Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati
Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande i början. Många folkrörelser dras med problem att samla människor. Samtidigt växer nya fram som inte har problem att samla folk utan snarare att hitta en fungerande organisation, långsiktighet och strategi i sitt arbete. Cirkeln på nätet är en ny arena i vårt folkbildningsarbete. Det som är unikt med dessa arenor är att vi i varje enskilt fall letar oss fram till former för hur samverkan kan ske och med vilka värderingar. Röster om folkbildning och demokrati 59
Samtal mellan människor i möten där olika åsikter uttrycks och bryts mot varandra, menar många är ett centralt inslag i en levande demokrati. För deltagare inom folkbildande verksamheter kan aktiviteterna i sig utgöra en arena för diskussion av olika samhällsfrågor. Dessutom arrangerar folkhögskolor och studieförbund aktiviteter med den medvetna inriktningen att samhällsfrågor ska utgöra huvuddelen av dagordningen. Dessa mötesplatser, arenor, kan vara allt från fysiska och fasta såsom verksamheternas olika lokaler till tillfälliga såsom en tidsbegränsad diskussionsgrupp på Internet. De lokala projektledarna får med sina kommentarer representera olika sätt att definiera arenor samt olika sätt att skapa arenor. Traditionella arenor Studiecirklar, föreningsverksamhet och tillfälliga kulturprogram kan räknas till folkbildningens mer traditionella arenor: De arenor där sisu möter ungdomar är i studiecirklar, kulturprogram och liknande i idrottsklubbor och föreningar. Det ungdomarna själva vill ha ut av sitt engagemang är att träffa justa kompisar och byta tankar och idéer med dem. Men de värderar studiedelen mycket högt. De vill skilja ut den ännu tydligare från idrotten och helst inte lägga den en träningskväll utan en särskild kväll. Ungdomar är inte lika angelägna som vuxna att ha material där alla fakta finns, för det är de duktiga på att själva söka fram. Samma syn som de har på cirkeln har de på föreningen. Det är inte styrelseuppdrag som är det viktiga, utan det är kanske att vara med i en arbetsgrupp, projektgrupp eller annat som inte är något större åtagande. Jan Byström 60 Röster om folkbildning och demokrati
I folkhögskolans och studieförbundens lokaler ordnas olika tillfälliga arrangemang: Skolan var den demokratiska arenan. En kontaktyta är Mötesplats Kävesta som består av kvällsprogram med medverkande utifrån, där vi också bjuder in allmänheten. Alf Rikner En mötesplats som verkar bestå är att anordna läger. De fyller behovet av ett fysiskt rum samtidigt som det är tidsbegränsat och mobilt. tbv i Göteborg har inom sitt projekt anordnat ungdomsläger. Lägren var självhushåll och på kvällarna hade vi diskussionsforum, där vi tog upp något av temana i projektet, bland annat demokrati och makt. Kenneth Johansson Externa arenor Folkhögskolan och studieförbundens lokaler kan kombineras med exempelvis gatan, lokaltidningen eller biblioteket för att bli nya arenor där diskussioner kan föras: Tanken var att eleverna skulle ut och aktivera sig i nya sammanhang. Tanken var att eleverna skulle ut och aktivera sig i nya sammanhang. Det var bara en grupp som gjorde det fullt ut som klass. De identifierade vissa problemområden i sin vardag. Det blev ett slags opinionsarbete dels ute på gatorna när de pratade med folk och satte upp lappar, dels när de försökte ta kontakt med lokaltidningen, men där var det ingen som nappade. Så var det naturligtvis myndigheter och skolor dit de vände sig för att skaffa fram uppgifterna. Efter namninsamlingen vände de sig till den högsta lokala skolpolitikern och ordnade ett möte här i skolans bibliotek, dit de bjöd in hela skolan. Politikern kom hit och man gjorde en liten manifestation när man lämnade över namnlapparna och talade om varför man gjorde det hela. Politikern tog emot namnlapparna och svarade på de frågor som gruppen ställde till henne. Eric Hartig Röster om folkbildning och demokrati 61
De mötesplatser som utvecklas består allt oftare av att det är en grupp eller förening som organiseras, därefter kan de träffas i olika lokaler. Istället för att prioritera den fysiska mötesplatsen prioriteras gruppen och dess aktiviteter: Det ser olika ut i olika avdelningar. På en avdelning är det en fs-medarbetare som möter ungdomarna i grupp eller enskilt. På andra ställen kan det vara så att ungdomarna tillsammans med fs byggt upp en musikförening. Då är det föreningen som är mötesplatsen och det är en ny arena som skapats just för de ungdomarnas behov. Det som är unikt med dessa arenor är att vi i varje enskilt fall letar oss fram till former för hur samverkan kan ske och med vilka värderingar. Det kan vara arenor som skapas för verksamhet med längre varaktighet, enskilda arrangemang, egna idéprojekt eller att samsas i en lokal. Men det går nog inte att lösa medlemskort till arenorna, men alla som är med vet om att de är med. Ola Bojestig Mötesplatsen kan finnas hos de organisationer som deltar i projektet. Ett annat sätt att skapa en arena med externa organisationer är att arbeta med kampanjer: Under Demokratiåret har vi studiecirklar. Seminariedagar har anordnats främst i anslutning till Demokratiutredningens arbete. Vi har även samarrangemang med invandrarföreningar, framför allt bosnier och kosovoalbaner. De är mycket intresserade av att lära sig om demokrati. Över huvud taget arbetar nbv lokalt med många olika samarbetsparter i temasatsningarna. Yvonne Strömberg Virtuella möten Det blir också allt vanligare att kombinera fysiska möten med virtuella: Nätet är en given arena. I distansutbildningen träffas vi fem gånger per år. Då är vi ute i förorterna i Malmö, Göteborg och Stockholm och så turnerar vi en vecka i Mälardalen. När 62 Röster om folkbildning och demokrati
det gäller de digitala nätverken ser det olika ut. Ett av dem har två fysiska samlingar med sina deltagare, ett har en samling per år. Nätverket på Fryshuset är mycket heterogent och de träffas sporadiskt på andra konferenser men har inga egna träffar. De fyra nätverken har var sin ansvarig person som jag och min kollega arbetar gentemot. Vi är till exempel med på deras konferenser och seminarier. När det gäller nättidningen är det vi själva som styr helt och hållet. Under våren ska vi dra in andra som hjälper till med produktionen, till exempel andra folkhögskolor och mediautbildningar. Eldsjälarna är praktiker och gör saker, men de tycker inte om att skriva. Staffan Hübinette Att skapa en ny arena på nätet kräver inte bara tillgång till dator, det kräver också ett val mellan olika plattformar där diskussionen ska ske: Cirkeln på nätet är en ny arena i vårt folkbildningsarbete och vi har 10-15 cirklar igång... Vi har två tekniska plattformar som vi testar mot varandra. Vi har upp emot 5 000 besökare i veckan på StudyNet och det tycker jag är en ganska stor kontaktyta. Men steget från att gå in och titta till att ta steget att delta i studier är fortfarande väldigt långt. Urban Sylvan Vi vill kombinera ny kunskap med gemenskap och reflektion. Nygamla former Det kan tyckas som om det finns ett stort antal möjligheter och mötesplatser men så är inte alltid fallet. De fysiska mötesplatserna kan finnas men de personer som ska inta mötesplatsen kanske inte har grupperat sig: Bekymret är att vissa grupperingar inte har några fora. Vår ambition har varit att skapa sådana fora och de ska vara folkbildningsmässiga. Det betyder för oss att vi vill kombinera ny kunskap med gemenskap och reflektion. Upplägget av de kurser vi har i projektet innebär att man dag ett får ny kunskap, under kvällen får gemenskap och möjlighet att diskutera och hitta varandra under trevliga former, man bor över, Röster om folkbildning och demokrati 63
och dag två använder man för reflektion på temat: Hur kan vi använda den här kunskapen gemensamt? Vi tror att vi genom folkbildningsmässiga tilltag av olika slag skapar forum mellan de här organisationerna. Jan Linde Förväntningarna på möten har förändrats under de senaste decennierna och det fria samtalet får svårare att ta plats: Att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande i början. Det kan tyckas att det inte är något nytt, att träffas under två dagar på det här sättet. Det var vanligt för 10-15 år sedan. Men dagens konferens- och mötesverksamhet är mycket stressade tillställningar med fokus på en sakfråga som ska lösas. Sen åker man direkt hem och in i verksamheten igen. Det är en tröskel både ekonomiskt och tidsmässigt att anmäla sig till kurser med vårt upplägg. Det är också en tröskel att våga träffa organisationer man aldrig mött förr. Det gäller att få människor att upptäcka nyttan och fördelarna i det. Många folkrörelser dras med problem att samla människor. Samtidigt växer nya fram som inte har problem att samla folk utan snarare att hitta en fungerande organisation, långsiktighet och strategi i sitt arbete. Kan de gamla och de nya mötas och lära av varann är det ytterligare en poäng och kan bli något av en pånyttfödelse av folkrörelsesverige. Sören Eriksson Under lång tid har vi vant oss vid att möten följer föreningsteknikens dagordning. Vi är inte lika vana vid att möten kan bestå av diskussioner utan att konkreta beslut fattas: Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande i början. Dels för att man möter människor med helt andra ingångar och perspektiv, dels för att utfallet av möten och sammanträden kan bli ganska abstrakt. Men jag inser nu att den långa startsträckan var helt nödvändig för att alla ska ha fortsatt intresse av att vara med och också ta ansvar i projektet. Sören Eriksson Sammanfattningsvis ser vi att mötesplatserna både kan bestå av fysiska och virtuella rum. Dialog kan snabbt skapas i ett fysiskt rum, 64 Röster om folkbildning och demokrati
replik följer efter replik och man kan till och med avbryta varandra. I det virtuella rummet tar det några sekunder längre att utbyta repliker och man kan inte avbryta varandra. Mötesplatserna kan också vara en eller flera organisationer i samarbete. Mötesplatserna kan vara tillfälliga som enstaka arrangemang eller nätverk, men också mer bestående som en lokal eller en organisation. Röster om folkbildning och demokrati 65