Befolkningsprognos för Trollhättans kommun 2016-2022 Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt årets prognos beräknas befolkningen öka med 7 179 personer från årsskiftet 2015/2016 fram till och med år 2022. Den genomsnittliga årliga ökningen blir 1026 personer, varav 493 kvinnor och 533 män. Ökningstakten blir ganska låg de första åren för att därefter stegras betydligt. Efter periodens mitt når ökningen sin topp år 2019 med 1217 personer. Vid årsskiftet 2016/2017 beräknas 58 000 invånare ha passerats och under år 2019 har folkmängden överskridit 60 000 enligt prognosen. Befolkningen i kommunen ökade år 2015 med 163 personer och uppgick vid förra årsskiftet till 57 092 invånare, varav 28 440 kvinnor och 28 652 män. Jämfört med förra årets prognos blir ökningstakten högre under hela perioden förutom under 2016 och 2020. Förutsättningar Den ökande befolkningstillväxten förutsätter att födelsenettot blir fortsatt positivt och att den förväntade bostadsbyggnationen genomförs. Dessutom antas antalet kommunmottagna nyanlända proportionellt följer Migrationsverkets prognos från april 2016. Prognosen som beskrivs i detta meddelande grundas under de första åren på kända planerade utbyggnadsprojekt i huvudsak enligt bostadsförsörjningsprogrammet 2012-2015 som revideras årligen. För periodens senare delar har gjorts antaganden om hur bostadsområden enligt översiktsplaneringen blir förverkligade. På längre sikt har Trollhättans Stad en målbild om 70 000 invånare år 2030. Detta kräver en befolkningstillväxt om i snitt ca 865 personer per år. Denna målbild är också en förutsättning för Stadens översiktsplan som antogs 2014. Fruktsamhet, dödlighet och födelsenetto Förra året blev 667 barn födda i Trollhättan, varav 329 flickor och 338 pojkar. Trenden sedan millennieskiftet har varit ett ökande antal födda, det högsta har hittills varit 690 födda och uppnåddes år 2013. På riksnivå har fruktsamheten ökat sedan millennieskiftet, och år 2015 låg den på 1,85 barn per kvinna. Statistiska centralbyrån bedömer i sin senaste prognos att fruktsamhetstalet kommer att öka till år 2021-2024 då det ligger på 1,95 barn per kvinna för att därefter något avta. Fruktsamheten i Trollhättan har de senaste åren legat ganska nära rikets och antas göra det även i fortsättningen. Ökningstakten av antalet födda i kommunprognosen beror, förutom av fruktsamheten, även av kvinnornas åldersstruktur i kommunen. De stora kullar som föddes runt 1990 kommer nu upp i barnafödande åldrar. År 2016 beräknas 699 barn födas medan motsvarande antal år 2022 beräknas bli 855. Som jämförelse kan nämnas att i genomsnitt föddes 709 barn per år under 1990-talet och 591 per år under 2000-talets första decennium. 1
Antalet avlidna har varierat ganska mycket mellan enskilda år och det finns ingen tydlig trend sedan millennieskiftet. Förra året avled 557, varav 296 kvinnor och 261 män. Det var fler än året innan. I prognosen beräknas antalet avlidna i snitt vara 528 personer per år och antalet minskar något fram till 2019 för att därefter öka. Prognosen förutsätter att den genomsnittsnivå som dödlighetstalet haft i Trollhättan under de senaste tre åren i stort ska bestå under prognosperioden. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antal födda och antal döda under en period, landade förra året på 110. Trenden är klart positiv sedan år 2000, om än med stora variationer mellan åren. År 2013 hade det största nettot sedan 1994, vilket berodde på ett ovanligt lågt antal avlidna i kombination ganska många födda. Prognosens födelsenetto ökar successivt från 169 år 2016 och i genomsnitt 251 per år under hela perioden t o m 2022. In- och utflyttning År 2015 flyttade 2873 personer till Trollhättan, varav 1 355 kvinnor och 1 518 män. Inflyttningen beräknas ligga i genomsnitt på 3 176 personer per år för prognosperioden. Trots en ganska blygsam bostadsproduktion de första åren, särskilt 2016, förväntas inflyttningen ligga på relativt hög nivå främst beroende på förväntad flykting- och anhöriginvandring. Från 2018 beror inflyttningen i första hand av bostadsbyggnationen. År 2015 flyttade 2 824 personer från kommunen, varav 1 314 kvinnor och 1 510 män. Utflyttningen beräknas till 2 941 personer i snitt per år under prognosperioden. Till följd av ökande totalbefolkning antas den också öka successivt. Skillnaden mellan antal inflyttare och antal utflyttare kallas flyttnetto. Tidigare år har flyttnettot svängt mycket, och i genomsnitt var det plus 28 personer per år under 1990-talet och plus 43 under 2000-talets första decennium. Trenden är dock ökande och 2013 uppnåddes plus 617 personer, det största flyttnettot sedan 1969. År 2015 var flyttnettot plus 49 personer. I årets prognos beräknar vi att antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare med i genomsnitt 775 personer per år under prognosperioden, med de högsta värdena åren 2019 och 2020. Omfattningen av byggnation och inflyttning i framtiden är i mycket beroende på omvärldsfaktorer. Prognosens netto varierar mellan olika år delvis med omfattningen på bostadsbyggandet. I genomsnitt för perioden antas att 418 bostäder tillkommer per år. Nivån på bostadsbyggnationen är i sin tur beroende av arbetsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen i stort, av högskolans förutsättningar och kommunikationerna. Dubbelspåret och den utbyggda E 45 mellan Trollhättan och Göteborg påverkar möjligheten för pendling och för våra företags utveckling, viktiga faktorer för framtida befolkningsförändring. Det är stor efterfrågan på bostäder och småhustomter, särskilt i Trollhättans tätort. I prognosen har antagit att minst hälften av det årliga tillskottet av bostäder kommer att bebos av kommunens egen befolkning under prognosperioden. Även den internationella utvecklingen påverkar också eftersom flyttnettot gent emot utlandet ofta utgjort en betydande del av totala flyttnettot. Detta är svårt att prognostisera. En omfattande inflyttning av nyanlända har ägt rum de senaste åren och förväntas fortsätta kommande år, vilket påverkat Trollhättans befolkningsprognos för 2016 2020 proportionellt med takten i Migrationsverkets prognos. 2
Utfallet 2015 i förhållande till prognosen En prognos bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och bostadsbyggnation. Bostadsbyggandet under år 2015 blev av ungefär samma omfattning som under året dessförinnan, 87 bostäder tillkom totalt varav 45 i flerbostadshus. Dock revs 107 bostäder (kvarteret Gulsparven) under 2015 varför det totala antalet bostäder minskade, vilket är mycket ovanligt. Relationen mellan bostadstillskott och flyttnetto visar ofta stor variation mellan enskilda år, t ex fortsätter verkningarna av ett års byggnation under kommande år genom successiv inflyttning och flyttkedjor. Sammanfattningsvis ökade befolkningen under 2015 med 163 personer, varav 74 kvinnor och 89 män. Det var 276 personer färre än vad prognosen angav för det året. Prognosen överskattade framförallt det inrikes flyttnettot. Utfallet kan förklaras främst av färre antal inflyttade än vad prognosen bedömde. Under förra året flyttade 2 873 personer in och 2 824 flyttade ut, vilket ger ett flyttnetto på 49 personer. I förra årets prognos beräknades nettot till plus 290. Det föddes 667 personer, vilket var 27 färre än prognostiserat. År 2013 avled 557 personer, 11 fler än vad prognosen angav. Om man jämför utfallet i olika åldergrupper finner man att folkmängden i allmänhet blev lägre än prognosens beräkningar. Det gäller i synnerhet grundskoleåldrarna och i åldrarna 45-65 år. Tabell och diagram Nedanstående tabell visar befolkningsförändringar 2016 2022 enligt kommunprognosen. Här visas också den faktiska siffran för år 2015. År Folkmängd Födda Döda In-flyttande Födelsenetto Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2015 faktisk 57 092 667 557 110 2873 2824 49 163 2016 57 714 699 530 169 3 213 2 760 453 622 2017 58 675 723 528 195 3 569 2 803 766 961 2018 59 664 749 527 222 3 656 2 890 766 988 2019 60 881 780 526 254 3 910 2 947 963 1 217 2020 62 060 811 527 284 3 904 3 009 895 1 179 2021 63 130 836 528 308 3 824 3 062 762 1 070 2022 64 271 855 530 325 3 933 3 116 817 1 142 Diagrammet överst på nästa sida visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun sedan 1950 (heldragen linje) och prognosen för tiden 2016-2022 (streckad linje). 3
80 000 Totalbefolkning 1950-2015 samt prognos till 2030 Antal invånare 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 - Folkmängd 2016 års prognos Diagrammet nedan visar förändringarna i vissa åldersgrupper där prognosens resultat fram till 2022 jämförs med år 2015. Diagrammet läses på följande sätt: Ju högre respektive kurva befinner sig ovanför nollstrecket desto fler invånare finns det i åldersgruppen jämfört med 2015. 3 500 Målgrupper - förändring i förhållande till 2015 enligt prognos 2016 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 80-w -500 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Av diagrammet kan man bland annat se att antalet barn i grundskoleåldrarna 6-15 år förväntas öka från 2015, det ökade barnafödandet slår igenom. Antalet invånare som är 65 år och däröver beräknas öka successivt under perioden och är 1167 fler år 2022. Den del av dessa som är 80 år och däröver beräknas dock inte öka förrän 4
2018. Gruppen 16-24 år, med gymnasie- och högskoleelever, nådde sin topp 2013 varefter en minskning skett. Först 2019 är antalet invånare i dessa åldersklasser sammanlagt större år 2015. En orsak är de minskade födelsekullarna på 1990-talet. Delområdesprognosen En prognos även för kommunens delområden har gjorts för åren 2016-2022. Kommunprognosen utgör ramen för delområdesprognosen. Delområdesprognosen baseras dels på antaganden om vilken inflyttning som blir följden av bostadsbyggandet, dels på antaganden om så kallad utglesning i befintlig bebyggelse. Utglesningstal är en sammanfattning av nettoeffekten av dödlighet samt inflyttning/utflyttning i varje delområde. Kommunen är uppdelad i närmare hundra prognosområden, där varje område tillhör en områdestyp. Med hjälp av områdestyper skiljer man på olika typer av bebyggelse och befolkningsstruktur. Delområdesprognosens resultat är delvis beroende av vilken bostadsbyggnation som antas för prognosperioden. Osäkerhet om när planerade projekt kommer igång och om när inflyttning sker bidrar till att prognosresultaten för enskilda år ofta avviker från den faktiska utvecklingen. De första ca fyra årens förväntade byggprojekt är ganska konkreta med hänsyn till läge och storlek och grundar sig i huvudsak på det senaste bostadsförsörjningsprogrammet. För de tre återstående åren till och med 2022 har också försök gjorts att bedöma byggnationens omfattning och läge, delvis utifrån den översiktsplan som antogs 2014. Utöver bostadsbyggandet påverkas befolkningsutvecklingen också av hur inflyttningen av nyanlända fördelas mellan stadsdelarna. Tabellen på sista sidan visar prognosberäkningarnas resultat för delområden i Trollhättans kommun, perioden 2016-2022. De områden som ökar mest framöver på grund av den antagna byggnationen är Hjortmossen, Torsred (Hälltorps Gård), Källstorp, Gärdhem (Alingsåker), Tingvalla och Skoftebyn (Innovatum, Ö Älvstranden). Även några områden beräknas öka trots att det inte förväntas ske någon mer omfattande byggnation där, såsom Kronogården, Lextorp och Sylte. En bidragande orsak är att de flesta av de nyanlända har antagits bosätta sig där. Omständigheter kan naturligtvis uppkomma som påverkar befolkningsutvecklingen i kommunens delområden utöver beräkningarna i denna prognos. Till exempel kommer en tåghållplats i Upphärad att öka förutsättningarna för tillväxt i kommunens södra delar. Delområdesprognosens resultat tas fram också på andra områdesindelningar och olika åldersklasser enligt önskemål. Det kan exempelvis gälla skolupptagningsområden för utbildningsförvaltningen. För mer information och tabeller kontakta undertecknad Göran Carlsson Planeringssekreterare Trollhättans Stad, Kontoret Tillväxt och utveckling Tel: 0520-497962 E-post: goran.ksf.carlsson@trollhattan.se 5
Befolkningsprognos på delområden inom Trollhättans kommun Område 2015 faktisk 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Centrum norra 3 273 3 227 3 185 3 281 3 372 3 313 3 366 3 318 Centrum södra 2 478 2 486 2 496 2 491 2 485 2 556 2 520 2 487 Hjortmossen 3 232 3 221 3 202 3 172 3 257 3 442 3 631 3 822 Tingvalla, Håjum 1 493 1 509 1 544 1 640 1 641 1 745 1 775 1 888 Kronogården 5 704 5 971 6 399 6 625 6 869 7 071 7 359 7 659 Karlstorp 2 590 2 619 2 615 2 603 2 583 2 612 2 641 2 623 Sylte 3 337 3 444 3 586 3 671 3 764 4 082 4 334 4 594 Lextorp 4 335 4 527 4 787 4 997 5 226 5 325 5 431 5 540 Skoftebyn, Innovatum 3 245 3 277 3 311 3 335 3 427 3 537 3 560 3 538 Västergärdet 98 96 93 91 90 89 89 89 Hjulkvarn 1 534 1 522 1 509 1 491 1 473 1 456 1 441 1 428 Dannebacken 2 193 2 190 2 185 2 301 2 417 2 412 2 409 2 407 Stavre 1 953 1 946 1 939 1 931 1 926 1 925 1 928 1 934 Sandhem västra 1 228 1 214 1 199 1 179 1 202 1 189 1 173 1 157 Sandhem östra 1 959 1 938 1 915 1 883 1 852 1 823 1 798 1 773 Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng 1 796 1 792 1 786 1 774 1 760 1 746 1 733 1 719 Strömslund 1 858 1 845 1 831 1 813 1 796 1 782 1 770 1 759 Torsred 1 457 1 533 1 651 1 750 1 891 1 901 1 913 1 926 Edsvid 378 377 373 371 366 364 361 358 Källstorp 944 986 969 1 019 1 172 1 159 1 147 1 454 Björndalen 1 536 1 521 1 577 1 560 1 542 1 560 1 614 1 603 Lärketorpet framtida 0 0 0 68 137 206 277 286 Skogshöjden 2 013 2 013 2 009 2 004 1 998 1 991 1 986 1 983 Överby 348 389 428 429 430 431 431 430 Norra Björke glesbygd 317 312 309 303 300 294 291 286 Väne-Åsaka glesbygd 977 968 956 943 927 911 897 885 Gärdhem 1 142 1 134 1 124 1 243 1 307 1 459 1 553 1 636 Norra Björke tätort 198 198 229 229 227 228 226 228 Åsaka tätort 317 310 305 297 291 293 301 295 Velanda 610 642 681 685 688 689 685 681 Upphärad glesbygd 574 570 566 560 554 548 544 537 Rommele 338 333 329 322 318 312 310 305 Fors 657 649 644 637 630 623 626 627 Upphärad tätort 573 568 567 600 600 621 642 664 Sjuntorp 2 107 2 092 2 079 2 075 2 076 2 076 2 082 2 075 Lagmansered 213 210 209 206 202 201 198 195 rest 87 86 86 86 87 87 87 87 Summa 57 092 57 714 58 675 59 664 60 881 62 060 63 130 64 272 6