Barnkonsekvensanalys av ny utemiljö för eleverna på Hillelskolan i Stockholm våren 2013

Transkript

1 Barnkonsekvensanalys av ny utemiljö för eleverna på Hillelskolan i Stockholm våren 2013 Stockholm Barnkonsekvensanalys av ny utemiljö för eleverna på Hillelskolan i Stockholm våren 2013 Utredare: Maria Nordström, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet 1

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUNDEN TILL BARNKONSEKVENSANALYSEN HILLELSKOLAN I KVARTERET RIDDAREN BARNENS RASTAKTIVITETER UNDER OMBYGGNADSTIDEN GÅRDAR PÅ TAK SKOLGÅRDEN FÖRSKOLEGÅRDEN SMAL GRÄND ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ TAK SOM PLATS FÖR BARNS UTEVISTELSE SYNPUNKTER FRÅN LÄRARE OCH PERSONAL PÅ HILLELSKOLAN PÅ EN GOD UTEMILJÖ FÖR BARN REFERENSER 2

3 SAMMANFATTNING Planerna på ombyggnad av Hillelskolan i kvarteret Riddaren 6 på Östermalm i Stockholm har reviderats och ersatts med nya Den barnkonsekvensanalys, som gjordes av planerna från 2012, gäller inte längre. Den barnkonsekvensanalys, som presenteras här, gäller de planer som är aktuella Barnkonsekvensanalysen gäller konsekvenserna för barn av den planerade ombyggnaden av Hillelskolan i Stockholms innerstad, varvid nya gårdar för barnens rastaktiviteter kommer att byggas och ersätta de befintliga. I den tidigare barnkonsekvensanalysen redovisades diskussioner med lärare och fritidsledare på skolan om hur de befintliga vistelseytorna för rastverksamheten fungerade liksom också dessa lärares och fritidsledares synpunkter på den då föreslagna ombyggnaden. Diskussionen visade tydligt att man måste uppmärksamma de särskilda villkor, som gäller för skolrastverksamhet i tät innerstadsmiljö, och förstå hur denna skiljer sig från skolrastverksamhet i glesare bebyggd stadsmiljö. På grund av begränsade ytor för rastverksamhet i skolan, tar skolan i anspråk utemiljön i skolans närhet. I denna barnkonsekvensanalys riktas uppmärksamheten mot gårdarnas storlek, deras placering på tak, deras utformning och innehåll, trafikmiljön och den omgivande stadsmiljöns betydelse för elevernas rastaktiviteter. Huvudfrågan som besvaras här gäller: Vilka konsekvenser får planförslaget för de förskoleoch skolbarn som går på Hillelskolan i Stockholm? med följdfrågan, Hur kan planförslaget förbättras för att bättre anpassas efter förskole- och skolbarnens behov? Utemiljön på skolan kommer att minska Det viktigaste resultatet av en granskning av planerna på ny utemiljö för förskole- och skolbarnen på Hillelskolan är att utemiljön minskar. Man räknar från projektörens sida med att det kommer bli 7 kvadratmeter/barn med den nya utformningen av skolgårdsmiljön och räknar då in den smala gränd, som kommer finnas kring skolbyggnaden. Denna gränd kommer dock knappast kunna användas för vanlig rastaktivitet (se vidare nedan). Dagens tre gårdar reduceras till två och dessa kommer att placeras på tak. Utevistelsen kommer att ske på tak För förskole- och skolbarnen blir de nya skolgårdsutrymmena på tak. Det minskade utrymmet jämfört med idag kommer främst drabba de äldre eleverna inte bara därför att dessa elever (enligt prognosen 2012 om maximum 200 elever) kommer vara fler än barnen i förskolan (enligt prognosen 2012 om maximum 120 förskolebarn) utan även därför att äldre barn rör sig på ett mera utrymmeskrävande sätt än yngre barn. Ytkrävande spel och rörliga lekar kommer inte som idag kunna äga rum på skolgården. Man uppger från skolan att man kommer reglera elevernas tillgång till gårdarna genom att begränsa antalet barn, som får uppehålla sig där samtidigt, vilket är ett vanligt sätt att reducera trängsel och förebygga konfliker mellan skolbarn på små uteplatser på förskolor och skolor. Trafikproblem att lämna barn med bil vid skolan 3

4 Frågan om hur eleverna på Hillelskolan säkert och tryggt kan ta sig till och från skolan är viktig att uppmärksamma. Hillelskolans nya skolentré kommer som idag vara från den bilfria passagen/brandgatan vid Nybrogatan. Denna passage/ brandgata innebär en trygg miljö och är tillräckligt rymlig för att kunna klara av den anstormning av elever och föräldrar, som sker när de kommer till fots till skolbyggnaden på morgonen och hem på eftermiddagen. För de elever som skjutsas i bil till skolan är situationen mer komplicerad. Billämning vid skolor är ett känt trafikproblem. Bilarna kommer att ha en angörings/avlastningsplats på Riddargatan, som är en smal gata med biltrafik och med en smal trottoar. Frågan är hur denna plats ska kunna rymma bilar, som stannar när eleverna ska stiga ur bilarna, utan att farlig trängseln eller risk för skador uppstår. Här saknas förslag på en välutformad och rymlig plats (eventuellt med någon anordning på Styckjunkargatan) liksom redovisningen av fungerande rutiner för lämningen av eleverna på Riddargatan. Att många av eleverna på Hillelskolan kommer till skolan i bil beror bla på att eleverna kommer från ett stort upptagningsområde (se vidare nedan). Ökat utnyttjande av den närliggande stadsmiljön Eftersom platsen för eleverna utomhus på skolan kommer att minska kommer elever och lärare allt mer använda skolans närmiljö, dvs. den fysiska miljön utanför skolan såsom parker och grönområden i närheten, och ta denna miljö i anspråk för sina rastaktiviteter. Utifrån denna situation framstår närmiljön i staden som en del av skolans miljö, vilket också vore bra att redovisa som en del av planförslaget. BAKGRUNDEN TILL BARNKONSEKVENSANALYSEN Inflyttningen av barnfamiljer ökar kraftigt idag i Stockholm och antalet barnfamiljer i innerstaden ökar snabbt. Stadsmiljön förtätas samtidigt starkt och ny bebyggelse uppförs i stor skala, varvid fria ytor försvinner från stadsmiljön. Det är barn som i första hand drabbas när fria ytor försvinner från utemiljön. Med tanke på bristen på fria ytor i innerstaden, en brist som alltså tilltar, är det viktigt att försöka kompensera bristen på plats och utrymme i möjligaste mån med hög kvalitet på den utemiljö, som finns, och att granska den utifrån barns intressen och behov. Innerstadsmiljön i Stockholm skiljer sig från utemiljön i stadens halvcentrala och mer perifera och därmed oftast glest bebyggda delar. Innerstaden har många positiva kvaliteter för barn, främst kanske möjligheterna till olika slags sociala kontakter, men när det gäller den fysiska miljön finns påtagliga brister och begränsningar. Främst bland dessa är bristen på utrymme. Barn har stort behov av plats under sin uppväxt. Att röra sig fritt är en viktig kvalitet i barns uppväxt, vilket förutsätter utrymme. Konflikter uppkommer, när barn och allmänhet ska samsas om små allmänna ytor i den offentliga miljön, vilket sker när utrymmen, som traditionellt har reserverats för barns aktiviteter som skolgårdar, lekplatser och bollplaner, tas i anspråk för bebyggelse. Till följd av den förtätning som nu sker i Stockholm ser vi alltfler exempel på sådana konfliker. Förutom bristen på fria ytor utmärks den fysiska miljön i innerstaden av särskilda trafik-, ljus- och ljudförhållanden. En dålig utemiljö i dessa olika avseenden har negativ inverkan, har det visat sig, på barns skolprestationer. Vi vet också att dålig tillgång på ljus liksom utsatthet, när det gäller buller och utsläpp i luften från trafiken, påverkar barns hälsa och välbefinnande inte bara under barndomen utan får långsiktigt negativa konsekvenser för individerna. 4

5 Barnkonsekvensanalys är ett instrument att analysera utemiljöns kvalitet för barn i planer och att föreslå eventuella åtgärder för att förbättra utemiljön för barnen i planerna i syfte att värna om god kvalitet i vad som ska bli barnens utemiljö. Barnkonsekvensanalyser av planer följs sällan upp, dvs. utvärderingar av genomförda förändringar görs sällan, varför det saknas dokumentation och kunskap om vilka miljökvaliteterna faktiskt blir för barnen (Strandlund & Saracco 2012). Centrala delar av svenska städer håller på att bli nya uppväxtmiljöer för barn. Uppföljningar och utvärderingar av aktuella stadsbyggnadsprojekt vore en värdefull källa till kunskap om dessa nya uppväxtmiljöers värde för barn och unga. Uppväxtmiljön är individens utvecklingsmiljö, som påverkar individens hela liv ur hälsosynpunkt såväl som individens värderingar av vad en god miljö är. Barndomens miljöupplevelser har stor betydelse för vuxnas värderingar av vad som är en god uppväxtmiljö, enligt forskningen. HILLELSKOLAN I KVARTERET RIDDAREN Hillelskolan har idag förskole-, skol- och fritidsverksamhet och utgör även en samlingspunkt för judisk gemenskap, utveckling och tradition med ett utbud av utbildning, kultur, föreningsliv och idrottsaktiviteter. Under skolåret gick 127 barn i förskolan och 150 elever i skolan, inklusive förskoleklass och elever till och med klass 6. Upptagningsområdet är stort med elever från cirka 15 olika kommuner med Stockholm som den största kommunen. Hillelskolan har funnits i kvarteret Riddaren sedan Hillelskolan kommer efter förändringen att ha nya lokaler inom kvarteret. Skolverksamheten kommer bedrivas i de nya lokalerna. I samband med nybyggnaden kommer utemiljön att förändras och nya skolgårdar på tak byggas. BARNENS RASTAKTIVITETER UNDER OMBYGGNADSTIDEN Ombyggnaden av Hillelskolan beräknas ta två år. En del av skolans utemiljö kommer vara byggarbetsplats under stor del av denna tid. Vid tiden för den här barnkonsekvensanalysen söker Hillelskolan genom projektledaren för ombyggnaden på skolan, Sanna Heyman, efter utemiljö i skolans närhet, där rastaktiviteter ska kunna bedrivas. Kvaliteten och storleken på denna utemiljö är viktiga särskilt med tanke på att två år i ett barns liv är en lång och utvecklingsmässigt sett händelserik tid. GÅRDAR PÅ TAK Det aktuella planförslaget innebär att man ersätter allt gårdsutrymme på mark med gårdsutrymme på tak. Allt oftare tas tak på byggnader i anspråk för verksamheter av olika slag i trånga miljöer, där tillgången till mark saknas eller är mycket begränsad. En snabb förfrågan i Sverige och internationellt om studier av rastverksamhet på tak visar att det är svårt att finna sådana men frågan diskuteras livligt. En relevant skrift i frågan är en granskning av terrasser på tak i centrala Oslo genomförd av Norsk Form (Isdahl 2007, se vidare nedan). 5

6 Man påpekar på olika håll att uteplatser på tak är en företeelse som blir allt vanligare men också att den inte är okomplicerad. Enligt uppgift ska skolgårdar på tak inte alltid fungerat så bra och därför ha stängts. Den generella meningen bland pedagoger och skolgårdsplanerare/designers är att för små barn kan uteplatser på tak fungera förutsatt att man garanterat säkerheten och byggnadens/takets tekniska kvaliteter men att för äldre barn är vistelseytor på tak begränsande. Växtlighet, ibland bedömd som en viktig kvalitet för vistelsen utomhus för barn, är svår att etablera på tak, särskilt när det gäller större växter och träd. Vuxnas oro för att barn ska klättra upp på staket och andra avgränsningar kring taken kan medföra att barn på ett skolgårdstak blir mera övervakade av lärare än barn på skolgårdar på mark och att deras fysiska rörlighet begränsas av lärarna av detta skäl förutom av den givna skolgårdsytan. På Hillelskolan kommer finnas en nedre skolgård och en övre förskolegård. Den nedre skolgården på 1080 kvm ska rymma rastverksamheten för skolans elever. Förskolegården, som omfattar 325 kvm, avsedd för förskolans elever, är förtjänstfullt avskild från skolgården genom att den är belägen bakom byggnadens stora trapphus, vilket skapar en lugn miljö för förskolebarnen. Förskolebarnen kan via trappor dock ta sig ner på skolgården, när skolgården är ledig för dem att använda. Det blir alltså möjligt för eleverna att röra sig mellan skolgårdarna. SKOLGÅRDEN Skolbarnen kommer ut på skolgården genom dörrar på två sidor i skolbyggnadens trapphus. Skolbarnens klass- och grupprum ligger två trappor ned i skolbyggnaden. Idag finns markerat på planen för skolgården att den ska beläggas med gummibeläggning, vilket ger ett mjukt underlag för barnen att gå och springa på. Man har angett öppna ytor för bollspel och markerat plats för pingisbord liksom sittgradänger längs skolgårdens sidor. Mitt i skolgården finns ett relativt stort ljusintag, som ska ge ljus i våningarna nedanför i byggnaden. Skolgårdens yta är liten. Detta gör att den måste planeras noga och användas av inte alltför stora grupper av barn samtidigt för att inte trängsel och stress ska uppstå. Det blir viktigt att noga ta reda på vilka slags bollspel som kan ske här eller om bollspel bäst bedrivs i parker eller på grönområden i staden utanför skolområdet där det finns större ytor att tillgå. När det gäller bollspel är räckenas/avgränsningarnas höjd kring skolgården viktig för att bollarna inte ska försvinna utanför skolgården, vilket är vanligt vid bollekar på tak. Sittplatser på skolgården i form av gradänger är en enkel och bra anordning som kan användas på olika sätt i olika lekar förutom som sittplats för enstaka eller fler barn samtidigt. Frågan är hur det stora ljusintaget (i glas?) ska ansluta på skolgården och ifall det kommer utgöra en lekyta för barnen eller om det kommer bli en yta som blir upphöjd upp från markplanet på skolgården. I det senare fallet innebär det en begränsning och minskning av skolgårdens yta. FÖRSKOLEGÅRDEN 6

7 Förskolans lokaler är belägna på våningsplanet under takgårdarna, vilket betyder att de har nära till sin skolgård. Förskolebarnen kommer ut på skolgården genom dörrar på två sidor i trapphuset. På planen för förskolegården är markerat en sandlåda och plats för klätterlek och gungdjur. Klättra och gunga är vad förskolebarn ofta tycker om att göra liksom att gräva i sand men frågan är hur praktiskt det är att ha löst material på denna lilla yta (se vidare nedan). En fråga som är viktig för båda takgårdarna är hur räckena/avgränsningarna runt gårdarna ska göras. De måste göras säkert men de kan också göras så att de erbjuder barnen utrymmen att sitta på och/eller använda på något sätt. SMAL GRÄND Kring skolbyggnaden kommer finnas en gränd på sammanlagt 860 kvm. Det är genom denna gränd som de bilburna skoleleverna kommer att gå från Riddargatan till skolbyggnaden. Huruvida denna smala gränd kan användas som annat än transportsträcka är osäkert. Möjligen kan elever promenera här under raster, något som man sett att äldre flickor ofta gör på skolraster. ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ TAK SOM PLATS FÖR BARNS UTEVISTELSE Inför den fortsatta planeringen av Hillelskolans skolgårdar kan det vara värdefullt att uppmärksamma några synpunkter på takterrasser som plats för barns utevistelse som förmedlas i skriften På taket, i gården, i parken. Kvalitetskriterier for uterom i tett by (Isdahl 2007). Denna skrift är en aktuell genomgång av utomhusplatser på tak. Skriften beskriver ett antal nybyggda takterrasser i Oslos innerstad. Den sammanfattar kvaliteter av intresse för planerna på takgårdar på Hillelskolan. Tak som plats för utevistelse för barn - positiva kvaliteter Tak som plats för utevistelse erbjuder ofta väsentligt bättre utsikt och sol liksom vanligtvis mindre oljud och bättre luftkvalitet än jämförbara innerstadsgårdar på mark. De erbjuder trygghet mot åverkan utifrån och man slipper riskerna för farlig trafik på närbelägna gator. Man kontrollerar användningen av och tillgången till gårdarna. Tak som plats för utevistelse för barn - negativa kvaliteter Ytan är begränsad. Lugna lekar och aktiviteter passar därför bäst. För små barn och tonåringar kan utevistelse på tak erbjuda lugn och platser att dra sig tillbaka på. För skolbarn med behov av att röra sig mycket, springa och spela bollekar är tak inte bra. Platser på tak kan inte ersätta utrymmen på mark, i parker och grönområden men utgöra komplement till dessa. Det är vanligtvis inte lätt att etablera större växter på tak. Utrymning vid brand kan bli komplicerad. Avrinning av regnvatten måste ordnas noga. 7

8 SYNPUNKTER FRÅN LÄRARE OCH PERSONAL PÅ HILLELSKOLAN PÅ EN GOD UTEMILJÖ FÖR BARN I barnkonsekvensanalysen från 2012 av den tidigare planerade ombyggnaden intervjuades lärare och personal om sina erfarenheter av uterastaktiviteter bland barnen på Hillelskolan och tillfrågades om sina synpunkter på viktiga skolgårdskvaliteter. De intervjuade personerna, med många års erfarenheter av lek utomhus med förskole- och skolbarn, sammanfattade i följande punkter vad de uppfattade som viktigt att tänka på vid planeringen av gårdar för barn i tät innerstadsmiljö. Skapa fria ytor undvik stora fasta lekredskap Man betonar vikten av att det görs stora ansträngningar att skapa möjligheter för barn att röra sig så fritt som möjligt utomhus, dvs. att man ser till att det finns fria ytor. Stora ytkrävande lekredskap på små gårdar bör undvikas. Lekredskap bör placeras så smidigt som möjligt med hänsyn till hur barn rör sig. Barn i olika åldrar rör sig olika mycket och på olika sätt. Begränsa växtligheten Växter på små innerstadsgårdar utsätts för stora påfrestningar inte bara beroende på svåra växtbetingelser utan också på barns lekar. Det är naturligt att små barn använder blad, pinnar och grenar från befintliga buskar och träd till sina olika lekar, vilket medför att växtligheten blir hårt brandskattad och har svårt att överleva. Blad från höga träd och buskar ger ett halt underlag på marken, när de faller på hösten. För äldre skolbarns bollekar blir våta löv på marken ett hinder för intensivt rörliga lekar och en halkorsak. Växtlighet på skolgårdar i innerstadsmiljöer uppfattas som uttryck för vuxnas önsketänkande än hänsyn till barns beteenden och lekar. De intervjuade personernas inställning till växtlighet på skolgårdar i innerstadsmiljö ska inte uppfattas som negativ utan som en realistisk bedömning av det öde som ofta drabbar växtlighet på små trånga ytor, där barn vistas. Om man önskar gröna inslag på en innerstadsskolgård kan lösa smala planeringslådor utmed väggarna var bra. Begränsa löst material Likaväl som växtlighet hala blad på hösten medför problem påpekar intervjupersonerna att sand och lös jord utgör ett problem, när man har brist på plats. Särskilt små barn tycker mycket om att leka med löst material, vilket medför att barnen gräver i och bär runt jord och sand, vilket tillsammans med eftersatt underhåll och dålig renhållning på gårdarna gör att andra lekar försvåras och att det inte är skönt att vistas där. Vid varm väderlek dammar sand. Tänk tredimensionellt 8

9 Vi måste tänka tredimensionellt, säger man och menar att utsmyckning av husväggar i en innerstadsmiljö kan stimulera barns fantasi, samt möjliggöra klätterställningar och andra lekredskap direkt på husväggarna. Intervjupersonerna framhöll de stora skillnaderna på barns behov från förskoleålder till och med årskurs 6 det åldersspann som Hillelskolan bedriver verksamhet för. Yngre barn är i behov av att ha nära till sina lärare medan äldre barn klarar sig bra på egen hand. De intervjuade personerna sammanfattar vad förskolebarn och skolbarn gillar att göra på följande sätt: förskolebarn vill vara ute och kunna klättra, springa, rutscha och cykla. skolbarn vill spela boll, leka fantasilekar (inklusive äventyrslekar och att kunna gömma sig), balansera Inför det fortsatta arbetet med barnens utemiljöer på Hillelskolan kan lärarnas och personalens tidigare lämnade synpunkter vara värdefulla att ta till vara och reflektera över. Den här barnkonsekvensanalysen har skett på kort tid, vilket medfört att samtal med skolbarnen och nya samtal med lärare och personal inte har kunnat föras. Barnkonsekvensanalysen bör ses som ett underlag för en ingående diskussion av nybyggnadsplanerna för ny utemiljö på skolbarnen på Hillelskolan och omfatta lärare och skolbarn liksom föräldrar. 9

10 Referenser Personer som intervjuats 2012 och 2013 Projekterande arkitekt, landskapsarkitekt, lärare och personal på Hillelskolan och Stiftelsen Judaica i Stockholm Dokument som anlitats Planritningar (Hagarkitekter 2013) Litteraturreferenser Barnkonsekvensanalyser några aktuella exempel i Stockholm Barn i Lindhagen. Stadsutvecklingsområdet Lindhagen på nordvästra Kungsholmen ur ett barnperspektiv, mars 2008, Stockholms stad, pm Barnkonsekvensanalys för Hjorthagen, september 2008, Stockholms stads exploateringskontor, pm Barnkonsekvensanalys för fastigheterna Skolfilmen 1, Ljudspalten 3 och Örby 4:1, oktober 2008, Stockholms stads exploateringskontor, pm Barnkonsekvensanalys för Annedal och Mariehäll, januari 2009, Stockholms stads exploateringskontor, pm Övrig litteratur Att känna sin stad barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö (2001), M. Lundström & M. Nordström (red.), Stadsmiljörådet Barnkonsekvensanalys. Barn och unga i focus 1.0, Göteborgs stad, bygga och bo, stadsplanering, Barnperspektivet i planeringen. Stadsbyggnadskontorets interna guide om implementeringen av handlingsprogrammet En god stad för barnet, Stockholms stadsbyggnadskontor 2007 Björklid, P. (2005), Ut och lek men var?, Locus 2/

11 Björklid, P. & M. Nordström (2009), När kommer barnen in i stadsplaneringen? Miljöforskning nr 1, 2009 Bonnefoy, B. & Strömsted, A. (2006), The well-being of children in playgrounds: the impact of density and design, 19th IAPS Conference, 2006, pm Bygg barnsäkert i byggnader, på tomter och i utemiljön, Boverket 2011 Hallgren, Sara (2005), Skola utan skolgård om barnens plats i staden, c-uppsats, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Isdahl, B. (2007), På taket, i gården, i parken. Kvalitetskriterier for uterom i tett by. En rapport från Norsk Form og Husbanken, Oslo 2007 Lidbrink, J. (2010), Skolgårdar i stadsmiljö. Utformning, nybyggnationer och utrustning. Studie av fem skolgårdar inom Stockholms stad, pm, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, juni 2010 Lindblad, B. (1993), Skolgården barnens frirum. Studie av en skolgårdsmiljö betraktad ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, forskningsrapport SB:58, Statens Institut för Byggnadsforskning, Gävle Lindholm, G. (1995), Skolgården vuxnas bilder barnens miljö. Stad&Land-rapport 129, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp Nilheim, J. (1999), Kan ni gå ut och leka? Barns utomhusmiljö i Stockholms nybyggda innerstad, Kungliga Tekniska Högskolan Nordström, M. (2005), Platsintressets skiftande innebörder för barn under uppväxten, Svensk miljöpsykologi, red. M. Johansson & M. Küller, Studentlitteratur: Lund Nordström, M. & Lagercrantz, I. (2005), Lekutredning. Hur elever på Aspuddens skolgård i Liljeholmen, Stockholm, använder sin skolgård. Redogörelse utifrån observationer av yngre elevers aktiviteter och deras egna markeringar på en karta över skolans utemiljö i oktober 2005, pm, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Nordström, M. (2004, rev. 2008), Observationer av 12 år gamla skolbarn på två innerstadsskolor i Stockholm med och utan skolgård, 2008 pm, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Nordström, M. (2010), Children s Views on Child-friendly Environments in Different Geographical, Cultural and Social Neighbourhoods, Urban Studies 47 (3), March 2010 Nordström, M. (2012), Barnfamiljerna blir allt fler i Stockholm, Movium Magasin 4, 2012 Nordström, M. (2012), Hur leker barnen i Hongkong? Movium Magasin 4, 2012 Nordström, M. (2012), Ingen kan kräva att någon gör en barnkonsekvensanalys, Movium Magasin 4,

12 Saracco, S. & L. Strandlund (2007), Barnfamiljer i innerstan. Planeringsideal och verklighet, c-uppsats, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Sociotophandboken: Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan, rapport SBK 2003:2, Stockholms stad Stockholms miljöprogram , Stockholms stad Strandlund, L. & S. Saracco (2012), Barnkonsekvensanalyser hyllvärmare eller faktiska trafiksäkerhetsåtgärder för barn? Movium Magasin 4, 2012 Ståhle, A. & T. Nordström (2007), Barns tillgång till lekområden. Analyser av faktiskt gångavstånd från bostäder, förskolor och grundskolor i Stockholms stad, Miljöförvaltningen, Stockholms stad 12