vara kostnadseffektiv och taktisk, har varit att delta i andra arrangörers seminarier och workshops, istället för att anordna egna. Ett annat genomgående grepp har varit att bjuda in gäster med strategisk relevans till en mindre middag. Gästlistan har sammansatts utifrån de frågor man haft för avsikt att diskutera. Rektor Karin Röding har medverkat som talare och paneldeltagare i betydande nationella och internationella möten, nätverk och konferenser och idogt fört diskussionen om tilldelningssystemets brister och framhållit att lärosäten som framgångsrikt samverkar med det omgivande samhället också bör tilldelas medel för det. Här följer ett urval av de aktiviteter som genomförts inom delprocessen Ökad forskningsfinansiering. 2.1 Debattartikeln Utan högskolan dör regionen var startskottet I april 2010 publicerades debattartikeln Utan högskolan dör regionen (bilaga 2), skriven av dåvarande rektor Ingegerd Palmér. I debattartikeln beskrivs den situation som MDH befann sig i med anmärkningsvärt låg forskningsfinansiering mot samtliga jämförbara lärosäten. Genom konkreta fakta, skarpa argument och en tydlig uppmaning till politikerna, blev debattartikeln startskottet för delprocessen Ökad forskningsfinansiering. Debattartikeln genererade möten med politiker från samtliga partier, där en dialog fördes kring högskolans framtid. Politikernas intresse för och behov av kunskap om högskolan och dess förutsättningar var stort. 2.2 Tidningen MDH Inside delades ut till alla medarbetare I april 2011 tillträdde Karin Röding som ny rektor för MDH. I samband med det arbetade kommunikationssektionen (idag sektionen för kommunikation och externa relationer) fram tidningen MDH Inside (bilaga 3) som delades ut till alla medarbetare. I tidningen fanns bland annat artiklar om hur den HS 4: Sidan 128 av 151

133 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 statliga och externa forskningsfinansieringen fungerar, intervjuer med MDH-forskare och med den nya rektorn Karin Röding. 5 (19) 2.3 Debatt i riksdagen och En vitbok i färg I maj 2011 genomförde MDH Hjärnbrist, en debatt i riksdagen, kring forskning och regional utveckling. Under debatten lyftes frågor som: Vilka faktorer påverkar Sveriges forskningspolitik, nationellt och internationellt? Hur påverkar forskning vår vardag? Näringslivets syn på, och behov av, FoU? Hur ser forskningens och högskolornas roll ut i framtiden? Kompetensförsörjning, hur klarar vi den? Paneldeltagare var: Åke Svensson, VD Teknikföretagen (huvudtalare) Maria Wetterstrand, vice ordförande Näringsutskottet Peter Honeth, statssekreterare Utbildningsdepartementet Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen Helena Malmqvist, Head External Research, ABB Corporate Research Karin Röding, rektor Mälardalens högskola Debatten samlade över 120 personer från näringsliv, offentlig sektor, forskningsfinansiärer, politiken och andra lärosäten. Det blev en levande och livlig diskussion kring konsekvenserna av dagens forskningspolitik. I samband med debatten presenterades en Vitbok i färg tio inlägg om svensk forskningspolitik (bilaga 4), ett initiativ från MDH. Några av vitbokens skribenter var Charlotte Brogren, GS för Vinnova, Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo, Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting och Angeles Bermudez Svankvist, GD för Arbetsförmedlingen. Målet med vitboken var att ge läsaren svar på forsknings- och innovationsfrågor, men också att innehållet skulle leda till en debatt om nödvändiga politiska beslut kring de utmaningar som ännu inte hade adresserats i forskningspolitiken. 2.4 Almedalen med ett allt större fokus på samverkan 2011 deltog MDH i politikerveckan i Almedalen för första gången. Under det första året representerades MDH av rektor Karin Röding, vice rektor/projektledare Karin Axelsson och kommunikatör Anna-Maria Jonuks. Totalt bevakades 15 seminarier och Karin Röding deltog i två paneldebatter, samt gjorde inspel vid andra seminarier. MDH anordnade en middag med bland annat gäster från KK-stiftelsen, ABB och RISE. De kommande åren ökade MDH:s medverkan i Almedalen, både med antal deltagande representanter från högskolan och deltagandet i antal seminarier, debatter och workshops stod det klart att MDH med Karin HS 4: Sidan 129 av 151

134 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 Röding i spetsen lyckats får fart på samverkansfrågan. I så gott som samtliga sammanhang där MDH deltog diskuterades samverkan och betydelsen av detta. En reflektion från 2012 var att i jämförelse med året dessförinnan, var begreppet samverkan nu på allas läppar. De kommande åren, 2013 och 2014, var samverkan en självklarhet i många av debatterna under Almedalsveckan. 6 (19) 2.5 Näringslivsmiddag en ny kontaktyta 2012 tog rektor Karin Röding initiativet till en årlig näringslivsmiddag på MDH. Inbjudna gäster är företagsledare och näringslivschefer från Södermanland och Västmanland. Syftet med middagen är att etablera kontakter på ledningsnivå och att skapa nya kontaktytor mellan högskola och företag. Konceptet för näringslivsmiddagen utvecklades 2014 till att inkludera en fundraisingaktivitet genom att två av de forskningsområden som ska ingå i MDH:s kommande fundraisingkampanj presenterades. Läs mer om fundraising vid MDH under rubrik Varumärkesundersökning med fler målgrupper MDH har tidigare genomfört varumärkesundersökningar riktade specifikt mot presumtiva studenter, men tog under hösten 2012 med hjälp av undersökningsföretaget Novus ett större grepp och kartlade fler målgrupper, denna gång inklusive opinionsbildare och påverkare. Syftet var bland annat att kartlägga målgruppernas kännedom/kunskap om MDH, preferens, associationer och styrkor och svagheter jämfört med konkurrerande högskolor/universitet. Resultatet från varumärkesundersökningen (bilaga 5) användes i MDH:s fortsatta strategiska kommunikation, bland annat om en ökad forskningsfinansiering. 2.8 Hedersdoktorernas dag främjar relationen med omvärlden En annan viktig satsning i syfte att främja MDH:s relationer med omgivningen, såväl nationellt och internationellt, är att utse för högskolan viktiga personer till hedersdoktorer. Hittills har 20 personer tilldelats utmärkelsen och sedan 2012 uppmärksammas dessa med en särskild dag Hedersdoktorernas dag. I samband med dagen har medverkande hedersdoktorer fört rundabordssamtal med valda delar av kollegiet. Hedersdoktorerna har också hållit öppna föreläsningar där studenter, medarbetare och allmänhet välkomnats som åhörare. 2.9 Science@mdh visar upp MDH:s forskning Arrangemanget Science@mdh vänder sig till gymnasieelever i årskurs 2 och 3. Syftet är dels att synliggöra aktuell forskning och ge eleverna en inblick i hur det är att arbeta som forskare, dels att öka medvetenheten om att MDH är ett forskande lärosäte. Under de två år som arrangemanget har genomförts har totalt gymnasieelever besökt MDH i Eskilstuna och Västerås. Eleverna får ta del av populärvetenskapliga föreläsningar indelade i två pass, ett med inriktning ekonomi, samhälle, kultur och ett med inriktningen energi, teknik och innovation. HS 4: Sidan 130 av 151

135 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Fundraising som en del av MDH:s finansieringsstrategi Som ytterligare ett steg i att bredda MDH:s forskningsfinansiering tog rektor Karin Röding 2011, initiativet till att utreda förutsättningen för fundraising och beslutade att tilldela NoviPar AB och utredare Charlotte Rydh uppdraget. En förstudie som bygger på intervjuer med interna och externa personer samt informationsmaterial och underlag från MDH genomfördes 2012 och ett förslag på en lämplig strategi togs fram (bilaga 6). Utifrån förstudien gjordes bedömningen att MDH har goda förutsättningar att lyckas bredda sin finansiering för särskilda områden genom ett systematiskt fundrasingarbete. Baserat på Charlotte Rydhs rapport, beslutade högskolestyrelsen i december 2012 att ge rektor i uppdrag att under perioden genomföra en strategisk satsning för att öka den externa finansieringen till högskolans verksamhet genom fundraising. Högskolestyrelsen avsatte även medel för detta. 7 (19) I februari 2014 rekryterades Lotti Svebéus som fundraiser och enhetschef för enheten för externa relationer och fundraising, organisatoriskt placerad under sektionen för kommunikation och externa relationer. I styrgruppen för fundraising ingår rektor Karin Röding, prorektor Paul Pettersson och förvaltningschef Marie Eriksson. Under 2014 har fyra ledamöter för kampanjkommittén rekryterats, ordförande Johan Söderström, vd ABB, Jan-Eric Sundgren, Volvo, Liselott Hagberg, landshövding i Södermanland, samt Per Westerberg, riksdagsledamot. Kampanjkommitténs ansvar är att företräda MDH i sina egna nätverk och agera dörröppnare för fundraisingaktiviteter. Kampanjkommittén kommer att sammanträda tre-fyra gånger årligen. Initialt har fundraisingarbetet fokuserat på att identifiera forskningsområden, som inom fundraising benämns som case. Dessa case är de som bedöms som mest angelägna att utveckla och som har störst potential att attrahera externa givare. I oktober 2014 presenterades följande fyra första case: 1. Framtidens energi 2. Framtidens hälso- och välfärdteknik 3. Diversity Management (mångfaldsdrivet ledarskap) ekonomisk nytta och innovationskraft på mångkulturella arbetsplatser. 4. Forskning för att stärka svenska elevers kunskaper i matematik höll hedersdoktor Salvatore Grimaldi en gästföreläsning och i samband med det initierade han en så kallad Möjlighetsmiddag för särskilt utvalda gäster. Middagen hölls i hans bostad den 16 oktober 2014 och i samband med middagen överräcktes ett fundraisingmaterial till gästerna. MDH representerades av rektor Karin Röding, prorektor Paul Pettersson, fundraiser/enhetschef Lotti Svebéus, ABB:s vd Johan Söderström, ABB:s personaldirektör Åsa Jackson och landshövding i Södermanland Liselott Hagberg. HS 4: Sidan 131 av 151

136 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Magasinet Samspel Som en avrundning i syfte att summera och lyfta fram de värden som projektet Ett starkt MDH har gett, producerade sektionen för kommunikation och externa relationer magasinet (bilaga 7). I magasinet beskrivs projektet, exempel på insatser som genomförts och resultat som åstadkommits inom organisationen och tillsammans med externa parter. Magasinet innehåller artiklar om aktuell forskning, externa röster om strategisk samverkan, hur processen kring kvalitetsarbete bedrivs inom MDH, alumnporträtt med mera. Målgrupperna för magasinet är medarbetare och samarbetspartners. 8 (19) 3. Sammanfattning Ökad forskningsfinansiering Arbetet med delprocessen Ökad forskningsfinansiering har gett stärkt finansiering till forskning inom flertalet av de sex forskningsprofiler som högskolan hade vid delprocessens start. Ytterligare ett konkret resultat är att MDH har flyttat fram sin position och förstärkt sin profil ytterligare som ett samverkande och modernt lärosäte. MDH är den högskola i Sverige som starkast drivit debatten om betydelsen av samverkan mellan akademi och det omgivande samhället. Under projektets gång har detta ställningstagande ytterligare formaliserats genom att det även lyfts i MDH:s Forsknings- och utbildningsstrategi där målet är att 2016 vara Sveriges främsta lärosäte inom samproduktion. Delprocessen Ökad forskningsfinansiering har sammanfattats i en separat slutrapport under hösten 2014 (bilaga 8). HS 4: Sidan 132 av 151

137 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Delprocess: Open Innovation Syftet med delprocessen Open Innovation inom Ett starkt MDH beskrevs inledningsvis på följande sätt: 9 (19) MDH behöver på strategisk ledningsnivå driva en aktiv och levande dialog med företag, kommuner, landsting och organisationer med flera. En dialog som har fokus på gemensam nytta i form av innovationer, forskning, tillväxt och utveckling för regionens bästa. MDH behöver i detta arbete inventera och skapa en gemensam bild av vilka som är högskolans viktigaste samarbetspartners och var på högskolan våra samarbeten sker. Målet är att på ett nytt och innovativt sätt mötas och pröva nya arbetsformer för samverkan. Syftet är att upparbeta och skapa långsiktigt hållbara partnerskap och relationer med våra samarbetspartners. Arbetet med Open Innovation delades upp i de två delarna offentlig sektor och näringsliv. Följande mål sattes upp: MDH ska hitta gemensamma strategiska utvecklingsområden utifrån parternas behov. MDH ska upprätta strategiska samverkansavtal med utgångspunkt i långsiktig kompetensuppbyggnad och forskningssamverkan. 3.1 Arbetet med strategiska samverkansavtal Ett av målen med Open innovation har varit att upprätta strategiska samverkansavtal med utgångspunkt i långsiktig kompetensuppbyggnad och forskningssamverkan. MDH och ABB har gemensamt arbetat fram en modell där avtalet kom att bestå av två delar: ett huvudavtal, cooperation agreement, samt en handlingsplan, activity plan. Ytterligare ett dokument tillkom där en förteckning över pågående samarbeten presenterades, ongoing activities. För arbetet med strategiska samarbetsavtal togs en avtalsprocess i nio steg fram. Genom att dela upp processen tydliggörs ansvarsfördelningen mellan MDH:s ledning och de personer som står för det konkreta arbetet med avtalet som till exempel avdelningschef, berörd forskare, processledare eller kommunikatör. Se bild: HS 4: Sidan 133 av 151

138 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Inledande möte på ledningsnivå 2. Samordnare utses 3. Konkretisering av samarbetsområden 10 (19) 6.Avtal ingås, möte på ledningsnivå 5. Avstämning avtalsförslag 4. Arbetsgrupper formas 7. Genomförande 8. Årlig uppföljning och planering framåt 9. Spridning och marknadsföring 3.2 Open Innovation med fokus på offentlig sektor Tola Jonsson, tidigare prorektor, var åren delprocessledare för Open Innovation offentlig sektor. Under denna period inleddes arbetet med att systematisera och professionalisera MDH:s kontaktytor med offentlig sektor. Genom en behovsfångst, identifierades ett antal områden som var av stort intresse för både MDH och många övriga aktörer. Några exempel var högskolans roll och närvaro i regionen, skolutveckling och lärarfortbildning, en höjd utbildningsnivå hos regionens invånare samt kompetensförsörjning och matchning. Utifrån tagna kontakter gjordes en första prioriteringsordning bland flera aktörer enligt följande: 1. Etablerade kontakter med omfattande avtal och finansiering. 2. Etablerade kontakter med avtal och finansiering. 3. Påbörjade diskussioner. 4. Kontaktas i senare skede. Cecilia Vestman tog över uppdraget som delprocessledare hösten De aktörer som prioriterades under var länsstyrelser, regionförbund och landsting i högskolans region samt högskolans campuskommuner Resultat Arbetet med Open Innovation med fokus på offentlig sektor gav resultat i form av följande avtal, avsiktsförklaringar och extern finansiering: 1. Samhällskontraktet med Eskilstuna kommun, Västerås stad och Landstingen i Sörmland och Västmanland ( kr för perioden ) 2. Eskilstuna kommun 2013 ( kr) 3. Eskilstuna kommun 2014 ( kr) 4. Strängnäs kommun 2013 ( kr) 5. Strängnäs kommun 2014 ( kr) HS 4: Sidan 134 av 151

139 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Regionförbundet Sörmland ( kr) 7. Regionförbundet Sörmland 2014 ( kr) 11 (19) Utanför avtalen ovan beviljade Regionförbundet Sörmland även kr år 2012 för att säkerställa att MDH skulle få behålla examinationsrätten för utbildningar inom hälsa, vård och välfärd. Länsstyrelsen i Västmanland beviljade 2012 ett bidrag om kr och 2013 ett bidrag om kr som stöd till MDH:s ansökan om examensrättigheter inom lärarutbildningen. Sammantaget ger dessa avtal inom den offentliga sektorn, en extern finansiering om kr inom ramen för ovan nämnda avtal och bidrag. Två avsiktsförklaringar om samverkan har tecknats. 1. Länsstyrelsen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) 2014 En dialog om avsiktsförklaring med Länsstyrelsen i Södermanland har inletts. 3.3 Open Innovation med fokus på näringslivet Under den första tiden var Åsa Lundqvist, dåvarande akademichef vid akademin för innovation, design och teknik, ansvarig för Open Innovation med fokus på näringsliv. När Annika Tjernström, dåvarande chef för enheten för externa relationer, tillträdde sin tjänst hösten 2011, övertog hon så småningom ansvaret. Från hösten 2013 tog Karolina Winbo över delprocessledarskapet. I det initiala skedet i arbetet med Open Innovation med fokus på näringslivet, besökte representanter från MDH tillsammans med representant från Automation Region, ett antal större företag i regionen för att diskutera samarbeten. En grundstomme till en prioriteringslista togs fram med hjälp av högskolans ledningsgrupp. Dessa första möten resulterade i möten på ledningsnivå med de prioriterade företagen, vilka i flera fall resulterade i konkreta avtal och avsiktsförklaringar Avtal med ABB Den 14 januari 2013 undertecknades avtalet mellan ABB och MDH. Avtalet bestod bland annat av en så kallad activity plan med konkreta skrivelser om samarbeten kring studenter och forskning. Activity plan uppdateras årligen och är ett levande dokument. ABB har valt att använda MDH-modellen i sitt arbete med att sluta strategiska avtal med andra lärosäten. Exempel på resultat från avtalet: Under 2013 tog ABB emot drygt 100 sommarpraktikanter från MDH. Forskningssamarbetet med MDH har ökat med 25 procent. Nya kontakter har skapats mellan MDH och ABB, särskilt avseende styrsystemet 800XA. HS 4: Sidan 135 av 151

140 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Preferred Research Partner till Volvo Den 31 januari 2013 blev MDH utvald till att vara Preferred Research Partner till Volvo. Under 2012 tog Volvo kontakt med MDH för att göra en utvärdering om MDH:s möjligheter att bli Preferred Research Partner. MDH:s goda samarbete med näringslivet, den kvalitativt höga nivån på forskningen och MDH:s långa erfarenhet av samverkan, ledde fram till att MDH blev utvald. Avtalet innebär ett långsiktigt samarbete med ömsesidiga fördelar för båda parter. Exempel på resultat: MDH har bland annat fått ett bidrag från Volvo för att undersöka möjligheten att inrätta ett labb som liknar Ericssonlabbet som idag finns vid högskolan. En gemensam ansökan om en professur är beviljad från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. 12 (19) Avtal med Bombardier Transportation Den 15 april 2014 slöt MDH avtal med Bombardier Transportation. Bombardier har aldrig tidigare arbetat på detta sätt med universitet och högskolor och har uttryckt en ambition att sprida denna modell vidare in i den internationella organisationen. Avsikter med avtalet: Att underlätta fördjupad samverkan mellan Bombardier Transportation och MDH, speciellt när det gäller att tydliggöra kontaktvägar och processer för hur projekt kan stödjas och skapas. Synkronisera initiativ och prioritera och fokusera på det som är strategiskt viktigt Avtal med Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö samt VAFAB Den 26 juni 2014 slöt MDH ett förnyat avtal med Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö samt VAFAB. Avtalet handlar om en forskningsfinansiering på totalt 15 miljoner kronor fram till Det är främst forskningsmiljön Framtidens energi som är mottagare av dessa medel. 4. Sammanfattning Open Innovation Sammanfattningsvis kan nyttan med de avtal som Open Innovation har lett till, beskrivas i form av: extern finansiering, gemensamt ansvarstagande för forskning och forskarutbildning, utvecklingsarbete kring angelägna frågor och utmaningar, ökade möjligheter för MDH:s studenter att skapa nätverk med framtida arbetsliv samt ökade kontaktytor mellan MDH, offentliga aktörer och näringsliv. Avtalen fungerar också som dörröppnare, skapar nyfikenhet och ett intresse bland de parter som ännu inte har formaliserat sin samverkan med MDH. Det HS 4: Sidan 136 av 151

141 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 ger anledning till regelbundna möten på strategisk nivå och till att inventera pågående samarbeten. Avtalen fungerar som en plattform för gemensamma satsningar och blir ett verktyg som underlättar uppföljning. För MDH internt tydliggörs kontaktvägar från ledningen till externa partners genom Open Innovation-processen. 13 (19) Med Open Innovation har sammantaget en bra grund lagts för arbetet i riktning mot MDH:s vision om det excellenta samproducerande lärosätet och mot målen i områdesstrategin för samverkan och samproduktion. Det stärker relationerna med omgivande samhälle och underlättar för kommande fundraisingarbete samt ökat externt forskningssamarbete. Delprocessen Open Innovation har sammanfattats i en separat slutrapport under hösten 2014 (bilaga 9). HS 4: Sidan 137 av 151

142 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Delprocess: Kraftsamling Inom projektet Ett starkt MDH inleddes delprojektet kraftsamling under våren Idén bakom delprojektet var att Ett starkt MDH handlar om högskolans framtid och därmed berör alla medarbetare på MDH. Det ansågs därför viktigt att den interna kunskapen, det vill säga medarbetarnas tankar, idéer och synpunkter, togs tillvara för att projektet Ett starkt MDH skulle bli framgångsrikt. 14 (19) 4.1 Kraftsamling, delprocess 1 I den första delen av kraftsamling, , utsågs Thomas Wahl och Jan Gustafsson till projektledare. Deras uppdrag var att möta alla medarbetare på MDH för att informera, skapa dialog och fånga upp idéer kring frågor som gäller MDH:s aktuella situation och framtid, med utgångspunkt i aktuella frågor och arbetet inom Ett starkt MDH Möten om MDH:s framtid Thomas Wahl och Jan Gustafsson deltog vid arbetsplatsträffar eller liknande möteskonstellationer på samtliga organisatoriska enheter på MDH. Vid mötena visade de en presentation som innehöll information om den kommande forsknings- och utbildningsstrategin, MDH:s vision och mål, en SWOT-analys, information om forskningsfinansiering och projektet Ett starkt MDH (bilaga 10). Utifrån presentationen diskuterades såväl stora och övergripande högskolepolitiska som interna frågor. Det var en öppen och tillåtande stämning vilket ledde till att även kritiska synpunkter framfördes. Mötena präglades av ett positivt engagemang och ett aktivt deltagande. Eftersom kraftsamling var ett projekt initierat av högskoleledningen deltog en representant från ledningen vid mötena. Detta för att kunna svara på frågor och bidra med ledningens syn på diskussionsområdena. Att en ledningsrepresentant deltog vid mötena uppskattades av många medarbetare. Mötesserien inom kraftsamling genomfördes under hösten 2011 och i början av möten hölls med totalt 514 deltagare, vilket är cirka 52 procent av högskolans då 962 anställda. Tidigare, under våren 2011, genomfördes elva inledande möten med 80 personer från ledningarna för högskolan, akademierna och de prioriterade forskningsinriktningarna. Detta innebär att totalt 594 personer deltog på 54 möten, vilket är närmare 61 procent av högskolans anställda Kommunikation med medarbetarna För att snabbt kunna återkoppla till medarbetarna om vad som diskuterades på mötena, startades en blogg på intranätet: Efter respektive möte sammanfattade projektledarna mötets innehåll och 1 / Detta är lite högt räknat eftersom några personer har deltagit i mer än ett möte. HS 4: Sidan 138 av 151

143 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 gav en personlig reflektion kring hur mötet hade varit. På bloggen publicerades även en bild från varje möte. 15 (19) På intranätet skapades en sida för kraftsamling där bland annat det bildspel som visades vid mötena och minnesanteckningar från varje möte publicerades Sammanfattning delprocess 1 Det som diskuterades på kraftsamlingsmötena kan sammanfattas i följande punkter: Fördelningen av statliga fakultetsmedel bland landets lärosäten. Organisationsfrågor MDH:s roll Viktiga begrepp för MDH Samverkan/samproduktion Kompetensfrågor Forskning kontra undervisning Flercampusproblematiken Varumärkesstrategin Övriga frågor De 54 mötena blev också en arena för att informera om högskolans forsknings- och utbildningsstrategi, något som ledde till att uppkomna synpunkter från medarbetarna kunde inkluderas i arbetet med framtagandet av strategin. Bland annat justerades flera begrepp i strategitexten efter medarbetarnas kommentarer. Som avslutning på den första delprocessen i kraftsamlingsarbetet tog projektledarna fram en slutrapport (bilaga 11), där de bland annat presenterade förslag på åtgärder utifrån medarbetarnas tankar och idéer som framkommit under kraftsamlingsmötena. 4.2 Kraftsamling, delprocess 2 Vid halvårsskiftet 2012 inleddes andra delprocessen av kraftsamling. Agneta Brav och Anders Hellström tillsattes som projektledare MDH:s 18 punkter Utifrån de diskussionsområden som framkommit från kraftsamling delprocess 1 fastslogs MDH:s 18 punkter. Punkterna utgör de områden som högskolans medarbetare har identifierat som utvecklingsområden för att göra MDH till en stark arbetsplats. Listan över punkter består både av konkreta åtgärder och mer diffusa problem som inte är så enkla att bocka av. 1. Engagemang och delaktighet 2. Internt samarbete och intern kommunikation 3. Beslutsprocesser när nya stödsystem införs 4. MDH:s roll regionalt, nationellt, internationellt 5. MDH:s internationella roll HS 4: Sidan 139 av 151

144 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Relationen till yrkeshögskoleutbildningar 7. Förutsättningar för breddad rekrytering 8. MDH:s begrepp 9. Begreppen samverkan och samproduktion 10. Arbetet med samverkan och samproduktion 11. Kommunikation om samverkan och samproduktion 12. Förtydligande av personalpolitiken 13. Vilken typ av personalpolitik ska föras? 14. Adjunkternas roll 15. Vad innebär kravet på forskningsbas? 16. Campusbalansen Eskilstuna och Västerås 17. Forskning och samverkan/samproduktion på Intern resursfördelning och MDH:s mål 16 (19) Arbetet med de 18 punkterna Det första steget i arbetet med de 18 punkterna var att rektor, ledningsgrupp och projektledare för Ett starkt MDH utsåg ansvariga för respektive punkt. De så kallade punktansvariga fick i uppdrag att arbeta med att åtgärda det som medarbetarna lyft fram som utvecklingsområde eller problematik i respektive punkt. Arbetet med de 18 punkterna inbegrep ett komplext åtgärdsarbete och uppföljning på flera nivåer i parallella processer. För att medarbetarna fortsättningsvis skulle kunna påverka utvecklingen inom kraftsamling, har diskussioner med fokus på de 18 punkterna funnits med på agendan under de senaste årens arbetsplatsträffar som genomförts av alla avdelningar/sektioner. Sedan 2012 samlas alla högskolans chefer några gånger per år vid chefsdialoger, chefsutbildningar och chefsinternat, där även rektor medverkar. Kraftsamling och de 18 punkterna har varit ett återkommande tema under rektors chefsdialoger. Cheferna har varit viktiga kanaler för information till och från sina medarbetare. Under hösten 2012 fick de i uppdrag av rektor att lyfta frågan om de 18 punkterna för sina medarbetare på arbetsplatsträffar (bilaga 12) Avslutande kraftsamlingsarbete våren 2014 Under våren 2014 uppmanades alla chefer att på sina arbetsplatsträffar diskutera temat Hur kan vi tillsammans säkerställa att kraftsamlingsandan - med delaktighet, engagemang, kommunikation och samverkan i fokus kan leva kvar hos oss på MDH för de punkter vi nu valt som mest relevanta för oss att diskutera?. Ett följebrev från rektor (bilaga 13) skickades ut till alla chefer, tillsammans med en powerpointpresentation som cheferna uppmanades att använda som underlag (bilaga 14). Totalt deltog 617 medarbetare vid dessa diskussioner. Eftersom kraftsamling är ett projekt initierat av högskoleledningen, erbjöds ett deltagande från rektors ledningsgrupp vid arbetsplatsträffarna, för att kunna svara på frågor och diskutera de 18 punkterna, något som några avdelningar och sektioner tog fasta på. HS 4: Sidan 140 av 151

145 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/763 Återkopplingarna från medarbetarna om de 18 punkterna togs med till en avslutande workshop för chefer i juni Under workshopen diskuterades upplevelsen av åtgärder och resultat. De frågor som var i fokus på chefsdialogens workshop var: 17 (19) Vad är viktigast som kommit fram under kraftsamlingsarbetet? Hur kan MDH ta tillvara och utveckla åtgärder och resultat? Vad behöver vi arbeta vidare med efter projektets avslut? Projektledarna sammanställde medarbetarnas synpunkter i en rapport (bilaga 15). Ett utdrag av dessa synpunkter har publicerats på kraftsamlings webbsida på intranätet Kommunikation med medarbetarna Eftersom de 18 punkterna är framtagna av medarbetarna och i allra högsta grad rör dem och deras arbetsmiljö, lades mycket fokus på den interna kommunikationen även i den andra och avslutande delen av kraftsamling. Den befintliga webbsidan på intranätet utvecklades med information där de 18 punkterna presenterades tillsammans med namn på punktansvarig och aktuella åtgärder (bilaga 16). För att tydliggöra för medarbetarna, tilldelades varje punkt en färg- och nivåskala där lägesavstämningar kunde avläsas. Webbsidan med lägesavstämningar uppdaterades kontinuerligt utifrån: röd färg nivå 1-2: definierat problem/ansvarig utsedd, gul färg nivå 3-6: handlingsplan, förankrat/tränat/tillämpat, grön färg nivå 7-9: uppföljt, hållbart, klart. Exempel: Medarbetarna har under arbetet med kraftsamling haft möjlighet att vända sig direkt till kraftsamlings projektledare via en specifik e-postadress, kraftsamling@mdh.se. Intervjuer med rektor, flera av de punktansvariga och projektledare samt artiklar om de 18 punkterna har regelbundet publicerats på intranätet samt i det interna nyhetsbrevet Devisen. All information om kraftsamling mot medarbetarna har även funnits tillgängligt på engelska. HS 4: Sidan 141 av 151

146 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ (19) 5. MDH-fest och MDH-magasin som avslutning på projektet Som en avslutning på kraftsamling, arrangerade MDH en fest i september 2014 där all personal bjöds in. 401 medarbetare firade tillsammans på Aros Congress Center där det bjöds på middag, underhållning, överraskningar och dans. Magasinet Samspel lanserades i samband med festen. Vid festen berättade också rektor om projektet, de insatser som gjorts och vad det resulterat i. Hon tackade delprojektledare och de personer som varit särskilt involverade i arbetet samt alla medarbetare. 6. Sammanfattning kraftsamling Flera synpunkter har framkommit från medarbetarna att upplägget med 18 punkter är positivt, och att det är önskvärt att MDH fortsätter att koncentrera sig på utvecklingsområden på det här sättet. Dock borde fokus läggas på ett färre antal områden. Styrkor i arbetet har varit att behovet av förbättringar i den första delen av kraftsamling samlades upp direkt från medarbetarna. Vid de möten som hölls i den första delen gavs utrymme för diskussion om vad som avsågs med förslag och synpunkter genom att grupperna som möttes per definition hade lämplig storlek. Ytterligare en avgörande aspekt var rektors och övriga ledningens engagemang, drivkraft och deltagande vid mötena. En annan framgångsfaktor var att professionella kommunikatörer ansvarade för kommunikationsarbetet och att information om kraftsamling spreds kontinuerligt via intranätet, det interna nyhetsbrevet Devisen samt de specifika webbsidorna. Något som också bidragit starkt är medarbetarnas generellt sett stora engagemang och vilja till medverkan i projektet genom förslag och synpunkter, liksom att resurser avsattes till projektledare för att arbeta med kraftsamling. Kraftsamlings röda tråd av delaktighet, engagemang, kommunikation och samverkan, de viktigaste ingredienserna för att skapa en stark organisation med nöjda medarbetare, kommer förhoppningsvis fortsätta att vara grunden för det gemensamma arbetet för Ett starkt MDH. Därför är det av yttersta vikt att det tydliggörs hur varje medarbetare även fortsättningsvis kan delta i förbättringsarbete i linjeorganisationen via sin chef eller genom förslag till ansvariga. Arbetet med kraftsamling har också tydliggjort vikten av att förslag och synpunkter från medarbetarna synliggörs och beaktas. Delprocessen kraftsamling har sammanfattats i en separat slutrapport under hösten 2014 (bilaga 17). HS 4: Sidan 142 av 151

147 Ärende 17 bilaga 1 MDH 2010/ Sammanfattning Ett starkt MDH Genom ett aktivt påverkansarbete och ett intensivt fotarbete under hela projektets gång, har bilden av MDH som den samverkande högskolan spridits, både på regional och nationell nivå. Ett aktivt PR-arbete kommer att fortgå för att ge MDH uppmärksamhet som det modiga lärosäte det är. PR-mässiga värden är av största vikt både för ett framgångsrikt fundraisingarbete och för att skapa stolthet inom organisationen. 19 (19) MDH ska fortsätta att vara en aktiv part i debatten gällande forsknings- och utbildningsfrågor bland annat genom en fortsatt aktiv medverkan i Almedalen och med event i egen regi och tillsammans med strategiska samverkansparter. Samverkansavtalen som Open Innovation har resulterat i, ska fördjupas och nya ska ingås. Arbetet med flera av de 18 punkterna kommer att fortgå och den röda tråd av samverkan, kommunikation, delaktighet och engagemang som delprocessen kraftsamling har baserats på, ska fortsätta ett genomsyra MDH som arbetsplats. Projektet Ett starkt MDH avslutades i september 2014 men innehållet i projektet och de strategiska överväganden som gjorts kommer att leva kvar då MDH även fortsättningsvis driver arbetet mot målbilden att 2016 vara Sveriges ledande lärosäte vad gäller excellent samproduktion. De värden som skapats inom projektet utgör grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. HS 4: Sidan 143 av 151

148 HS 4: Sidan 144 av 151

149 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 1 (2) 18 Forsknings- och utbildningsstrategi Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Malin Gunnarsson Vid sitt sammanträde den 23 september inledde högskolestyrelsen arbetet med att utforma en ny forsknings- och utbildningsstrategi för perioden Med utgångspunkt i den diskussionen uppdrog styrelsen till rektor att ta fram förslag till ny strategi och att förslaget ska läggas fram för styrelsen vid dess sammanträde i december 2015 och fastställas senast vid dess första möte Vidare uppdrogs rektor att till kommande sammanträde återkomma till styrelsen med förslag på upplägg av arbetet med att ta fram en ny strategi. I det arbetet ska särskilt resultaten av MER14 beaktas liksom resultaten av genomförda utbildningsutvärderingar. Den kommande strategin ska också vidareutveckla prioriteringar i verksamheten och stärka kopplingen mellan utbildning och forskning. Styrelsen ville också få en bakgrundsbeskrivning till nuvarande vision. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att uppdra till rektor att i styrelsen regelbundet redogöra för arbetet med framtagande av forsknings- och utbildningsstrategi för perioden att vid behov lyfta underlag för inriktningsbeslut i styrelsen under arbetets gång - att i övrigt notera informationen. Ärendets beredning Förslag till rektorsbeslut, bilaga 1 i ärendet, har utarbetats av dekanerna och utbildnings- och forskningssektionen och stämts av med rektor. Underlag i ärendet Bilaga 1: förslag till rektorsbeslut avseende arbetet med att ta fram ny forsknings- och utbildningsstrategi för HS 4: Sidan 145 av 151

150 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 4:2014 MDH 2014/541 Högskolestyrelsen 2 (2) HS 4: Sidan 146 av 151

151 Ärende 18 bilaga MDH /14 1 (1) Beslutande Rektor Handläggare Per Andersson Forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) Beslut Rektor beslutar att ta fram förslag till en ny forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola och perioden Rektor beslutar att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att leda framtagandet av den nya forsknings- och utbildningsstrategin. Arbetsgruppen består av dekanus (tillika ordförande) och prodekaner. Rektor och prorektor utgör styrgrupp. Ledningsgrupp, dekangrupp, fakultetsnämnd, professors- och docentdialoger samt chefsdialoger utgör primära referensgrupper. Under framtagandet av ny strategi ska dialoger i övrigt på olika nivåer inom högskolan genomföras. Rektor beslutar att uppdra till förvaltningschefen att tillhandahålla administrativt stöd för uppdraget. I den kommande forsknings- och utbildningsstrategin ska: Resultaten av forskningsutvärderingen MER14 särskilt beaktas Resultaten av genomförda utbildningsutvärderingar särskilt beaktas Prioriteringar i verksamheten vidareutvecklas Kopplingen mellan forskning och utbildning stärkas Arbetsgruppen uppdras att fastställa detaljerad tidsplan och kommunikationsplan efter avstämning med styrgruppen Bakgrund Mälardalens högskolas nuvarande forsknings- och utbildningsstrategi avser perioden Vid högskolestyrelsens möte den 23 september 2014 fattade styrelsen beslut att uppdra till rektor att ta fram förslag till en ny forsknings- och utbildningsstrategi. Förslaget ska läggas fram för styrelsen vid dess sammanträde i december 2015 och fastställas senast vid dess första möte Detta beslut har i rektors frånvaro fattats av prorektor, i närvaro av högskoledirektör Marie Eriksson och efter föredragning av handläggare vid utbildningsoch forskningssektionen Per Andersson. I ärendets beredning har även dekanus Lene Martin deltagit. Paul Pettersson Prorektor Per Andersson Föredragande HS 4: Sidan 147 av 151

152 HS 4: Sidan 148 av 151

153 Ärende 19 bilaga Rapport till högskolestyrelsens sammanträde den 1 december 2014 Medlemsanslutning I skrivande stund uppgår Mälardalens studentkårs (i det följande kallad MDS eller studentkåren) medlemsantal till 1475, vilket motsvarar ungefär 15,5 % av högskolans registrerade studenter. Ser en istället detta medlemsantal i förhållande till antal heltidsstuderande motsvarar det ungefär 31 %. Detta innebär ytterligare en minskning jämfört med samma period förra året. MDS planerar under våren, att genomföra en omfattande undersökning, för att bland annat ta reda på vilka anledningarna är till varför en blir, respektive inte blir, medlem i studentkåren, samt vad studenterna önskar få ut av sitt medlemskap. Detta för att utvärdera och utveckla vår verksamhet efter studenternas önskemål, samt att förhoppningsvis i längden vända den nedåtgående trenden. E4:an Den 6-7 oktober bjöd vi in till en så kallad E4- träff i Eskilstuna. Deltog gjorde representanter från Södertörns och Jönköpings studentkårer. Det blev givande diskussioner om bland annat medlemsrekrytering, marknadsföring, policydokument och arbetsmetoder på en lokal nivå. Nästa träff är inbokad till den 3-4 december, och kommer då att ta plats i Jönköping. Då planeras diskussionerna att fokusera på nationell studentpolitik. Nätverksträff MDS eventansvarige samt internationellt ansvarige deltog i en nätverksträff den 14 oktober. Utöver MDS deltog även representanter från studentkårer och högskolor samt universitet i Örebro, och Linköping. Även Karlstad är med i detta nätverk, men fanns inte representerade på träffen i oktober. På agendan stod bland annat introduktionsperiod, bostäder och integrering av internationella studenter. Nästa nätverksträff är avsedd att hållas på Mälardalens högskola. Studiesocialt och ANDT-prevention Årets fadderutbildning, som är ett samarbete med Studenthälsan, är nu avslutad, där MDS anordnade del 2 i utbildningen, samt deltog i både del 1 och 3, där ANDT- frågor utgör ett stort fokus. Ett första möte har redan ägt rum där årets fadderutbildning har utvärderats, samt planeringen inför nästa års fadderutbildning har påbörjats. HS 4: Sidan 149 av 151

154 Ärende 19 bilaga MDS deltog även under uppmärksamhetsveckan som är ett samarbete mellan Studenthälsan, Västerås stad och Eskilstuna kommun, med syftet att upplysa studenter om riskerna med alkohol och narkotika. Ett första möte har hållits med UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) som vill starta en studentförening på högskolan. MDS kommer att hjälpa dem att nå ut till studenterna i detta arbete, samt arrangera gemensamma alkoholfria evenemang för studenter på högskolan. Övriga frågor Det har varit en turbulent höst för MDS. Vår andre vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor entledigades efter att det uppenbarats att hon tecknat privata avtal och gjort privata inköp för studentkårens pengar. Hittills uppskattas det motsvara ett värde på cirka kronor. Då det rådde oenigheter bland ledamöterna i kårstyrelsen hur man skulle hantera frågan beslutades att avvakta till dess att revisorerna och studentkårens inspektor var kontaktade, för att inhämta deras synpunkter. Den 23 oktober kontaktades revisorn, och ordförande tog då även kontakt med högskolans rektor i egenskap av ledamot i högskolestyrelsen. Som följd av detta hölls den 24 oktober ett möte mellan ordföranden och förste vice ordföranden för MDS och Mälardalens högskolas ekonomichef Björn Magnusson samt förvaltningschef Marie Eriksson. Direkt efter det snabbinkallades kårfullmäktiges och kårstyrelsens presidier. Baserat på de råd de fått på mötet fattade de bland annat följande beslut: 1. Att omedelbart entlediga vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor från samtliga uppdrag i MDS. 2. Att omedelbart rapportera till Bolagsverket att vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor inte längre är ledamot i MDS styrelse. 3. Att för MDS räkning upprätta en polisanmälan mot vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor. 4. Att upprätta en fordran som ska omfatta hela det belopp som vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor är skyldig MDS. 5. Att vice ordförandes med ansvar för näringslivsfrågor skuld till MDS omedelbart skall betalas tillbaka. Rekryteringen av en ny vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor påbörjades påföljande vecka. I skrivande stund är detta inte klart men kårfullmäktige kommer att fatta beslut om vem det blir, den 11 november, i samband med det officiella entledigandet av föregående vice ordförande med ansvar för näringslivsfrågor. Planeringen inför vår arbetsmarknadsmässa Högvarv är igång, och ansökningar till projektgrupp, mäss värdar, samt från utställare har redan nu börjar komma in. HS 4: Sidan 150 av 151

155 Ärende 19 bilaga Den tjugonde oktober hade kårfullmäktige ett första konstituerande sammanträde, där Ragnar Moberg valdes till talman och Lisa Halléhn till sekreterare. Dessa utgör därmed kårfullmäktiges presidium. Amanda Kollberg Eva Fridh Ordförande Vice ordförande med ansvar för studentinflytande Mälardalens studentkår Eskilstuna, HS 4: Sidan 151 av 151