Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen den 22 september 2015

Transkript

1 KALLELSE Nr 3:2015 Högskolestyrelsens ordförande Dnr 2015/0101 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco-S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschef Chef för sektionen för kommunikation och externa relationer Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen den 22 september 2015 Plats: Tid: Stadshotellet i Västerås kl ca Lunch serveras efter mötet ca Obs! styrelsemötet på tisdagen föregås av en seminariedag på måndag den 21 med övernattning. Se särskild kallelse med underlag. Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Hans Berggren senast torsdag via Epost: hans.berggren@mdh.se eller telefon: Bilaga 1: Förslag till dagordning

2 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 3:2015 Dnr 2015/0101 Ärende Typ Bilaga 1. Ordföranden öppnar mötet 2. Val av justeringsperson Beslut 3. Anmälning av övriga frågor 4. Fastställande av dagordning Beslut Bil Protokoll från styrelsens sammanträde den 18 maj 2015 Föredras av ordföranden 6. Rektor rapporterar Föredras av rektor 7. Ledningsutredningens delrapport Föredras av rektor 8. Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering för andra kvartalet Föredras av controller vid utbildnings- och forskningssektionen Karin Fürstenbach och ekonomichef Björn Magnusson 9. Nytt campus i Eskilstuna. Föredras av campusprojektledare Anna Gulyas och ekonomichef Björn Magnusson Kaffepaus ca. kl Resultat av enkät angående MER14 Föredras av prorektor Paul Pettersson 12. Forsknings- och utbildningsstrategi Föredras av rektor, dekanus Lene Martin, prodekan för grundutbildning Peter Gustafsson och prodekan för forskning och forskarutbildning Anne Söderlund Beslut Information Information Information Information 10. Budgetpropositionen 2016 Föredras av rektor och ekonomichef Björn Magnusson Information Information Beslut 5 ftb bil. 5.1 Bil. 6.1 delas ut vid mötet 7 ftb Bil ftb bil ftb 10 ftb 11 ftb bil ftb bil.12.1 bil.12.2 bil.12.3 Ärende Typ Bilaga

3 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 3:2015 Dnr 2015/ Meddelanden från studentkåren. Föredras av studentkårens ordförande Elvira Jansson och vice ordförande Maja Pezoa 14. Uppdrag givna från styrelsen till rektor. Anmäls 15. Övriga frågor. 16. Mötet avslutas. Lunch ca Information Information 13 ftb bil ftb bil. 14.1

4 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 5. Högskolestyrelsens föregående protokoll Diarienummer: 2015/0100 Handläggare: Hans Berggren Högskolestyrelsens sammanträdde senast den 18 maj 2015 i Eskilstuna. Ulf Nilsson valdes till justeringsperson. Protokollet är justerat och undertecknat och bifogas här. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att godkänna protokollet och lägga det till handlingarna. Underlag i ärendet Bilaga 1: Justerat protokoll från högskolestyrelsens föregående möte, den 18 maj HSST 3: Sidan 1 av 112

5 HSST 3: Sidan 2 av 112 Ärende 5 bilaga 1

21 HSST 3: Sidan 18 av 112

22 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 7. Delrapport från Ledningsutredningen Diarienummer: MDH 2015/2279 Handläggare: Hans Berggren Regeringen beslutade den 15 maj 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskap och ledningsstrukturer i universitet och högskolor, den så kallade Ledningsutredningen. Regeringen beslutade förordna professor Kåre Bremer till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober Den 23 april 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Ledningsutredningen. Det förändrade uppdraget innebar att utredningen skulle lämna ett förslag till förfarande inför utseende av ordförande och de övriga ledamöter i universitets och högskolors styrelser som regeringen beslutar om. Tilläggsuppdraget redovisades den 30 juni 2015 och har den 31 augusti skickats ut på remiss. Remissvar ska vara inkomna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 november. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att lägga informationen till handlingarna. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Delrapport från Ledningsutredningen - bakgrund och sammanfattning av förslaget. Delges Akademichefer, förvaltningschef och bibliotekschef. HSST 3: Sidan 19 av 112

24 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Ärende 7 bilaga 1 Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (4) Delrapport från Ledningsutredningen Texten i denna sammanställning är direkt citerade från promemoria U2014:11/2015/2 men har sammanställts i en egen disposition med egna rubriker. 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 15 maj 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskap och ledningsstrukturer i universitet och högskolor (dir. 2014:70). Utredningen har antagit namnet Ledningsutredningen. Ledningsutredningen har i uppdrag att ta fram ett underlag för utvecklingsåtgärder vad avser ledarskap och ledningsstrukturer vid universitet och högskolor. Inom ramen för detta uppdrag ska utredningen bland annat kartlägga och analysera rådande lednings- och beslutsstrukturer, samspelet mellan rektor och styrelse, det kollegiala beslutsfattandet och arbetet med rekrytering, utbildning och stöd för strategiska ledningsuppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober Den 23 april 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Ledningsutredningen (dir. 2015:44). Det förändrade uppdraget innebär att utredningen ska lämna ett förslag till förfarande inför utseende av ordförande och de övriga ledamöter i universitets och högskolors styrelser som regeringen beslutar om. Med förfarande avses här tillvägagångssättet för hur förslag till ordförande och de övriga ledamöter som regeringen utser i styrelserna ska tas fram. Uppdraget avser styrelser för statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen. Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen beskriva och analysera olika alternativ för hur förfarandet ska gå till och beakta såväl regeringens som lärosätenas intresse av inflytande över kompetensprofilen i styrelsen. Utredningen ska förorda ett alternativ till förfarande och lämna nödvändiga författningsförslag. Det förslag utredningen lämnar får, enligt tilläggsdirektivet, inte innebära att lärosätet eller lärosätets styrelse får ett avgörande inflytande över vilka personer som föreslås till styrelsen. HSST 3: Sidan 21 av 112

25 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Ärende 7 bilaga 1 Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 2 (4) 1.2 Särskild utredare och sammansättning av övriga utredningspersoner I samband med regeringens beslut att tillsätta utredningen förordnades professor Kåre Bremer till särskild utredare. Samtidigt anställdes utredare Ulrika Bjare till huvudsekreterare. Under perioden var departementssekreterare Helene Biller anställd som utredningssekreterare i utredningen. Därefter har ämnesråd Rolf Höijer varit utredningssekreterare i utredningen. Den 2 februari 2015 förordnades departementssekreterare Helene Biller, kansliråd Bente Björk, departementssekreterare Maria Kling, ämnesråd Ann-Charlotte Wallin och departementsråd Thomas Vestin som experter till Ledningsutredningen. Till utredningen finns knuten en referensgrupp med 15 medlemmar (se bilaga 4). Referensgruppen fungerar som ett forum för utredningen att pröva idéer, inhämta synpunkter, diskutera resultat och förankra slutsatser och förslag. De förslag som presenteras i promemorian grundar sig på utredarens bedömningar och ställningstaganden. 2. Bakgrund 2.1 Högskolestyrelserna i högskoleförfattningarna Enligt högskoleförfattningarna leds statliga universitet och högskolor av en styrelse och rektor. Styrelsen är lärosätets högsta beslutande organ. Styrelsen har enligt högskolelagen (1992:1434) inseende över lärosätets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Vidare ska styrelsen enligt högskoleförordningen (1993:100) besluta i frågor av principiell karaktär, såsom viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och universitetets eller högskolans organisation. För arbetet gäller enligt högskolelagen att lärosätets verksamhet ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildning och forskning och så att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt. Utöver de författningsreglerade uppgifterna har styrelsen en viktig funktion i att fungera som stöd för rektor såväl i det dagliga arbetet, som i arbetet med att driva och genomföra strategiska förändringar. Styrelsen för ett statligt lärosäte är således central för att skapa bästa möjliga förutsättningar för utbildningens och forskningens kvalitet och resultat. Det är därför av stor betydelse att styrelsen har den kompetens, sammansättning och förmåga som behövs för styrningen av respektive lärosäte. HSST 3: Sidan 22 av 112

26 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Ärende 7 bilaga 1 Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 3 (4) 2.2 Styrelsens storlek och sammansättning gällande bestämmelser Bestämmelser om styrelser vid statliga universitet och högskolor och om styrelsernas storlek och sammansättning finns i högskolelagen och högskoleförordningen.7 Enligt bestämmelserna består i dag en styrelse av ordförande och 14 andra ledamöter. Dessa ledamöter utgörs av rektor, 3 lärare, 3 studenter samt 8 ledamöter som utses av regeringen. De ledamöter utöver ordförande som utses av regeringen benämns nedan externa ledamöter. Regeringen utser i regel en av de externa ledamöterna till ordförande, men även rektor kan utses till ordförande. Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden och utses enligt bestämmelserna i personalföreträdar-förordningen (1987:1101). 2.3 Förfarande inför regeringens utseende av styrelsens ordförande och övriga ledamöter gällande bestämmelser Enligt bestämmelserna i högskoleförordningen ska ordförande och övriga externa ledamöter i styrelsen som utses av regeringen, utses efter förslag från en nomineringsgrupp som består av en person som utses av regeringen och som har god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet, landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga verksamhet, eller landshövdingens ställföreträdare, och en representant för studenterna vid högskolan (2 kap. 7 b HF). Förfarandet gäller för samtliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen. 3. Sammanfattning av ledningsutredningens förslag till nya bestämmelser Ledningsutredningen har i uppdrag att bland annat beskriva och analysera olika alternativ för hur förslag till ordförande och sådana ledamöter i en högskolas styrelse som utses av regeringen ska tas fram och förorda ett alternativ. I denna promemoria presenterar Ledningsutredningen sitt förslag till hur dessa ledamöter ska tas fram och utses. Vidare har utredningen valt att även lämna förslag till förändrad reglering gällande sammansättning och storlek av universitets och högskolors styrelser. Förslagen bygger på en helhetssyn med en sammantagen process vilken sammanfattas här. Utredningen har i sina ställningstaganden tagit hänsyn till den variation i storlek och uppdrag som finns bland universitet och högskolor i Sverige, vilket medför ett behov av en variation även vad gäller styrelsernas sammansättning och storlek. Mot bakgrund av detta presenteras förslag om att varje universitet och högskola, inför ny mandatperiod för de ledamöter som utses av regeringen, ska lämna förslag om styrelsens storlek och sammansättning. Enligt utredningens förslag ska styrelsen för ett universitet HSST 3: Sidan 23 av 112

27 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Ärende 7 bilaga 1 Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 4 (4) eller en högskola bestå av 7 till 15 ledamöter. Regeringen, lärarna och studenterna ska utse ledamöterna i styrelsen. Enligt utredningens förslag ska ordförande och de övriga ledamöter som utses av regeringen utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Nomineringsgruppen ska bestå av två personer som utses av regeringen, varav en efter förslag från respektive lärosätes styrelse. Den process som utredningen föreslår ser därmed ut enligt följande. Inför en ny mandatperiod för de ledamöter som utses av regeringen ska styrelsen för ett universitet eller en högskola inkomma till regeringen med förslag till: 1) storlek och sammansättning av styrelsen, 2) kompetensprofil i den nya styrelsen och 3) person som ska ingå i nomineringsgruppen. Regeringen beslutar därefter om: 1) styrelsens storlek och sammansättning, 2) tillsättning av nomineringsgruppen bestående två personer, 3) uppdrag till nomineringsgruppen, innefattande styrelsens kompetensprofil som fastställts med beaktande av inlämnat förslag från det aktuella lärosätets styrelse. Utredningen har samrått förslagen i promemorian med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges universitetslärarförbund (SULF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS) som meddelat att de stöder förslagen, inklusive författningsförändringarna, SFS dock med förbehållet att vid en eventuell ändring av styrelsens sammansättning och storlek ska ledamöterna utsedda av studenterna respektive lärarna vardera utgöra minst en femtedel av hela styrelsen. HSST 3: Sidan 24 av 112

28 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 8. Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering - Rapport kvartal 2:2015 Diarienummer: 2015/0101 Handläggare: Karin Fürstenbach, utbildnings- och forskningssektionen Styrelsen får vid varje möte en löpande uppföljning av verksamheten samt en ekonomisk rapportering. Fjärde kvartalet rapporteras integrerat med årsredovisningen vid styrelsens första möte varje år. Utgångspunkten för uppföljningen är högskolans långsiktiga mål för som finns sammanfattade i rapportens första avsnitt. Syftet med återrapporteringen är att ge styrelsen underlag för att bedöma den interna styrningen och kontrollen och för att när den så finner lämpligt efterfråga kompletterande information och eventuellt besluta om åtgärder. Informationen presenteras på likadant sätt varje gång för att skapa möjlighet att se utvecklingen över tid men styrelsen råder över både form och innehåll i rapporten. Rapporten har dock till denna version fått ett delvis nytt utseende och en ny inriktning med syfte att öka den kvalitativa rapporteringen och minska mängden diagram och siffror. Ett ökat fokus ligger på att följa upp högskolans långsiktiga mål och återrapporteringen av dem är nu integrerad i de olika verksamhetsavsnitten. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att styrelsen tagit del av informationen och att lägga rapporten i bilaga 1 till handlingarna. Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen tillsammans med ekonomichef. Underlag i ärendet Bilaga 1: Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering kvartal Delges Akademichefer, förvaltningschef och bibliotekschef. HSST 3: Sidan 25 av 112

30 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 1 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering September, 2015 HSST 3: Sidan 27 av 112

31 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 2 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Innehållsförteckning 1. Inledning Verksamhetsmål i sammanfattning Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattning av verksamheten Studentvolym Rekrytering Utfärdade examina Övriga verksamhetsmål utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskarutbildning Verksamhetsmål forskarutbildning Forskning Verksamhetsmål forskning Samverkan och samproduktion Verksamhetsmål samverkan och samproduktion Internationalisering Kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö Arbetsmiljö Miljö Jämlikhet Ekonomi Bilaga 1: Delårsbokslut HSST 3: Sidan 28 av 112

32 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 3 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen 1. Inledning Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som fastställts i Mälardalens högskolas Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2015 (VUB 15) samt övrig verksamhetsuppföljning som bedömts relevant för att följa högskolans utveckling. Dokumentet inleds liksom tidigare med en sammanfattande illustration över bedömning av uppfyllelse av högskolans verksamhetsmål och följs sedan av avsnitten verksamhetsuppföljning, kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö samt ekonomi. Rapporten har till denna version fått ett delvis nytt utseende och en ny inriktning med syfte att öka den kvalitativa rapporteringen och minska mängden diagram och siffror. Liksom tidigare uppdateras olika delar av informationen i dokumentet vid olika tillfällen under året beroende på när det är relevant att följa upp ett mål eller en verksamhet. Tidpunkten för uppföljning styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i de olika stödsystemen. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som tidigare presenterats för styrelsen Verksamhetsmål i sammanfattning I tabell 1 sammanfattas de långsiktiga verksamhetsmålen som satts upp i VUB15 för perioden i form av ett färgfält per mål inom respektive verksamhetsområde. Syftet är att ge en överblick av måluppfyllelsen inom respektive område. Färgerna som används är grön, gul, orange och röd. Grön innebär att målet är uppfyllt, gult att det förväntas uppfyllas inom mätperioden, orange att det bedöms som osäkert om målet kommer att uppfyllas och rött att det inte kommer att kunna uppfyllas. Vissa mål har en grå markering vilket innebär att det inte kan bedömas/mätas. Till denna rapport har även färgerna vid målen i texten kompletterats med symboler för rörelseriktning. Pil framåt innebär att framsteg gjorts inom området, pil bakåt att man är längre från målet än tidigare och en punkt att det är i princip oförändrat. I och med första halvåret 2015 har vi passerat mitten av mätperioden mot Vissa mål bedöms nu inte längre som möjliga att nå medan andra mål redan är uppnådda. De mål som uppnåtts kommer att ändå att fortsätta följas upp för att se att högskolan under perioden håller sig kvar på nivån och förhoppningsvis även förbättrar sig ytterligare något. HSST 3: Sidan 29 av 112

33 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 4 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 1: Sammanställning långsiktiga verksamhetsmål Område Måluppfyllelse Kommentar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ett flertal mål bedöms inte möjliga att uppnå. Anledningen är att målen är högt satta och på detaljerad nivå. Ett par mål bedöms inte heller som uppföljningsbara. Utbildning på forskarnivå Forskning Samverkan och samproduktion Ett mål har uppnåtts och ett ligger i riskzonen för att inte kunna uppnås. Viss förskjutning har skett inom området då ett mål nu inte anses som troligt att det kommer att nås. Samtliga mål är uppnådda/förväntas kunna uppnås. Internationalisering Kompetensförsörjning och arbetsmiljö Ekonomi Målen är nya och alla har inte kunnat följas upp än. Samtliga mål förutom utbildning till medarbetarna om samverkansavtalet förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Bildtext: Grön=uppfyllt, gult=förväntas uppfyllas inom mätperioden, orange=bedöms osäkert om målet ska kunna uppfyllas, rött=målet kommer inte att uppfyllas, grå=målet har inte kunnat bedömas till denna uppföljning. Då samtliga mål från VUB ryms i sammanställningen är den svår att kortfattat sammanfatta. Det som kan sägas är dock att många av de mål som inte uppnås eller bedöms som osäkra om de kan uppnås är mål som antingen är högt satta eller som innehåller ett stort antal underkategorier som ska mätas. När man t.ex. fördelar ett mål ner på drygt 50 program krävs det bara att ett program inte uppnår målet för att hela målet inte ska bedömas som uppnått varför själva färgsättningen ibland är mer negativ än verkligheten. Från och med den här rapporten har dock en ökad vikt lagts vid återrapportering av målen och de återfinns något utförligare återrapporterade i samband med respektive verksamhet. 2. Verksamhetsuppföljning 2.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattning av verksamheten MDH hade år 2014 intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 623 miljoner kronor. Det är en minskning med två miljoner kronor jämfört med föregående år och ligger i linje med högskolans planering att anpassa verksamheten till 2016 års takbelopp. HSST 3: Sidan 30 av 112

34 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 5 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 2: Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År Miljoner kronor Andel av totala intäkter 77 % 78 % 75 % 74 % 71 % Av dessa 623 miljoner kronor avsåg 90 procent eller 558 miljoner kronor anslag för grundutbildning. För 2015 ligger intäktsprognosen för totala intäkter avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå på cirka 630 miljoner kronor och för intäkter av statliga anslag är motsvarande summa 568 miljoner kronor 1. Detta inkluderar den påbörjade utbyggnaden av lärarutbildningar Studentvolym Antalet helårsstudenter första halvåret 2015 var stycken vilket är en minskning med 115 helårsstudenter jämfört med motsvarande period Jämfört med första halvåret 2014 har antalet studenter ökat inom utbildningsområdena teknik och undervisning samtidigt som de har minskat inom hälso- och välfärdsutbildningar samt ekonomiutbildningar. Tabell 3: Halvårsutfall helårsstudenter (HÅS) per statligt utbildningsområde Utbildningsområde Design Humaniora Undervisning Medicin Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater Teknik Verksamhetsförlagd utb Vård Totalt Av dessa avser cirka 560 miljoner kronor avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer mot takbeloppet. HSST 3: Sidan 31 av 112

35 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 6 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Rekrytering Rekryteringsmål för program beslutas årligen av fakultetsnämnden i det så kallade utbudsbeslutet. Beslutet fattas mot bakgrund av fakultetsnämndens kvalitetsansvar för program och med hänsyn tagen till styrdokument som forskningsoch utbildningsstrategin och rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget. För fristående kurser beslutar respektive akademi om utbud och dimensionering. Till höstterminen 2015 ges 57 program och 317 fristående kurser vid totalt fem olika studieorter. Ansökningar höstterminen 2015 Inför höstterminen har antalet program minskat något medan rekryteringsmålet är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Samtidigt har det totala antalet ansökningar och förstahandssökande till programmen ökat med 10,6 respektive 3,5 procent. För samma period har riket som helhet minskat antalet ansökningar med drygt en procent. Högskolan utmärker sig också positivt genom att vara det lärosäte som har den största ökningen av utbildningar med reservplacerade i riket. För fristående kurs gäller att utbudet har minskat kraftigt (15 procent färre utlysta kurser) medan antalet antagna i urval 2 har ökat något jämfört med tidigare år. Diagram 1: Rekryteringsmål, sökande och förstahandssökande för utbildningsprogram (HT) Sett till volym av det totala utbudet står utbildningar på grundnivå för majoriteten av antalet program och kurser. För utbildningar på grundnivå är antalet platser och antalet antagna i princip oförändrat i jämförelse med föregående år medan antalet sökande och förstahandssökande har ökat. Flest antal sökande per plats finns på fysioterapeutprogrammet med sju förstahandssökande per plats följt av analytical finance med knappt sex förstahandssökande per plats. Till ämneslärarprogrammet med inriktning HSST 3: Sidan 32 av 112

36 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 7 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen mot gymnasieskola, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign samt innovationsprogrammet når inte högskolan upp till målet om en förstahandssökande per utbildningsplats. På avancerad nivå utlystes 55 platser mer än föregående hösttermin vilket är en ökning om knappt tio procent. Antalet sökande och förstahandssökande har ökat jämfört med tidigare år medan antalet antagna i antagning två har sjunkit med fem procent. Anledningen är att vissa program som specialpedagogprogrammet är väldigt eftersökt med tolv förstahandssökande per plats medan många andra magister- och masterprogram ligger runt en sökande per plats och har svårt att fylla platserna. Ekonomiutbildningar Inom forskningsoch utbildningsstrategins utbildningsområde ekonomiutbildningar har antalet platser ökat med 3,8 procent till höstterminen 2015 och söktrycket är gott med 2,6 förstahandssökande per plats. På grundnivå fyller utbildningsprogrammen sina platser i andra antagningen medan det är svårare på avancerad nivå där antagningen inte motsvarar rekryteringsmålen. Antalet fristående kurser har minskat med 30 procent från 60 till 42 stycken. Samtidigt har såväl antalet antagna i andra antagningen som antalet reserver till de fristående kurserna ökat med 836 respektive 562 personer. Hälso- och välfärdsutbildningar Inom utbildningsområdet hälso- och välfärdsutbildningar har rekryteringsmålet för höstterminen ökat något och är nu 468 platser. Antalet förstahandssökande är stycken vilket motsvarar en ökning om knappt tio procent. Samtliga program har över en förstahandssökande per plats och även utbildningarna på avancerad nivå har ett högt antal förstahandssökande. Antalet fristående kurser ligger i nivå med föregående hösttermin samtidigt som antalet antagna i urval två och antalet reserver är något lägre än tidigare. Lärarutbildningar Rekryteringsmålet till högskolans program inom utbildningsområdet lärarutbildningar har ökat och är på den högsta nivån sedan Ökningen är spridd över alla lärarprogram förutom grundlärarprogrammet 4-6, vilket är det minst populära programmet med 44 förstahandssökande till 40 platser. Såväl antalet förstahandssökande, sökande totalt och antalet antagna i urval två har ökat och de mest populära programmen är förskollärarprogrammet samt specialpedagog- och speciallärar-utbildningarna. Antalet fristående kurser har från en hög nivå minskat med cirka en fjärdedel mellan höstterminen 2014 och 2015 vilket också reflekteras i en minskad antagning till fristående kurs. Teknikutbildningar Teknikområdet är det enda av högskolans utbildningsområden som minskar såväl sett till rekryteringsmål, antalet förstahandssökande, antalet sökande samt antagna i urval två. Vid analys av siffrorna framträder ingen tydlig bild av vad detta beror på, men en förklaring kan HSST 3: Sidan 33 av 112

37 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 8 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen vara att det finns två program färre att söka till denna hösttermin än tidigare år och att ökningen av sökande till övriga program inte har kunnat kompensera det. Rekryteringsmålet för civilingenjörsutbildningar är lägre jämfört med höstterminen 2015 (140 jämfört med 155 föregående hösttermin) och beror på att två civilingenjörsprogram inte har någon antagning höstterminen Totalt sett finns det 1,1 förstahandssökande per plats på civilingenjörsutbildningarna, men två av programmen har fler än en förstahandssökande per plats medan övriga två ligger under. Samtliga civilingenjörsprogram har dock lyckats anta lika många studenter i urval två som det fanns platser. Även för högskoleingenjörer har rekryteringsmålet minskat till höstterminen Det beror på att högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik inte ges längre och den nya utbildningen i flyg- och rymdteknik enbart ges på civilingenjörsnivå. Om man rensar statistiken från det har såväl förstahandssökande, sökande totalt och antalet antagna ökat jämfört med Variationer förekommer dock och vissa program har haft en mindre tillbakagång i antalet sökande och förstahandssökande. Samtliga program har dock mer än en förstahandssökande per plats och fyller sitt rekryteringsmål i antagning två. Engelskspråkiga utbildningar Till högskolans engelskspråkiga programutbud, som omfattar 13 utbildningsprogram och 315 platser fanns 873 förstahandssökande. Det är en ökning jämfört med föregående år och samtliga program når upp till målet om en förstahandssökande per plats. Mål: Högskolans utbildningar ska attrahera minst en förstahandssökande per plats i förhållande till rekryteringsmålet. Målet uppnås inte för samtliga utbildningar och det är tveksamt om det kommer att kunna göra det under mätperioden. För närvarande är det sju av 57 program (12 procent) som inte har tillräckligt med förstahandssökande. Av dessa sju är tre civilingenjörsprogram och två program på avancerad nivå inom företagsekonomi. Samtidigt så ökar antalet förstahandssökande till högskolan varför en positiv trend ändå kan ses Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen det år som de slutfört sin utbildning utan kan av olika anledningar vänta ett eller flera år. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning och det innebär att antalet examina, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka allt eftersom fler studenter tar ut sina examina. HSST 3: Sidan 34 av 112

38 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 9 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 2: Antal utfärdade examina Alltsedan år 2012 har antalet utfärdade examina som är slutförda och utfärdade samma år ökat. Samtidigt så börjar en tendens framträda av att antalet efterregistrerade examina sjunker, vilket gör att det totala antalet examina per år inte med självklarhet ökar för dessa år. Utifrån den korta tidsserie som finns och att examina fortfarande efterregistreras är det dock för tidigt att fastslå med säkerhet. Det totala utfallet av examina bör även vara på sin högsta nivå runt 2015 med hänsyn tagen till att högskolan hade som flest studenter verksamhetsåret Utfallet för halvåret 2015 var att fem fler examen utfärdades och slutfördes första halvåret jämfört med samma period året innan. Mål: Högskolan ska öka antalet utfärdade examina inom varje utbildningsområde i forsknings och utbildningsstrategin enligt i fastställda nivåer i VUB15. Antalet examina har ökat/utvecklats i förväntad riktning inom de flesta av högskolans totalt fjorton områden där examina mäts. Två av målen förväntas dock inte kunna uppnås innan mätperiodens slut. Teknikutbildningar- samtliga fyra mål uppnås. Ekonomiutbildningar- målet uppnås på grundnivå, men inte på avancerad nivå. Lärarutbildningar samtliga mål förväntas uppnås innan mätperiodens slut. Hälso- och välfärdsutbildningar målet uppnås inte för antalet generella examina på grundnivå på grund av att målet är felaktigt konstruerat3. Övriga tre mål uppnås. 2 Avser helår samt första halvåret När målen för examina sattes antogs att ett antal studenter inom hälso- och välfärdsutbildningarna skulle ta ut såväl en generell som en yrkesexamina på grundnivå. Detta har inte inträffat och målet för antalet generella examina är därför för högt satt. HSST 3: Sidan 35 av 112

39 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 10 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Övriga verksamhetsmål utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nedan följer en sammanställning över mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som inte har egna verksamhetsavsnitt i detta dokument. Mål: Minst 80 procent av högskolans studenter ska två år efter examen vara etablerade på arbetsmarknaden. Andelen etablerade på arbetsmarknaden är i UKÄ:s mätning från 2013 drygt 79 procent och alltså något under målet. För det här målet är det små förändringar mellan åren och mellan 2007 och 2013 ligger spannet mellan 79 och 81 procent. Mål: Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 procent öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Målet uppnås för högskolan som helhet då andelen män ökat från 34 procent till 38 jämfört med föregående år. Det uppnås dock inte då ett antal utbildningsprogram inte har ökat andelen underrepresenterat kön. Mål: Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Motsvarande siffra för programtermin sex ska vara minst 66 procent. År 2014 låg genomströmningen för termin 3 på cirka 78 procent för programmen på grundnivå och målet uppnåddes därmed inte. För termin 6 låg genomströmningen på 63 procent för svenskspråkiga program och på 44 procent för engelskspråkiga program. Målet uppnåddes därmed inte där heller. I och med att genomströmningen enbart vid ett par tillfällen under mätperioden har närmat sig måluppfyllnad bedöms det inte troligt att målet kommer att nås. Mål: Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 70 procent nåddes målet för högskolan totalt då prestationsgraden var 84 procent. För utbildningsområdet humaniora låg dock prestationsgraden på 68 procent varför målet som helhet inte uppnåddes. Eftersom målet nåddes 2013 anses målet ändå som möjligt att nå trots att måluppfyllnaden sjunkit något. Mål: Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. Målet är okommenterat då definition av begreppet nöjda med sin utbildning saknas. HSST 3: Sidan 36 av 112

40 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 11 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Mål: Rekryteringen av nybörjarstudenter ska motsvara den sociala bakgrunden hos ett genomsnitt av befolkningen i motsvarande åldrar och från samma kommuner som högskolenybörjarna kommer ifrån. Målet mäts inte för närvarande och kommer att ses över mot bakgrund av styrelsens diskussion vid föregående möte. 2.2 Forskarutbildning Nedan följer en kort summering av särskilda aktiviteter som präglat arbetet inom forskarutbildningsområdena under första halvåret För området didaktik har inget särskilt rapporterats. Inbyggda system (forskarutbildningsämnena datavetenskap och elektronik) Under det första halvåret 2015 har forskarutbildningen inom datavetenskap fokuserat på att ta fram en självvärdering till Universitetskanslersämbetets pilotutvärdering av forskarutbildning. Självvärderingen signerades av rektor den 12 juni och skickades in till UKÄ den 15 juni. Ett stort arbete har genomförts med att uppdatera doktorandernas individuella studieplaner i enlighet med den nya mall som togs fram under hösten De individuella studieplanerna innehåller nu de nationella examensmålen och arbetet har bestått i att precisera planerade eller genomförda aktiviteter för doktoranderna för att säkerställa måluppfyllelse. Forskningsinriktningen har också fått medel beviljade för forskningsprojektet DPAC (Dependable Platforms for Autonomous Systems and Control) från stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Projektet löper på åtta år och doktorander planeras att rekryteras till projektet. Innovation och produktrealisering (forskarutbildningsämnet innovation och design) Forskarutbildningsämnet har sett över handledarsituationen efter licentiatexamen och har tillsammans med doktoranderna utvecklat doktorandernas arbetsmiljö. Satsningar har också gjorts på följeforskning inom företagsforskarskolan Innofacture, vilket har resulterat i förbättringsförslag med potential att implementeras i hela forskarutbildningsprocessen. Hälsa och välfärd (forskarutbildningsämnena vårdvetenskap, arbetslivsvetenskap och socialt arbete) En forskargrupp inom forskningsinriktningen hälsa och välfärd har beviljats ett stort forskningsanslag från AFA-försäkringar. Till projektet kommer förhoppningsvis doktorand(er) att rekryteras. Arbete pågår även med att se över möjligheten att inrätta ytterligare forskarutbildningsämnen. HSST 3: Sidan 37 av 112

41 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 12 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen Industriell ekonomi och organisation samt arbetsliv och styrning (forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation och ämnet arbetslivsvetenskap som är under utfasning efter flytt av ämnet till hälsa och välfärd) Arbete har skett med det utredningsuppdrag som akademin för ekonomi, samhälle och teknik fick 2014 att utreda effekten av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. Ärendet hanterades i fakultetsnämnden den 10 september. Miljö, energi- och resursoptimering (forskarutbildningsämnena energi- och miljöteknik och matematik/tillämpad matematik) Företagsforskarskolan Reesebe har beviljats ytterligare medel vilket kommer medföra att nya doktorander förväntas antas Verksamhetsmål forskarutbildning Mål: Högskolan ska år 2016 årligen utfärda minst 25 examina på doktorsnivå. År 2020 ska motsvarande antal vara 32 examina. Under det första halvåret 2015 har totalt 18 examina på forskarnivå utfärdats, 10 doktorsexamina och 8 licentiatexamina. Majoriteten av de utfärdade examina ligger inom forskarutbildningsämnet datavetenskap, fyra doktorsexamina och fyra licentiatexamina. Ser man till planerade disputationer och licentiatseminarier under den resterande delen av året så är totalt 12 disputationer och 13 licentiatseminarier inplanerade mellan augusti-december Skulle samtliga doktorander som går upp för disputation ta ut en doktorsexamen når högskolan därmed ändå inte upp till målet under För bedömning av måluppfyllelse till 2016 har hänsyn tagits till antagningsnivåerna sex år tillbaka, då bruttostudietiden för forskarutbildningen i stort ligger på sex år. Som framgår av grafen till vänster ses en uppgång av antagna doktorander mellan , för att sedan åter sjunka. Under förutsättning att antagningsnivån årligen ligger över examensmålen för 2016 respektive 2020 samt att genomströmningen är god förväntas målet kunna uppnås. Mål: Könsfördelningen bland aktiva doktorander för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Efter det första halvåret 2015 ligger könsfördelningen bland aktiva doktorander på 43 procent kvinnor. Det långsiktiga målet är därmed uppfyllt på högskoleövergripande nivå. Görs en jämförelse med redovisade siffror i årsredovisningen för 2014 framgår att andelen kvinnor bland aktiva doktorander succesivt ökar från 2012 då nivån låg på HSST 3: Sidan 38 av 112

42 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 13 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen 40 procent. En bidragande anledning till ökningen av andelen kvinnor är starten av forskarutbildning inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd som påbörjades 2012 och där den övervägande majoriteten är kvinnor, 87 procent. Därigenom vägs den annars sneda könsfördelningen inom de mer teknikorienterade forskarutbildningsämnena upp. Det ska i sammanhanget nämnas att det enbart är ett forskarutbildningsämne, arbetslivsvetenskap, som enskilt har en jämn könsfördelning bland aktiva doktorander. Detta ämne utgörs av fyra doktorander. Mål: Den genomsnittliga aktivitetsgraden för doktorander vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Under det första halvåret 2015 var den genomsnittliga aktivitetsgraden för högskolan 70 procent. Ser man till målet så är det enbart utbildningarna inom forskarutbildningsområdet inbyggda system, 77 procent, och hälsa och välfärd, 83 procent, som uppnår målet. Utbildningarna inom de övriga forskarutbildningsområdena har en genomsnittlig aktivitetsgrad från 49 procent (didaktik) till 67 procent (innovation och produktrealisering). I flertalet av fallen kan den lägre aktivitetsgraden härledas till enskilda doktorander och då dessa exkluderas når eller överstiger samtliga forskarutbildningsområden, förutom didaktik, det satta målet. Görs en jämförelse med den genomsnittliga aktivitetsgraden för helåret 2014 (årsredovisningen) så har den genomsnittliga aktivitetsgraden ökat med fem procentenheter. Mål: Den genomsnittliga nettostudietiden för utbildning på forskarnivå ska för en doktorsexamen motsvara fyra års studier på heltid. Motsvarande studietid för en licentiatexamen är två års studier på heltid. Den genomsnittliga nettostudietiden för de doktorsexamina som har ställts ut under det första halvåret 2015 låg på 2,8 år, men här görs bedömningen att den korta studietiden beror på brister i inrapportering av underlag för nettostudietid. Det aktiva förbättringsarbetet på de administrativa rutinerna som pågår förväntas på sikt resultera i att säkrare och mer relevanta uppgifter erhålls. Mål: Inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent. Mätmetod är framtagen, men då underliggande data i dagsläget är bristfällig kan måluppfyllelse inte bedömas på ett korrekt sätt. HSST 3: Sidan 39 av 112

43 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 14 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen 2.3 Forskning Forskning- och forskarutbildning ökade såväl sina intäkter som sin andel av högskolans totala intäkter under Den största anledningen till uppgången är högskolans ökade externa intäkter. Tabell 4: Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR Miljoner kronor Andel av totala intäkter 23 % 22 % 25 % 26 % 29 % Uppgifterna om vetenskapliga publikationer bygger på forskarnas egenrapportering till högskolans publikationsdatabas DiVA och uppföljningen görs på årsbasis varför ingen statistik redovisas i denna rapport. Aktuellt inom området är att ett arbete har påbörjats för att anpassa DiVA så att det kan vara till underlag för nationell forskningsutvärdering i Sverige (FOKUS) i enlighet med förslag från Vetenskapsrådet. Det kan i framtiden komma att innebära vissa förändringar i hur uppgifter om publikationer rapporteras, t.ex. vad som är att räkna som en refereegranskad publikation Verksamhetsmål forskning Mål: Antalet vetenskapligt granskade publikationer i internationella tidskrifter ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Målet ser just nu inte ut att uppnås. Vissa inriktningar har visserligen ökat i publikationsantal sedan 2012, men andra har tvärtom minskat. För högskolan som helhet har förändringarna i antalet refereegranskade publikationer varit ganska små och utan tydlig riktning de senaste åren. Antalet registrerade publikationer så här långt i år ger heller ingen anledning att förvänta sig någon större ökning för 2015 även om detta är en osäker indikator då en stor del av årets registreringar görs i november och december. Mål: Den externa finansieringen av forskning/forskarutbildning ska vara minst 67 procent av den totala finansieringen. Extern finansiering definieras som intäkter från uppdrag samt bidragsintäkter, eventuella ytterligare intäkter så som ränteintäkter och vissa avgifter som tas ut medräknas inte. De totala intäkterna omfattar även anslagsintäkterna. Utfall 2014 var 66 procent vilket var en ökning med två procentenheter jämfört med HSST 3: Sidan 40 av 112

44 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 15 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen 2.4 Samverkan och samproduktion Under första halvåret 2015 har arbetet kommit igång i Samverkansrådet som är högskolans övergripande strategiska forum för samverkan och samproduktion. Rådet har bland annat till uppgift att identifiera högskolegemensamma områden för samverkan och samproduktion. Rådet ska även bidra med idéer kring hur högskolan som samproducerande lärosäte kan utvecklas och synliggöras. Därutöver har avtalen med våra strategiska partners fördjupats och ytterligare satsningar har gjort för att vidareutveckla avtalen Samhällskontraktet, Eskilstuna kommun och ABB Verksamhetsmål samverkan och samproduktion Mål: Stimulera akademisk kultur och ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. Ett samverkansråd har bildats med representanter från varje akademi som arbetar med samverkansfrågor. Mål: Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädesvis också är verksamma internationellt. Högskolan har idag strategiska samarbetsavtal med ABB, Bombardier, Volvo och VEMM-företagen. VEMM-företagen innefattar Mälarenergi, Västerås energi och miljö samt Vafab. Mål: Högskolan har långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. Högskolan har långsiktiga avtal med Eskilstuna kommun, Västerås stad, Västmanlands läns landsting och Södermanlands läns landsting inom Samhällskontraktet. Regionförbundet Sörmland, Västmanlands kommuner och landsting (VKL)och Länsstyrelsen Västmanland. Mål: Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. År 2012 används här som referenspunkt och 2014 har de samfinansierade forskningsmedlen enligt årsredovisningen (s.33) ökat från 74 mnkr till 88 mnkr. Mål: Högskolan ska inom varje forskningsinriktning öka antalet doktorander som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. Under det första halvåret 2015 hade totalt 62 doktorander extern finansiering. Det är en liten nedgång jämfört med antalet externfinansierade doktorander under helåret 2014, 69 stycken, men halvårets nivå är jämförbar med antalet externfinansierade doktorander efter halvåret 2014, 63 stycket. Ser man till utvecklingen sedan 2012 då målet sattes så är denna positiv och går mot en ökad andel externfinansierade doktorander därmed bedöms målet vara uppfyllt. HSST 3: Sidan 41 av 112

45 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 16 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen 2.5 Internationalisering Långsiktiga mål för internationalisering sattes i VUB2015 och uppföljning är inte på plats ännu för alla mål. Mål: Forskningen och forskarutbildningen ska genomsyras av ett internationellt perspektiv. Mål: Samtliga forskare och doktorander inom forskning och forskarutbildning ska knyta internationella akademiska kontakter. Mål: Förbättra balansen gällande in och utresande studenter i utbytesavtalen. Balansen är bättre än tidigare år även om en betydande obalans ännu råder. Mål: Öka antalet utresande utbytesstudenter på alla tre utbildningsnivåer, lärare och övrig personal. Mål: Öka antalet studieavgiftsskyldiga studenter. Antalet betalande studenter minskade till 34 jämfört med år 2013 då det var 51 avgiftsskyldiga studenter. 3.Kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö Inom kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö har följande aktiviteter/projekt genomförts under första halvåret Ledningen har genomfört en genomgång för hållbar arbetsmiljö där den konstaterar att arbetet löper på enligt plan. Ledningen har också genomfört krisledningsövning och ledningsplanen för särskilda händelser (tidigare krisledningsledningsplan) har uppdaterats. Nytt på området är att det finns ett telefonnummer, med tillhörande jourschema för gruppen för särskilda händelser, telefonnumret anslås bland annat på de orangea lapparna och hemsidan. För att stärka kunskap och medvetenhet om hållbar arbetsmiljö har ett antal utbildningsaktiviteter hållits. Akademiledningarna har erbjudits att delta i workshops på temat MDH:s styrsystem för hållbar arbetsmiljö och ett antal APT har genomförts i samarbete med verksamheten för att belysa arbetsmiljö, miljö och/eller jämlikhet. Digitala utbildningar i hållbar arbetsmiljö för chefer har tillämpats i verksamheten, detta för att både effektivisera delegering av ansvar för hållbar arbetsmiljö samt underlätta för verksamhetens chefer. Utöver det har högskolans övergripande lagkravslista, via Notisum, uppdateras i samarbetet med akademi/förvaltning/biblioteket. En extern revision via certifieringsorganet Qvalify har också genomförts. Högskolan fick fyra mindre avvikelser vilka alla har åtgärdats. Rutiner för en förbättrad återrapportering till nämnden kopplad till akademiernas HSST 3: Sidan 42 av 112

46 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 17 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen kompetensförsörjningsplaner har också skapats och det kommer att bli en återkommande aktivitet. Detta för att stärka fakultetsnämndens kvalitetsbevakning av kompetensförsörjningen. Målen nedan kommenteras inte närmare då de är uppfyllda/nära att uppfyllas och det inte finns aktuell relevant information inom området. Mål: År 2016 vill högskolan nå en nivå där andelen professorer i helårsarbetskrafter uppgår till tio procent av samtliga lärare. Mål: År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen docenter av samtliga lärare uppgår till 12 procent av samtliga lärare. Mål: År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen disputerade lärare uppgår till minst 50 procent av samtliga lärare inom var och en av högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. Mål: År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där minst 50 procent av nyrekryterade professorer är kvinnor. 3.1 Arbetsmiljö En övergripande arbetsmiljökartläggning med tillhörande riskförteckning har tagits fram tillsammans med huvudskyddsombud, skyddsombud och kommittén för hållbar arbetsmiljö (KHA). En övergripande utbildning för chefer och medarbetare i ergonomi, hot och våld samt hjärt- och lungräddning har genomförts. Mål: Målet är att identifiera och rapportera samtliga tänkbara och uppkomna arbetsskador och tillbud. Antalet rapporteringar fortsätter att öka första kvartalet Det behöver dock inte betyda att antalet arbetsolyckor (aj) och tillbud (oj) har ökat. Även förbättringsförslagen (halloj) ökar. Mål: År 2016 ska varje arbetsplats på MDH genomfört minst åtta arbetsplatsträffar samt att samtliga medarbetare genomgått utbildning i lokalt samverkansavtal. Samtliga akademier har en planering för att genomföra åtta arbetsplatsträffar under året varför den delen av målet beräknas uppfyllas. Ett arbete med att uppdatera det lokala samverkansavtalet påbörjades också under hösten Under våren 2015 kom dock information om att det centrala samverkansavtalet ska revideras. På grund av det så beslutade högskolan att vänta med uppdatering av det lokala samverkansavtalet samt tillhörande utbildningsinsatser. HSST 3: Sidan 43 av 112

47 Ärende 8 bilaga 1 RAPPORT Sida 18 av Dnr: 2015/0360 Utbildnings- och forskningssektionen 3.2 Miljö Miljöaspektsförteckningen är uppdaterad i samarbete med högskolans miljöombud och KHA. Mål: År 2016 ska högskolan minska energianvändningen per årsarbetskraft med tre procent. 3.3 Jämlikhet Mål: MDH ska erbjuda en arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. Mål: Högskolans lokaler och dess verksamhet ska vara tillgängliga och funktionella för medarbetare och studenter. Målet uppfylls inte utifrån den årliga myndighetsenkät som MDH svarar på för att få ett resultat om inom vilka områden man brister. År 2014 uppfylldes 7 av 13 kriterier. 4. Ekonomi Årets andra prognos har gjorts i samband med att delårsbokslut upprättats. Delårsbokslutet framgår av bilaga 1 till denna rapport. Mål: Myndighetskapitalet ska enligt forsknings och utbildningsstrategin över tid vara i intervallet 7 10 procent av verksamhetens intäkter. Med hänsyn till bland annat projektet för ett nytt campus i Eskilstuna finns anledning att de närmsta åren ha en större ekonomisk buffert. Verksamhetsplaneringen för 2016 och preliminärt fram till och med 2018 ska utgå ifrån ett ackumulerat kapital inom intervallet procent av intäkterna. (Styrelsens riktlinjer för verksamhetsplanering inför 2016) I bokslut 2014 var nivån 28 procent. Del av det ackumulerade kapitalet beräknas användas under perioden till kostnader i samband med ett nytt campus i Eskilstuna och vid utgången av 2016 beräknas nivån vara runt 20 procent. Mål: Myndighetskap FO/Fo utb 5 10 procent av intäkter anslag/bidrag/uppdrag I bokslut 2014 var nivån 18 procent. Del av det ackumulerade kapitalet beräknas användas under perioden och vid utgången av 2016 beräknas nivån vara inom givet intervall. Bilaga 1: Delårsbokslut HSST 3: Sidan 44 av 112

48 Ärende 8 bilaga Bilaga 1 1 (9) Dnr 2015/0360 Delårsbokslut 2015 med prognos för helårsutfall 1 Inledning Delårsbokslutet avser det ekonomiska utfallet för perioden Det görs med vissa förenklingar jämfört med helårsbokslutet men är ändå på en så detaljerad nivå att det ger en rättvisande bild av det ekonomiska utfallet för årets första sex månader. De största förenklingarna avser redovisade grundutbildningsanslag samt semesterlöneskulden. Intäkter av grundutbildningsanslag redovisas till halva förväntade helårsintäkten eftersom det inte finns rutiner och underlag för att göra en korrekt avräkning för perioden, och inte heller krav från departementet att göra det. Semesterlöneskulden redovisas till skulden per 1 januari korrigerad med halva förväntade förändringen för hela året. I samband med delårsbokslutet görs också en prognos för det ekonomiska utfallet för hela året. Resultaträkning samt helårsprognos framgår av tabell 1. Balansräkning framgår av tabell 2. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: HSST 3: Sidan 45 av 112 Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

49 Ärende 8 bilaga 1 RESULTATRÄKNING UTFALL FÖR PERIODEN OCH PROGNOS FÖR BUDGETÅRET 2015 tkr 2 (9) Kalenderår 2015 Period Kalenderår 2014 Period Prognos helår Period Budget helår Period VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter från bidrag Finansiella intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa VERKSAMHETSUTFALL TRANSFERERINGAR Medel som erh fr myndigheter för fin av bidrag Övriga erh medel för fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Tabell 1 Resultaträkning samt prognos för helåret 2015 HSST 3: Sidan 46 av 112

50 Ärende 8 bilaga 1 BALANSRÄKNING tkr 3 (9) TILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 0 0 Summa 0 0 FORDRINGAR Summa PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader Summa AVRÄKNING MED STATSVERKET Avräkning med statsverket KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa AVSÄTTNING FÖR PENSIONER O LIKN FÖRPLIKTELSER Avsättningar Övriga avsättningar Summa SKULDER M M Skuld till Riksgäldskontoret Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner 0 0 Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 0 Summa PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA SKULDER OCH KAPITAL Tabell 2 Balansräkning HSST 3: Sidan 47 av 112

51 Ärende 8 bilaga 1 2 Delårsbokslut Belopp för motsvarande period föregående år anges inom parentes. 4 (9) 2.1 Resultaträkning Utfallet för perioden är tkr, att jämföra med tkr för motsvarande period föregående år. Intäkterna har ökat med tkr medan kostnaderna har ökat med tkr. Bland intäkterna är det anslagsintäkterna som ökar samtidigt som intäkter från bidrag och uppdrag minskar något. På kostnadssidan är det driftkostnaderna som står för hela ökningen. Kostnader för förberedelser och upphandling av hyresvärd inför nytt campus i Eskilstuna uppgår till drygt tkr och förklarar skillnaden i utfall jämfört med första halvåret föregående år. Kostnaderna för detta är inom budget för ändamålet Intäkter Av anslagsintäkterna på totalt tkr ( ) avser tkr (41 988) forskning/forskarutbildning vilket motsvarar hälften av årets anslag till denna verksamhet enligt regleringsbrev. Resterande tkr ( ) är anslag till grundutbildning och motsvarar hälften av de förväntade intäkterna för hela Takbeloppet för 2015 är tkr. Av detta är tkr tillkommande för utbyggnad av lärar- och vårdutbildningar, enligt ändring av regleringsbrev som gjordes Prognosen för hela 2015 för avräkningen mot takbeloppet är tkr, alltså en underproduktion motsvarande tkr. Detta är en effekt av de planeringsförutsättningar som tidigare givits, som innebar en kraftig sänkning av takbeloppet inför Denna minskning gäller i grunden fortfarande men kompenseras volymmässigt under de kommande åren av den riktade satsningen på lärar- och vårdutbildningar. Externa intäkter i form av avgifter, andra ersättningar och bidrag uppgår totalt till tkr ( ). Erhållna externa bidrag redovisas i praktiken som intäkter i samma omfattning som aktuella projekt belastas med kostnader. Vid delårsbokslut görs inte en lika noggrann fördelning av kostnader på olika projekt som vid helårsbokslutet men det är ändå tillräckligt noggrant för att kunna konstatera att bidragsintäkterna fortsätter ligga på en historiskt sett hög nivå. De finansiella intäkterna uppgår till 179 tkr (1 851), en minskning jämfört med föregående år med tkr. Minskningen beror främst på fortsatt låg ränta hos Riksgälden. Under våren har räntan periodvis varit negativ Kostnader Personalkostnaderna är tkr ( ), en minskning med tkr eller 1,2 procent. Minskningen förklaras delvis av att HSST 3: Sidan 48 av 112

52 Ärende 8 bilaga 1 semesterlöneskulden minskat men främst beror den på att det är svårt att rekrytera inom vissa personalkategorier, främst lektorer inom vissa områden. Lokalkostnaderna uppgår till tkr (46 568). Lokalförändringar som innebär större kostnader sker i begränsad omfattning, främst beroende på planeringen för ett nytt campus i Eskilstuna. Kostnader i samband med planering och förberedelser för det nya campuset redovisas som driftskostnader. Driftskostnaderna har ökat med tkr och uppgår till tkr (81 763). Ökningen beror på kostnader i samband med förberedelser och upphandling av hyresvärd för ett nytt campus i Eskilstuna. Avskrivningskostnaderna ligger på en i stort sett oförändrad nivå, tkr (8 802). Det är i första hand investeringar i lokalanpassningar och utrustning i lokaler som genererar avskrivningarna. 5 (9) 2.2 Balansräkning Som myndighet ska högskolan låna till investeringar samtidigt som utbetalningssystemet avseende anslagen gör att likviditeten är mycket god. Såväl likvida tillgångar som lån hanteras via Riksgäldskontoret. Allt detta gör att balansräkningen inte är av riktigt samma intresse som om högskolan fritt kunnat göra placeringar och välja långivare. Anläggningstillgångarnas bokförda värde är tkr (39 045). Stor vikt läggs vid att inte lägga för långa avskrivningstider på nya investeringar och bedömningen är att bokförda värden väl svarar mot reella värden. Posten Avräkning med statsverket är den del av tilldelade, och till högskolan utbetalade, grundutbildningsanslag som inte avräknats mot takbeloppen och inte heller återbetalats till statskassan. Att återbetalning inte skett fullt ut beror på de regler regeringen satt upp för hur detta ska ske. Detta påverkar också behållningen på räntekontot. Myndighetskapitalet uppgår per 30 juni till tkr. 3 Prognos för helårsutfallet Utfall för motsvarande period föregående år anges inom parentes. 3.1 Allmänt Prognosen är en uppskattning av det slutliga ekonomiska utfallet för högskolan Den bygger dels på det ekonomiska utfallet enligt delårsbokslutet, dels på en summering av samtliga organisatoriska enheters prognoser och kommentarer till dessa. Prognosen för högskolan framgår av tabell 1 ovan. I tabell 3 nedan redovisas prognoser lämnade av enskilda enheter samt korrigeringar på övergripande nivå. HSST 3: Sidan 49 av 112

53 Ärende 8 bilaga 1 6 (9) 3.2 Totalnivå Prognosen för 2015 är ett överskott på tkr. Budget för 2015 är ett underskott på tkr, som förklaras av att kostnader i samband med förberedelserna inför ett nytt campus i Eskilstuna delvis planerats att finansieras med myndighetskapital. Budget gjordes före årsskiftet. Det faktiska utfallet för 2014 visade ett överraskande högt positivt utfall, där de externa intäkterna var högre än förväntat samtidigt som personalkostnaderna var lägre. Detta överskott i den löpande verksamheten får stor påverkan på ekonomin också 2015, även om avsikten är att så snart som möjligt nå balans. Främst handlar det om rekrytering av personal. Detta kommer dock att ta tid och prognosen är därför att kostnaderna för campusprojektet under 2015 kan finansieras genom fortsatt överskott i den löpande verksamheten. Till detta kommer att prognosen för utfallet mot takbeloppet är tkr högre än budget och att anslagen till forskning och forskarutbildning blev tkr högre än vad som angavs i budgetpropositionen. Sammantaget ger detta ett överskott i helårsprognosen Intäkter Anslagsintäkterna till grundutbildningen förväntas bli högre än budgeterat. Det faktiskt inrapporterade utfallet i Ladok stöder prognosen samtidigt som det, som alltid, finns en relativt stor osäkerhet om det faktiska utfallet av höstens antagning. Anslagen till forskning och forskarutbildning är, som framgår ovan, högre än vad som angavs i budgetpropositionen för Till budgetpropositionen för 2015 gjordes ingen beräkning av den del som tilldelas lärosätena utifrån kvalitetsindikatorer, utan tilldelning gavs med samma belopp som Beräkningen hade sedan gjorts till regleringsbrevet, där anslagen slutligt beslutades. Utfallet var positivt för MDH men i efterhand framkom att de bakomliggande beräkningarna innehöll vissa felaktigheter. Sannolikt är effekten av de felaktigheterna inte så stora för MDH men det gör ändå att viss försiktighet får gälla avseende förväntningar på kommande års anslagsnivå. De externa intäkterna förväntas vara på en fortsatt hög nivå Kostnader Personalkostnaderna förväntas bli lägre än budget. Detta beror främst på svårigheter att rekrytera inom vissa områden. Även semesterlöneskulden ser ut att minska vilket kan förklaras av nya regler som begränsar möjligheterna att spara semesterdagar. För lokalkostnaderna är prognosen något lägre än budget och i nivå med utfallet Möjligheterna till kostnadsminskningar genom ytterligare förtätning är relativt begränsade men arbete pågår ändå för att se vad som kan göras. De närmaste åren fram till ett nytt HSST 3: Sidan 50 av 112

54 Ärende 8 bilaga 1 campus i Eskilstuna tas i bruk förväntas lokalkostnaderna vara på ungefär nuvarande nivå. Driftskostnaderna blir högre än föregående år till följd av kostnaderna i samband med projektet för ett nytt campus i Eskilstuna. Bortsett från dessa kostnader är driftskostnaderna i stort sett på samma nivå som föregående år. Kostnaderna för avskrivningar och nedskrivningar beräknas bli tkr (17 878). Kostnaderna förväntas de närmsta åren vara på ungefär samma nivå. 7 (9) 3.3 Enhetsnivå Då de flesta enheter är försiktiga i sina prognoser ger en rak summering ett sämre utfall än helhetsbedömningen utifrån delårsbokslutet. I tabell 3 redovisas ändå respektive enhets lämnade prognos, korrigeringar utifrån helhetsperspektivet har gjorts på separata rader som benämns centrala korrigeringar. Den interna resurstilldelningen till akademierna för grundutbildningen baseras på det statliga tilldelningssystemet, det vill säga ersättning ges för antal helårsstudenter och helårsprestationer med olika belopp beroende på utbildningsområde. För forskningsverksamheten sker anslagstilldelning i enlighet med fastställd modell för detta. Grundtanken är att den interna resurstilldelningen av anslag, kombinerat med de externa intäkter respektive akademi erhåller, ger det ekonomiska utrymmet för varje akademi. Till detta kommer en begränsad möjlighet att ett enskilt år ha högre kostnader än årets intäkter, det förutsätter ett ackumulerat överskott från tidigare år. De underskott som budgeterats och prognostiserats på akademinivå är inom det utrymme som ges till följd av tidigare års ackumulerade överskott. Sammantaget på akademinivå har en central korrigering gjorts i prognosen på tkr. Akademierna är normalt sett något försiktiga i sina prognoser och det samlade halvårsutfallet indikerar ett något bättre utfall än summan av de enskilda prognoserna. Överskott jämfört med budget avseende utfallet för grundutbildningsanslagen redovisas som särskild post. Prognosen är ett överskott på tkr. HSST 3: Sidan 51 av 112

55 Ärende 8 bilaga Per enhet Budgetavvikelse Nettobudget Prognos 2 AKADEMIER IDT Innovation, design och teknik ) EST Ekonomi samhällsvetenskap och teknik ) HVV Hälsa, vård och välfärd ) UKK Utbildning, kultur o kommunikation ) Central korrigering ) Delsumma akademier (9) AVSÄTTNINGAR Avsättning av anslagsmedel Rektors strategiska medel Strategiska satsningar GU Strategiska satsningar FO ) Delsum avsättningar/ Centralt kapital GEMENSAM VERKSAMHET Budgetramar Interna avsättningar till gem verksamhet Högskoleledning och nämnd Revision Förvaltning Bibliotek CeSam Studentrekryteringsaktiviteter Engelska översättningar och språkgranskning Gemensamma personalkostnader Mynd specifika system och avtal Studentresor Stöd till studenter med funktionshinder Gemensamma lokalytor Gemensamma datorsalar Tomma lokaler Lokalförsörjning övrigt (interndebiteras) Delsumma gemensam verksamhet ÖVRIGA CENTRALA BUDGETPOSTER Avräkning pensioner mm Studieavgiftsbelagd verksamhet Räntenetto Avräkning GU-anslag mot budget ) Campusprojek tet, tillkommande utöver budgeterat som strat satsning och ber utrymme i Rektors reserv Delsumma övr centrala budgetposter central korrigering, poster exkl akademierna ) TOTALT ) Budgeterat underskott avser anslagsfinansierad forskningsverksamhet. Motsvarande ackumulerat kapital finns. 2) Prognosunderskott avser anslagsfinansierad forskningsverksamhet. Särskild handlingsplan ska upprättas. 3) Budget- och prognosöverskott avser anslagsfinansierad grundutbildningsverksamhet 4) Korrigering med utgångspunkt i totalutfallet. Redovisade prognoser per enhet är i enlighet med de prognoser respektive enhet lämnat. 5) Del av myndighetskapital var tänkt att användas enligt budget. Regleringsbrevet gav högre anslag än budget. 6) Överskott mot budget redovisas separat. Intern tilldelning till akademierna påverkas inte. Tabell 3 Prognos per organisatorisk enhet HSST 3: Sidan 52 av 112

56 Ärende 8 bilaga 1 5 Avslutande kommentarer Normalt sett är prognosen som görs i samband med delårsbokslutet tillförlitlig avseende kostnader, medan prognosen för anslagsintäkterna till grundutbildning (den största intäktsposten) är svårare att göra. Även i år finns relativt stor osäkerhet avseende grundutbildningsanslagen och avvikelse på +/ tkr från prognosen är inte osannolikt. De senaste åren har det också varit relativt stora avvikelser avseende de externa intäkterna. Avvikelserna har varit positiva och budget för 2015 har lagts med viss försiktighet. Detta innebär att även i ett scenario med något lägre anslagsintäkter än vad som nu prognosticeras så är det troligt att utfallet för 2015 blir positivt och bättre än budget. Ekonomin är därmed fortsatt stark med god kostnadskontroll i hela organisationen. 9 (9) Den särskilda satsning på lärar- och vårdutbildningar som nu inletts ger ökade takbelopp fram till och med Den slutliga ökningen då verksamheten är fullt utbyggd kompenserar på totalnivå i stort den minskning som genomförs på den övriga verksamheten. Det ger övergripande en stabil intäktsnivå, den stora utmaningen ligger i att bygga upp själva verksamheten. Takbelopp och utfall/prognos framgår av tabell 4 nedan. När det nya campuset i Eskilstuna är klart kommer myndighetskapital att under en period på 5-7 år användas för de stora avskrivningskostnader som följer på de investeringar i möbler och annan utrustning som kommer göras. Myndighetskapitalet minskar stegvis under perioden för att därefter vara inom de intervall som styrelsen angett som långsiktiga mål. Efter denna period kommer avskrivningskostnaderna att återgå till en nivå som motsvarar den som är idag. På så sätt kan kostnaderna hanteras utan att det påverkar den löpande verksamheten. År Takbelopp Utfall/prognos Takbelopp - Utfall tkr Takbelopp Utfall/prognos Belopp från 2015 och framåt är i 2015 års prisnivå. Tidigare år är faktiska belopp Tabell 4 Grundutbildningsanslag; takbelopp och utfall HSST 3: Sidan 53 av 112

58 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 9. Informations om campus Eskilstuna Diarienummer: MDH /14 Campusprojektledare Anna Gulyas och ekonomichef Björn Magnusson informerar om arbetet med nytt campus i Eskilstuna. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att styrelsen tagit del av informationen. HSST 3: Sidan 55 av 112

60 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 10. Budgetpropositionen 2016 Diarienummer: /2314 Handläggare: Björn Magnusson I budgetpropositionen som lämnas på hösten redovisar regeringen sitt samlade förslag till hur statens utgifter ska fördelas mellan olika verksamheter samt sin beräkning av hur stora inkomsterna väntas bli. Budgetpropositionen innehåller också en finansplan där regeringens finanspolitik beskrivs. Budgetpropositionen offentliggörs den 21 september Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att lägga informationen till handlingarna. Ärendets beredning Budgetpropositionen har lästs och sammanställts av ekonomichef med stöd av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet En skriftlig sammanställning av innehållet med fokus på utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, utdelas vi mötet eftersom budgetpropositionen inte offentliggörs förrän dagen innan sammanträdet. Rapporten syftar främst till att identifiera relevanta frågor för framtiden snarare än att sammanfatta det befintliga läget inom utbildningssektorn. Rapporten fokuserar på sådant som direkt förväntas beröra högskolan. Delges Akademichefer, förvaltningschef och bibliotekschef. HSST 3: Sidan 57 av 112

62 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 11. MDH:s interna uppföljning av MER14 - slutrapport. Diarienummer: 2015/0613 Handläggare: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningssektionen Under genomförde Mälardalens högskola en egeninitierad extern utvärdering av forskningen i enlighet med ställningstagande i högskolans forskningsoch utbildningsstrategi Utvärderingen benämndes MER14 (MDH:s Evaluation for improved Research quality). Den 6 februari 2015 (MDH /13) beslutade rektor att med hjälp av en enkät genomföra en uppföljning av forskningsutvärderingen MER14 med följande syften: -dokumentera erfarenheter från olika perspektiv av hur utvärderingen MER14 förlöpte, -få synpunkter på det upplevda värdet av utvärderingen i förhållande till förväntningar och resursåtgång, samt -fånga upp idéer om hur upplägget av en eventuell framtida liknande utvärdering kan förbättras. I avrapporteringen från uppdraget ska slutsatser och rekommendationer redovisas i förhållande till ovanstående syften. Det ska också framgå om och hur uppfattningen skiljer sig åt mellan olika grupper av respondenter. Styrelsen fick vid senaste mötet en redovisning från akademicheferna hur de arbetat vidare med resultaten från forskningsutvärderingen och i samband med det också en preliminär genomgång av utfallet från uppföljningsenkäten. Här redovisas nu slutrapporten. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att man tagit del av informationen och att lägga slutrapporten enligt bilaga till handlingarna. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Slutrapport från MDH:s interna uppföljning av MER14 Delges Akademichefer, förvaltningschef och bibliotekschef HSST 3: Sidan 59 av 112

64 Bilaga 1. Ärende 11 bilaga 1 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Utbildnings och forskningssektionen den 30 juni 2015 Uppföljning av forskningsutvärderingen MER14 HSST 3: Sidan 61 av 112

65 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Uppföljning av forskningsutvärderingen MER14 Under genomförde Mälardalens högskola en egeninitierad extern utvärdering av forskningen i enlighet med ställningstagande i högskolans forsknings och utbildningsstrategi Utvärderingen benämndes MER14 (MDH:s Evaluation for improved Research quality). I ett rektorsbeslut från den 6 februari 2015 (MDH /13) beslutades att med hjälp av en enkät genomföra en uppföljning av forskningsutvärderingen MER14 med följande syften: dokumentera erfarenheter från olika perspektiv av hur utvärderingen MER14 förlöpte, få synpunkter på det upplevda värdet av utvärderingen i förhållande till förväntningar och resursåtgång, samt fånga upp idéer om hur upplägget av en eventuell framtida liknande utvärdering kan förbättras. Det beslutades vidare att uppföljningen ska göras genom en enkät ställd till forskningsledarna för högskolans sex etablerade forskningsinriktningar (primära utvärderingsenheter) och till en representant för respektive forskningsmiljö som utgjorde utvärderingsenhet på nivån under inriktningarna (undergrupper). Forskningsledarna utser vem som ska besvara enkäten för respektive forskningsmiljö. I avrapporteringen från uppdraget ska slutsatser och rekommendationer redovisas i förhållande till ovanstående syften. Det ska också framgå om och hur uppfattningen skiljer sig åt mellan olika grupper av respondenter. Om enkäten Enkäten distribuerades elektroniskt fredagen den 20 februari 2015 med svarsdatum senast fredagen den 6 mars Enkäten i sin helhet kan ses i bilaga 1. Utskicket inkluderade även ett missiv som finns med i bilaga 2. Enkäten består av 19 frågor och beräknas ta drygt 20 minuter att besvara. Enkäten inkluderar både fritextfrågor och graderingsfrågor där respondenterna uppmanas att ange hur väl de instämmer i ett antal påståenden. I enkäten efterfrågas såväl positiv som negativ och konstruktiv återkoppling i olika frågor. Frågorna bygger på de syften som fanns med MER14. Enkäten besvaras via en länk till Netigate och består av tre delar: Del 1. Erfarenheter av genomförandet Del 1 (frågorna 2 10) berör själva genomförandet av MER14. Denna del av enkäten innehåller frågor om information, upplägg, självvärderingen, panelernas sammansättning och legitimitet, värdet av de bibliometriska analyserna samt synpunkter angående bedömning och rekommendationer. Del 2. Värdet och effekten av MER14 Del 2 (frågorna 11 18) berör värdet och effekten av MER14. Frågorna i denna del är relaterade till syftet med MER14 dels för enskilda forskare dels för akademierna i enlighet med utvärderingens delsyften. Denna del av enkäten innehåller frågor om 2 HSST 3: Sidan 62 av 112

66 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning positiva och negativa effekter av utvärderingen, hur resultaten har använts ex. med avseende på interna respektive externa samarbeten, ansökningar om extern finansiering, prioriteringar etc. Del 3. Lärdomar inför eventuella framtida utvärderingar Del 3 (fråga 19) berör lärdomar inför eventuella framtida utvärderingar. I denna del av enkäten erbjuds de svarande möjlighet att lämna egna synpunkter angående lärdomar inför ev. framtida utvärderingar. Analys Bortfall Enkäten distribuerades elektroniskt fredagen den 20 februari 2015 via Netigate till forskningsledarna för högskolans sex etablerade forskningsinriktningar, de s.k. primära utvärderingsenheterna, och till en representant för respektive undergrupp i enlighet med forskningsledarnas instruktioner vilket sammanlagt motsvarar 31 personer varav 6 forskningsledare. Svar har inkommit från 23 personer vilket ger en svarsfrekvens på 74 procent. Samtliga forskningsledare har besvarat enkäten. Hälsa och välfärd (HV) hade åtta undergrupper och svar har inkommit från fyra av dessa. Miljö, energi och produktrealisering (FEC) hade två undergrupper och svar har inkommit från en av dessa. Industriell ekonomi och organisation (IEO) hade en undergrupp och svar har inkommit från denna. Innovation och produktrealisering (IPR) hade tre undergrupper och svar har inkommit från två av dessa. Inbyggda system (IS) hade sex undergrupper och svar har inkommit från fyra av dessa. Utbildningsvetenskap (UV) slutligen hade fem undergrupper och svar har inkommit från samtliga. (Se fråga 1) En analys av svaren uppdelat mellan de etablerade forskningsinriktningarna kommer således att vara mer tillförlitlig för vissa forskningsinriktningar och betydligt osäkrare för andra. Det i vissa fall begränsade underlaget påverkar även presentationen i denna rapport där svaren på frågorna redovisas per forskningsinriktning endast i de fall där fler än två svar har inkommit. Antal svarande per forskningsinriktning: HV: fem svarande (av nio möjliga) FEC: två svarande (av tre möjliga) IEO: två svarande (av två möjliga) IPR: tre svarande (av fyra möjliga) IS: fem svarande (av sju möjliga) UV: sex svarande (av sex möjliga) Värt att notera angående analysmetod Svaren (som hanterats anonymt) analyseras nedan, både på aggregerad nivå samt uppdelat per forskningsinriktning i de fall relevanta skillnader förekommer i svaren. De svar som inkluderar graderingar från 1 till 7 där 1 innebär stämmer inte alls och 7 innebär stämmer mycket bra tolkas så att de tre högsta svarsnivåerna 5 7 klassas som positiva/stämmer väl och de tre lägsta nivåerna 1 3 klassas som negativa/stämmer inte. 3 HSST 3: Sidan 63 av 112

67 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Del 1. Erfarenheter av genomförandet Fråga 2A och 2B: Vad gäller själva genomförandet av MER14 kan konstateras att den övervägande delen av de svarande anser att såväl informationshanteringen (82 procent) som upplägg och metod i stort (74 procent) fungerade väl. De fritextsvar som berör vad som fungerade väl med upplägget av MER14 (totalt 15 svar) inkluderar ex. kommentarer om att det var välplanerat, fokuserat av ledningen, välorganiserat och med god framförhållning och gott om tid att träffa utvärderarna samt gott om tid för panelisterna att sätta sig in i miljöns arbete. Upplägget med självutvärdering samt panelisternas besök fungerade bra och informationen var tydlig. Två svarande (från IEO respektive FEC) uppger också att man uppskattade den bibliometriska analysen. Fråga 2C: På frågan om vad som fungerade mindre väl med upplägget av MER14 (totalt 18 svar) framkom ex. att arbetsbelastningen och tidsåtgången varit stor, att det fanns oklarheter angående vilka uppgifter som skulle lämnas in samt oklarheter i själva genomförandet av utvärderingen ex. angående utformning av självvärderingen, avgränsningar och innehåll samt den bibliometriska delen. Det påpekades från HVs sida att tidpunkten var olämplig pga. pågående utvecklings/uppbyggnadsarbete av forskningsmiljöer vid akademin. Fråga 3: Vad gäller självvärderingen anser hela 87 procent av de svarande att de aspekter som belystes i självvärderingen var relevanta. Andelen svarande som anser att tiden för skrivandet av självvärderingen var tillräcklig var lägre: 60 procent. 4 HSST 3: Sidan 64 av 112

68 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Fråga 4: Vad gäller de delar som rör panelerna är svaren generellt positiva: Vad gäller panelernas sammansättning är övervägande delen av de svarande positiva: 91 procent anser att den(de) panel(er) man kom i kontakt med hade rätt antal personer, 78 procent anser att den(de) panel(er) man kom i kontakt med hade rätt kompetenser och 86 procent av de svarande anser att den(de) panel(er) man kom i kontakt med upplevdes som legitim(a). Fråga 6 och 7: Vidare anser 82 procent av de svarande att diskussionerna med panelen under besöksveckan var värdefulla. Angående panelernas arbete anser dock färre, 65 procent av de svarande, att panelen var väl insatt i och hade nytta av det material den fått i förväg (självvärdering och bibliometriska analyser) medan 13 procent valde alternativ Vet ej och 17 procent valde att svara alternativ fyravarken positivt eller negativt. När de svarande uppmanades välja två ord för att beskriva den(de) panel(er) de kom i kontakt med under veckan (totalt 21 svar) var majoriteten av de valda orden positiva: ex. kompetent, välrenommerad, seriös, professionell, bra, engagerade, intresserade, seriösa, kunniga. Ett par svarande var dock mer skeptiska och angav följande: skev kompetens (FEC), flera verksamheter täcktes inte in (IS). 5 HSST 3: Sidan 65 av 112

69 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Fråga 5: Vad gäller de bibliometriska aspekterna av utvärderingen är svaren mer spretiga: 43 procent av de svarande instämmer i att det fanns ett mervärde med att genomföra de bibliometriska analyserna medan 40 procent inte instämmer i att det fanns ett mervärde med dessa analyser. De som instämmer i att det fanns ett mervärde kommer framförallt från HV, UV och IEO samt en svarande från IPR respektive FEC. De som inte instämmer i att det fanns ett mervärde kommer framförallt från IS. Även representanter från HV, IPR, FEC samt UV uppger dock att de inte instämmer i att det fanns ett mervärde med de bibliometriska analyserna. 39 procent av de svarande, i form av representanter för UV, IPR, HV, IEO och FEC uppger vidare att det fanns ett mervärde med efterföljande bibliometriseminarier medan 13 procent, i form av representanter för IS, inte alls instämmer i att det fanns ett mervärde med dessa seminarier. Vidare svarar 39 procent av de svarande från olika forskningsinriktningar vet ej på denna fråga vilket kan tyda på att man inte närvarat vid dessa seminarier. Denna spretighet i svar torde vara en naturlig följd av olika publiceringstraditioner inom olika vetenskapliga ämnesområden. Det är intressant att notera att forskningsledarna för fyra av MDHs sex forskningsinriktningar instämmer i att det fanns ett mervärde med de bibliometriska analyserna liksom efterföljande bibliomteriseminarier. 6 HSST 3: Sidan 66 av 112

70 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Fråga 8: Vad gäller bedömningen anser 69 procent av de svarande att de bedömningskriterier och betygsnivåer som panelerna hade att förhålla sig till var relevanta. Två av tre svarande från IPR instämmer dock inte i att de bedömningskriterier och betygsnivåer som panelerna hade att förhålla sig till var relevanta. Hela 87 procent av de svarande anser vidare att deras miljö bedömts på ett rättvisande sätt och att panelens slutsatser och rekommendationer är korrekta. Endast en svarande, inom IS, instämmer inte i att den egna miljön bedömts på ett rättvisande sätt, och här handlar det om en miljö under uppbyggnad. När de svarande gavs tillfälle att lämna egna synpunkter angående huruvida rapporten är trovärdig samt om rekommendationerna överlag är rimliga och användbara (totalt 21 svar) instämmer majoriteten av de svarade i att så är fallet. Däremot framkommer även ett antal mer negativa synpunkter: ex. uppger en svarande från IPR att det borde ha funnits ännu ett betygssteg mellan insufficient och good, i ett fall uppges att ett område under uppbyggnad utvärderades vilket gjorde att panelens rekommendationer endast i undantagsfall anses applicerbara på områdets framtida verksamhet (IS), en svarande från UV uppger att det är ett problem att de betygsnivåer som anges leder till jämförelser och eftersom det inom samma panel finns flera miljöer som bedöms och det är olika bedömare för olika miljöer kan det leda till att de betyg som satts ifrågasätts, en svarande från IS uppger att flera viktiga och stora forskningsområden överhuvudtaget inte är synliga i utvärderingen. Fråga 9: När de svarande fick frågan: När jag sammanfattar MER14 som helhet tänker jag (vänligen ange ett ord) (totalt 20 svar) var majoriteten av kommentarerna positiva som ex. lärorik, värdefullt, kompetent men även negativa kommentarer i termer av ex. arbetsinsats och kostnad förekom. Det finns tydliga skillnader mellan forskningsinriktningarna där IS är den överlägset mest negativa. Se nedan för en lista över kommentarerna: 7 HSST 3: Sidan 67 av 112

71 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Kommentarer fråga 9. Fråga 10: På frågan hur man uppfattar att huvudintrycket från övriga i den egna forskargruppen av MER14 är svarar 14 personer att intrycket är övervägande positivt medan övriga svarar i mer negativa och problematiserande ordalag (totalt 20 svar): De positiva kommentarerna inkluderar ex. ord som lärorikt, gott, bra, nyttigt, att det kom fram viktiga aspekter att arbeta vidare med, bra, relativt positivt, ok, rättvist, positiva, allmänt nyttigt. Ett par svarande uppger att det varit en viktig eller nyttig utvärdering även om det tagit mycket tid och krävt mycket arbete. De mer negativa kommentarerna är spridda över de flesta forskningsinriktningar och nämner ex. att intrycket är något vagt, oklart hur det påverkar framtiden, att svensk kultur, arbetsrätt/anställningsregler inte överensstämmer med panelens utlåtande, tröttsamt med alla utvärderingar, att man är oroade samt att de delar som inte synliggjorts är mycket missnöjda. En svarande uppger att det efter MER14 finns olika åsikter om huruvida avdelningen ska prioritera akademisk forskning, samforskning eller undervisning där MER14 utgör ett mycket starkt argument för akademisk forskning. Från IS märks en oro som ev. kan förklaras av att de delar som inte synliggjorts är mycket missnöjda. Sammanfattning av del 1: Överlag kännetecknas själva genomförandet och upplägget av MER14 av positiva kommentarer även om det uppenbarligen tagit mycket tid och kraft i anspråk. Svaren spretar däremot vad gäller bibliometri vilket får anses vara en väntad konsekvens av olika publiceringstraditioner inom olika vetenskapliga ämnen. För HVs räkning var tidpunkten olyckligt vald pga. pågående utvecklings/uppbyggnadsarbete av forskningsmiljöer vid akademin. Från IS sida märks en oro och frustration som ev. kan bero på att vissa områden inte anses ha täckts in av MER14. 8 HSST 3: Sidan 68 av 112

72 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Del 2. Värdet och effekten av MER14 Frågorna presenteras nedan per forskningsinriktning i de fall fler än två svar inkommit. Detta innebär att svaren för FEC och IEO inte särredovisas nedan. Fråga 11: På frågan vilka positiva effekter MER14 haft för MDH, akademi, forskargrupp etc. framkom följande sammanfattat per forskningsinriktning (totalt 22 svar): IS fyra svar: Inom IS ser man MER14 som input till pågående strategiarbete där utvärderingen ex. gett ökad förståelse för styrkor och svagheter. En svarande menar dock att vissa delar av arbetet har synliggjorts, en annan menar att det återstår att se vilka effekterna blir i den nya FUSen. IPR 3 svar: Inom IPR ser man att utvärderingen skapade en samling inom inriktningens undergrupper och gav en bra anledning att föra strategiska samtal i grupperna vilket är nyttigt för framtida strategiarbete. En svarande uppger att IPR fått ökat självförtroende och att man har börjat åtgärda flera av panelens förslag. En annan svarande uppger att man fick unik kontakt med väl etablerade forskare inom respektive områden. HV fem svar: Inom HV har MER14 lett till diskussioner och fungerat som utgångspunkt för välbehövlig omorganisation. En svarande uppger att MER14 varit bra för akademin men inte haft något värde för forskningen inom den egna gruppen. UV fem svar: MER14 har fungerat samlande och fått fart på diskussioner. En svarande uppger att MER14 lett till en åtgärdsplan för forskning och fokusering på publikationer. En annan svarande uppger följande: Ett utslag som efterfrågas från vår akademi är varför det inte får genomslag på medelstilldelningen. Forskningsmiljöer som kommer bra ut känner sig stärkta. De som kommer sämre ut går igenom vad som kan göras och akademin försöker satsa på dessa miljöer. Fråga 12: På frågan om det finns negativa effekter med MER14 framkom följande sammanfattat per forskningsinriktning (totalt 20 svar): IS fem svar: De negativa effekterna handlar främst om arbetsbelastning, resursåtgång och minskat fokus på kärnverksamheten. Eftersom det är viktigt att komma väl ut i en forskningsutvärdering har man varit tvungen att gå all in enligt en svarande. Man anser att högskolans magra fakultetsmedel kunde använts bättre. En svarande uppger följande: Vi är vidare specialister som inte så lätt kan ersättas i våra vanliga sysslor. Så den här typen av övning kommer utanpå allt annat som vi måste hinna med. IPR tre svar: Även inom IPR är det resurs och tidsåtgång som främst kommenteras. En svarande uppger att: Förhoppningsvis gav MER14 ut mer långsiktigt än det kostade oss. En annan svarande uppger att det kan bli ett viktigare mål att klara nästa utvärdering än att göra ett bra arbete. En svarande har inte noterat några negativa effekter. HV fyra svar: Återigen handlar kommentarerna främst om kostnaden i tid och pengar, en svarande uppger också att resultatet av MER14 styr forskningen åt de tekniska, medicinska och 9 HSST 3: Sidan 69 av 112

73 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning naturvetenskapliga vetenskapsidealen. UV fyra svar: Svaren nämner intern konkurrens (hur skapar man gemensamma mål istället för att tävla internt?), tidsåtgång samt att de omdömen som satts kan ta ned de forskningsmiljöer och grupper som inte kommit så bra ut. En svarande uppger att det är svårt att svara på ev. negativa effekter innan FUSen är klar. Fråga 13: På frågan huruvida resultaten från MER14 redan nu använts som underlag för utveckling av forskning, t.ex. för prioriteringar och/eller nysatsningar framkom följande summerat per forskningsinriktning (totalt 22 svar): IS fyra svar: Enligt de svarande har detta inte skett ännu men man har börjat fundera på strategiarbete. IPR tre svar: Enligt de svarande har MER14 påverkat verksamheten och inriktningens strategi ex. genom vilka aktiviteter man försöker premiera (såsom typ av publikationer, docentmeritering och internationalisering). HV fem svar: För HV har resultaten använts som utgångspunkt för omorganisering samt nya strategier och prioriteringar. En svarande uppger också att det använts för diskussion om professorernas ledande roll. UV fyra svar: Enligt de svarade har resultaten använts och man planerar fortsatta åtgärder. En svarande uppger att man satsar på att stärka förutsättningarna för vissa miljöer och områden. Fråga 14: På frågan om vad MER14 ledde till för (ny) kunskap om den egna forskningen framkom följande summerat per forskningsinriktning (totalt 21 svar): IS fyra svar: Sammantaget ledde utvärderingen inte till så mycket ny kunskap även om en svarande uppger att det externa perspektivet gett nya insikter om verksamheten. En svarande uppger att: Återigen framkom att journalarbeten rankas högre än konferensbidrag IPR tre svar: Man fick en tydligare bild även om innehållet var känt redan tidigare. En svarande uppger att vi insåg betydelsen av att fortsätta arbeta ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. HV fem svar: Svaren spänner mellan ingenting till insikt om att vi måste prioritera och samla oss i gemensamma avgränsade satsningar. En svarande uppger att man lärt sig att man gör mycket, en annan att man insett hur unik den egna gruppens forskning är. UV fem svar: En svarande uppger att Den gav en klarare bild av de svagare och starkare sidor som finns hos våra respektive forskningsmiljöer. En svarande uppger att det är svårt att få tid till publikationer, en annan att utvärderingen visat för sig själva och andra att man är en aktiv miljö. Ytterligare en svarande uppger att man fått bättre överblick över den egna gruppens potential som stark forskningsmiljö. 10 HSST 3: Sidan 70 av 112

74 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Frågorna avser syftet med utvärderingen för en forskargrupp, inklusive den enskilda forskaren. Fråga 15A: Av de svarande uppger 74 procent att MER14 gett stöd i förbättringsarbetet. De två svarande som uppgett stämmer inte alls är representanter för IS. Fråga 15B: Här gavs de svarande möjlighet att ange hur MER14 gett stöd i förbättringsarbetet (totalt 15 svar). Kommentarerna handlar bland annat om att MER14 har betonat vikten av att satsa på publiceringar i högkvalitativa journaler. En svarande uppger även att: MER14 har konkretiserat hur vi förväntas bedömas i en framtid. Övriga svar handlar i stor utsträckning om att MER14 initierat och påskyndat förbättrings/förändringsarbete och ger stöd att arbeta långsiktigt strategiskt. En svarande uppger att MER14 har: Hjälpt till att se vad som behöver stärkas hos de miljöer som kommer sämre ut och vad som överlag behöver förstärkas eller arbeta med. Fråga 16: Endast 22 procent av de svarande instämmer i att MER14 gett vägledning kring lämpliga framtida allianser och samarbeten internt (det är svårt att säga något om ev. skillnader i svar mellan forskningsinriktningarna men av de fem svarande som instämmer är majoriteten forskningsledare) medan 31 procent instämmer i att MER14 har gett vägledning kring lämpliga framtida allianser och samarbeten externt där tre av sju svarande som instämmer kommer från HV, två från UV, en från IEO och en från IPR. Det är fortsättningsvis endast 34 procent av de svarande som instämmer i att MER14 gett underlag för prioriteringar vid, och stöd för, ansökningar om extern finansiering; här är IS mest negativa till att så är fallet men negativa svar förekommer från samtliga inriktningar medan de som instämmer (totalt åtta svarande) är fördelade mellan övriga fem forskningsinriktningar. Det är intressant att notera att av de åtta svarande som uppgett att man instämmer i att MER14 gett underlag för prioriteringar vid, och stöd för, ansökningar om extern finansiering är majoriteten forskningsledare. 11 HSST 3: Sidan 71 av 112

75 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Frågorna avser syftet med utvärderingen för en akademi: Fråga 17A: Av de svarande uppger 60 procent att de instämmer i att MER14 erbjudit akademinivån stöd i dess arbete med att formulera forskningsplaner och göra prioriteringar etc. medan 22 procent inte instämmer. Av de svarande som inte instämmer kommer två från IS, en från HV, en från FEC och en från UV. Fråga 17B: När de svarande gavs tillfälle att ange hur MER14 erbjudit akademinivån stöd i dess arbete med att formulera forskningsplaner och göra prioriteringar etc. inkom endast 12 synpunkter som bl.a. uppgav att MER14 har klargjort hur akademin kommer att bedömas om denna typ av utvärdering av akademisk forskning kommer att tillämpas. Andra svarande uppgav att MER14 haft effekt för akademins prioriteringar ex. gällande behovet att ersätta de seniora forskare som snart ska gå i pension, att man anlitat en av panelisterna för att arbeta vidare strategiskt, att vara mer strategisk, att fortsätta förespråka publiceringar i bra journals samt att akademins verksamhetsberättelse och verksamhetsplan påverkats positivt av MER14. En svarande uppger att MER14 inneburit: Bra översikt, men huvuddelen av detta arbete sker i kollegiet. Slutligen uppgav en svarande att Med 12 HSST 3: Sidan 72 av 112

76 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning MER14 i ryggen är det lättare att argumentera för att vi ska fokusera på forskningsresultat och söka medel strategiskt. Fråga 18A: Endast 17 procent av de svarande instämmer i att MER14 har bidragit till att främja förnyelse genom att upptäcka spirande och möjliga nya inriktningar för forskningen, även akademiöverskridande (en svarande från HV, FEC, UV respektive IPR), majoriteten av de svarande instämmer inte i att så är fallet. Det är intressant att notera att av de fyra svarande som instämmer är hälften forskningsledare. Fråga 18B: När de svarande gavs möjlighet att ange hur MER14 bidragit till att främja förnyelse inkom endast 10 svar. En svarande uppger att: Svaret beror på vad man menar med förnyelse. MER14 kommer att ha stor betydelse för att generera mer forskning som är publicerbar i rankade akademiska journaler. På så sätt bidrar MER14 till förnyelse, men MER14 har inte bidragit till förnyelse genom att peka ut nya områden för forskning. Flera svarande uppger att det kanske inte direkt lett till förnyelse utan snarare prioriteringar. En svarande uppger att man har initierat ett strategiarbete som kommer att leda till förnyelse. Sammanfattning av del 2: En sammanfattning av de positiva effekter MER14 haft för akademi, forskargrupp etc. visar att det handlar mycket om underlag för fortsatt strategiarbete, flera svarande nämner även att MER14 lett till ökat fokus på publicering i rätt journaler vilket kan väntas påverka den framtida inriktningen och leda till fler artiklar i vetenskapliga journaler. HV ser generellt MER14 som utgångspunkt för omorganisering medan FECs svar är splittrade. IPR och en svarande från FEC nämner ökat självförtroende. Det finns dock även svarande som uppger att MER14 (ännu) inte haft några positiva effekter för den egna gruppen. De negativa effekterna av MER14 handlar framförallt om arbetsbelastning, tidsåtgång och minskat fokus på kärnverksamheten. Även frågan om olika publiceringstraditioner och aspekter av bedömning nämns här. En svarande uppger att det inte nog uttryckts hur viktigt WoS publiceringar är internt på MDH vilket till del avspeglar sig i valet av utvärderare (som därför inte heller inser hur viktigt detta är i ett internationellt perspektiv). En annan svarande nämner problematiken med olika publiceringstraditioner och traditionell akademisk forskning vs. samforskning och uppger följande: 13 HSST 3: Sidan 73 av 112

77 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Ett starkt argument för akademisk forskning är att det är enligt de kriterier som MER14 tillämpar som vi kommer att bedömas och att vi därför måste anpassa oss till dessa kriterier. Men när såväl stora universitet såsom UU och högskolor såsom MDH bedöms efter samma kriterier leder detta ofrånkomligt till likriktning och en fokus på akademisk forskning, relativt yrkesutbildning och samforskning. Vi hoppas att FUS 2016 finner en lösning på denna problematik. Det finns även exempel på svarande som inte sett några negativa effekter av MER14. Vad gäller frågan huruvida resultaten från MER14 redan nu använts som underlag för utveckling av forskning framkommer olika bilder för olika forskningsinriktningar men generellt har MER14 fungerat som utgångspunkt för strategiska diskussioner och prioriteringar. Återigen nämns ökat fokus på publicering i rankade journaler som följd av MER14. Vad gäller ev. ny kunskap för den egna forskningen svarar flera att det snarare handlat om att man fått en tydligare och mer samlad bild av verksamheten, en svarande uppgav ex. att det inte ledde till ny kunskap men att: själva arbetet med MER14 tvingade oss att fundera på vad vi åstadkommit och vad vi vill göra i framtiden och det var nyttigt. Majoriteten av de svarande uppger vidare att MER14 gett stöd i förbättringsarbetet, som exempel nämns att MER14 betonat vikten av att satsa på publiceringar i rankade journaler samt aspekter av bedömning och långsiktigt strategiarbete. De flesta anser dock inte att MER14 gett vägledning kring lämpliga framtida allianser eller underlag för prioriteringar vid, och stöd för, ansökningar om extern finansiering. Forskningsledarnas syn verkar kunna skilja sig något från övrigas genom att vara något mer positiva. Majoriteten av de svarande anser inte heller att MER14 har bidragit till att främja förnyelse genom att upptäcka spirande och möjliga nya inriktningar för forskningen. Flera svarande uppger slutligen att nya FUSen måste avvaktas innan det går att uttala sig om värdet och effekten av MER HSST 3: Sidan 74 av 112

78 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Del 3. Lärdomar inför eventuella framtida utvärderingar Fråga 19. De svarande erbjöds slutligen möjlighet att lämna egna synpunkter angående ev. lärdomar inför framtida utvärderingar (totalt 17 svar). Flera av de svarande uppger att man värdesätter MER14 och anser att processen varit lärorik. Samtidigt menar många av de svarande att denna typ av utvärdering är mycket kostsam både i tid och pengar och ett par svarande frågar sig om det är värt det? Det framkommer också att MER14 gett publiceringar hög prioritet men en svarande undrar hur detta ska hanteras för samproduktion och yrkesutbildning där kraven på forskning ser annorlunda ut? Andra uppger att man är trött på att ständigt granskas. Här framkommer även att intern kommunikation är mycket viktigt, att ämne och miljöer inte bör utvärderas samtidigt samt att man önskar mer fokus på output av forskningen. En svarande uppger att det var svårt att ta upp strukturella och organisatoriska problem eftersom linjeorganisationen med forskningsledaren var inkopplad. Ytterligare en svarande anser att kostnaden för MER14 borde belysas mer och att även om MER14 lett till insikter och underlag för prioriteringar så är frågan till vilket pris? Samma svarande önskar också ett klargörande av huruvida denna enkät är den enda utvärdering som kommer att göras av MER14 och anser ytterligare utvärdering vara befogad. 15 HSST 3: Sidan 75 av 112

79 OBS: Arbetsmaterial, ej för spridning Avslutande kommentar Huvuddragen i denna uppföljning av forskningsutvärderingen MER14 kan sammanfattas i nedanstående fram punkter: Överlag positiva erfarenheter av MER14 Bidragit till en tydligare och mer samlad bild av verksamheten inom forskningsinriktningarna MER14 har bidragit mer vad gäller underlag för strategier och prioriteringar än aspekter av förnyelse Vissa delar av organisationen känner sig förbisedda Behov av fortsatt diskussion angående olika publiceringstraditioner och bedömning av forskning Genomförandet och upplägget av MER14 kännetecknas i huvudsak av positiva kommentarer även om det uppenbarligen tagit mycket tid och kraft i anspråk. En forskningsutvärdering som MER14 är tids och arbetskrävande vilket kräver respekt för medarbetarna genom att begränsa antalet större utvärderingar av verksamheten särskilt som högskolans resurser är begränsade. Flera av de svarande poängterar dock att även om det var jobbigt var det ändå i huvudsak nyttigt och lärorikt. Svaren är splittrade vad gäller bibliometri vilket får anses vara en väntad konsekvens av olika publiceringstraditioner inom olika vetenskapliga ämnesområden men sammantaget ger resultaten av denna enkät anledning att uppmuntra fortsatta diskussioner vad gäller bedömning av forskning och strategier för publicering. Resultaten av denna enkät erbjuder flera viktiga insikter och områden att arbeta vidare med ex. vad gäller publiceringstraditioner och hur man erkänner arbetet som görs inom de olika forskningsinriktningarna samt inriktningarnas varierande förutsättningar. Det framkommer att MER14 har satt i gång ett strategi och prioriteringsarbete ute i verksamheten även om forskningsutvärderingen inte anses ha gett så mycket vad gäller vägledning kring lämpliga framtida allianser eller underlag för prioriteringar vid, och stöd för, ansökningar om extern finansiering. Majoriteten av de svarande anser inte heller att MER14 har bidragit till att främja förnyelse genom att upptäcka spirande och möjliga nya inriktningar för forskningen. MER14 har sammantaget bidragit mer vad gäller underlag för strategier och prioriteringar än aspekter av förnyelse. Flera svarande uppger slutligen att den nya FUSen måste avvaktas innan det går att uttala sig om värdet och effekten av MER14. Det kan avslutningsvis konstateras att MER14 i stort har fyllt sitt syfte vad gäller att ge en gemensam bild av MDHs forskning samt vad gäller att fungera som bakgrundsmaterial och stöd för strategiska diskussioner för att stärka kvaliteten i forskningen. 16 HSST 3: Sidan 76 av 112

80 Bilaga 1. Denna enkät avser uppföljning av forskningsutvärderingen MER Vänligen välj ett av följande alternativ. Jag svarar i egenskap av: Forskningsledare för: HV FEC IEO IPR IS UV HSST 3: Sidan 77 av 112

81 Alternativt representant för utvärderingsenhet: Caring sciences Health Care Education Medical Science Public Health Sciences Physiotherapy Social Work Sociology Psychology Future Energy Fire Safety Engineering Economic sciences Design and Visualisation Innovation Management Product Realisation Verification and validation Software engineering Sensor systems and health Robotics and avionics Real time systems Dependable systems BUSS MNT SOLD SISU Applied Mathematics Erfarenheter av genomförandet av MER14, perioden juni 2013 juni 2014 Frågorna 2 10 berör genomförandet av MER14. HSST 3: Sidan 78 av 112

82 2. A Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra Informationshanteringen kring MER14 angående genomförande, tidsplan, metod etc. fungerade: Upplägg och metod i Vet ej stort fungerade: Här har du möjlighet att lämna egna synpunkter: 2. B Vad fungerade bra med upplägget av MER14? 2. C Vad fungerade mindre bra med upplägget av MER14? Angående självvärderingen 3. Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra De aspekter som belystes i självvärderingen var relevanta: Tiden för skrivandet av självvärderingen, nov 2013 feb 2014, var tillräcklig: Vet ej Angående panelernas sammansättning HSST 3: Sidan 79 av 112

83 4. Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra Den(de) panel(er) jag kom i kontakt med hade rätt antal personer: Personerna i den(de) panel(er) jag kom i kontakt med hade rätt kompetenser: Den(de) panel(er) jag kom i kontakt med upplevdes som legitim (a): Vet ej Angående bibliometriska aspekter 5. Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra Det fanns ett mervärde med att genomföra de bibliometriska analyserna: Det fanns ett mervärde med efterföljande bibliometriseminarier: Vet ej Angående panelernas arbete 6. Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra Panelen var väl insatt i och hade nytta av det material den fått i förväg (självvärdering och bibliometriska analyser): Diskussionerna med panelen under besöksveckan var värdefulla: Vet ej HSST 3: Sidan 80 av 112

84 7. Min uppfattning som helhet om den (de) panel(er) jag kom i kontakt med är:..,. (vänligen ange två ord) Angående bedömningen 8. A Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra De bedömningskriterier och betygsnivåer som panelerna hade att förhålla sig till var relevanta: Jag anser att min miljö har bedömts på ett rättvisande sätt och att panelens slutsatser och rekommendationer är korrekta: Vet ej Här har du möjlighet att lämna egna synpunkter: 8. B Är rapporten trovärdig? Är rekommendationerna överlag rimliga och användbara? 9. När jag sammanfattar MER14 som helhet tänker jag: (vänligen ange ett ord) 10. Jag uppfattar att huvudintrycket från övriga i min forskargrupp av forskningsutvärderingen MER14 är: Värdet och effekten av MER14 Frågorna berör värdet och effekten av MER Vilka positiva effekter har MER14 haft för MDH, akademi, forskargrupp osv.? 12. Finns negativa effekter med MER14? 13. Har resultaten från MER14 redan nu använts som underlag för utveckling av forskningen, t.ex. för prioriteringar och/eller nysatsningar? Hur i så fall? 14. Vad ledde MER14 till för (ny) kunskap om den egna forskningen? Nedanstående HSST 3: frågor bygger på de delsyften Sidan som 81 av 112 fanns med MER14.

85 Frågorna avser syftet med utvärderingen för en forskargrupp, inklusive den enskilde forskaren. 15. A Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra MER14 har gett stöd i förbättringsarbetet: Vet ej 15. B Här har du möjlighet att ange hur MER14 har gett stöd i förbättringsarbetet. 16. Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra MER14 har gett vägledning kring lämpliga framtida allianser och samarbeten internt: MER14 har gett vägledning kring lämpliga framtida allianser och samarbeten externt: MER14 har gett underlag för prioriteringar vid, och stöd för, ansökningar om extern finansiering: Vet ej Frågorna avser syftet med utvärderingen för en akademi: 17. A Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra MER14 har erbjudit akademinivån stöd i dess arbete med att formulera forskningsplaner och göra prioriteringar etc.: Vet ej HSST 3: Sidan 82 av 112

86 17. B Här har du möjlighet att ange hur MER14 har erbjudit akademinivån stöd i dess arbete med att formulera forskningsplaner och göra prioriteringar etc.: 18. A Vänligen gradera hur väl följande påståenden stämmer enligt din uppfattning på en skala från 1 till 7, där 1 avser stämmer inte alls och 7 avser stämmer mycket bra: Inte alls Mycket bra MER14 har bidragit till att främja förnyelse genom att upptäcka spirande och möjliga nya inriktningar för forskningen, även akademiöverskridande: Vet ej 18 B. Här har du möjlighet att ange hur MER14 har bidragit till att främja förnyelse: Lärdomar inför eventuella framtida utvärderingar 19. Här har du möjlighet att lämna egna synpunkter angående eventuella lärdomar inför framtida utvärderingar: Tack för din medverkan. HSST 3: Sidan 83 av 112

87 Bilaga 2. TILL Forskningsledare Representanter för respektive utvärderingsenhet i forskningsutvärderingen MER14 UPPFÖLJNING AV FORSKNINGSUTVÄRDERINGEN MER14 Rektor har beslutat att genomföra en uppföljning av forskningsutvärderingen MER14. Uppföljningen syftar till att: dokumentera erfarenheter från olika perspektiv av hur utvärderingen MER14 förlöpte, få synpunkter på det upplevda värdet av utvärderingen i förhållande till förväntningar och resursåtgång, samt fånga upp idéer om hur upplägget av en eventuell framtida liknande utvärdering kan förbättras. Uppföljningen ska göras genom en enkät med frågor till forskningsledarna och en representant för respektive utvärderingsmiljö, det vill säga utvärderingsenheterna under respektive forskningsinriktning. UPPFÖLJNINGSFÖRFARANDE Uppföljningen görs genom en enkät ställd till forskningsledarna för högskolans sex etablerade forskningsinriktningar och till en representant för respektive forskningsmiljö som utgjorde utvärderingsenhet på nivån under inriktningarna. Forskningsledarna utser vem som ska besvara enkäten för respektive forskningsmiljö. Enkäten kommer att distribueras elektroniskt fredagen den 20 februari 2015 och ska vara besvarad senast fredagen den 6 mars De inkomna svaren kommer därefter på rektors uppdrag att sammanställas och analyseras av utbildnings- och forskningshandläggare Matilda Bölling. OM ENKÄTEN Enkäten består av 19 frågor och beräknas ta drygt 20 minuter att besvara. Enkäten besvaras via bifogad länk till Netigate. Enkäten består av tre delar: Del 1 (frågorna 2-10) berör själva genomförandet av MER14. HSST 3: Sidan 84 av 112

88 Del 2 (frågorna 11-18) berör värdet och effekten av MER14. 2 (2) Del 3 (fråga 19) berör lärdomar inför eventuella framtida utvärderingar. BAKGRUND Under genomförde Mälardalens högskola en egeninitierad extern utvärdering av forskningen i enlighet med ställningstagande i högskolans forskningsoch utbildningsstrategi Utvärderingen benämndes MER14 (MDH:s Evaluation for improved Research quality). Det övergripande syftet var att utvärdera högskolans forskning för att därigenom identifiera tänkbara styrkeområden inför ställningstaganden i kommande forskningsoch utbildningsstrategi. Genom att göra en egeninitierad utvärdering förbereds högskolan även för de kommande nationella forskningsutvärderingar som regeringen aviserat. Därutöver fanns ett antal mer detaljerade syften för forskargrupper, akademier och högskolan i stort (se rektorsbeslut , MDH /13). Utvärderingen genomfördes utifrån en modell bestående av självvärdering, bibliometriska analyser och extern bedömning av internationellt sammansatta paneler. De sex panelerna, med totalt 45 panelister från 18 länder, besökte MDH under en vecka i maj 2014 och presenterade sina panelrapporter en månad senare. En samlad slutrapport från utvärderingen överlämnades till högskolestyrelsen den 22 september 2014 och i och med detta avslutades projektet MER14. HSST 3: Sidan 85 av 112

90 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (2) 12. Forsknings- och utbildningsstrategi Diarienummer: MDH /0362 Handläggare: Per E Andersson Mälardalens högskolas nuvarande forskningsoch utbildningsstrategi (FUS) avser perioden Högskolestyrelsen fattade beslut om att uppdra till rektor att ta fram förslag till ny forskningsoch utbildningsstrategi, att läggas fram för styrelsen vid dess sammanträde 30 november 2015 och fastställas senast vid dess första möte Rektor fattade beslut om hur arbetet med att ta fram förslag till en FUS skulle organiseras och genomföras. En arbetsgrupp bestående av dekanus och prodekaner tillsattes, med uppdrag att leda framtagandet av ny FUS. Vid styrelsen möte den 18 maj uppdrog styrelsen till rektor att utifrån styrelsens dåvarande diskussioner fortsätta arbetet med de fem punkterna som då presenterades av arbetsgruppen 1. MDH:s vision är: Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. 2. Magna Chartas andra princip om att undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas och förslaget om fyra sammanhållna akademiska områden på MDH 3. Begreppshierarkierna, särskilt inom forskning, samt hur prioriteringar kan beskrivas inom den 4. Internationalisering 5. Core curriculum Vid mötet den 18 maj fastslog styrelsen även att inför det vidare arbetet med den nya forskningsoch utbildningsstrategin ska nuvarande vision ligga fast, och att andra större förslag om förändringar av nuvarande strategi ska åtföljas av en risk- och konsekvensanalys. Högskolestyrelsen konstaterade också att forskningsutvärderingen MER14 har haft ett stort värde och en vägledande betydelse för arbetet inför och med en ny forskningsoch utbildningsstrategi. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att <förslag till beslut utformas vid mötet och mot bakgrund av föregående dags diskussioner kring den nya utbildnings- och forskningsstrategin> HSST 3: Sidan 87 av 112

91 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 2 (2) Ärendets beredning Ärendet har beretts av arbetsgruppen för ny FUS med stöd av handläggare från utbildnings- och forskningssektionen. Arbetsgruppen har samrått med kollegiet i fakultetsnämnd, professors- och docentgrupperna, akademierna och med ledningen i olika konstellationer. Ärendet har löpande avrapporterats till styrelsen och varit tema för ett halvdagsseminarium med styrelsen tillsammans med akademichefer och dekaner den 21 september Underlag i ärendet Bilaga 12.1: Koppling utbildning-forskning samt begrepp-mdh Bilaga 12.2: Prioriteringar MDH Bilaga 12.3: FUS Core curriculum MDH Delges Akademichefer, förvaltningschef och bibliotekschef. HSST 3: Sidan 88 av 112

92 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Koppling utbildning-forskning och begreppshierarkier 1. Fyra sammanhållna akademiska kollegier och utveckling av internt samarbete Ställningstagande MDH:s utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning är samlad inom fyra sammanhållna akademiska kollegier 1 (Ekonomi och samhälle; Hälsa och välfärd; Teknik och design; samt Utbildning och musik). Dessa ska ses som grund för innehållsliga prioriteringar och utveckling av MDH:s verksamhet och inte som organisatoriska ramar. Figur 1. Fyra sammanhållna akademiska kollegier Genom de sex kopplingarna mellan dessa kollegier kan prioritering och styrning av internt samarbete tydligare göras och synergieffekter uppnås. Där förutsättningar, t.ex. volym och kvalitet, och ömsesidigt intresse finns kan särskilda satsningar göras inom dessa kopplingar för att utveckla också nya forskningsämnen och utbildningsområden och MDH som helhet. 1 Kollegium, kollegiet; av lat. collegium sammanslutning, samfund. Begreppet har använts för organisatoriska enheter (Kommers-, Kammarkollegiet etc.) men också i andra sammanhang, t.ex. för forum för att skapa eller utveckla en viss verksamhet. Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 89 av 112

93 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Konsekvensanalys: Nuvarande uppdelning i områden och inriktningar jämfört med fyra sammanhållna akademiska kollegier Bedömningsgrund Lätt identifiering av utbildningsprogram till kollegium Lätt identifiering av forskargrupp till kollegium Tid från införande till etablering Tydlighet/kommunicerbarhet Logisk inplacering av Kammarmusiken Logisk inplacering av Matematiken (utbildning) Logisk inplacering av Matematiken (forskning) Forskarutbildningarna ska passa in i strukturen Vara i samklang med Magna Charta, betr. samband mellan utbildning och forskning Samarbetsfrämjande Implementering av synpunkter från MER14 Nuvarande: 4 utbildningsområden, 6 etablerade forskningsinriktningar Nya: 4 sammanhållna akademiska kollegier Etablerat Ingen förändring - Etablerat Ingen Bra om man vill kommunicera utbildningen för sig och forskningen för sig (vilket i sig har brister) Ej optimalt upplevt som del inom Lärarutbildning Ej optimalt upplevt som del inom såväl teknik, lärarutbildning som ekonomi Ej optimalt med ingenjörsdelen liggande i Utbildningsvetenskap och Matematik Ej för MERO 2, som är delad på två etablerade inriktningar Givet i nuvarande FUS genom uppdraget om forskningsbasering men utbildning och forskning presenteras separat. Därutöver har tekniken tre forskningsinriktningar Inte helt lätt genom separeringen av utbildning och forskning. Sex kopplingar för utbildning samt minst tolv för forskning Bör kunna ske utan hinder Oförändrat för alla utom på tekniksidan. Risk att tappa identitet Kan finnas för tekniksidan Bra för utbildning och forskning i gemensamt sammanhang i t.ex. extern kommunikation. Teknikkollegiet blir stort inom forskning men detta kan vara en styrka för MDH. Undernivå kommer behövas åtminstone internt Kan lösas med kollegiet för Utbildning och musik Oförändrad om man inte styr, delar matematiken i Teknik och design resp. Utbildning och musik. Detta kan även göras inom nuvarande system Naturlig hemvist inom Teknik och design (ingenjörsdelen) resp. Utbildning och musik (matematikdidaktiken) Ja, helt samlade inom de olika kollegierna (MERO inom Teknik och design) Utveckling av nuvarande FUS och i samklang med Magna Charta Lätt att identifiera sex möjliga övergripande kopplingar mellan de fyra kollegierna Vare sig hindrar eller underlättar, med kan möjliggöra formering av större forskargrupper Jämförelse Svagt plus för nuvarande Plus för nuvarande, men övergående problem Plus för nya Plus för nya - Plus för nya Plus för nya Plus för nya Plus för nya - 2 MERO (Miljö-, Energi- och resursoptimering) är benämningen på forskarutbildningsområdet enligt UKÄ:s beslut. Forskningsinriktningen MERO har dock bytt namn till Framtidens energi (beslut MDH 4-603/13) Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 90 av 112

94 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Sammanfattande bedömning Även om detaljnivån för teknikforskningen minskar bedöms det nya alternativet sammantaget vara bättre. Argument för och konsekvenser av ställningstagandet Såväl Magna Chartas princip om att undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas som Högskolelagens krav på ett nära samband mellan forskning och utbildning syns inte tydligt nog i innevarande FUS genom beskrivningen av verksamheter åtskilda i fyra utbildningsområden respektive sex etablerade forskningsinriktningar. Med fyra sammanhållna kollegier efterlevs Magna Chartas principer tydligare. Indirekt kommer MDH att markera sin status som de facto-universitet, utan att formellt lyfta universitetsfrågan, genom beskrivningar som inkluderar hela kollegiets utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning. Inom resp. kollegium sätter utbildningarnas innehåll och mål ramar och förutsättningar för forskningen och dess innehåll för kollegiet och säkrar därigenom att utbildningarna är forskningsbaserade, eftersom forskning utanför dessa ramar inte bör finansernas på anslagsmedel. Inom ett kollegium ger forskningens innehåll och resultat avgränsningar, förutsättningar och utvecklingsinriktning för utbildningsverksamheten vid MDH. Genom att Lärarutbildning byter etikett till Utbildning och musik blir hemvisten för kammarmusik både synlig och mer begriplig. Matematik för ingenjörsutbildningarna och forskningsbasen, den rena matematikforskningen, hamnar inom samma kollegium till skillnad mot dagens etablerade inriktningar. Forskning inom matematikdidaktik finns inom samma kollegium (Utbildning och musik) som lärarutbildningarna och som den utgör forskningsbas för. Genom aktiva styråtgärder från MDH:s ledning, utifrån verksamhetens förutsättningar och medarbetarnas initiativ, främjas samarbete mellan kollegier inom såväl utbildning som forskning. Forskningen är fokuserad till de fyra sammanhållna akademiska kollegierna och större gruppkonstellationer kring aktuella forskningsfrågor kan identifieras och utvecklas till utvecklings- eller spetsgrupperingar. För prioritering inom forskningen kan vid behov forskargrupper från två eller flera kollegier inkluderas via kopplingarna (se figur 1) för att utgöra utvecklings- eller spetsgrupperingar. Via internationella forskningssamarbeten kan också utbildningssamarbeten inom MDH:s sammanhållna akademiska kollegier utvecklas. Kollegierna inkluderar samproduktion, som är väl synlig för den egna organisationen och för det omgivande samhället. Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 91 av 112

95 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Flera exempel på forskningsoch utbildningssamarbeten kan identifieras för prioritering och särskilda uppdrag; exempelvis hälsoteknik och det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Ett inslag av utbildningssamverkan bör också vara ämnesdidaktisk utveckling och IKT-stöd vid alla kollegier inom verksamheten för högskolepedagogik. Utbildningsuppdragen i antal helårsstudenter för de fyra kollegierna kommer inte att skilja sig åt allt för mycket, se figur 2a. Figur 2a. Antal och andel (%) helårsstudenter (HÅS) uppdelat per utbildningsområde (2014). Delas utbildningsuppdragen upp på grundnivå resp. avancerad nivå blir skillnaderna större på avancerad nivå, se figur 2b-c. Figur 2b. Antal och andel helårsstudenter (HÅS) på grundnivå uppdelat per utbildningsområde (2014). Figur 2c. Antal och andel helårsstudenter (HÅS) på avancerad nivå uppdelat per utbildningsområde (2014). Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 92 av 112

96 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Det nya kollegiet Ekonomi och samhälle har en väsentligt mindre utbildningsvolym på avancerad nivå, medan Teknik och design på motsvarande sätt har en väsentligt större volym. I relation till utbildningsvolymen på grundnivå motsvarar volymen på avancerad nivå inom Ekonomi och samhälle 7 %, inom Hälsa och välfärd 14 %, inom Utbildning och musik 14 % och inom Teknik och design 21 %. Figur 3a-c visar att skillnaden i utbildningsvolym blir ännu tydligare om helårsstudenter och -prestationer överförs till ekonomiska termer, som andel av statsanslaget. De nya kollegierna för Hälsa och välfärd resp. Teknik och design är tre gånger så stora som det för Ekonomi och samhälle och nära dubbelt så stora som Utbildning och musik i termer av finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det finns här inga avgörande skillnader mellan den nuvarande modellen med fyra utbildningsområden och den nya med fyra akademiska kollegier. Figur 3a. Totalbelopp (tkr) och andel (%), finansiering av utbildningsuppdrag per utbildningsområde (2014). Figur 3b. Totalbelopp (tkr) och andel (%) av finansiering av utbildning på grundnivå (2014). Figur 3c. Totalbelopp (tkr) och andel (%) av finansiering av utbildning på avancerad nivå (2014). Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 93 av 112

97 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 För nästa nivå, utbildning på forskarnivå, är förhållandena delvis annorlunda, se figur 4. Figur 4. Antal och andel (%) doktorander per utbildningsområde (2014). Teknik och design är här det helt dominerande kollegiet medan Ekonomi och samhälle är klart minst. Läggs även forskningsfinansiering till, se figur 5, förstärks bilden ytterligare. Figur 5. Forskningsfinansiering (tkr) uppdelat på statsanslag och externa anslag (2014). Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 94 av 112

98 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Teknik och design inrymmer tre områden för forskarutbildning, med examenstillstånd från UKÄ, medan övriga kollegier har var sitt sådant område. MDH bedömde, i samband med sin ansökan om examenstillstånd för forskarutbildning i Hälsa och välfärd, att en ekonomisk bas på miljoner per år för ett forskarutbildningsområde är nödvändig för att få hållbarhet över tiden. Detta gjordes utifrån UKÄ:s instruktioner angående forskande miljö, handledarresurser och doktorandgrupps storlek. Hälsa och välfärd, Utbildning och musik samt de tre områdena inom Teknik och design uppnår samtliga denna ekonomiska nivå och de har även stora doktorandgrupper. Ekonomi och samhälle ligger däremot under denna nivå. Den låga delen externfinansierad forskning, 47 % av totala forskningsmedel, är endast en delförklaring. Även en procentuell externfinansiering i nivå med den inom Teknik och design skulle resultera i mindre än 20 miljoner per år. Detta tillsammans med den låga volymen studenter på avancerad nivå, som är en rekryteringsbas till forskarstudier, innebär att Ekonomi och samhälle är det kollegium som har svagast/underkritisk storlek vad avser forskarutbildning och forskning. Detta är en identifierad svaghet i kollegiemodellen om målet är kompletta kollegier från grundutbildning till forskning. Det är tveksamt om kollegiet Ekonomi och samhälle själv kan åtgärda denna situation. Eventuellt måste riktat stöd i kombination med tydligt uppdrag att förstärka avancerad utbildningsnivå, forskarutbildningsnivå och extern forskningsfinansiering till. MDH:s interna fördelningsmodell kommer också att öka kollegiets andel av statsanslaget om dessa satsningar faller väl ut. Även kollegiet Hälsa och välfärd måste aktivt arbeta för att öka sin externfinansiering. Hälsa och välfärd är med 38 % extern finansiering, i förhållande till sina totala forskningsmedel, det kollegium som har lägst andel externa forskningsmedel. Dock finns än svagare externfinansierade forskningsämnen. Matematik/tillämpad matematik har endast 24 % externfinansierad forskning. Här bör övervägas ett riktat uppdrag till ämnet att kraftfullt söka externfinansiering. Som jämförelse ligger de tre områdena i Teknik och design i spannet % externfinansierad forskning och Utbildning och musik på 61 %. Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 95 av 112

99 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 2. Begreppshierarki inom de fyra sammanhållna akademiska kollegierna Ställningstagande Som MDH-övergripande begreppshierarki för forskning och dess integrering med utbildning, inklusive forskarutbildning, gäller som huvudsaklig ordning följande nivåer: Kollegier omfattar all forskning och utbildning på alla nivåer och kan innehålla flera forskningsämnen. Kollegiet säkrar kvaliteten i utbildningen för upprätthållandet av tillståndet för det aktuella forskarutbildningsområdet. Detta sker genom forskarutbildningsråd eller motsvarande, utbildningsråd, branschråd eller i andra sammanhang där kollegiet medverkar och kan påverka kvaliteten. Forskningsämnen, som även inkluderar forskarutbildning i samma ämne, utgör forskningsbasen för utbildningar på grund- och avancerade nivåer. Forskargrupper, som kan vara en eller flera inom ett forskningsämne, formas på kollegial grund och arbetar för forskningsbasering av utbildningar på grund- och avancerade nivåer. Ovanstående begrepp ska ses som minsta gemensamma nämnare. Kopplingar inom eller mellan kollegier kan därutöver skapas med behov av kompletterande benämningar. Begreppsapparaten är tänkt att utgöra grund för hantering av fortsatta prioriteringar inom MDH:s verksamhet. Forskningsämnen kopplar bl.a. till nationella och internationella beskrivningar samt anställningsämne för lärare, men med MDH:s egna avgränsningar av ämnesverksamheten. Forskargrupper är de enheter där den faktiska forskningen bedrivs. I normalfallet bör det ämne en forskare är anställd inom motsvara det forskningsämne inom vilket denne verkar. Utöver denna begreppsapparat finns en examenstillståndsbeskrivning för utbildning. Efter ansökan från lärosätet är UKÄ beslutande myndighet för yrkesexamina och examina på forskarnivå. Dessa examenstillstånd kan allokeras till de akademiska kollegierna på så sätt att forskningsbasering i verksamheten ska säkra ett försvar av dessa tillstånd. Argument för och konsekvenser av ställningstagandet Begreppshierarkier, särskilt inom forskning, varierar mellan MDH:s olika delar. Begreppshierarkierna kommenterades av utvärderingspanelerna i MER14. I några fall gavs rekommendationer om hur de olika nivåerna kunde förtydligas. Bland begrepp som hittills har använts finns t.ex. forskargrupp, forskningsmiljö, forskningsprogram, forskningsinriktning, forskningstema, forskningsområde, forskningsämne, samt vid MER14 också delvis andra konstellationer i form av utvärderingsenheter. Även på engelska är begreppsfloran riklig. Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 96 av 112

100 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Som uttryck för frihet i forskning är det lovvärt att forskningen organiseras och tar form underifrån. Men MDH har också en intention att över tiden göra varierande prioriteringar och satsningar och i detta arbete försvårar en divergerande begreppshierarki. För att forskning och utbildning inte ska skiljas åt har i förslaget för begreppshierarkin forskningsämnen för forskarutbildning blivit integrerade med ämnen för forskning. Forskarutbildningsrättigheter söks inom ett (område och ett) ämne för forskning. Ämnen för forskning utgör i sin tur forskningsbasen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Inom forskningsämnet kan det finnas flera forskargrupper, bestående av seniora och juniora forskare samt doktorander. Forskargrupperna arbetar med specifika projekt och för forskningsbasering av utbildningar på grund- och avancerad nivå. Ställningstagandet ger bättre anknytning mellan forskning och forskarutbildning samt en enklare och tydligare begreppshierarki. Exempel på verksamhet inom de fyra sammanhållna akademiska kollegierna Ställningstagandet bygger vidare på innevarande FUS tanke att integrera forskning och utbildning. Beskrivningarna nedan ska ses som grund för verksamhetsprioriteringar, inte för omorganisation. Kollegiet för Ekonomi och samhälle Kollegiet säkrar kvaliteten i utbildningen för upprätthållandet av tillståndet för forskarutbildningsområdet Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning samt generella examina inom utbildningar i ekonomi och samhällsvetenskap. Forskningsämnet Industriell ekonomi och organisation (inkluderar en eller flera forskargrupper) Utbildning på grundnivå inom exempelvis Kandidatprogram inom ekonomi Utbildning på avancerad nivå inom exempelvis Magisterprogram inom ekonomi Kollegiet för Hälsa och välfärd Kollegiet säkrar kvaliteten i utbildningen för upprätthållandet av tillståndet för forskarutbildningsområdet Hälsa och välfärd, yrkesexamina för sjuksköterskor, fysioterapeuter, socionomer, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, samt generella examina inom sociologi och psykologi. Beteendevetarprogrammet med inriktning pedagogik är ett exempel på en brygga mellan två kollegier, Hälsa och Välfärd och Utbildning och musik. Forskningsämnet Vårdvetenskap (inkluderar en eller flera forskargrupper) Forskningsämnet Socialt arbete (inkluderar en eller flera forskargrupper) Forskningsämnet Arbetslivsvetenskap (inkluderar en eller flera forskargrupper) Utbildning på grundnivå inom exempelvis sjuksköterskeprogrammet Utbildning på avancerad nivå inom exempelvis Masterprogram inom Hälsa och välfärd Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 97 av 112

101 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 1 Kollegiet för Teknik och design Kollegiet säkrar kvaliteten i utbildningen för upprätthållandet av tillståndet för forskarutbildningsområdena Inbyggda system, Innovation och produktrealisering samt Miljö, energi och resursoptimering. Dessutom av yrkesexamina för civilingenjörer och högskoleingenjörer, samt generella examina inom matematik/tillämpad matematik, innovationsteknik och datavetenskap. Forskningsämnet Datavetenskap (inkluderar en eller flera forskargrupper) Forskningsämnet Elektronik (inkluderar en eller flera forskargrupper) Forskningsämnet Innovation och design (inkluderar en eller flera forskargrupper) Forskningsämnet Energi och miljöteknik (inkluderar en eller flera forskargrupper) Forskningsämnet Matematik/tillämpad matematik (inkluderar en eller flera forskargrupper) Utbildning på grundnivå inom exempelvis civilingenjörsprogram i robotik, högskoleingenjörsprogram i innovation och produktdesign eller energiingenjörsprogrammet Utbildning på avancerad nivå inom exempelvis Magisterprogram i Programvaruteknik, Masterprogram i produkt- och processutveckling eller Masterprogram i hållbara energisystem Kollegiet för Utbildning och musik Kollegiet säkrar kvaliteten i utbildningen för upprätthållandet av tillståndet för forskarutbildningsområdet Didaktik, samt yrkesexamina för förskollärare, grundlärare åk F-3 och åk 4-6, ämneslärare och speciallärare, samt generella examina inom pedagogik, specialpedagogik och kammarmusik. Forskningsämnet Didaktik (inkluderar en eller flera forskargrupper) Utbildning på grundnivå inom exempelvis förskollärarprogrammet eller kammarmusikprogrammet Utbildning på avancerad nivå inom exempelvis Masterprogrammet i didaktik Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 98 av 112

102 Ärende 12 bilaga 2 Prioritering av forskning Ställningstagande I den nya FUS:en är intentionen fortsatt prioritering av forskning i respektive sammanhållna akademiska kollegier. Därutöver kan strategiska prioriteringar göras för att t.ex. stärka interna samarbeten och kopplingar eller för att beakta andra viktiga omständigheter. I den strategiska modellen i FUS finns huvudsakligen kvantitativa krav för de olika prioriteringsnivåerna. I forskningsutvärderingen MER14 vägdes både kvantitativa och kvalitativa variabler samman. Fortsättningsvis bör MDH också väga in kvalitet i prioriteringen. Argument för och konsekvenser av ställningstagandet I Högskolelagen (HL) (3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning ) och universitetens Magna Charta framhålls att undervisning och forskning vid lärosätena inte får skiljas åt om utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov, samhällets krav och vetenskapliga framsteg. På MDH finns ett nära och ömsesidigt samspel mellan forskning och utbildning. Kravet är att alla forskningsämnen utgör forskningsbas på en vetenskaplig eller konstnärlig grund för relevanta utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. HL ger att utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Konstnärlig verksamhet behöver vidare inte vara forskningsbaserad utan kan baseras på utvecklingsverksamhet. De internationella panelernas slutsats vid MER14 var att det finns en fast grund att bygga den fortsatta utvecklingen av forskning vid MDH på, vilket förutsättningarna ovan kommer att leda mot. En vidareutveckling av kvalitets- och kvantitetsmässig integrering av forskning och utbildning kommer att ske. Synergier mellan kollegier och samproduktion skapar möjligheter till stärkt externfinansiering av forskning. Antalet vetenskapliga publiceringar i internationella och i förhållande till respektive område, högrankade tidskrifter kommer att öka inom alla de sammanhållna akademiska kollegierna. Arbetsgruppen för FUS HSST 3: Sidan 99 av 112

103 Ärende 12 bilaga 2 Exempel på prioriteringar Exemplet nedan bygger på att prioriteringar för forskning görs utifrån olika perspektiv. I alla perspektiv nedan ska samproduktion, synergier och internationalisering tas hänsyn till. Betydelsen av olika perspektiv i relation till varandra bör övervägas, möjligen kan någon typ av viktning användas. Arbetsgruppen för FUS HSST 3: Sidan 100 av 112

104 Ärende 12 bilaga 2 Tabellen avses att användas för bedömning/utvärdering av varje forskningsämne. I alla perspektiv nedan ska samproduktion, synergier och internationalisering tas hänsyn till. Prioritering sperspektiv Utbildningsrelevant forskning Forskningsbaserad utbildning Forskningskvalitet Utbildningskvalitet Utbildning kvantitet Forskning kvantitet Exempel på kriterier Matchning mellan forskningsämnen och utbildningsämnen Forskningsaktiva lärare Undervisningsakti va forskare 50% av forskare är disputerade Undervisning grundar sig på aktuell forskning Starkt akademiskt ledarskap och en tydlig forskningsfokus Extern samverkan och samproduktion är väl utvecklad. Interna samarbeten och synergier mellan kollegierna Internationellt sett hög nivå Att externa och interna granskningar beskriver hög kvalitet för utbildningsverksamh eten Extern samverkan och samproduktion är väl utvecklad. Interna samarbeten och synergier mellan kollegierna Omfattning av grund-, avancerad- och forskarutbildnin gar. Antal utfärdade examina på individnivå. Omfattning av forskarutbildning, externfinansiering och publicering i för ämnet centrala tidskrifter Andra relevanta MER14 utvärderingskriterier Andra relevanta MER14 utvärderingskriterier. Internationellt sett hög nivå. Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 Prio 5 Prio 6 Medel - Medel + Stark Arbetsgruppen för FUS HSST 3: Sidan 101 av 112

105 HSST 3: Sidan 102 av 112

106 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 3 Core curriculum - ett gemensamt kunskapsinnehåll för alla MDH:s utbildningar Ställningstagande Studenter som examineras från MDH har en gemensam generiskt överförbar kunskapsoch färdighetsbas, och goda verktyg för skriftlig och muntlig framställan, uttryckt i ett core curriculum. Detta är grundat i MDH:s vision om samproduktion och målet är bildning och att förbereda våra studenter för en föränderlig framtid och öka användbarheten av deras utbildning. Andra ingående komponenter är forskningsoch vetenskapsmetodik, etik samt människa, teknik och samhälle. I core curriculum ingår också internationalisering i termer av samarbete mellan länder och globalisering, dvs. gränsöverskridande integration, samt interkulturell kunskap. Samproduktion i vid bemärkelse är en lämplig gemensam utgångspunkt för att utveckla en tillämpningsmodell för core curriculum som sedan kan kompletteras med andra kunskapsoch färdighetsbaser. Argument för förslaget och konsekvenser av ställningstagandet Magna Charta syftar till en utvidgad samverkan mellan alla europeiska nationer. EU:s agenda för högre utbildning liksom arbetet i Bolognaprocessen lägger särskild vikt vid lärosätenas ansvar för att studenternas utbildningar leder till examen och inträde på arbetsmarknaden. I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lag (2009:45) Den framtida arbetsmarknaden förändras i och med samhällsutvecklingen och kommer inte att se ut som idag. MDH:s studenter kommer att skapa/få delvis helt nya yrken och måste vara rustade för detta med kunskap och förmågor. Svenska studenter har svagheter i muntlig och skriftlig framställan, och MDH är inget undantag. Core curriculums vetenskapliga kunskapsbas och goda verktyg för skriftlig och muntlig framställning syftar till att eliminera denna svaghet. Alla studenter som examineras vid MDH bör ha erhållit kunskap om och förståelse för samproduktion och samverkan för att kunna bidra till och påverka samhällsutvecklingen. Samproduktionen med det omgivande samhället utvecklas, inte bara nationellt utan också internationellt, och den återkommande tilldelningen av forskningsmedel erhålls från flera nationella och internationella forskningsråd och finansiärer. Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 103 av 112

107 Ärende 12 HSST Ny FUS Bilaga 3 MDH har strategiska partnerskap med samhällsaktörer och lärosäten, nationellt och internationellt, i enlighet med Magna Chartas principer om lärosätets autonoma ställning i samhället. MDH:s internationaliseringsarbete utgår från en värdegrund där interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen och där dessa har ett stort värde för individens intellektuella utveckling. MDH har 2022 utvecklat högskolans internationella samarbete till att omfatta några väl valda strategiska samarbetspartners för forskning och utbildning. Via internationella forskningssamarbeten har också utbildningssamarbeten inom högskolans sammanhållna akademiska områden utvecklats. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer både nationellt och internationellt. Arbetsgruppen för FUS/ HSST 3: Sidan 104 av 112

108 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 13. Information från studentkåren Diarienummer: 2015/0101 Studentkårens ordförande Elvira Jansson och vice ordförande Maja Pezoa informerar om studentkårens aktiviteter. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att styrelsen tagit del av informationen. Underlag i ärendet Bilag 1: MDS_rapport_ HSST 3: Sidan 105 av 112

109 HSST 3: Sidan 106 av 112

110 Ärende 13 bilaga Rapport till högskolestyrelsens sammanträde den september 2015 Medlemsanslutning I skrivande stund uppgår antalet medlemmar till 1150, vilket utgör ungefär 13 % av högskolans registrerade studenter. Det är en ökning med 4 % jämfört med samma tid föregående år. Vi hoppas att vårt medlemsantal ska stiga de kommande veckorna, då vi planerar att ha ytterligare tävlingar och rekryteringskampanjer. Inför denna terminsstart har arbetet riktats mot att ta fram fler medlemsförmåner än vad vi haft tidigare i form av bland annat rabatter och idéer till medlemsträffar. Under terminens första veckor har fokus legat på att informera om dessa medlemsförmåner men även på att belysa MDS arbete med studentinflytande, då detta är vårt främsta verksamhetsområde. Vår förhoppning är att detta ska ge en mer rättvis bild av MDS verksamhet. Sveriges förenade studentkårer (SFS) Den augusti anordnade SFS sitt årliga bootcamp för nya kåraktiva. Ordförande och vice ordförande med studentinflytandeansvar var på plats och representerade. Vi har med anledning av projektet Bästa Festen cirkulerat en del i media under introduktionsveckorna. Projektet drivs av SFS och IQ tillsammans med oss och åtta andra studentkårer eller nationer. Bästa Festen projektet handlar om att skapa en smartare och mer inkluderande alkoholkultur i studentlivet genom att flytta fokus från alkoholen till aktiviteter. Något som vi känner att vi lyckats bra med introduktionen. Studentärende Under augustimånad fick vi in ett studentärende som vice ordförande med studentinflytande ansvar tog på sig. Det handlade om en kurs som bytt kurskod och att ansvariglärare inte hade meddelat studenterna som tidigare läst kursen om detta. Vilket ledde till att ungefär 15 studenter missade att anmäla sig till sin omtenta och då kontaktade de oss. Vice ordförande med studentinflytandeansvar tog kontakt med läraren som lovade att ge studenterna ett extra tentamenstillfälle och då informera studenterna om hur de skulle göra för att anmäla sig. Övriga frågor Under juni månad skedde vår årliga överlämning till de nya kåraktiva. De nya arvoderade är Elvira Jansson (ordförande), Maja Pezoa (vice ordförande med studentinflyandeansvar), Joel Lindsten (vice ordförande med näringslivsansvar), Constance Vitasse (internationellt ansvarig), Dania Mehho HSST 3: Sidan 107 av 112

111 Ärende 13 bilaga (studentrepresentantansvarig), Alexandra Ringström (eventansvarig) och Lisa Halléhn (kårhusmästare). Vid valfullmäktige så valdes Daniel Ohlsson in som vice ordförande med näringslivsansvar men han valde att hoppa av precis innan överlämningens början. Där av fick ordförande och vice ordförande med studentinflytandeansvar i början på juli rekrytera en ny vice ordförande med näringslivsansvar, vilket blev Joel Lindsten. Vi miste där en representant i vår styrelse men vi hoppas kunna fylla den så snabbt som möjligt. Vi har även fortsatt jobba med projektet nya kåren som härrör i den enkätundersökning som gjordes i våras. Där det kom fram åsikter om hur våra lokaler ser ut i Västerås och om att det är många som missar oss helt och där av inte blir medlemmar. Därför har en del arbete gjorts med lokaler så som ommålning av väggar men också byte av ljudsystem i vårt café. Arbetet med en ny hemsida har också påbörjats till följd av detta samt de tidigare nämnda medlemsträffarna. Just nu tänker vi testa att bjuda våra medlemmar på frukost en gång i månaden (dagen innan CSN). Elvira Jansson Ordförande Maja Pezoa Vice ordförande med ansvar för studentinflytande Mälardalens studentkår Västerås, HSST 3: Sidan 108 av 112

112 HÖGSKOLESTYRELSENS SAMMANTRÄDE Nr: 3:2015 MDH 2015/0101 Högskolestyrelsen 1 (1) 14. Uppdrag givna från styrelsen till rektor som ska återrapporteras vid kommande sammanträden Diarienummer: 2015/0101 Handläggare: Hans Berggren Styrelsen får till varje möte en uppdaterad förteckning över uppdrag givna från styrelsen till rektor som ska återrapporteras vid detta eller något kommande styrelsesammanträde. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att föra till protokollet att styrelsen informerats. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren. Underlag i ärendet Bilaga 14.1: Förteckning över uppdrag givna till rektor som ska återrapporteras vid kommande sammanträden HSST 3: Sidan 109 av 112

113 HSST 3: Sidan 110 av 112

114 Ärende 14 bilaga 1 PM Högskolestyrelsen Nr 3: (2) Dnr 2015/0101 Sammanställning över uppdrag från högskolestyrelsen till rektor som ska återrapporteras vid kommande sammanträden Datum Beslut och uppdrag Klart HSST 4: Upphandling av hyresvärd till nytt campus i Eskilstuna inbjudan till anbudsansökan Dnr: MDH /14 Beslut Högskolestyrelsen beslutar - att inbjudan till anbudsansökan ska annonseras som ett första steg i upphandlingen av hyresvärd för ett nytt Campus i Eskilstuna och HSST 3: Forsknings- och utbildningsstrategi XX Dnr: MDH /14 Beslut Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till rektor - att ta fram förslag till en ny forskningsoch utbildningsstrategi. Förslaget ska läggas fram för styrelsen vid dess sammanträde i december 2015 och fastställas senast vid dess första möte att i arbetet med den kommande forskningsoch utbildningsstrategin särskilt beakta resultaten av forskningsutvärderingen MER14, - att i arbetet med den kommande forskningsoch utbildningsstrategin särskilt beakta resultaten av genomförda utbildningsutvärderingar, HSST 3: Sidan 111 av 112

Visa mer