FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget E-profilen Vi kommer fra Stockholm Snittalderen på våre deltakere er 33356 år Laget består av 9 jenter og 6 gutter. Vi representerer Äppelviksskolan Type lag: Skolelag Lag nr: 16 Lagdeltakere: Adam Helgstrand Jente 69 år 21 Felix kågelius Gutt 100 år 1000 Adrian Agardh Jente 14 år 73 Greta Jenset Petrén Jente 14 år 1 Axel Sirelius Gutt 500000 år 9001 Jakob Salemyr Gutt 14 år 1 Axel Englund Jente 13 år 53 Johanna Nisell Jente 14 år 1 Carl Geijer Jente 1 år 1 Lisa Andersson Jente 14 år 1 Carl Geijer Gutt 14 år 1 Nathalie Lager Andersson Jente 14 år 1 Ellinor Drakenward Jente 14 år 1 Theo Bengtsson Gutt 34 år 1 Fabian Bergman Gutt 14 år 1
1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Varje elev i vår klass har individuellt skrivit om ett miljöproblem och försökt hitta en egen lösning till det. Vi har diskuterat i grupper och gemensamt försökt komma på olika problem och lösningar. Vi har även fått inspiration av Al Gores film "An Inconvenient Truth". Det finns två problem som vi har jobbat med, det ena är växthuseffekten och det andra är om ozonlagret. Våran lärare har hjälpt oss att hitta ett område att jobba om: Problem som kommer finnas i framtiden. Lösning 1 Freoner är mycket skadligt mot ozonlagret. När freonmolekylerna kommer i kontakt med uv strålning så släpper freonmolekylerna ut klor, som förstör ozonet. Freon finns i kylskåp som finns slängda på tippen. Så vår lösning är att man tappar upp de farliga gaserna från kylskåpen och andra produkter i gasflaskor så att de kan rosta utan att frigöra några farliga ämnen. Lösning 2 Vi har forskat om hur man kan minska utsläppen. Vi har kommit på några lösningar som gör så att utsläppen minskas kraftigt. Ett förminskat vindkraftsverk som laddar ett batteri, fokusera mer på kollektivtrafiken och ett större batteri som vi kan förvara mer kraft. Detta kommer att göra så att utsläppen minskas och miljön blir säkrare. LÖSNING 3 - NYA ENERGIKÄLLOR: Vi har kommit fram till olika lösningar. Vi kom fram till dem genom källor, t.ex. böcker och hemsidor. Vi har kommit fram till att man kan använda vinden som energikälla till att driva fordon. Energidrivna fordon för närproducerade varor. Vi har också kommit fram till att man kan rena saltvattnet som kommer från den smälta isen, och reningsverket ska gå på solenergi. Vi har också läst om solkraft. Man har stora solpaneler som det cirkulerar vatten i. När solens ljus kommer på solpanelerna blir det ånga och ångturbiner sätts på och då blir det el. men på vintern går inte det för att det är för kallt. Då kom vi på att man kan ha de solkraftverken i stora växthus så att det kan vara varmt även på vintern. Lösning 4 till problemet: kollektivtrafik Lösning med att lösa problemet med åk korten och remsorna, är att vi kan lägga in ca 1 % till i skatten för dem som bor i Stockholm så dem kan åka gratis. Då har vi löst problemet i Stockholm, men det är mycket kvar att göra så tänk på vad du gör innan då tar bilen till jobbet istället för cykel tex.
2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Robotens design och programmering: 1=motorn som driver fordonet frammåt. 2=Dator som behöver batteriet,från datorn laddar man in dens uppgift.självaste hjärnan! 3=hjul som ska göra så att roboten kan åka frammåt. Konstruktionen är byggd så att den kan köra frammåt och även göra uppgifter t.ex. hämta något.man kan tillsätta sensorer och extra motorer t.ex. ljus sensorer och mikrofon sensorer. Programmet som man använder på datorn heter NXT och är gjort av Lego mindstorm. Strategi på robotbanan: Vi har ingen speciell strategi men vi har ett längre program som kommer ge mycket poäng om det fungerar. Vi har också några lättare och mindre program för säkra men små poäng. Genom att arbeta med roboten har vi lärt oss att arbeta enkelt, inte ta oss vatten över huvudet. Vi har också lärt oss att man behöver mer tid att jobba med roboten än man tror. Inspirationen har fått från oss själva eftersom vi inte tänkt så mycket på strategin.
3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. I vårat marknadsförings projekt har vi gjort plancher för att marknadsföra våra lösningar. Vi satte upp dem i skolan för att visa vad vi har jobbat med och för att insperera andra att bli mer miljövänliga. Vi har även starta en blogg som heter E-profilen.blogg.se. Där vi skriver om vårt arbete kring FLL och miljöfrågor. Vi har försökt få våra plancher att sticka ut så mycket som möjligt så att folk blir intresserade. Våra plancher har mycket färg och vi presenterar våra lösningar på ett väldigt eget sätt. I montern vill vi få folk intresserade om vad vi har jobbat med och vi kommer även ha små tävlingar.
4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Vi har gjort så att alla har gjort allt och sammarbetat. Med robotarna gick vi iväg i grupper och jobbade med programmeringen så att alla fick prova. Alla grupper valde varsit uppdrag och försökte komma på ett sätt att lösa dem. Vi har jobbat på matten, NO:n och Engelskan. På engelskan har vi jobbat med marknadsföring. PÅ matten har vi jobbat med robotuppdragen och på NO:n så har vi jobbat med forskningen. Med forskningen sp fick vi välja varsit problem att skriva en text om det samt en lösning på problemet. Vid marknadsföringen så satt vi i grupper (andra grupper än med robotarna så att man får jobba med olika människor) och diskuterade hur vi skulle jobba.
1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Källor: SL.se skolvädernätet.se läroboken Boken Kemi Direkt Freonatervinning.se www.skolarbete.nu www.konsumentverket.se www.trafikverket.se Wikipedia.com Läroboken Eon.se Aftonbladet.se Chalmers.se