LIA rapport Bram Corthals VM 11 2014 05 12 0
Innehållsförteckning Förord 2 Bakgrund och syfte 3 Vilka är BKT? 5 LIA dagbok 6 Lindesbergs reningsverk 13 Slutsats 15 Bilaga: Lindesbergs reningsverk flödesschema 16 1
Förord Den här rapporten är en liten sammanfattning av vad jag har lärt mig och fått se under min tio veckor långa LIA-period. Jag känner mig lyckligt lottad för att jag fick vara på BKT. Det är ett stort företag och jag har fått vara med på det mesta. Stort tack till alla glada o duktiga människor som har tagit emot mig med mycket värme. Ett särskilt tack till handledaren Markus Orre som har planerat veckorna och dukat fram ett smörgåsbord av reningsverk, vattenverk och duktigt folk. 2
Bakgrund och syfte Den här LIAn ingår i utbildningen Vatten- och miljöteknik. Syftet med LIAn är att få en större förståelse för dricksvattenproduktionen och avloppsvattenreningen. LIAn kommer att genomföras hos BKT, Bergslagens KommunalTeknik. BKT sköter vatten-och avlopp, gata park och idrott samt renhållning och återvinning i fyra kommuner: Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg och Hällefors. I tio veckor ska jag följa med några olika proffs som jobbar med vatten och avlopp, både på tjänstemannasidan och med drifttekniker. Jag vill få en inblick i hur man jobbar med dessa frågor, veta vad jag ska arbeta med själv efter avslutad utbildning och knyta kontakter i min hemkommun, Lindesberg. Några praktiska uppgifter som ingår i LIAn är: Upprätta ett schema över ett avloppsverk Skriva en kemikalieförteckning som används där Beskriva de mätinstrument som används, samt hur man kalibrerar dem Mål Målen med denna LIA är många men tyvärr svåra att mäta. Att få en inblick i det praktiska arbete i VA-branschen på komunal nivå. Att ta ansvar och visa vad man kan på en eventuell framtida arbetsplats. Att knyta kontakter i VA-branschen och i min hemkomun som hjälper mig framåt i mitt arbetsliv. Efter praktiken ska jag kunna svara på vad jag vill arbeta med när utbildningen är avslutad. Jag ska ha en praktikplats som kan tänka sig att anställa mig om det behövs arbetkraft och jag ska ha VG på alla inlämnade uppgifter. Organisation LIA-plats: Bergslagens Komunalteknik Box 144, 71323 Nora Tel: 0587 55 00 00 Kontaktperson: Markus Orre, driftchef VA-nät Tel: 0587 55 00 22 Mail: markus.orre@bergslagens-kt.se Skolans kontaktperson: Elisabeth Hagberg Mail: elisabeth.hagberg@bp-miljo.se Tel: 0582 12398 Projektledare (jag): Bram Corthals Adress: Hälltorp 382, Blixterboda Tel: 076 77 90 382 Mail: bramcorthals@hotmail.com ICE: Maria Mehlqvist Adress: Hälltorp 382, Blixterboda Tel: 070 293 0860 3
Projektplan Projektplan kommer att framställas med handledaren. Här ingår ett tidsschema över vilka personer man följer och när. Planen kommer att anpassas vartefter det behövs. Metod/Arbetssätt LIAn ingår i en utbildning som arbetar enligt PBL-metoden, vilket innebär ett större ansvarstagande för sin egen inlärning. Eftersom målet är att få en större inblick i VAbranschen och väcka ett intresse för det praktiska arbetet kommer arbetsplanen att anpassas vartefter man snöar in sig i vissa delar. Dokumentationen sker fortlöpande och det finns tid avsatt för skrivandet. Dokumentation Under LIAn förs det dagbok över vad man har arbetat med. Dagboken mailas till skolan veckovis. Efter LIAn ska det lämnas in en rapport över hela LIAn med bland annat en detaljerad Innehållsförteckning 4
Vilka är BKT? Bergslagens KommunalTeknik är ett kommunalt förbund bestående av fyra kommuner: Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Sammarbetet sker inom områderna: Avfall, gata park, idrott, lokalvård samt vatten och avlopp. I hela BKT finns det ca 180 anställda varav 33 inom VA-avdelningen. För VA- delen betyder det här att respektive kommun står som huvudman för anläggningarna medan BKT står för driften. Verksamheten finansieras i strot sett enbart genom VA-taxan. BKT området är ca 3900 km 2 stort med ca 45000 invånare. Det är att stort och glesbefolkad område vilket påverkar VA-uppbyggnaden: Många små anläggningar, att stort ledningsnät (150 mil) sett till antal invånare, och många enskilda avlopp. Det finns 26 vattenverk och 29 reningsanläggningar. Liksom i hela Sverige finns det rätt så stora problem med inläckage i avloppsnätet: Det produceras 13000 m 3 dricksvatten och det renas ca 22000 m 3. 5
LIA dagbok 6
7
Vecka 10 Följer med med Anders som är reparatör och drifttekniker med ansvar för Reningsverket i Vedevåg och ett antal pumpstationer söder om Lindesberg. Vi går igenom rutinerna för reningsverket som är ett mindre verk. Det bor ungefär 650 personer i Vedevåg. Anläggningen är datorövervakat och tillsynen sker veckovis. I tillsynen ingår att ta fosforprov på utgående vatten, siktdjup, slamvolymer i aktiverings- och kontaktbassängen. Anders kollar även slamdjupet i sedimenteringsbassängerna. I datorn övervakas en mängd parametrar såsom pumpdrifttider, nivåer, mm. Slammet körs med lastbil till rötkammaren i Nora eller Bångbro. Den här veckan kollar vi även ett antal pumpstationer enligt schema. Även pumpstationerna är övervakade så de kontrolleras var åttonde vecka. Det som kontrolleras är om pumpar fungerar som de ska, om högnivåvakten fungerar och om allt ser ut som det ska. Vi spolar rent i sumpen så gott det går. Vi är också i Frövi reningsverk där Anders installerar ett förtjockningsgaller. En ganska stor ombyggnad för omkring 600 000 kr. Slammet, som i dagsläget körs till rötkammeren i Nora eller Bångbro, ska förtjockas inför transporterna. Denna åtgärd minskar transporter med ungefär hälften och dessutom går det att fylla lastbilarna snabbare. Arbetet den här veckan innebär en del svetsning och muffsvetsning av PE-rör. Vecka 11 Gått igenom Lindesberg reningsverk. Ett ganska stort verk där man inte bara renar avloppsvatten från Lindesberg utan hit pumpas vattnet från Storå och så tar man emot slam från enskilda brunnar. Slammet förtjockas och centrifugeras för att sedan köras till deponi. Det finns planer på att bygga ut verket med en rötkammare och ett kvävereningssteg eftersom sådana krav är på gång. Vi kollade även på Rockhammars vattenverk. Här har det varit svårt att få fram ett bra dricksvattnet eftersom råvattnet från den borrade brunnen har en hög turbiditet. Det pågår försök med ekoflockfällning före sandfiltrarna. Det fungerar någorlunda men filtren måste backspolas väldigt ofta för att inte sättas igen. I framtiden kommer det troligtvis att dras en vattenledning hit från Frövi. I Norra Lindesberg följer jag med Stefan som har ansvaret för att antal mindre reningsverk, vattenverk och pumpstationer. Vi kalibrerar ph-mätare och går igenom några mindre vattenverk. På onsdag är jag med Göran som är elektriker och jag får lära mig allt om elschema och elåtgång på några reningsverk. El är en stor del i hela verksamheten och jag blir förvånad över att det går åt så mycket energi till att rena vatten och tillverka dricksvatten. Torsdag är det läcksökning med Johan. Något som inte är så enkelt som man trodde från början. Ytläckage i Nora: 500 kubik per dygn... 8
Vecka 12 Åker runt med Anders hela veckan. Jag försöker komma ihåg skötselrutinerna i Vedevåg reningsverk och vi bygger vidare på förtjockningsgallret i Frövi. Stopp i returslamröret Vecka 13 Är på Nora reningsverk den här veckan. En gammal anläggning från 50-talet som är på väg att bytas ut. Jag får även se rötkammaren som är ganska ny. Jag är med o reparerar den gamla traversen och vi åker runt till några pumpstationer. Markku visar mig Striberg vattenverk som förser Nora med dricksvatten. Striberg är ett ytvattenverk. Vi åker även norrut och tittar på en massa små vattenverk och så Kopparbergs vattenverk. På torsdagen är jag med anläggarna som gräver ner en vattenledning. Stumsvetsade PE-rör. Intressant o se. Det görs så som det står i boken! 9
Vecka 14 Återigen en Anders-vecka. Vi sköter Vedevåg reningsverk (Jag kom ihåg hur man gör den här gången) och är i Frövi för att bygga rör och installera pumparna som ska sitta ner i slamsumpen. Vecka 15 Måndagen börjar med anläggarna och vi reparerar ett trasigt dagvattenrör. I klassen lärde vi oss att de flesta fel på nätet beror på slarv när man lägger dem. När jag frågar Krister så håller han med... Det här röret hade lagts på en sten som tryckt sönder det varpå dagvattnet spolade med sig sanden under vägen. Inte bra. Intressant dag på tisdagen med Lennart som är styr- och reglertekniker och ansvarar för att alla anläggningar blir datorövervakade. En kostsam investering, men man spar arbetstid i längden. Fick lära mig allt om hur en blå idiot fungerar och hur saker och ting kopplas ihop. Jag börjar förstå varför det är så många sladdar i ett elskåp. Veckan avslutas med läcksökar-johan. Vi tittar på några små reningsverk och inspekterar några brunnar. Trasigt dagvattenrör, Lindesberg 10
Vecka 16 På måndagen visar Bosse mig Rya vattenverk. Verket försörjer Lindesberg, Vedevåg, Frövi och Felingsbro med vatten. Råvattnet är av bra kvalitet och därför är vattenverket ganska enkelt. På eftermiddagen byter jag vattenmätare med Mattias. Det finns 12 000 abonenter i BKTområdet och mätarna byts ut vart tionde år. Resten av veckan jobbar jag med Anders. Vi svetsar, skruvar och bygger. Vecka 17 På måndagen reparerar Örjan, Håkan o jag en pumpstation där båda pumpar gick sönder i helgen. Vi byter ut en backventil och renoverar pumparna. Tisdagen blir en kontorsdag. Linda och jag får lära oss allt om miljörapporter, taxering, lagar och regler. Mycket intressant att få en inblick i pappersdelen av VA-branschen. Onsdagen åker jag till Hällefors och få se reningsverket där och i Grythyttan. Reningsverk som tar emot vatten från bryggerier verkar vara svåra att få ordning på. Vecka 18 Mera kontor måndagen och tisdagen. Ylva håller koll på alla nya regler och föreskrifter som kommer in. Jag får en känsla att den delen bara växer o växer. Kjells arbete tilltalar mig lite mer. Han håller på med prospektering av nya ledningar och anlsutningar. Många invånare som fått sina enskilda avlopp utdömda vill ha kommunalt vatten och avlopp istället. På onsdagen sköter Anders och jag Vedevåg reningsverk en gång till. Känns som jag har koll på den biten i alla fall. Vecka 19 Följde med Anton och Roger i sin spolbil en dag. Väldigt intressant att se hur ledningsnätet ser ut. Jag blev lite skrämd av mängden arbete att utreda och åtgärda allt som är fel och gammalt. 11
Ny vattenledning i Frövi 12
Lindesberg reningsverk Generellt Reningsverket är utformad för 15000 pe, men det renas ungefär 7000 m 3 /dygn. Verket tar emot avloppsvatten från Lindesberg, Stråssa, Storå och Gusselby. Dessutom finns det en externslammottagning för de enskilda avlopp i kommunen. Det produceras ungefär 8-10m 3 centrifugerat slam per dygn. Det finns inte två likadana reningsverk men det här verket har en ganska klassisk uppbyggnad. Två snäckskruvar pumpar vattnet till ett rensgaller Luftat sandfång med sandtvätt Biologisk reningssteg med en aktiveringsbassäng, kontaktbassäng och sedimenteringsbassänger Kemisk renings med polyalumnium (ekoflock) Gravitationsförtjockning och därefter centrifugering Inlopp Snäckskruvarna har en maximal kapacitet på 900 m 3 /timme. Något som kan behövas vid höga flöden. Rensgallret är ett steggaller. Trasor m.m. går att skruvas till soptunnor, där vikten övervakas i datorn. Vattnet som följer med trasorna pressas ut och leds tillbaka till reningsprocessen. Avloppsvattnet går vidare till den luftade sandtvätten. Sanden pumpas till en mellanlagringsbassäng och därefter till sandtvätten. Här emellan finns det flödesmätning. Tvätten sätts igång automatisk. Externslammet tas emot i en egen linje med ett separat rensgaller. Detta slam lagras i en bassäng och leds in i verket nattetid då flöderna är som lägst. Mellansedimentering Här sker den biologiska reningen. Vattnet kommer först till kontaktbassängen. Här sker den aeroba nedbrytningen av det organiska materialet. Vattnet leds sedan vidare till två sedimenteringsbassänger där bioslammet kan avskiljas. Slammet pumpas härifrån till en fördelningslåda där man leder en del till förtjockning (överskottsslammet) och en del till aktiveringsbassängen (returslam) I den här bassängen växer bakterier som i sin tur leds tillbaka till kontaktbassängen. Processen styrs genom att öka eller sänka överskottsslammet. Processen övervakas genom att mäta syremättnaden och mängden suspenderad substans i kontakten och aktiveringen. Suspenderad substans i kontakten bör ligga på 2000 mg/l. I aktiveringen helst på 4000 mg/l. SS mäts även i vattnet innan det går vidare till det kemiska steget. 13
Slutsedimentering Den kemiska reningen. Här tillsätter man ekoflock 90 (polyaluminiumkorid) varefter vattnet leds till tre paralella flockningsbassänger. Efter flockbildningar rinner vattnet till tre paralella sedimenteringsbassänger. Det renade vattnet rinner efter sedimenteringen till recipienten. Slammet pumpas tillbaka till det biologiska steget. Processen är flödesstyrd. Ju högre flöden desto mer flockmedel blandas in i vattnet. Det finns en övre gräns på 600 m 3 /timme där doseringen inte längre ökas. Högre flöden än så beror troligtvis enbart på dagvatten som tar sig till verket genom avloppsnätet. Slamhantering Överskottslammet pumpas till två paralella gravitationsförtjockare med långsam omrörning. Det förtjockade slammet mellanlagras för att på dagtid centrifugeras.. Innan centrifugeringen tillsäts det polymerer. Processen är flödesstyrd. Polymeren kommer i pulverform och blandas med vatten i en liten bassäng. Rejektvattnet leds tillbaka till vatten i en liten bassäng. Resultatet blir 8 10 m 3 slam per dygn som körs till deponi. 14
Slutsats Den här praktikperioden på tio veckor har gett mig en bra insyn i den kommunala vattenoch avloppshanteringen och i VA-branschen som helhet. Jag har fått en inblick i nästan varje yrkeskategori som behövs för att få verksamheten att fungera. Jag har även förstått vilka problem och utmaningar som ligger och väntar i framtiden. Några saker som jag kommer att ta med mig efter det här är till exempel de jättelika kostnader som vattenhanteringen innebär. Flera reningsverk behöver byggas om eller bytas ut allteftersom kraven på reningen ökar eller verken blir för gamla. Ledningsnätet kämpar med stora ut-och inläckage. Allt detta ställs mot en politik som verkar ha svårt att ta tag i problemen. Det är aldrig populärt att höja taxan och problemen syns inte. Rör ligger under marken... Jag blev även förvånad av att det behövs mycket energi till att både producera dricksvatten och rena avloppsvatten. Pumpar, blåsmaskiner och uppvärmda hallar kräver mycket el. På kontoret fick jag se hur mycket papper det går åt för att få saker o ting att fungera. I VAbranschen verkar det vara som i jordbruket, där jag har min bakgrund, att regelverket blir större och krångligare för varje dag. Det trevligaste som jag tar med mig härifrån är dock alla vänliga människor jag fick träffa som jobbar o kämpar med glädje även fast det blåser motvind nån gång ibland. Det verkar som att det är roligt att få jobba med vatten! 15
Bilaga 1: Lindesbergs reingsverk flödesschema Inlopp 16
Mellansedimentering 17
Slutsedimentering 18
Slamhantering 19
Kemikalieförteckning Lindesbergs reningsverk Flockningsmedel: Ekoflock 90 Används på reningsverket till den kemiska fällingen. Är en polyaluminiumhydroxidlösning som används i nästan hela BKT-område på både reningsverk och vattenverk. Är ett flockningsmedel som sänker ph-värdet vid flockning Eftersom det innehåller aluminium kollar man vid provtagning Al-restvärde. Polymer till slamförtjockning Vanlig användningsområde för polymer: Avvattning med silbandspress eller centrifug Flotation med luft Sedimentering Förtjockning Vattenklarning På reningsverket tillsätts polymeren före centrifugering. Polymeren kommer i pulverform och har följnade egenskaper: Starkt oxiderande (ska e förvaras i järn-, koppar-, eller aluminiumbehållare) Blir väldigt halt när det spills på golvet Farliga sönderdelningsprodukter är ammoniak, koldioxid, kolmonoxid och kväveoxider.
Säkerhetsdatablad ekoflock 90
Flödesschema Lindesbergs reningsverk