Frölundaskolan Bräckes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Rev Frölundaskolan Bräckes plan mot diskriminering och kränkande behandling Frölundaskolan Bräcke skall sträva efter att vara en trygg men samtidigt utmanande plats där eleverna får möjlighet att lära, delta, uppleva, känna sig respekterade och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Denna plan beskriver skolans arbete för att skapa trivsel. Den beskriver också hur vi arbetar mot kränkningar och diskriminering. En kränkning kan vara att säga elaka ord, retas, knuffas eller att frysa ut någon. Enligt skollagen är det förbjudet för barn och vuxna att kränka någon elev på skolan. Diskriminering är när skolan behandlar en elev orättvist och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för skolans personal att diskriminera en elev. Skolan avvaktar Skolverkets stödmaterial i arbetet gällande skolans ansvar utifrån den omarbetade diskrimineringslagen från januari Skolans förhållningssätt är en nolltolerans mot diskriminering och kränkningar. Vi verkar för att du som elev och vårdnadshavare känner att ni har möjlighet att påverka skolans miljö och arbetsformer. Berätta gärna för oss vad du tycker om skolan och ge oss tips på hur vi kan göra skolan tryggare och trevligare. Kontakta din mentor!

2 Alla elever ska kunna göra sin röst hörd, även de elever som inte har så lätt att uttrycka sig. Skolan arbetar därför med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Skolan erbjuder till exempel tecken som stöd, bliss och olika former av bildstöd. Verksamheten har kommunikationsträning i grupper där elever kan träna just sitt kommunikationssätt tillsammans med andra och knyta viktiga band med kamrater. Det finns också möjlighet för elever från andra skolor att delta i kommunikationsträning en dag i veckan. Alla elever ska kunna vara delaktiga och växa som människor. Varje elev har utifrån sina förutsättningar alltid tillgång till sitt eget schema, vilket ger en känsla av sammanhang och en möjlighet att påverka sin skoldag. Varje elev kan också få egna uppdrag under skoldagen som är till nytta för hela skolan. Det stärker självkänslan. Alla elever ska ha kul och ha kompisar. Relationerna mellan eleverna stärks genom att personalen anordnar roliga och lärorika aktiviteter mellan två eller flera elever så som pratgrupp, spel och rastaktiviteter. Personalen använder det sociogram som görs varje år för att gruppera eleverna och anordna lämpliga aktiviteter. Skolan har dessutom ett antal återkommande traditioner för att skapa gemenskap och kontakter över klassgränserna. Exempel på aktiviteter är Nobelveckan, friluftsdagar med gemensamma aktiviteter som t.ex. Vasaloppet, gemensamma läsårsstarter och avslutningar. En annan aktivitet som skapar gemenskap är skolans odlings- och sinnesträdgård. Främjande insatser för att motverka diskriminering och kränkande behandling Exempel på hur vi arbetar främjande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Funktionsnedsättning: Mål: Att få förståelse för sitt funktionshinder. Att alla elever ska få samma möjlighet att delta oavsett funktionshinder, utifrån sina behov och förutsättningar. Hur: Vi jobbar med att inkludera alla elever i olika aktiviteter. Att systematiskt samtala om/arbeta med vad det innebär att ha ett funktionshinder för de som kan tillgodogöra sig det. Kön/jämställdhet: Mål: Alla elever ska tillägna sig en större kunskap vad gäller könsidentitet och reflektera över könsnormer och identitet utifrån sin förmåga. 2

3 Hur: Eleverna deltar i de planerade aktiviteterna oavsett kön tex dockgruppen där båda könen deltar. Könsidentitet: Mål: Alla på skolan strävar efter ett jämlikt förhållningssätt gentemot alla människor oavsett könsidentitet. Hur: I de fall där det är relevant arbetar vi med att påvisa likheter och skillnader i olika könsidentiteter. Detta för att underlätta för eleverna att finna en identitet de kan förstå sig själva i. Etnisk tillhörighet: Mål: Eleverna skall tillägna sig en större kunskap i olika etniska kulturer samt reflektera kring främlingsfientlighet. Hur: Vi uppmärksammar varandras olika utländska bakgrunder. Vi firar FN-dagen. Religion och annan trosuppfattning: Mål: Vi vill att eleverna visar respekt och förståelse för olika trosuppfattningar. Hur: Genomgående i alla årskurser pratar vi om högtider inom kristendom såväl som andra religioner. Vi respekterar elevers olika trosuppfattning Sexuell läggning: Mål: Alla på skolan strävar efter ett jämlikt förhållningssätt gentemot alla oavsett sexuell läggning. Hur: Vi arbetar med det utifrån elevernas förmåga. Ålder: Mål: Elever ska inte diskrimineras i skolan på grund av ålder. Hur: Klasser med olika årskurser. Rastaktiviteter under gemensamma raster. 3

4 Kartläggning av elevernas trygghet och trivsel Trygghetsvandringar Vandringarna visade följande: De flesta elever är trygga på skolans område. Ett fåtal elever blir oroliga i mötet när elever från vår skola och Frölundaskolans grundskola är högljudda, springer och sparkar boll. Detta gäller oftast på två platser: i trapphuset mellan fritids och skolan samt i bamba. Sociogram Sociogrammen visade följande: Alla elever har minst en social relation med en annan elev Ett fåtal elever har mycket svaga relationer med andra elever Det finns ett fåtal relationer som är problematiska. Några elever behöver sociala kontakter med flera andra elever, medan andra är nöjda med en social kontakt. Det finns flera relationer som är bra och som med medvetna aktiviteter kan växa sig ännu starkare. Att göra: Personalen skapar medvetna aktiviteter som stärker relationer mellan eleverna. Lista finns nära verksamheten. Personalen tar ett steg tillbaka i aktiviteterna så att eleverna har varandra i fokus. 4

5 Frågor om trivsel på utvecklingssamtalet Samtalen visade följande: Eleverna hade med något undantag svarat positivt på frågorna, d.v.s. elevernas trygghet och trivsel tycks vara god. Fler elever har svarat i år jämfört med förra mätningen. Mentorerna får vara mer noggranna med att följa upp att frågorna besvaras både i skolan och i hemmet. Mentor måste skriva in svaren i elevens IUP. Mentor följer upp svaren. Enkät om trivsel Enkäterna visade följande: Alla elever utom en ringade in glada gubbar. En elev ringade in en ledsen gubbe. Personalen har diskuterat risker Personalen har diskuterat vikten av att utarbeta ett gemensamt verktyg (handlingsplan) för att säkerställa likvärdigt bemötande och arbetsformer i dilemmasituationer som t.ex. utåtagerande beteende Stress riskerar att leda till kränkningar, t.ex. om en elev visar ett problemskapande beteende. Samtalen visade följande: Manualer och stödmaterial finns för att utarbeta handlingsplaner för elever i behov av sådana. De ligger tillgängliga under Dokument i personalrummet på HJT och på stadsdelens Intranät. Vid behov kan det vara bra med handledning om hur man bemöter ett beteende. 5

6 Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningarna I kartläggningarna uppmärksammade vi två problem som vi behöver åtgärda. Ansvariga för varje aktivitet står inom parentes. Problem ett Trygghetsvandringarna visade att: Ett fåtal elever blir oroliga i mötet när elever från vår skola och Frölundaskolans grundskola är högljudda, springer och sparkar boll. Detta gäller oftast på två platser: i trapphuset mellan fritids och skolan samt i bamba. Mål Alla elever ska känna sig trygga bland andra elever. Åtgärder Vår representant som är med i Frölundaskolan/Frölundaskolan Bräckes gemensamma matråd tar upp problemen. (elevrepresentant) De vuxna bredvid eleven planerar förflyttningar och utarbetar strategier ihop med eleven för att öka elevens känsla av trygghet. (pedagoger/assistenter) Gemensam träff vid starten av läsåret för att under trivsamma och trygga former lära känna nya kamrater och personal. (pedagogerna) Utvärdering Se tidplan. 6

7 Problem två Sociogrammet visade att ett fåtal elever har problematiska relationer med varandra. Mål Eleverna ska kunna hantera och förändra problematiska relationer Åtgärder Anordna positiva aktiviteter mellan eleverna så att tryggheten ökar. (pedagoger och assistenter) Vi följer utarbetade handlingsplaner.(mentor) Utbildningssatsning i autism VT 17. Utvärdering Se tidsplan. 7

8 Vem gör vad i skolans likabehandlingsarbete? Personalen ansvarar för att skapa en trygg miljö för eleverna. Eleverna har genomfört trygghetsvandringar, fyllt i trygghetsenkäter och berättat på utvecklingssamtalen hur de trivs på skolan. Vårdnadshavarna har berättat på utvecklingssamtalen hur de upplever att eleverna trivs på skolan. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att likabehandlingsarbetet beskrivs i denna planen och att arbetet utvärderas. Likabehandlingsgruppen består av fyra personal från skolan och rektor. Vart vänder du dig om en elev blir kränkt eller diskriminerad? Elever och föräldrar kan kontakta sin mentor eller någon annan i personalen eller till rektorn för att göra en anmälan om eleven upplevt sig kränkt. Den personal som tar emot anmälan ansvarar för att göra en utredning eller be rektor utse någon annan att göra en utredning. Rutin när en kränkning eller diskriminering skett Obs vid misstanke om att barnet far illa i hemmet gäller särskilda regler för anmälan till Individ- och familjeomsorg. Personal som får kännedom om en kränkning ska se till att de själva eller någon annan ansvarig personal utreder situationen genom samtal med berörda. Utredningen ska dokumenteras på blankett som finns på Hjärntorget. Vid akuta situationer ska personalen genast ingripa och samtala med de berörda eleverna på plats utifrån skolans förhållningssätt. När den akuta situationen stoppats ska elevens mentor meddelas. Personalen ska anmäla kränkningen till rektorn som i sin tur anmäler kränkningen till huvudmannen. Om en vuxen kränker en elev informeras rektor som utreder kränkningen. Vårdnadshavare ska informeras. Om händelsen bedöms som allvarlig anordnar ansvarig personal ett möte med den utsatte samt vårdnadshavare. Mötet ska ske i enskilt rum. Det skall vara två av skolans/fritidshemmens personal närvarande. Syftet med mötet är att få mer information av elev/vårdnadshavare/personal. Den utsatte skall få stöd och försäkran om att utsattheten skall upphöra. Arbetet ska dokumenteras och skrivas under. Uppföljningsmöten ska bokas. Möten ska snarast anordnas med utsättande elev samt vårdnadshavare. Två av skolans/fritidshemmens personal ska vara närvarande. Budskapet om att stoppa utsattheten skall bli framfört med allvar och tyngd och klara besked ska ges om att det kommer att bli konsekvenser om kränkningen inte upphör. Beslutade åtgärder ska dokumenteras och skrivas under. Uppföljningsmöten ska bokas. Åtgärder för att kränkningen inte ska upprepas och att alla inblandade elever får 8

9 stöd även efter att kränkningen upphört ska planeras och dokumenteras. Tidigast efter fyra veckor får fallet avskrivas. Vid avskrivning av ärendet informeras vårdnadshavarna genom telefonsamtal. Beslutet ska dokumenteras. Om kränkningarna fortsätter kallar rektor vårdnadshavare och elever som utsätter, till ännu ett möte och upprättar en ny plan för åtgärder. Dokumentation i likabehandlingsarbetet Utredning och åtgärder kring varje fall av kränkning ska dokumenteras och sparas i PMO. Dokumentation av trygghetsvandringarna ska lämnas till likabehandlingsgruppen som förvarar dessa i ett låst skåp. Sociogrammet och beskrivning av aktiviteterna ska lämnas till likabehandlingsgruppen och som förvara dessa i ett låst skåp. Varje lärare får sedan ett arbetsmaterial på aktiviteterna som är formulerat på ett sådant sätt att de kan förvaras lättillgängligt. Vårdnadshavarna informeras om aktiviteter som gäller deras barn. Tidplan för likabehandlingsarbetet varje år Januari: Den reviderande planen ska in till AFH. Februari: trivselfrågorna i IUP:n Mars: en sammanställning med uppföljning av åtgärderna av sociogrammet och trygghetsvandringen. Mars: En sammanställning av resultaten från trivselfrågorna i IUP:n. Juni/augusti: förra årets likabehandlingsarbete utvärderas. September: Utvecklingssamtal med uppföljning av trivselfrågor. För nya elever ett lärakänna samtal. September: likabehandlingsplanen följs upp av likabehandlingsgruppen. Oktober: sociogram görs och främjande insatser planeras. Oktober: trygghetsvandringar görs och åtgärder planeras. Oktober: utkast på likabehandlingsplan diskuteras med all personal. November: likabehandlingsplanen revidering av insatserna utifrån sociogram och trygghetsvandringar under läsåret. November-december likabehandlingsplanen presenteras på något bra sätt, t.ex. APT. 9

10 Utvärdering av insatserna läsåret 2016/17 Klassamlingarna har fungerat bra och ska fortsätta. Elevhälsoteamets arbete fungerar bra men behöver bli mer främjande och förebyggande. Vi tror att detta kommer att bli bättre nu när vi har gjort flera kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel som vi kan arbeta med; trygghetsvandring, sociogram, trivselenkät och utvecklingssamtal Elevrådets möten två gånger per termin fungerar bra. Trivselfrågorna i IUP:n ska genomföras inför ny likabehandlingsplan, vilket också gjorts och resultaten finns med i denna likabehandlingsplan. Resultatet av de kartläggningar av trivsel och trygghet som vi gör måste spridas till all personal på skolan. Mer tid behövs för att göra sociogrammen, vid två tillfällen eller vid ett längre. Vi är inte helt nöjda med hur det var i år. Alla är överens om att sociogrammen fyller en viktig funktion. Ett formulär på Google har fyllts i på ett APT efter att vi arbetat med diskrimineringsgrunderna utefter det nya tillägget i diskrimineringslagen som kom 1 januari Läs mer på skolverket: Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen Ansvarig för denna plan är rektor Ann Dierks Telefon , E-post: ann.dierks@afh.goteborg.se I likabehandlingsgruppen ingår: Maria Andersson, Carina Strandäng, Håkan Söderlind, Agneta Wickenberg, Ann Dierks, Jonah André 10

11 Bilaga 1 UTREDNING AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA OCH FRITIDSHEM Anmälan ska lämnas till rektor. Rektor anmäler händelser till huvudman via Lotus Notes. Diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Annan kränkande behandling (t ex mobbning, misshandel, ofredande, olaga hot etc) Den drabbade elevens namn: Skola/Fritidshem: klass: Datum för händelsen: Datum när utredning har påbörjats: Datum när åtgärder har påbörjats: Datum för planerad uppföljning: Datum när vårdnadshavare till den drabbade eleven har kontaktats: Datum när vårdnadshavare till den kränkande eleven/eleverna har kontaktats: Namn på ansvarig personal: 11

12 Namn på övriga inblandade i händelsen Beskrivning av vad som hänt Omedelbart vidtagna åtgärder Datum Planerade åtgärder Datum Om fallet avslutas i detta läge skriv datum:... Ärendet kräver vidare åtgärder 12

13 UPPFÖLJNING Elevens namn: Datum för uppföljning: Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits och hur det har gått Datum Ärendet avslutas Ärendet kräver vidare åtgärder Eventuella ytterligare planerade åtgärder Datum Datum när fallet avslutats: 13