2015-11-30 Frölundaskolan Bräckes plan mot diskriminering och kränkande behandling december 2015- december 2016 Frölundaskolan Bräcke ska skall sträva efter att vara en trygg men samtidigt utmanande plats där eleverna får möjlighet att lära, delta, uppleva, känna sig respekterade och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Denna plan beskriver skolans arbete för att skapa trivsel. Den beskriver också hur vi arbetar mot kränkningar och diskriminering. En kränkning kan vara att säga elaka ord, retas, knuffas eller att frysa ut någon. Enligt skollagen är det förbjudet för barn och vuxna att kränka någon elev på skolan. Diskriminering är när skolan behandlar en elev orättvist och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för skolans personal att diskriminera en elev. Denna plan gäller Frölundaskolan Bräcke och Frölundaskolan Bräckes fritidshem 2015-01-01 till 2016-01-01. Vi på skolan vill gärna att du som elev och vårdnadshavare är engagerad i vårt arbete. Berätta gärna för oss vad du tycker om skolan och ge oss tips på hur vi kan göra skolan tryggare och trevligare. Kontakta din mentor!
Främjande insatser för att skapa trivsel Alla elever ska kunna göra sin röst hörd, även de elever som inte har så lätt att uttrycka sig. Skolan arbetar därför med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Skolan erbjuder till exempel tecken som stöd, bliss och olika former av bildstöd. Verksamheten har kommunikationsträning i grupper där elever kan träna just sitt kommunikationssätt tillsammans med andra och knyta viktiga band med kamrater. Det finns också möjlighet för elever från andra skolor att delta i kommunikationsträning en dag i veckan. Alla elever ska kunna vara delaktiga och växa som människor. Varje elev har utifrån sina förutsättningar alltid tillgång till sitt eget schema, vilket ger en känsla av sammanhang och en möjlighet att påverka sin skoldag. Varje elev kan också få egna uppdrag under skoldagen som är till nytta för hela skolan. Det stärker självkänslan. Alla elever ska ha kul och ha kompisar. Relationerna mellan eleverna stärks genom att personalen anordnar roliga och lärorika aktiviteter mellan två eller flera elever såsom tjej- och killgrupp, brottning, pratgrupp, spela spel och biljard. Personalen använder det sociogram som görs varje år för att gruppera eleverna och anordna lämpliga aktiviteter. Skolan har dessutom ett antal återkommande traditioner för att skapa gemenskap och kontakter över klassgränserna. Exempel på aktiviteter är Nobelveckan, friluftsdagar med gemensamma aktiviteter som t.ex. Vasaloppet, gemensamma läsårsstarter och avslutningar. En annan aktivitet som skapar gemenskap är skolans odlings- och sinnesträdgård. Symboliska aktiviteter för enskilda elever såsom att fira födelsedagar sker på samma sätt för alla elever. 2
Kartläggning av elevernas trygghet och trivsel Trygghetsvandringar I augusti 2015 genomfördes trygghetsvandringar för att undersöka om det fanns platser i skolan där eleverna känner sig otrygga. Några klasser har gått/åkt runt på skolans område, i några klasser har personalen pratat med eleverna om olika platser på skolan och i ett par klasser så har personalen bedömt elevernas trygghet. Otrygga platser har markerats på en karta. Vandringarna visade följande: De flesta elever är trygga på skolans område. Ett fåtal elever blir oroliga när andra elever från Frölundaskolans grundskola är högljudda, springer och sparkar bollar. Detta gäller främst på tre platser: i trapphuset mellan fritids och skolan, i bamba och på vilobritsarna längs med fönstren. Sociogram Personalen har i september 2015 gjort sociogram för att kartlägga positiva och negativa relationer mellan elever och för att kunna planera aktiviteter som stärker och förbättrar. Sociogrammen visade följande: Alla elever har minst en social relation med en annan elev Ett fåtal elever har mycket svaga relationer med andra elever Det finns ett fåtal relationer som är problematiska. Några elever behöver sociala kontakter med flera andra elever, medan andra är nöjda med en social kontakt. Det finns flera relationer som är bra och som med medvetna aktiviteter kan växa sig ännu starkare. Personalen behöver skapa medvetna aktiviteter som stärker relationer mellan eleverna. Personalen måste ta ett steg tillbaka i aktiviteterna så att eleverna har varandra i fokus. 3
Frågor om trivsel på utvecklingssamtalet Bliss-symbol för prata/säga I september 2015 har pedagogerna haft utvecklingssamtal med alla elever och vårdnadshavare. Där ställde lärarna frågor till elever och vårdnadshavare om trivsel. Några elever har svarat själva, några har fått hjälp av sina föräldrar och för några så har föräldrarna bedömt barnens trivsel och svarar för sina barn. Samtalen visade följande: Eleverna hade med något undantag svarat positivt på frågorna, d.v.s. elevernas trygghet och trivsel tycks vara god. Från elevhåll framkom att vi bör komplettera med två frågor och att frågorna ska ställas både hemma och i skolan. Personalen har diskuterat risker Personalen har diskuterat vikten av att utarbeta ett gemensamt verktyg (handlingsplan) för att säkerställa likvärdigt bemötande och arbetsformer i dilemmasituationer som t.ex. utåtagerande beteende Stress riskerar att leda till kränkningar, t.ex. om en elev visar ett utåtagerande beteende. Samtalen visade följande: En manual ska utarbetas som stöd för mentorerna för att säkerställa att det utförs likvärdigt i klasserna. Den ska ligga under Dokument i personalrummet på HJT under fliken IUP. Behov av regelbunden handledning om hur man bemöter ett Enkät om utåtagerande trivsel beteende. Våren 2015 har eleverna svarat på frågor om trivsel. De har ringat in glada, halvglada eller ledsna gubbar. Några elever har fyllt i själva, några har fått hjälp av sina föräldrar och för några så har föräldrarna bedömt barnens trivsel och fyllt i enkäten. 4
Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningarna I kartläggningarna uppmärksammade vi två problem som vi behöver åtgärda. Ansvariga för varje aktivitet står inom parentes. Problem ett Trygghetsvandringarna visade att ett fåtal elever blir oroliga när elever från Frölundaskolans grundskola är högljudda, springer och sparkar bollar. Detta gäller främst tre platser: trapphuset mellan fritids och skolan, i bamba och vid britsarna vid fönstren. Mål Alla elever ska känna sig trygga bland andra elever. Åtgärder En elev ska tillsammans med en vuxen vara med i Frölundaskolan/Frölundaskolan Bräckes gemensamma matråd. (elevrådsansvarig) Dialog med Frölundaskolan om gemensamma regler i bamba. (rektor) Prata med Frölundaskolans rektorer för att skapa former för samarbete mellan lärare när det gäller lunchtiden. (rektor) Eleverna ska få tydligare val var de vill vila för att undvika platser som känns oroliga. (mentor/assistent) Undersöka möjligheterna att ljuddämpa trapphuset (rektor). Gemensam träff vid starten av läsåret för att under trivsamma och trygga former träffa nya kamrater och personal. (pedagogerna). Utvärdering Se tidplan. 5
Problem två Sociogrammet visade att ett fåtal elever har problematiska relationer med varandra. Mål Eleverna ska kunna hantera och förändra problematiska relationer Åtgärder Anordna positiva aktiviteter mellan eleverna så att tryggheten ökar. (pedagoger och assistenter) Lära eleverna att säga stopp. (pedagoger och assistenter) Arbeta extra med att utveckla de aktuella elevernas kommunikationsförmåga (pedagoger och assistenter). Utvärdering Se tidsplan. 6
Vem gör vad i skolans likabehandlingsarbete? Personalen ansvarar för att skapa en trygg miljö för eleverna. Eleverna har genomfört trygghetsvandringar, fyllt i trygghetsenkäter och berättat på utvecklingssamtalen hur de trivs på skolan. Vårdnadshavarna har berättat på utvecklingssamtalen hur de upplever att eleverna trivs på skolan. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att likabehandlingsarbetet beskrivs i denna planen och att arbetet utvärderas. Likabehandlingsgruppen består av fyra personal från skolan och rektorer. Vart vänder du dig om en elev blir kränkt eller diskriminerad? Elever och föräldrar kan kontakta sin mentor eller någon annan i personalen eller till rektorn för att göra en anmälan om eleven upplevt sig kränkt. Den personal som tar emot anmälan ansvarar för att göra en utredning eller be rektor utse någon annan att göra en utredning. Rutin när en kränkning eller diskriminering skett Obs vid misstanke om att barnet far illa i hemmet gäller särskilda regler för anmälan till Individ- och familjeomsorg. Personal som får kännedom om en kränkning ska se till att de själva eller någon annan ansvarig personal utreder situationen genom samtal med berörda. Utredningen ska dokumenteras på blankett som finns på Hjärntorget. Vid akuta situationer ska personalen genast ingripa och samtala med de berörda eleverna på plats utifrån skolans förhållningssätt. När den akuta situationen stoppats ska elevens mentor meddelas. Personalen ska anmäla kränkningen till rektorn som i sin tur anmäler kränkningen till huvudmannen. Vårdnadshavare ska informeras. Om händelsen bedöms som allvarlig anordnar ansvarig personal ett möte med den utsatte samt vårdnadshavare. Mötet ska ske i enskilt rum. Det skall vara två av skolans/fritidshemmens personal närvarande. Syftet med mötet är att få mer information av elev/vårdnadshavare/personal. Den utsatte skall få stöd och försäkran om att utsattheten skall upphöra. Arbetet ska dokumenteras och skrivas under. Uppföljningsmöten ska bokas. Möten ska snarast anordnas med utsättande elev samt vårdnadshavare. Två av skolans/fritidshemmens personal ska vara närvarande. Budskapet om att stoppa utsattheten skall bli framfört med allvar och tyngd och klara besked ska ges om att det kommer att bli konsekvenser om kränkningen inte upphör. Beslutade åtgärder ska dokumenteras och skrivas under. Uppföljningsmöten ska bokas. 7
Åtgärder för att kränkningen inte ska upprepas och att alla inblandade elever får stöd även efter att kränkningen upphört ska planeras och dokumenteras. Tidigast efter fyra veckor får fallet avskrivas. Vid avskrivning av ärendet informeras vårdnadshavarna genom telefonsamtal. Beslutet ska dokumenteras. Om kränkningarna fortsätter kallar rektor vårdnadshavare och elever som utsätter, till ännu ett möte och upprättar en ny plan för åtgärder. Dokumentation i likabehandlingsarbetet Utredning och åtgärder kring varje fall av kränkning ska dokumenteras och sparas i PMO. Dokumentation av trygghetsvandringarna ska lämnas till likabehandlingsgruppen som förvarar dessa i ett låst skåp. Sociogrammet och beskrivning av aktiviteterna ska lämnas till likabehandlingsgruppen och som förvara dessa i ett låst skåp. Varje lärare får sedan ett arbetsmaterial på aktiviteterna som är formulerat på ett sådant sätt att de kan förvaras lättillgängligt. Vårdnadshavarna informeras om aktiviteter som gäller deras barn. Tidplan för likabehandlingsarbetet varje år Februari: trivselfrågorna i IUP:n Mars: en sammanställning med uppföljning av åtgärderna av sociogrammet och trygghetsvandringen. Mars: En sammanställning av resultaten från trivselfrågorna i IUP:n. Juni/augusti: förra årets likabehandlingsarbete utvärderas. September: Utvecklingssamtal med uppföljning av trivselfrågor. September: ny likabehandlingsplan börjar skrivas. Oktober: sociogram görs och främjande insatser planeras. Oktober: trygghetsvandringar görs och åtgärder planeras. Oktober: utkast på likabehandlingsplan diskuteras med all personal. November: ny likabehandlingsplan är klar. Utvärdering av insatserna läsåret 2014/2015 Klassamlingarna har fungerat bra och ska fortsätta. 8
Elevhälsoteamets arbete fungerar bra men behöver bli mer främjande och förebyggande. Vi tror att detta kommer att bli bättre nu när vi har gjort flera kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel som vi kan arbeta med; trygghetsvandring, sociogram, trivselenkät och utvecklingssamtal Elevrådets möten en gång per termin har fungerat bra, men behöver hållas oftare. Skolan funderade på att starta ett brukarråd för föräldrar, men det visade sig att det saknas intresse från föräldrarna och personalen gör bedömningen att skolan är så pass liten att föräldramötena kan fylla den funktionen. Trivselfrågorna i IUP:n till eleverna genomfördes inte. Den ska genomföras inför ny likabehandlingsplan, vilket också gjorts och resultaten finns med i denna likabehandlingsplan. Enkäten till vårdnadshavarna om hur deras barn trivs på skolan har bara delvis genomförts. Vi beslutar istället att genomföra trivselenkäten till eleverna som beskrivs i punkten ovan (som föräldrarna ibland svarar på beroende på elevens förmåga) och även dialogen om trivsel på utvecklingssamtalet. Detta har gjorts och resultaten finns med i denna likabehandlingsplan. Resultatet av de kartläggningar av trivsel och trygghet som vi gör måste spridas till all personal på skolan. Skytteskolans arbete med sociogram var bra och ska användas av vår nya sammanslagna skola. Ansvarig för denna plan är rektor Ann Dierks och rektor Ulrika Verner I likabehandlingsgruppen ingår: Maria Andersson, Carina Strandäng, Håkan Söderlind, Agneta Wickenberg, Ann Dierks och Ulrika Hasselblad Verner 9