Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet: var går gränsen för mänsklig kunskap, om det finns en gräns? Finns det olika slags kunskap - a priori och a posteriori kunskap? Var går gränsen mellan dem? Metodproblemet: hur får vi kunskap? Finns det en eller flera metoder? Det skeptiska problemet: är kunskap möjligt? Kunskapens värde. Slide 3 Propositionell kunskap Den klassiska analysen: Kalle vet att p om och endast om (nödvändiga och tillräckliga villkor) 1. Kalle tror att p. 2. P är sant. 3. Kalle har god skäl för p. Analys, dvs. begreppsanalys Nödvändiga och tillräckliga villkor
Slide 4 Skepticism Skepticism = kunskap är omöjligt Bara intressant om argument anförs för att kunskap är omöjligt Terminologi: - Global och lokal skepticism - Argument för skepticism som träffar kunskap men inte rättfärdigad tro/ som träffar kunskap och rättfärdigad tro. - Argument som visar att vi inte kan förstå. Slide 5 Skeptiska argument som visar att vi inte kan ha kunskap om yttervärlden Descartes argument Brains in Vats The argument from error Humes skeptiska argument Vad är problemet: den skeptiska slutsatsen: kunskap om yttervärlden är omöjlig Slutsaten är kontraintuitiv dvs. ingen någon vill acceptera. Samtidigt nås slutsatsen via premisser som vi knappast kan förneka: de är inte avhängiga av någon speciell teori om vad kunskap om yttervärlden är. Slide 6 Descartes skeptiska argument: Metodologisk skepticism: Descartes anser att kunskap är möjligt. 1) Våra sinnesintryck bedrar oss ibland. 2) Drömargumentet: det har hänt att sinnesintrycken i det som jag vet är en dröm är kvalitativt identiska med de sinnesintryck jag har i vaket tillstånd: Jag kan inte skilja dröm från verklighet vid dessa tillfällen. Alltså jag kan inte veta att jag inte drömmer. - Tankeexperimentet används i The Matrix. 3) Den onde demonen: Jag vet fortfarande att matematiken är sann. Det kan finnas en ond demon som lurar mig. Jag vet inte det heller.
Slide 7 Argument 1: Brains in Vats Hjärnor i näringslösning 1) Du vet inte att du inte är en hjärna i ett kar. (Dina sinnes intryck är kvalitativt identiska om du är en hjärna i ett kar eller om du har en kropp.) 2) Antag att du hävdar att du vet att du sitter i en föreläsningssal. 3) Du vet att om du sitter i en föreläsningssal vet du att du inte är en hjärna i ett kar. (premiss) 4) Du vet inte att du inte är en hjärna i ett kar. (premiss) 5) Alltså: Du vet inte att du sitter i en föreläsningssal (slutsats) - Upprepa argumentet med allt du hävdar att du vet. Slide 8 Argumentets struktur P = du är en hjärna i ett kar Q= du sitter i en föreläsningssal Modus tollens: Om A så B Icke B Alltså icke A Logiskt härledning: Om premisserna är sanna då är det omöjligt att slutsatsen skulle kunna vara falsk. Test: antag att slutsatsen är falsk: då får man en motsägelse Icke a vet att icke p Om a vet att q så a vet att icke p. Icke a vet att q The principle of closure under entailment: Om man vet att p och p implicerar q, då vet man att q. Slide 9 Samma argument med rättfärdigad tro 1) Du är inte rättfärdigad att tro du inte är en hjärna i ett kar. (Dina sinnes intryck är kvalitativt identiska om du är en hjärna i ett kar eller om du har en kropp.) 2) Antag att du hävdar att du är rättfärdigad i tron att du sitter i en föreläsningssal. 3) Om du är rättfärdigad i att tro att om du sitter i en föreläsningssal då är du rättfärdigad i att tro att du inte är en hjärna i ett kar. 4) Du är inte rättfärdigad i att tro att du inte är en hjärna i ett kar. 5) Allså: du är inte rättfärdigad i att tro du du sitter i en föreläsningssal. - Upprepa argumentet med allt du hävdar att du är rättfärdiga i att tro.
Slide 10 Argumentet kan generaliseras Andra medvetande: hur vet jag att andra människor har medvetandetillstånd som liknar mitt medvetandetillstånd? De kanske är robotar? Dåtid: hur vet jag att dåtiden existera? Jag har ju bara tillgång till mina minnen av dåtida händelser? Jorden kanske började existera för en sekund sedan? Framtid: Hur vet jag att det kommer att finnas en framtid? Slide 11 The argument from error = argumentet från misstag Antag att Kalle hävdade i går att det kommer att regna på eftermiddagen. Kalle hade dock fel han misstog sig. Kalle hävdar idag att det kommer att regna på eftermiddagen skälen för hans hävdande är desamma idag som igår. Om han hävdar idag att han vet att det kommer att regna på eftermiddagen då måste han hålla fast vid att han visste i går att det skulle regna på eftermiddagen. Om han går med på att han inte visste att det skulle regna igår kan han inte hävda att han vet att det skall regna idag på eftermiddagen. Slide 12 Humes skeptiska argument Hur vet jag att min cykel står utanför D-huset? Genom någon induktiv slutledning från det jag observerat. Jag kan bara veta att min cykel står utanför D-huset om det finns anledning att tro att min sinneserfarenhet gör påståendet sannolikt. Jag har bara anledning att tro att min sinneserfarenhet gör påståendet sannolikt om det i allmänhet gäller att händelser som jag inte observerat liknar händelser som jag observerat. Men vi har ingen anledning att tro att händelser som vi observerat liknar händelser som vi inte observerat. 1) Det är inte analytiskt eller nödvändigt sant: dvs. det är inte motsägelse fullt att förneka att händelser som vi observerat liknar händelser vi inte observerat. 2) Ingen erfarenhet kan ge stöd för det.
Slide 13 Vad spelar det för roll om den skeptiska slutsatsen är riktig eller inte? Det finns en skillnad mellan de två fallen; vi är hjärnor i ett kar och vi är inte hjärnor i ett kar. Men det är ingen observerbar skillnad. Det finns evidensöverskridande sanningar realism Det finns ingen skillnad mellan de två fallen. Pga att skillnaden inte är observerbar. Det finns inga evidensöverskridande sanningar. Anti-realism Anti-realism en teori om förståelse (Dummet): att förstå en sats är att veta vilken situation som rättfärdigar att vi tror att satsen är sann. Alltså om det inte finns rättfärdigad tro finns det ingen förståelse. Slide 14 Ett annat slags skeptiskt argument: Agrippas trilemma Förutsättning: kunskaps måste ges en förklaring. A påstår att p. - Antingen ger A uttryck för en åsikt eller att han vet att p. - Om det senare är fallet då måste A rättfärdiga p. - Om A rättfärdigar p med q. - Antingen är q en åsikt eller så är q kunskap. - Om q är kunskap måste A rättfärdiga q. - Detta kan upprepas. Tre alternativ: 1) En oändlig regression. 2) Sluta rättfärdiga kunskapsanspråken. 3) cirkel. Problemet har normalt antagits vara regressionen: en ond regression. Slide 15 Regressionen är ond eftersom inget kunskapsanspråk kan någonsin rättfärdigas om man inte går igenom en oändlig regression av rättfärdiganden av det. - Det antika problemet: hur skiljer man kunskap från åsikter. - Aristoteles lösning: kunskap går ytterst tillbaka på något som är själv-evident.
Slide 16 Hur allvarligt är Arippas trilemma? Att kunskap är något annat än tro kan knappast förnekas. Att kunskap måste rättfärdigas kan inte heller förnekas Argumentet förutsätter inte någon speciell teori om rättfärdigande. Alltså argumentet förutsätter endast sådant som vi kan acceptera som intuitioner. Slide 17 lösningar Onda oändliga regressioner är inget alternativ. Finna trosföreställningar som inte behöver rättfärdigas: fundamentism. Cirkularitet är ok: koherentism.