Barnkonsekvensanalys av nya gårdar på Hillelskolan i kvarteret Riddaren 6 i Stockholm våren 2012 Stockholm 2012-03-06 Barnkonsekvensanalys av nya skolgårdar på Hillelskolan i kvarteret Riddaren 6 i Stockholm våren 2012, Utredare: docent Maria Nordström, Stockholms universitet Illustrationer: HAG arkitekter 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING NYBYGGNAD AV HILLELSKOLANS GÅRDAR BARNKONSEKVENSANALYSENS FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ HILLELSKOLAN BARNKONSEKVENSENS INNEHÅLL: Synpunkter på den planerade nybyggnaden av skolans gårdar från förskolans chef och chefen för skolans och fritidsverksamhetens utomhusaktiviteter Synpunkter från den projekterande landskapsarkitekten och arkitekten Barnens rastaktiviteter under byggtiden DOKUMENT OM SOLBELYSNING OCH TRAFIKBULLER TILLGÄNGLIGHET I MENINGEN TILLTRÄDE TILL OCH FRÅN/UT OCH IN I SKOLBYGGNADEN KOMMENTAR TILL DEN GENOMFÖRDA BARNKONSEKVENSANALYSEN HUR SKAPA BRA GÅRDAR FÖR BARN I TÄT INNERSTADSMILJÖ? KÄLLOR Personer som intervjuats Dokument som studerats Litteraturreferenser 2
SAMMANFATTNING Denna barnkonsekvensanalys kan ses som en del i arbetet med att integrera barnkonventionen i Stockholms stadsplanering. I samband med att innerstaden i Stockholm förtätas och inflyttningen av barnfamiljer ökar, uppmärksammas alltmer kvaliteten på de platser, där barn uppehåller sig. När det gäller skolor finns i Stockholms innerstad sedan gammalt skolverksamhet i lokaler, som från början inte var avsedda för skolverksamhet och där saknar man ofta en plats utomhus särskilt anlagd för rastaktiviteter. Man tar därför ofta i stället i anspråk bostadsgårdar eller utrymmen på allmän parkmark i skolans närhet för rastaktiviteter. Det finns idag friskolor med liknande förhållanden, vilket beror på att Stockholm som kommun inte ställer krav på friskolor att garantera eleverna en skolgård. Barn har emellertid stort behov av plats under sin uppväxt. Att röra sig fritt är en viktig kvalitet i barns uppväxt, vilket förutsätter utrymme. Med tanke på den brist på fria ytor som finns i innerstaden, en brist som håller på att bli allt större, är det viktigt att kompensera bristen på plats och utrymme i möjligaste mån med hög kvalitet på den utemiljö, som finns, och att granska den utifrån barnens intressen och behov. Det är också viktigt att i möjligaste mån göra barn delaktiga i de förändringsprocesser, som påverkar dem i deras vardag. FN:s barnkonvention framhåller betydelsen av barns delaktighet i alla beslut som rör dem. Barnkonsekvensanalyser av förändringar i barns utemiljö är ett instrument att konkret pröva beslut om utemiljön ur barnens perspektiv. Det har hittills gjorts få barnkonsekvensanalyser av utemiljön för barn i tät innerstadsmiljö i Sverige och det finns inget särskilt fastställt sätt att genomföra sådana barnkonsekvensanalyser. Till dess att en praxis för barnkonsekvensanalyser i olika typer av miljöer har utvecklats får den givna konkreta situationen, där man genomför barnkonsekvensanalysen, granskas utifrån de förutsättningar som där finns att ge barn en god vistelse- och uppväxtmiljö. Innerstadsmiljön i Stockholm är en uppväxtmiljö, som skiljer sig från utemiljön i halvcentrala och mer perifera och därmed oftast glesare bebyggda delar av staden. Innerstaden har många positiva kvaliteter för barn, främst kanske möjligheter till olika slags sociala kontakter, men när det gäller den fysiska miljön finns brister och begränsningar, som drabbar barn och främst bland dessa bristen på utrymme. Förutom svårigheter att leka tryggt utomhus uppkommer konflikter, när barn och allmänhet ska samsas om små allmänna ytor. Förutom bristen på tillgång till fria ytor utmärks den fysiska miljön i innerstaden av särskilda trafik-, ljus- och ljudförhållanden. En dålig utemiljö i dessa olika avseenden har negativ inverkan, har det visat sig, på barns skolprestationer. Vi vet också att dålig tillgång på ljus liksom utsatthet, när det gäller buller under uppväxten, påverkar barns hälsa och välbefinnande inte bara under barndomen utan får negativa konsekvenser för individen under hela livet. Det finns med andra ord ett särskilt stort behov i innerstadens täta miljöer att skapa nya bra miljöer där liksom att förbättra de befintliga miljöerna så att de blir bra uppväxtmiljöer för innerstadens barn. Den aktuella barnkonsekvensanalysen gäller en ombyggnad av Hillelskolan på Östermalm i Stockholms innerstad, varvid nya gårdar för barnens rastaktiviteter kommer att byggas. Denna barnkonsekvensanalys granskar planerna för den nya utemiljön för förskole- och skolbarnen på Hillelskolan utifrån samtal med företrädare på Hillelskolan för förskoleverksamheten, skolgårds- och fritidsverksamheten, den övergripande administrationen av barnens skoldag samt med projekterande arkitekt och landskapsarkitekt. Diskussionen om planerna på de nya 3
skolgårdarna har skett utifrån erfarenheter av de befintliga skolgårdarna och har inneburit en belysning av hur utemiljön idag fungerar och kan utgöra ett värdefullt underlag inför diskussionen av den framtida utemiljön. Diskussionen visar tydligt att man måste uppmärksamma de särskilda villkor, som gäller i tät innerstadsmiljö, och förstå hur denna skiljer sig från utemiljön i glesare bebyggd stadsmiljö. Denna barnkonsekvensanalys har genomförts, innan det formella beslutet fattats om nybyggnaden. Den har skett under mycket kort tid, vilket medfört att samtal med skolbarnen inte har kunnat ske bland annat därför att dessa under tiden för barnkonsekvensanalysen befunnit sig på skollov. Den här genomförda barnkonsekvensanalysen bör därför ses som ett första steg mot en mer ingående diskussion av nybyggnadsplanerna för gårdarna och omfatta även skolbarnen. En fördjupad barnkonsekvensanalys kan föra den nu inledda diskussionen vidare. Den projekterande arkitekten, sedan länge väl bekant med Hillelskolan bland annat genom ett tidigare genomfört uppdrag för skolan (den sk terrassgården se nedan) planerar en dokumentation av nybyggnadsarbetet. Ett intresse från skolans och arkitektens sida att följa upp och dokumentera nybyggnaden är ett bra sätt att fortsätta det nu påbörjade arbetet med diskussionen om konsekvenserna av förändringen för Hillelskolans elever. Huvudfrågan som besvaras här gäller: Vilka konsekvenser får planförslaget för de förskoleoch skolbarn som går på Hillelskolan i Stockholm? med följdfrågan, Hur kan planförslaget förbättras för att bättre anpassas efter förskole- och skolbarnens behov? Planförslaget avser fastigheten Riddaren 6 i stadsdelen Östermalm. Det viktigaste resultatet av den genomförda barnkonsekvensanalysen av utemiljön för förskole- och skolbarnen på Hillelskolan gäller konsekvenserna av att utemiljön minskar. Man räknar från projektörens sida med att det kommer bli 6 kvadratmeter/barn med den nya utformningen av utemiljön. Dagens tre olika gårdar reduceras till två. Idag finns en liten gård för förskolan, kallad terrassgården, som kommer försvinna. Den ersätts av en ny gård i anslutning till förskolans nya lokaler. För skolbarnen blir det en ny skolgård. Det är för denna äldre grupp av barn som det minskade utrymmet kommer märkas mest, inte bara för att dessa elever (enligt framtida prognos maximum 200 elever) kommer vara fler än barnen i förskolan (enligt framtida prognos maximum 120 förskolebarn) utan även därför att barn i skolåldern rör sig mer och på ett mera utrymmeskrävande sätt än yngre barn, vilket kommer medföra att ytkrävande spel och rörliga lekar inte kommer kunna äga rum på skolgården. Man kommer reglera tillgången till båda gårdarna genom att begränsa antalet barn, som uppehåller sig där samtidigt, vilket är ett sätt att reducera trängseln och därigenom förebygga konfliker mellan barnen. Detta gör man redan idag och det kommer bli nödvändigt än mer framöver. Frågan om hur stadens närmiljö kommer att användas för skolans rastverksamhet är viktig att diskutera både inom skolan och med staden och Östermalms stadsdelsförvaltning. Redan idag besöker förskolan Humlegårdens parklek och man förutser särskilt under nybyggnadsperioden att skolan kommer att använda närmiljön alltmer för sin rastverksamhet. Detaljerna i innehållet på de planerade gårdarna diskuteras nedan. 4
5
6
NYBYGGNAD AV HILLELSKOLANS GÅRDAR Hillelskolan har idag förskole-, skol- och fritidsverksamhet och utgör även en samlingspunkt för judisk gemenskap, utveckling och tradition med ett utbud av utbildning, kultur, föreningsliv och idrottsaktiviteter. I dagsläget går 127 barn på förskolan och 150 elever i skolan, inklusive förskoleklass och elever till och med klass 6. Upptagningsområdet är stort med elever från cirka 15 olika kommuner med Stockholm som den största kommunen. Hillelskolan har funnits i kvarteret Riddaren sedan 1990. Hillelskolan kommer efter förändringen att ha nya lokaler inom kvarteret. Skolverksamheten kommer bedrivas i de nya lokalerna. Nybyggnaden är uppdelad i en högdel och en lågdel. Högdelen innehåller låg- och mellanstadieskola för ca 200 elever, en förskola för 120 barn och en gymnastiksal. Lågdelen, som ligger närmast Riddargatshuset innehåller matsal med tillhörande storkök som kvällstid kan användas som foajé och serverings-utrymmen, samt en samlingssal (multisal) med flera funktioner som t.ex. föredrag, teater, film, fester, förskole-, skol- och fritidsverksamhet. Lågdelen rymmer också lärarlokaler och en ateljé som kvällstid kan användas för kursverksamhet. Utgångspunkten är en innerstadsskola med kvaliteter som ljusa, rymliga och flexibla skollokaler med närhet till utevistelse. (se vidare Nybyggnad av kulturhus och skola, Underlag till beskrivning för samråd 2012-03-15, Hagarkitekter). I samband med nybyggnaden kommer alltså utemiljön att förändras och två nya gårdar byggas. I denna barnkonsekvensanalys riktas uppmärksamheten främst mot gårdarnas utformning och innehåll men något också mot ljus- och bullerförhållanden samt mot trafikmiljön och den omgivande stadsmiljöns tillgänglighet för barnen och deras föräldrar. BARNKONSEKVENSANALYSENS FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ HILLELSKOLAN På grund av olika omständigheter har denna barnkonsekvensanalys tillkommit med mycket kort varsel och under en tid, då skobarnen har lov från skolan. Detta betyder att skolbarnen inte har kunnat tillfrågas om sina synpunkter på nybyggnadsplanerna och att skolpersonal i stället har fått ge röst åt barnen utifrån deras kännedom om barnen och utifrån deras mångåriga erfarenheter av samvaro utomhus med barnen. På Hillelskolan har tidigare en gård för förskolan byggts om, ett arbete, som genomfördes av den i det nuvarande projektet anlitade arkitekten och den med honom också i detta projekt samarbetande landskapsarkitekten. Som grund för detta tidigare förändringsarbete skedde samtal och diskussioner med skolpersonal och observationer av förskolebarnens lekar genomfördes. Förutom till skolpersonal har nu frågor om arbetet med den nya skolmiljön ställts till den projekterande arkitekten liksom till landskapsarkitekten. Det är resultaten av dessa intervjuer, granskningen av olika dokument inför ombyggnaden samt observationer på platsen av den nu befintliga skolmiljön som utgör grunden för denna barnkonsekvensanalys. 7
BARNKONSEKVENSANALYSENS INNEHÅLL Synpunkter på den planerade nybyggnaden av skolans gårdar från förskolans chef och chefen för skolans och fritidsskolans uteverksamhet Först och främst ska man konstatera att de intervjuade personerna haft kort tid på sig att studera och bli bekanta med planerna på de nya gårdarna. Man har nyligen deltagit i en längre genomgång med den projekterande arkitekten av förslaget på de nya gårdarna men man påpekar att det tar tid att sätta sig in i planerna. Man framhåller också att man inte är van att läsa planer. Man konstaterar att det finns väldigt lite utrymme på de nya skolgårdarna och att denna brist kommer att ge upphov till konfliker. Man funderar på hur man på olika sätt ska hantera situationen och aktualiserar regleringen av antalet barn på gårdarna efter tidsschema, ökad användning av närmiljön utanför skolan liksom gårdarnas utformning och utrustning. Idag omges gårdarna av höga husväggar, som är brandväggar. Med den nya bebyggelsen följer en förtätning som gör att husväggarna blir alltmer påtagliga. En konsekvens av att vara omgivna av höga husväggar är att solbelysning på gården begränsas (se nedan) liksom att det kan uppkomma turbulens av vindar mellan husväggarna, vilket kan göra att utemiljön upplevs som dragig och kall, vilket redan är fallet. När det gäller bristen på solljus framhåller en av de intervjuade personerna att det kan vara en fördel att ha en sval utemiljö på sommaren en varm utemiljö mellan husväggar kan upplevas som obehagligt instängd. Synpunkter på den planerade - övre - gården för förskolan På ritningarna över de nya gårdarna utgör den övre gården förskolans gård. Sammanfattningsvis är man positiv till utformningen av gården för förskolans barn även om man har vissa kritiska synpunkter, av vilka sandlådans storlek framstår som den viktigaste. Begränsa eller ta bort sandlådan. Det är bra att de allra yngsta barnen har direkt utgång till gården från sina lokaler inomhus men man är bekymrad över att det kan bli mycket spring i trapporna från den övre till den nedre gården av förskolans äldre barn och undrar om detta kan motverkas på något sätt. De äldre förskolebarnen kommer att gå ner för trappor för att komma till gården. Utforma trapporna så att de stoppar upp barnens fart ex. genom att dela upp trappan i olika sektioner. Man tycker att det är bra att ett hus, lusthuset, skapas på gården och menar att det kalla fylla flera funktioner för barnen och för personalen. Det kan stimulera äldre förskolebarn att leka rollekar. Vad som uppfattas som särskilt bra med förslaget till gård för förskolan är uppdelningen av gården i olika delar. Barnen behöver röra sig mellan olika platser på gården och ingå i mindre grupper. Ge god plats åt bord och bänkar, där barn och personal kan sitta för måltider utomhus. Se till att man här har goda ljusförhållanden. Tänk på fler sittplatser på flera delar av gården. Skapa gömställen och lägg till balansstockar. 8
9
10
Synpunkter på den planerade nedre - skolgården På ritningarna över de nya gårdarna är den nedre gården skolgården. Sammanfattningsvis uttrycker man också här både positiva och kritiska synpunkter. Den viktigaste kritiken gäller växtligheten, där man förespråkar en väsentlig reduktion eller att man slopar växter helt och hållet. Reducera antalet träd eller ta bort dem. Man efterlyser gömställen för barnen men i övrigt är man huvudsakligen positiv till utformningen och utrustningen. En positiv kvalitet med den nya utemiljön är att man kommer få plana gårdsytor. Den befintliga stora skolgården är idag sluttande och ojämn och därför svår för barnen att utnyttja för spel och rörliga lekar. Ta bort centralt belägna fasta anordning som för poängbasket och för dem till andra platser på skolgården för att skapa så mycket öppna ytor som möjligt. Bra att kunna kombinera olika bollekar kan man det på den nya gården? Studsmatta och hängmatta är populärt. Bra med lika typer av underlag på marken både asfalt, räfflade plattor och annat. Gömställen tycker yngre skolbarn om. Öppna möjligheter för fantasilekar bland de äldre barnen använd exempelvis små stubbar. Sittplatser/sittställen är populära och bra på olika lugnare ställen på gården med bra ljus. Synpunkter från den projekterande landskapsarkitekten Den svåra uppgiften för den projekterande landskapsarkitekten har varit att hitta en design av utemiljön, där barnens olika aktiviteter kan utföras på den mycket begränsade ytan som finns till hands. Det kräver ett nytt sätt att tänka kring plats och design, vilket den anlitade landskapsarkitekten med lång erfarenhet att rita skolgårdar, bekräftar. Han har tidigare anlitats av Hillelskolan för utformningen av terrassgården, vilket innebär att han känner väl till skolans utemiljö. Inför arbetet med de nya gårdarna har han själv inte diskuterat detta med skolan utan med den projekterande arkitekten, som han samarbetat med tidigare. Hans uppdrag har varit att utarbeta en ramhandling för förfrågan för totalentreprenaden. Han framhåller att det behövs mångsidiga lekredskap på trånga ytor och att det är viktigt att utnyttja och förstärka utemiljöns strukturerande delar. Han pekar på betydelsen av att skolan har ett program för skolgården, som kan stimulera skolans personal att artikulera sina erfarenheter och observationer av barns utelekar så att de tillsammans kan hitta bra sätt att hantera olika skolgårdsfrågor. 11
Synpunkter från den projekterande arkitekten Den projekterande arkitekten har haft många möten med ledningen för Hillelskolan om utformningen av skolans lokaler men även diskuterat utemiljön med lärare och annan personal. Ett särskilt möte ordnades för barnkonsekvensanalysdiskussionen av utemiljön, där han gick igenom ritningarna för de nya gårdarna i detalj. Han formulerar målen för planeringen av skolgårdarna på följande sätt: Vi har försökt att tillgodose barnens lek- och rörelsebehov genom: att utnyttja en stor del av den nya bebyggelsens tak till skolgård, att planera gårdsytorna effektivare genom olika markmaterial, gradänger, trappor och bänkar för barnen att kunna sitta på, fler och bättre lekutrustningar för varierande typer av aktiviteter och att även utnyttja de planerade gränderna mellan husen till plats för barnen, där den ena gränden har kvar nivåskillnaden för möjlig kanaåkning vintertid. Slutsatsen man kan dra av hans ambitioner och personalens synpunkter på planerna baserade på deras erfarenheter av barns lek är att en process har inletts. Barnens rastaktiviteter under byggtiden En del av skolans utemiljö kommer vara byggarbetsplats under lång tid. Tillgänglig utemiljö kommer därmed bli mycket begränsad. Frågan om hur barnens utemiljövistelse under byggtiden skall hanteras av skolan diskuteras. Ett sätt att ge barnen rastaktiviteter utomhus under byggtiden kan vara ökad användning av platser i närmiljön parker och annan allmän platsmark - utanför skolan. DOKUMENT OM SOLBELYSNING OCH TRAFIKBULLER Mätning av solbelysningen på gårdarna har genomförts vid fyra tillfällen, den 21 mars / 21 september liksom den 1 maj / 20 augusti, vid varje heltimme från kl 9 till kl 17 och visar betydande skillnader mellan den övre gården (förskolans gård) och den nedre gården (skolgården). Mätningarna den 1 maj/20 augusti visar att gårdarna är som mest solbelysta kl 12 på dagen men att före och efter detta kockslag är gårdarna bara delvis belysta och att mätningarna den 21 mars/21 september visar att det inte finns mycket solljus på den nedre gården (skolgården) mitt på dagen. Den nya skolbyggnaden ligger inne i kvarteret och är relativt skyddat från bullerstörande trafik.en trafikbullerutredning, utförd av ACAD, 2012-02-0, som i första hand studerar de intilliggande projekten, bostäder i Riddaren 5 och kontor i Riddaren 18, visar bl.a. att trafikflödet är 10 gånger högre på Nybrogatan jämfört med Riddargatan och att eventuella störningar från trafikbullret i första hand kommer från Nybrogatan. Bullerutredningen visar att den nedre skolgården, som är exponerad mot Nybrogatan har bullervärden ekvivalent ljudnivå på högst 45 db(a), vilket är god marginal till riktvärdet 55dB(A).Efter samtal med akustikern bör eventuella stomljud från tunnelbanan under kvarteret följas upp i samband med grundläggningen av skolbyggnaden. 12
TILLGÄNGLIGHET I MENINGEN TILLTRÄDE TILL OCH FRÅN/UT OCH IN I SKOLBYGGNADEN Tillgängligheten från Riddargatan in i skolbyggnaden för skolbarn och föräldrar ställer skolpersonalen sig undrande inför. Hur frågan om trafiken på Riddargatan ska hanteras har de intervjuade representanterna för skolans uteverksamhet inte klart för sig. Man befarar trafikstockning, särskilt när skolbarnen ska lämnas på morgonen. Detta är också en fråga att diskutera med Östermalms stadsdelsförvaltning och med trafikplanerare. KOMMENTAR TILL GENOMFÖRANDET AV BARNKONSEKVENS- ANALYSEN Som påpekats har denna barnkonsekvensanalys genomförts snabbt. De invändiga lokalerna har diskuterats inom skolan men inte lika mycket utemiljön. Med denna barnkonsekvensanalys finns ett underlag att fortsätta diskussionen. Nedanstående värdefulla synpunkter på miljöer för barn i tät innerstadsmiljö har lämnats av de intervjuade personerna på Hillelskolan för fortsatt diskussion om de framtida gårdarna på Hillelskolan. Dessa synpunkter torde vara relevanta också för gårdar för barn i liknande täta innerstadsmiljöer. HUR SKAPA BRA GÅRDAR FÖR BARN I TÄT INNERSTADSMILJÖ? De intervjuade personerna har många års erfarenheter av lek utomhus med förskole- och skolbarn. De sammanfattar i följande punkter vad de uppfattar som viktigt att tänka på vid planeringen av gårdar för barn i tät innerstadsmiljö: Skapa fria ytor undvik stora fasta lekredskap Man betonar vikten av att det görs stora ansträngningar att skapa möjligheter för barn att röra sig så fritt som möjligt utomhus, dvs. att man ser till att det finns fria ytor. Stora ytkrävande lekredskap på små gårdar bör undvikas. Lekredskap bör placeras så smidigt som möjligt med hänsyn till hur barn rör sig. Barn i olika åldrar rör sig olika mycket och på olika sätt. Begränsa växtligheten Växter på små innerstadsgårdar utsätts för stora påfrestningar inte bara beroende på svåra växtbetingelser utan också på barns lekar. Det är naturligt att små barn använder blad, pinnar och grenar från befintliga buskar och träd till sina olika lekar, vilket medför att växtligheten blir hårt brandskattad och har svårt att överleva. Blad från höga träd och buskar ger ett halt underlag på marken, när de faller på hösten. För äldre skolbarns bollekar blir våta löv på marken ett hinder för intensivt rörliga lekar och en halkorsak. 13
Växtlighet på skolgårdar i innerstadsmiljöer uppfattas som uttryck för vuxnas önsketänkande än hänsyn till barns beteenden och lekar. De intervjuade personernas inställning till växtlighet på skolgårdar i innerstadsmiljö ska inte uppfattas som negativ utan som en realistisk bedömning av det öde som ofta drabbar växtlighet på små trånga ytor, där barn vistas. Om man önskar gröna inslag på en innerstadsskolgård kan lösa smala planeringslådor utmed väggarna var bra. Begränsa löst material Likaväl som växtlighet hala blad på hösten medför problem påpekar intervjupersonerna att sand och lös jord utgör ett problem, när man har brist på plats. Särskilt små barn tycker mycket om att leka med löst material, vilket medför att barnen gräver i och bär runt jord och sand, vilket tillsammans med eftersatt underhåll och dålig renhållning på gårdarna gör att andra lekar försvåras och att det inte är skönt att vistas där. Vid varm väderlek dammar sand. Tänk tredimensionellt Vi måste tänka tredimensionellt, säger man och menar att utsmyckning av husväggar i en innerstadsmiljö kan stimulera barns fantasi, samt möjliggöra klätterställningar och andra lekredskap direkt på husväggarna. Intervjupersonerna framhåller att det är stora skillnader på barns behov från förskoleålder till och med årskurs 6 det åldersspann som Hillelskolan bedriver verksamhet för. Yngre barn är i behov av att ha nära till sina lärare medan äldre barn klarar sig bra på egen hand. De intervjuade personerna sammanfattar de viktigaste verksamheter som förskolebarnen och skolbarnen gillar så här: förskolebarn vill vara ute och kunna klättra, springa, rutscha och cykla. skolbarn vill spela boll, leka fantasilekar (inklusive äventyrslekar och att kunna gömma sig), balansera 14
Källor Personer som intervjuats Projekterande arkitekt och landskapsarkitekt samt personal på Hillelskolan Dokument som anlitats Nybyggnad av kulturhus och skola, Underlag till beskrivning för samråd, (Hagarkitekter). 2012-02-15 Solstudie av skolgårdarna (Vera arkitekter) Trafikbullerutredning kv. Riddaren 5, 6 och 18, ACAD Acoustic Consulting and Design, Stockholm 2012-02-01 Litteraturreferenser: Barnkonsekvensanalyser några aktuella exempel i Stockholm Barn i Lindhagen. Stadsutvecklingsområdet Lindhagen på nordvästra Kungsholmen ur ett barnperspektiv, mars 2008, Stockholms stad, pm Barnkonsekvensanalys för Hjorthagen, september 2008, Stockholms stads exploateringskontor, pm Barnkonsekvensanalys för fastigheterna Skolfilmen 1, Ljudspalten 3 och Örby 4:1, oktober 2008, Stockholms stads exploateringskontor, pm Barnkonsekvensanalys för Annedal och Mariehäll, januari 2009, Stockholms stads exploateringskontor, pm Övriga litteraturreferenser Att känna sin stad barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö (2001), M. Lundström & M. Nordström (red.), Stadsmiljörådet Barnkonsekvensanalys. Barn och unga i focus 1.0, Göteborgs stad, bygga och bo, stadsplanering, www.goteborg.se 2011 15
Barnperspektivet i planeringen. Stadsbyggnadskontorets interna guide om implementeringen av handlingsprogrammet En god stad för barnet, Stockholms stadsbyggnadskontor 2007 Björklid, P. (2005), Ut och lek men var?, Locus 2/2005 Björklid, P. & M. Nordström (2009), När kommer barnen in i stadsplaneringen? Miljöforskning nr 1, 2009 Bonnefoy, B. & Strömsted, A. (2006), The well-being of children in playgrounds: the impact of density and design, 19th IAPS Conference, 2006, pm Bygg barnsäkert i byggnader, på tomter och i utemiljön, Boverket 2011 Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & A. Ekman (1997), Ute på dagis, Stad&Land-rapport 145, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp Hallgren, Sara (2005), Skola utan skolgård om barnens plats i staden, c-uppsats, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Lidbrink, J. (2010), Skolgårdar i stadsmiljö. Utformning, nybyggnationer och utrustning. Studie av fem skolgårdar inom Stockholms stad, pm, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, juni 2010 Lindblad, B. (1993), Skolgården barnens frirum. Studie av en skolgårdsmiljö betraktad ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, forskningsrapport SB:58, Statens Institut för Byggnadsforskning, Gävle Lindholm, G. (1995), Skolgården vuxnas bilder barnens miljö. Stad&Land-rapport 129, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp Nilheim, J. (1999), Kan ni gå ut och leka? Barns utomhusmiljö i Stockholms nybyggda innerstad, Kungliga Tekniska Högskolan Nordström, M. (2005), Platsintressets skiftande innebörder för barn under uppväxten, Svensk miljöpsykologi, red. M. Johansson & M. Küller, Studentlitteratur: Lund Nordström, M. & Lagercrantz, I. (2005), Lekutredning. Hur elever på Aspuddens skolgård i Liljeholmen, Stockholm, använder sin skolgård. Redogörelse utifrån observationer av yngre elevers aktiviteter och deras egna markeringar på en karta över skolans utemiljö i oktober 2005, pm, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Nordström, M. (2004, rev. 2008), Observationer av 12 år gamla skolbarn på två innerstadsskolor I Stockholm med och utan skolgård, 2008 pm, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Nordström, M. (2010), Children s Views on Child-friendly Environments in Different Geographical, Cultural and Social Neighbourhoods, Urban Studies 47 (3), March 2010 16
Saracco, S. & L. Strandlund (2007), Barnfamiljer i innerstan. Planeringsideal och verklighet, c-uppsats, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Sociotophandboken: Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan, rapport SBK 2003:2, Stockholms stad Stockholms miljöprogram 2012-2015, Stockholms stad Stockholms Parkprogram. Handlingsprogrammet 2005-2009 för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur, Stockholms stad, Markkontoret, juni 2006 Ståhle, A. & T. Nordström (2007), Barns tillgång till lekområden. Analyser av faktiskt gångavstånd från bostäder, förskolor och grundskolor i Stockholms stad, Miljöförvaltningen, Stockholms stad 17