SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER Bil. 1

Relevanta dokument
SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Minnesanteckningar från genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 5 nov 2014

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Revisionsrapport

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2014/19

Uppföljande revision,

Miljöenheten besvarar denna avvikelse

Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

1. Miljömål för område Forskning och forskarutbildning

Uppföljning - Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling, Institutionen för Biomedicin

Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs Universitet, Sven Lovén centrum för marina vetensk),

Ledningens genomgång 25 jan 2011

Underlag för beslut om projektanslag

Omcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.

Handlingsplan Analys av miljömålsutfall

Intern miljörevision av Sahlgrenska akademin

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Datum Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD10 Redovisande dokument 5 6

Miljömål och handlingsplan för Sahlgrenska akademin

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Rapport från efterrevision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Uprättad av SA s miljöråd

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Revision,

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Uppföljning och miljörevision

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Revision, Göteborgs Universitet,

Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Fakulteternas rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Uppföljning och miljörevision

Institution Medicin arbetar med att integrera aktivitetslistan för miljö och hållbarhetsarbetet i institutionens verksamhetsplan.

Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10).

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

SAHLGRENSKA AKADEMIN IGÅR. IDAG. IMORGON? VAD HÄNDER? VARFÖR? OCH HUR PÅVERKAR DET MIG?

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

Revision, Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga fakulteten Ullika Lundgren

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Miljörevisionsrapport Dnr M 2014/10


Checklista för miljöledningssystemet vid institutionen för odontologi.

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

(Typ: S = Större avvikelse, M = Mindre avvikelse)

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2015/8

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Fakulteternas rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr M 2014/15

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Göteborgs universitet Sid 1 (12) Miljörevisionsrapport Dnr M 2016/9

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2016/10

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Högskolan i Halmstad Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport

Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt förbättringsmöjligheter enligt följande:

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Att dokumentera miljöledningsarbetet

Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt förbättringsmöjligheter enligt följande:

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet

Elisabet Ahlberg, dekanus, ordförande Ann-Christin Thor, fakultetsdirektör Ullika Lundgren, fakultetens miljösamordnare

Göteborgs universitet Sid 1 (8) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

REVISIONSRAPPORT Datum

Fastighets- och Serviceenheten Upprättad av: Maritha Svensson Beslutad FSledningsgrupp Dnr: V2015/660 Gäller för år: 2016

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Företaget planerar för förbättringar inom området mål och därtill hörande handlingsplaner

Revision,

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001:

KOPIA TILL DATUM BETECKNING SIDA RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

INTERN MILJÖREVISION PÅ SAHLGRENSKA AKADEMIN 24, 26 OCH DEN 27:E NOVEMBER 2015

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Rutin för intern miljörevision

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD12 Redovisande dokument 5 7

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

RK 6.2 Organisation och ansvar

Maria Höijer är ny miljösamordnare för Kulturvård i Göteborg men hade ingen möjlighet att medverka i dagens möte.

Att dokumentera miljöledningsarbetet

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Transkript:

Bil. 1 Göteborgs Universitet 2016-04-05 1(7) LSt1 Klassni Mindre SS-EN ISO 14001:2004[4.3.3] Observation: Idag ska GUs mål brytas ned i aktivitetslistor. Av dessa är inga beskrivna med vad som ska uppnås, när aktiviteten ska vara så att säga godkänd. Ort: en av aktiviteter blir då svår att följa på GU nivå och på fakultetsnivå/institutionsnivå. Verksamheten behöver förtydliga hur målen ska nås.. Detta är en avvikelse därför att: Tydligare styrning av övergripande mål och detaljerade mål behövs. Se ovan, sista meningen. Frågan har behandlats på miljörådet 27 maj 2014. Alla miljösamordnare har fått i uppdrag att med miljöorganisationen se över miljömålen vid resp institution (motsv.). Målen skall i möjligaste mån vara mätbara eller kunna besvaras med Ja/Nej. Förändringarna gås igenom på miljöråden i aug/sept 2014. Samtliga inst. har lämnat in en aktivitetslista till miljöenheten 2014-08-29 och de är även samlade hos Rita. Klart 2014-10-01 LSt2 Klassni Mindre SS-EN ISO 14001:2004[4.4.1] Göteborg (Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen, Universitetsbyggnaden Vasaparken) Organisationen för Campusorganisationen behöver beskrivas tydligare. Vid vissa fakulteter så är miljöfunktionen/kontaktpersonen knuten till fakulteternas miljöråd, vid vissa är det inte så. Miljörepresentant för Campus, Sahlgrenska akademien så har det funnits en representant i miljörådet, idag är det inte tydligt om det ska finnas en sådan fastän behovet av dethar lyfts i miljörådet.. Aktivitetslista för campusorganisationen är otydlig som aktivitetslistan finns på serviceenheten. Frågan är om den listan gäller för hela campusorganisationen. För den gemensamma förvaltningen så är det inte beskrivet någon handlingsplan/aktivitetslista för målen. Här råder viss osäkerhets om det ska finnas någon på den nivån. Detta är en avvikelse därför att: Otydlighet för beskrivning av organisation, roller och ansvar. Se sista meningen ovan. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg skriftligen SP Box 857 501 15 Borås Västeråsen Brinellgatan 4 504 62 Borås 010-516 50 00 033-13 55 02 info@sp.se godkänt annat.

Göteborgs Universitet 2016-04-05 2(7) Beträffande meningen ovan Miljörepresentant var tidigare med i miljörådet på SA så gäller att en sådan är idag adjungerad till miljörådet. Campus-organisationens miljöorganisation ses över på GU centralt för att minska missuppfattningar i framtiden. Carina Fägersten, tf chef för Campus Medicinareberget efter Göran Lyckemark ingår sedan augusti i miljörådet och ersätter Göran Lyckemark. Göran Lyckemark är dock kvar, eftersom han har hand om fastigheterna. Ort: Uppföljni Uppföljnig: LSt3 Klassni Mindre Göteborg (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Blå stråket 5) Observation: I kulvert medicinarberget så hittade i avfallsrummet en dunk med okänt innehåll av kemikalier. Den är märkt med etanol men innehållet är inte etanol. Detta är en avvikelse därför att: otydlig verksamhetsstyrning Bristande hänsyn till gällande regler för kemikalie-märkning. Kommentar adress-angivelse: felaktig ort -angivelse på aktuell dunk med kemikalier skall vara; miljörum i servicehuset (Medicinaregatan 1 (OBS ej SU)). Det är ytterst sällan som omärkta kemikalier lämnas i miljörummet. För att ytterligare minska den typen av slarv/ misstag kommuniceras regler om kemikaliehantering i alla institutioners miljögrupper. Händelsen anses som mycket ovanlig. Det har diskuterats i miljörådet och kommunicerats ut till aktuella inst. som nyttjar aktuellt avfallsrum. Bernt Johansson, Campuscerivice ansvarig för avfallsrummet, meddelar att det fungerar u.a. Klart 2014-10-17. Vissa institutioner har introduceringsmaterial som delas ut till nytillkomna (ex.vis har Inst. för neurovetenskap o. fysiologi foldrar för Introduktioner av nyanställda och Hantering av farligt o risk-avfall. Bil. 2 Wellcome to CBR. Bil.3,Handeling chemical and hazardouse waste. LSt4 Klassni Mindre Observation: På EBM. Här finns en dunk märkt HPLC, detta är en metod och dunken ska märkas med kem vilken koncentration så det går att spåra ett säkerhetsdatablad till dunken. Detta är en avvikelse därför att: Otydlig verksamhetsstyrning.

Göteborgs Universitet 2016-04-05 3(7) Bristande hänsyn till gällande regler för kemikalie-märkning. en är åtgärdad, innehållsmärkning och avlämnare är registrerade på dunk och flaska. Frågan om kemikaliemärkning har behandlats på miljörådet 27 maj 2014. Alla miljösamordnare har fått i uppdrag att med miljöorganisationen vid resp institution (motsv.) återaktualisera kraven på märkning av kemikalier. Inst. för neurovet. och fysiologi Inst. har en guide för den här typen av avfall. Alla som arbetar i verksamhet får information om märkning av kemikalier och avfall. LSt5 Klassni Mindre Observation: EBM. Inventering för 2013 kunde inte visas i KLARA. Detta är en avvikelse därför att: Inventering saknas Eftersökning i KLARA visar på att fullständig lista för EBM redovisas för 2013. Se länk: https://vgrgu.port.se/alphaquest/app_gu/pcmain.cfm?old=true&verkid=1&filen=.. /AQklara/klara_frameBH.cfm&currentModule=klara LSt6 Klassni Mindre SS-EN ISO 14001:2004[4.5.3] Observation:Det finns inget tydlig sammanställning, uppföljning och analys av avvikelser på fakulteten. er som hamnar på SU som är skrivna av GU anställda är svåra att följa. e som är skrivet av Wallenberglabb för flera år sedan är inte avklarad. Detta är en avvikelse därför att: Rutiner för avvikelser behöver förbättras. Avsaknad av gemensamt avvikelsehanteringssystem vid GU. Miljörådet har ett internt avvikelsehanteringssystem till dess att GUs gemensamma system är infört. GU har sedan i höstas infört ett gemensamt avvikelsehanteringsystem, GURIA som nu är på prov. SA s interna avvikelshanteringsystem är fortfarande igång. Få avvikelser inkommer dock. Bil.2

Göteborgs Universitet 2016-04-05 4(7) LSt7 Klassni Mindre SS-EN ISO 14001:2004[4.5.4] Observation:På lundbergslaboratoriet instutionen för kliniska vetenskaper så är aktivitetslistan inte fastställd av prefekten. Detta är en avvikelse därför att: Utvärdering av miljömål inte gjord. Se ovan. Utvärderingen är nu utförd och utlagd på hemsidan. Kontrollerad 2014-10-17 LSt8 Klassni Förbättringsmöjligheter SS-EN ISO 14001:2004[4.4.2] För introduktion av nyanställda så kan det vara bra att ha en gemensam introduktion där miljöfrågor kan tas upp. För studenter på Sahlgrenska akademin finns det redan en sådan, en liknande för nyanställda kan vara en fördel. Det kan underlätta för instutionernas introduktionsprogram.

Göteborgs Universitet 2016-04-05 5(7) Frågan om miljöintroduktion har behandlats på miljörådet 27 maj 2014. Varje nyanställd får en introduktion vid resp institution. Eftersom ansvaret även för miljöfrågor i högre grad än tidigare är lagt på institutionerna är det naturligt att varje nyanställd också får miljöintroduktion vid inst. Alla miljösamordnare har fått i uppdrag att med miljöorganisationen vid resp institution (motsv.) diskutera och utarbeta en rutin för hur man bäst skall introducera nyanställda i miljöfrågor. Det står varje inst fritt att kräva/förorda att nyanställda deltar i den miljöundervisning som ges till nyantagna studenter. Inst. för Biomedicin De har anskaffat ett ventilerat spritskåp i källarutrymmet för att minska förvaringen av sprit vid varje våning. De har etablerat rutinen för att introducera nyanställda i miljöfrågor genom att ha en ansvarig person i varje grupp som visar och läser våra rutiner. De nyanställda skriver på i en lista när han/hon förstår och ansvarar att följa rutinen. CF-EBM Nyanställda får information via en introduktion och på APT om GU s miljöledningssystem, plus källsorteringsrutiner och övriga avfallsrutiner. Hyresgäster d.v.s forskargrupper som hyr lab. på EBM, får i samband med att de söker access till EBM en introduktion som även innehåller regler och bestämmelser om Miljöledningssystemet. Varje forskargrupp har en lab. ansvarig person och denna har ett ansvar att se till att alla medarbetare märker upp kemikalieavfall på rätt sätt. Allt avfall som produceras på EBM läggs i avfallsrummet, vilket medför att en kontrollfunktion finns när avfallet skickas iväg. Inst. för vårdvetenskap och fysiologi De har en introduktion för nyanställda halvdag varje termin där hållbar utveckling finns med. De går igenom materialet på hemsidan bl.a vilka som ingår i miljörådsgruppen, källsorteringsguider och aktivitetslistan. Märkning av kemikalieavfall är inte aktuellt för denna inst. Inst. för neurovet. och fys. Informationsmat. I form av en handledning, plus en informationsfolder för hantering av farligt och riskavfall, delas ut, alternativt visas var det går att finna på nätet till nytillkomna medarbetare. Alla sektioner har dock inte denna rutin. Inst. för Odontologi Inst. för Medicin Ort: LSt9 Klassni Förbättringsmöjligheter SS-EN ISO 14001:2004[4.4.3] Göteborg (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Blå stråket 5)

Göteborgs Universitet 2016-04-05 6(7) För flera instutioner på SA så är det önskvärt med mer samarbete med SU kring miljö och säkerhet. Gu delar oftast lokaler med SU och samverkan behövs. Det är beskrivet som mål och i riktlinjer men har inte lyckats. Det kan vara önskvärt att se på vilka nivåer, vilka frågor som ska samverkas kring. Samarbete med SU har inte prioriterats. Miljösamordnare Rita Grandér har initierat samarbete med SUs miljöorganisation. Första mötet är den 10 juni 2014. 3 möten har ägt rum med SU. Första mötet den 10 juni skedde tillsammans med miljörådet. vg se miljörådets minnesanteckningar från juni. Medverkande från SU, Johanna Knape och.. Andra mötet den september handlade om att lokalisera de gemensamma områdena med tanke på revisioner. Klara Niklasson SU,.SU, Rita Grandér SA och Marianne Dalbro GU. Tredje mötet september handlade om att dra upp riktlinjer för gemensamma miljörep.möten mellan SU och SA för att dels utbyta erfarenheter. Ett första möte är planerat till vt 2015.Riktlinjer för innehåll tas fram efter nyår. Medverkande Johanna Knape och Rita Grandér LSt10 Klassni Förbättringsmöjligheter Gäller medicinarberget. I avfallsrum så är riskavfallslådor skrivna med spritpenna, det kan vara bra att styra verksamheten att använda de avsedda klisterlapparna. Bristande rutin vad gäller kontroll/beställning av etiketter. Campusservice skall mera regelbundet kontrollera att det finns etiketter och vid behov placera ut ytterligare klisteretiketter i avfalls-rum. Kontrollerat med Bernt Johansson, Campusservice 20141017. Han går nu mer regelbundet och kontrollerar och uppger nu att det fungerar bra. LSt11 Klassni Förbättringsmöjligheter

Göteborgs Universitet 2016-04-05 7(7) EBM: Vid besök på djurlabb, avfallsrummet. Så står en stor kvävgastank och läcker. Säkerhetsrutiner behöver följas och till de se över eventuellt resursslöseri. Naturligt och kontrollerat utflöde via säkerhetsventil. Tanken nyligen påfylld och efter transport till det aktuella rummet sker denna tryckutjämning. Efterföljande kontroller visar på att täthet och funktion är korrekt LSt12 Klassni Förbättringsmöjligheter SS-EN ISO 14001:2004[4.5.2] Besök på EBM så är det otydligt hur länge riskavafalls lådorna får förvaras. Vissa lådor var datum från 4 april och då har de stått längre än en vecka som revision var den 28 april i ett vanligt avfallsrum på instutionerna/enheten. Enheten kan läsa på lagföretckningen för att söka informationen Förundran finns över vad avvikelsen avser. Det enda vi kan tolka som relevant är att det på en lastpall i rummet finns kartonger med en gul etikett som varit daterad från den dag som kartongen och etiketten placerades på pallen. Rutinen är nu ändrad till att datum anges den dag kartongen sluts och deklareras för hämtning. Det finns inga lagkrav för hur länge riskavfall får förvaras innan tranport (samtal med HA-recycling). Avfallet i rummet räknas till konventionellt avfall. Men då det kan innehålla rester av GMO,har GU tagit beslutet att detta skall avhysas som riskavfall.