Förslag till revision av System Aqua och anpassning till kriterierna i Ramdirektivet för vatten Remiss 2003-03-14 KÖBY EKENÄSSJÖN SKEDE VETLANDA HOLSBYBRUNN SBRO MYRESJÖ NYE Henrik Jansson & Jakob Bergengren Meddelande 2003:4
2
Förslag till revision av System Aqua och anpassning till kriterierna i Ramdirektivet för vatten Avtal nr 251 0206 LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2003-03-14 HENRIK JANSSON & JAKOB BERGENGREN BILD FRAMSIDA: KARTA FRAMSTÄLLD UNDER PROJEKT HÖGLANDSVATTEN 1999-2003. EMÅN OCH DESS BIFLÖDEN KRING VETLANDA. ANGÅENDE FRÅGOR OCH SYNPUNKTER PÅ DENNA RAPPORT, KONTAKTA: JAKOB BERGENGREN LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN 551 86 JÖNKÖPING TELEFON DIREKT: 036 39 50 66 TELEFON VÄXEL: 036 39 50 00 E-POST: JAKOB.BERGENGREN@F.LST.SE WEBADRESS: WWW.F.LST.SE MEDDELANDE 2003:3 ISSN 1101-9425 ISRN LSTY- F-M 03/04 SE KARTMATERIAL: SJÖAR OCH VATTENDRAG RÖDA KARTAN. MEDGIVANDE LANTMÄTERIVERKET 1997. UR GSD-RÖDA KARTANS LÄNSPAKET, DIARIENUMMER 507-97-1448. SMHI S AVRINNINGSOMRÅDEN ANVÄNDS. REF: JAKOB BERGENGREN, SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN, MILJÖÖVERVAKNING, FEBRUARI 2003. UPPLAGA 1-50 EX. TRYCKT PÅ LÄNSSTYRELSEN, JÖNKÖPING 2003 3
4
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 7 Karakterisering... 7 Bedömning av ekologisk status & naturvärdesbedömning...7 Klassning enligt de båda systemen... 8 Förslag till revision av System Aqua... 8 SYFTE / UPPDRAGET... 10 FÖRKORTNINGAR/FÖRKLARINGAR... 10 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV SYSTEM AQUA... 11 SYSTEM AQUA OCH ANDRA METODER... 13 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN... 14 ARTIKEL 5... 14 BILAGA II... 14 BILAGA V... 15 INDELNING AV VATTENFÖREKOMSTER ENLIGT RDV... 16 INDELNING AV OBJEKT (VATTENFÖRKOMSTER) ENLIGT SYSTEM AQUA... 18 Vattendragsobjekt... 18 Sjöobjekt... 18 SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN SYSTEM AQUA OCH RDV... 19 KARAKTERISERING... 20 SYSTEM A & SYSTEM B... 20 NORDISKT KARAKTERISERINGSFÖRSLAG... 26 VATTENDRAG... 26 SJÖAR... 26 KRAFTIGT MODIFIERADE VATTENFÖREKOMSTER OCH KONSTGJORDA VATTENFÖREKOMSTER... 26 EKOLOGISK STATUS & NATURVÄRDESBEDÖMNING... 31 INGÅENDE DELAR I BEDÖMNINGARNA I RDV RESPEKTIVE SYSTEM AQUA... 31 Naturvärdesbedömning i System Aqua... 31 Speciella förhållanden i System Aqua... 33 Möjlighet att använda speciella förhållanden i RDV... 33 KLASSNING AV EKOLOGISK STATUS RESPEKTIVE SLUTGILTIGT NATURVÄRDE... 35 BEGREPPET ONE OUT ALL OUT... 35 MEDELVÄRDET AV NATURLIGHETS-, RARITETS- RESPEKTIVE ARTRIKEDOMSVÄRDET GER DET SLUTGILTIGA NATURVÄRDET... 36 JÄMFÖRELSE MELLAN RDV OCH SYSTEM AQUA:S INGÅENDE KRITERIER VID BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS... 38 BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORER FÖR FLODER I RDV... 38 HYDROMORFOLOGISKA FAKTORER SOM STÖD FÖR DE BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORERNA FÖR FLODER I RDV... 40 KEMISKA OCH FYSIKALISK-KEMISKA FAKTORER SOM STÖD FÖR DE KVALITETSFAKTORERNA FÖR FLODER I RDV... 41 BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORER FÖR SJÖAR I RDV... 42 HYDROMORFOLOGISKA FAKTORER SOM STÖD FÖR DE BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORERNA FÖR SJÖAR I RDV... 44 KEMISKA OCH FYSIKALISK-KEMISKA FAKTORER SOM STÖD FÖR DE BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORERNA FÖR SJÖAR I RDV... 45 JÄMFÖRELSE MELLAN NATURLIGHETSKRITERIER OCH KVALITETSFAKTORER... 46 VATTENDRAG... 47 5
Mycket hög grad av naturlighet Hög ekologisk status... 47 Hög grad av naturlighet God ekologisk status... 50 Måttlig grad av naturlighet Måttlig ekologisk status... 54 SJÖAR... 57 Mycket hög grad av naturlighet Hög ekologisk status... 57 Hög grad av naturlighet God ekologisk status... 60 Måttlig grad av naturlighet Måttlig ekologisk status... 63 EKOLOGISK POTENTIAL (HMWB & AWB)... 65 Maximal ekologisk potential... 65 God ekologisk potential... 66 Måttlig ekologisk potential... 67 KEMISK STATUS... 67 REDOVISNINGSFORMER... 68 MÄNSKLIG PÅVERKAN... 70 DISKUSSION SLUTSATSER... 71 INDELNING AV VATTENFÖREKOMSTER... 71 KARAKTERISERING AV VATTENFÖREKOMSTER... 71 KLASSNING AV VATTENFÖREKOMST SOM HMWB ELLER AWB... 72 STATUSKLASSNING AV VATTENFÖREKOMSTER... 72 FÖRSLAG TILL REVISION AV SYSTEM AQUA... 73 REFERENSER... 75 BILAGA I... 76 SYSTEM A: EKOREGIONER FÖR FLODER OCH SJÖAR... 76 BILAGA 2... 77 SKILLNADER MELLAN SYSTEM AQUA OCH RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN... 77 Beskrivande kriterier/parametrar som är obligatoriska RDV men som idag inte tas med i System Aqua.. 77 Kriterier/parametrar i System Aqua som inte har motsvarighet i RDV... 78 6
Sammanfattning Med anledning av införandet av ramdirektivet för vatten erhöll Länsstyrelsen i Jönköping 2002 ett uppdrag av Naturvårdsverket. Uppdraget har gått ut på att gå igenom det svenska verktyget för naturvärdesbedömning av sjöar och vattendrag (System Aqua) och jämföra detta med Ramdirektivet för vatten. Ett förslag till revidering av System Aqua presenteras i föreliggande rapport (Meddelande 2003:4). En rad frågor återstår dock. Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena bedömningar. En revision av de svenska bedömningsgrunderna har pågått parallellt med detta arbete. Metodiken för biotopkartering av sjöar och vattendrag ingår som en viktig del vid inhämtning av bakgrundsdata. En fullskalekartering är relativt kostsam och en revidering (förenkling) av denna metodik som enbart är anpassad till kraven i ramdirektivet för vatten kan bli nödvändig. Karakterisering Både Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett motsvaras i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i den övergripande karakteriseringen. Tabell I. Karakteriserings faktorer som finns i System Aqua Karakteriserings faktorer som inte finns i System Aqua Floder Sjöar Floder Sjöar Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Höjd / höjdtypologi Bredgrad / Längrad Storlek / Storlekstypologi baserad på tillrinningsområdet Höjd / höjdtypologi Bredgrad / Längrad Djup / Djuptypologi baserad på medeldjupet Storlek / Storlekstypologi baserad på ytan Ekoregioner Geologi Ekoregioner Geologi Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Avstånd flodens källa Flödesenergi (?) Vattnets medelbredd* Vattnets medeldjup* Vattnets medelfallhöjd Vattnets medeldjup Sjöns form Uppehållstid Syraneutraliserande förmåga (ANC)** Dalgångsprofil Transport av fasta partiklar Klorid Lufttemperaturintervall Medellufttemperatur Huvudflodbäddens förlopp Bakgrundsnäringsstatus Nederbörd och form Vattenförings- (flödes)kategori Syraneutraliserande (?) Substrats genomsnittliga sammansättning Vattenståndsvariationer förmåga (ANC)** Substratets genomsnittliga sammansättning * Data hämtad från biotopkarteringen ** System Aqua har alkalinitet Medellufttemperatur Lufttemperaturintervall Blandningskarakteristik Bedömning av ekologisk status & naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömningen av sjöar och vatten i System Aqua bygger på i stort sett på de kriterier som krävs i ramdirektivet för vatten vad beträffar begreppet ekologisk status. I ramdirektivet för vatten tar man ställning till graden av mänsklig påverkan vid statusbedömningen. Mänsklig påverkan beskrivs med olika kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfologiska, fysikalisk-kemiska) och dess avvikelse från ett opåverkat förhållande 7
(referensförhållande). I System Aqua väger naturligheten tungt, men även raritet och artrikedom tas upp som ingående parametrar i bedömningen av naturvärdet. En del ändringar och kompletteringar måste göras för att dessa system ska vara helt kompatibla. Nedan visas kvalitetsfaktorer som tas upp i ramdirektivet för vatten och de ingående parametrarna i System Aqua upp. De delar i System Aqua som direkt eller indirekt kan användas som grund för statusbedömningen i ramdirektivet för vatten beskrivs. Klassning enligt de båda systemen Både ramdirektivet för vatten och System Aqua har en klassindelning med 5 klasser när det gäller statusbedömning respektive naturvärdesbedömning (naturlighetsbedömning). Dessa kan, efter kompletteringar i System Aqua, vara fullt kompatibla. Klassning i System Aqua Klassning i RDV Förslag till revision av System Aqua Den nuvarande versionen av System Aqua fungerar mycket bra för att bedöma naturvärden i sjöar och vattendrag. En utveckling av systemet har pågått sedan 1995. Den sista versionen var klar 2001 (Naturvårdsverket rapport 5157). System Aqua har hittills testats på ca 250 mil vattendrag i Sverige, bl a i Projekt Höglandsvatten där totalt 120 mil vattendrag och drygt 50 sjöar att naturvärdesbedömts. Resultaten visar att det är ett allsidigt verktyg som inte bara ger en bred grund vid fysisk samhällsplanering, utan även med fördel kan användas vid nästa steg, dvs som instrument när åtgärder ska sättas in. Biotopkarteringen, som ligger till grund för mycket av bedömningarna i System Aqua, ger värdefull information som idag används i 8
stor utsträckning vid åtgärdsarbete så som fiskevård och biologisk återställning, i både sjöar och vattendrag. Med ovanstående som bakgrund föreslås därför att System Aqua i den kommande revisionen utökas med de krav som ramdirektivet för vatten kräver. Slutprodukten kommer att bli en och samma rapport, där den ursprungliga bedömningen enligt System Aqua utgör grunden. Utifrån de bedömningar som görs i System Aqua kommer både en karakterisering och en statusbedömning att kunna utföras. Vid den slutgiltiga värderingen kommer det att utifrån grunddata och bedömda kriterier bli nödvändigt att kunna göra två olika värderingar. En utifrån den idag befintliga System Aqua där medelvärdet och en samlad bedömning avgör det slutgiltiga naturvärdet och en utifrån kraven i ramdirektivet för vatten där det sämsta värdet för de bedömda kriterierna avgör. 9
Förord Den 22 december 2000 antogs EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), det sk Vattendirektivet. Detta innebar att en ny epok i europeisk vattenmiljövård startade. För att Sverige skall kunna uppfylla de krav som direktivet ställer så behövs verktyg att arbeta med. I Sverige har ett verktyg för karakterisering och bedömning av naturvärden i sjöar och vattendrag arbetats fram sedan 1995. Verktyget heter System Aqua (Naturvårdsverket 2001). På uppdrag av Naturvårdsverket genomför Länsstyrelsen i Jönköpings län under 2002-03 ett projekt för att se vad som behövs revideras i System Aqua för att det skall kunna användas som verktyg vid införandet av ramdirektivet för vatten (artikel 5). Syfte / Uppdraget - Övergripande genomgång och jämförelse av System Aqua (Naturvårdsverket rapport 5157) och RDV s karakterisering (Artikel 5, System B) och statusbedömning för ytvatten (Bilaga 5). - Påvisa likheter och skillnader gentemot RDV. Ta upp de obligatoriska delarna i RDV och se hur detta kan inkorporeras i den reviderade versionen av System Aqua. - Förslag till samordning av definitioner - Anpassning av begrepp i System Aqua till RDV s begrepp. - Bristanalys och förslag till kompletteringar. - Förslag till textändringar kapitelvis i System Aqua - Förslag till fortsatt arbete med revisionen av System Aqua Förkortningar/förklaringar Nedan tas de förkortningar upp som fortsättningsvis återfinns i föreliggande rapport RDV = Ramdirektivet för vatten SA = System Aqua HMWB = Heavily modified water body AWB = artificial water body GES = God ekologisk status GEP = God ekologisk potential MEP = Maximal ekologisk potential 10
Övergripande beskrivning av System Aqua System Aqua är ett verktyg både för att beskriva och bedöma naturvärden i vatten. Syftet med System Aqua är att på ett enhetligt sätt kunna göra jämförelser både objektsvis och avrinningsområdesvis samt jämförelser över tiden för objekt och avrinningsområden. System Aqua kan användas med olika grad av upplösning. I kartläggningen av större arealer kan enbart avrinningsområden karakteriseras eller värderas. För mindre ytor kan man antingen bara arbeta med objekt eller med både avrinningsområden och objekt. Karakterisering och värdering av objekt med tillhörande avrinningsområden ger den högsta detaljeringsgraden. För att arbeta med avrinningsområden behövs data som ofta redan finns tillgängliga på många kommuner och länsstyrelser, t ex befintliga statistiska uppgifter, kartmaterial m.m. Fördelen med detta är givetvis att användaren kan få en relativt god bild av större områden även där inventeringar ej gjorts. Hög grad av naturlighet i avrinningsområdet betyder att här finns förutsättningar för objekt med en opåverkad flora och fauna. Utifrån detta kan man välja ut objekt att studera närmare. För arbetet med att värdera objekt behövs biotopkarteringar samt biologiska studier. I System Aqua ingår tre separata moment: att karakterisera, att värdera och att beskriva speciella förhållanden för avrinningsområden och objekt. I systemet ges instruktioner för dessa moment. Vad gäller karakteriseringen av avrinningsområden och objekt har det länge saknats en gemensam mall för vilka företeelser som lämpligen ingår. Det finns flera fördelar med att samla in och datalägga enhetlig information. Ur ett sådant stort material kan t ex utsökningar göras efter objekt med vissa speciella egenskaper för regionen eller landet som helhet. De två kriterier som ingår i värderingen av objekt är naturlighet och raritet, d v s graden av antropogen påverkan respektive påträffade arter som tagits med i den nationella rödlistan. De två kriterierna är uppdelade på vardera fem indikatorer. För avrinningsområden värderas enbart graden av naturlighet. Antalet arter, artrikedomen, har fått en särställning i systemet då detta kriterium kan användas vid karakteriseringen av objekt och dessutom som ett utslagsgivande kriterium då flera objekt erhållit samma värdering i övrigt. Det tredje och sista momentet i System Aqua är möjligheten att beskriva de speciella förhållanden som är av vikt i ett objekt eller ARO men som ej tagits upp under karakteriseringen eller värderingen. System Aqua kan med hjälp av sina tre moment ge flera av de pusselbitar som behövs då man vill hitta områden med särskilda värden eller som är aktuella för restaurering. Förhoppningen är att System Aqua kommer att bli ett verktyg som förenklar arbetet på t ex länsstyrelser, kommuner och på de kommande vattendistrikten. 11
Strukturen i System Aqua. Karakteriserande basdata, värderade kriterier och indikatorer samt noteringar om speciella förhållanden. AVRINNINGSOMRÅDEN Identifiering OBJEKT (vattendragssträcka eller sjö) Identifiering Karakterisering Basdata Strukturell mångformighet Basdata Strukturell mångformighet Artrikedom (biologiskt innehåll) Värdering Naturlighet NA1. Fysiska ingrepp NA2. Kemisk påverkan NA3. Markanvändning Naturlighet N1. Bestående ingrepp N2. Påverkan på flödet/vattenståndsreglering N3. Markanvändning i närmiljön N4. Vattenkvalitet N5. Främmande arter N6. Förändring av flora och fauna N7. Fragmentering (enbart vattendrag) Raritet R1. Växter R2. Ryggradslösa djur R3. Fisk R4. Fågel R5. Amfibier och däggdjur Speciella förhållanden Artrikedom (används här endast som utslagsgivande kriterium) A1. Makrofyter A2. Bottenfaua A3. Fisk A4. Växtplankton (i sjöobjekt) Negativa egenskaper Positiva egenskaper 12
System Aqua och andra metoder System Aqua och bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag I serien Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 1999) ingår Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913). I den bedöms tillstånd och avvikelser från empiriskt grundade bakgrundsvärden (s.k. jämförvärden) för fysikaliskkemiska och biologiska parametrar. I System Aqua används Bedömningsgrundernas tillståndsbedömning som verktyg när artrikedomen ska värderas. Dess klassning av avvikelser från jämförvärdet (för alkalinitet och totalfosfor) används som verktyg när den kemiska vattenkvaliteten ska värderas och delvis även vid avvägningen huruvida biologiska förändringar skett (indikatorn "förändringar av flora och fauna"). För varje indikator i System Aqua finns uppgifter om hur klasserna i Bedömningsgrunder omvandlas vid bedömningar enligt System Aqua. En skillnad är t ex System Aqua s sexgradiga och omkastade skala där klass 5 betyder ingen påverkan eller hög grad av raritet eller artrikedom (i Bedömningsgrader placeras sig istället de mest påverkade objekten eller de med de störst negativa effekterna i klass 5). System Aqua och Biotopkarteringsmetoden För att kunna karakterisera och värdera ett vattendrag eller en sjö behövs inventeringar. För arbetet med System Aqua rekommenderas Biotopkarteringsmetoden för vattendrag som finns beskriven i Handbok för miljöövervakning. Metoden är standardiserad för att dokumentera objekten och graden av mänsklig påverkan på dessa. Även för sjöar rekommenderas i hög utsträckning biotopkarteringar även om denna metod ej ligger i handboken. 13
Övergripande beskrivning av Ramdirektivet för vatten Nedan tas i huvudsak de delar upp som direkt behandlar beskrivningen av ytvatten, dvs karakteriseringsdelen (artikel 5, bilaga II ) samt bilaga V. Det är i dessa avsnitt en beskrivning (karakterisering) och en bedömning (statusbedömning) utförs. Det är artikel 5, bilaga II samt bilaga V som jämförs med System Aqua i föreliggande rapport. Artikel 5 Avrinningsdistriktets karakteristika, översyn av miljökonsekvenserna av mänsklig verksamhet och ekonomisk analys av vattenanvändning 1. Varje medlemsstat skall se till att det för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium, utförs - en analys av dess karakteristika, - en översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet för ytvattnets och grundvattnets status, och - en ekonomisk analys av vattenanvändningen Bilaga II 1. YTVATTEN 1.1 Karakterisering av typ av ytvattenförekomster Medlemsstaterna skall fastställa ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser och genomföra en första karakterisering av alla sådana förekomster i enlighet med följande metod. För denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra ytvattenförekomsterna i grupper. i) Det skall fastställas till vilken av följande ytvattenkategorier - floder, sjöar, vatten i övergångszon eller kustvatten - ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet hör, eller om förekomsten utgörs av en konstgjord eller en kraftigt modifierad ytvattenförekomst. ii) För varje ytvattenkategori skall de relevanta ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet differentieras efter typ. Dessa typer är de som definieras med användning av antingen system A eller system B enligt avsnitt 1.2. iii) Om system A används skall ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet först delas in i tillämpliga ekoregioner i enlighet med de geografiska områden som fastställs i avsnitt 1.2 nedan och som framgår av den relevanta kartan i bilaga XI. Vattenförekomsterna inom varje ekoregion skall sedan differentieras efter typ av ytvattenförekomst i enlighet med de deskriptorer som anges i tabellerna för system A. iv) Om system B används måste medlemsstaterna uppnå minst samma differentieringsnivå som skulle ha uppnåtts med användning av system A. Ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet skall följaktligen differentieras efter typ med användning av värdena för de obligatoriska deskriptorerna och de tilläggsdeskriptorer, eller den kombination av deskriptorer, som erfordras för att säkerställa att de typspecifika biologiska referensförhållandena kan härledas på ett tillförlitligt sätt. 14
v) När det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall differentiering företas i enlighet med deskriptorerna för den ytvattenkategori som mest liknar den aktuella kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomsten. vi) Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en eller flera kartor (i GIS-format) över den geografiska lokaliseringen av typer som överensstämmer med den differentieringsnivå som erfordras enligt system A. Bilaga V Här beskrivs de olika kvalitetsfaktorerna för klassificering av ekologisk status. - Biologiska faktorer. - Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna. - Kemiska och fysikalisk-kemisk faktorer som stöd för de biologiska faktorerna - Och särskilt förorenande ämnen - Konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster. 15
Indelning av vattenförekomster enligt RDV Enligt RDV så skall vattenförekomster lokaliseras, avgränsas och klassificeras till 22 december 2004 och rapporteras till kommissionen den 22 mars 2005. Ytvattenförekomsterna skall delas in i vattendrag (floder), sjöar, vatten i övergångszonen och kustvatten. Nedan kommer bara vattendrag och sjöar behandlas eftersom det är endast dessa som berörs i System Aqua. Den första indelningen av vattenförekomster som skall ske till 22 december 2004 är bara första steget in en process att dela in vattenförekomsterna. Allt eftersom man får in data kring vattenförekomsterna under framtagandet av första förvaltningsplanen så behöver vattenförekomstens avgränsningar ändras. Indelningen av vattenförekomsterna som rapporterades 2009 skall ses över och uppdateras till den 22 december 2013 och därefter vart 6:e år. Vad fyller vattenförekomsten för funktion i RDV? Vattenförekomsten är den enhet som man skall arbeta med för att uppnå de miljömål som RDV har satt upp och som man skall rapportera statusen i. Det är viktigt att dela in vattenförekomsterna på ett sätt så man inte missar områden med högstatus eller områden med sämre status än god. Se figur 1. Hela vattenförekomsten måste representera den status vattenförekomsten har. Figur 1. (Källa: Horizontal Guidance Water Bodies version no: 8.0) En ytvattenförekomst är en åtskild och betydande/viktig element av ytvatten som t.ex. en, sjö, en reservoar, ett vattendrag, en kanal eller del av ett vattendrag eller kanal. RDV täcker allt ytvatten men har begränsningar på hur små de minsta ytvattenförekomsterna ska vara som skall rapporteras i förvaltningsplanen. Sjöar skall vara större än 0,5 km 2 och vattendrag skall minst ha ett tillrinningsområde på 10 km 2. Ytvattenförekomster som är mindre än dessa kan tas med om de anses vara ekologiskt betydelseful t.ex. Natura 2000 område. 16
Vattenförekomsterna får inte överlappa varandra eller sammansatta av ytvattenelement som inte håller ihop. Se figur 2. Uppdelning av ytvattenförekomster är nödvändig för att få fram tydliga avgränsade områden där individuella miljömäl samt tillhörande åtgärdsförslag kan tas fram. Att dela upp ytvattenförekomster till mindre och mindre ytvattenförekomster bör undvikas för att inte få en orimligt stor mängd vattenförekomster at arbeta med. Figur 2. (Källa: Horizontal Guidance Water Bodies version no: 8.0) Indelningen av ytvattenförekomster skall ske i tre steg. Steg 1. I steg ett skall ytvattnet dela in i sjöar (>0,5 km 2 ) och vattendrag (tillrinningsområde > 10 km 2 ). Dessa ytvattenförekomster ska sedan minst subindelas enligt System A, se stycket om karakterisering. Steg 2. I steg två undersöks om vattenförekomsterna har naturliga brytpunkter t.ex. två vattendrag flyter ihop, vid habitatsgränser eller hydromorfologiska förändringar. Steg 3. I steg tre undersöks var gränserna för mänsklig påverkan uppstår. Det gäller både fysisk och kemisk påverkan. Om den fysiska påverkan är kraftig på ytvattenförekomsten och pga detta inte når upp till GES skall den klassas som HMWB. Om den ekologiska statusen försämras på vid mänsklig kemisk påverkan kan det också vara en ytvattenförekomst gräns t.ex. efter en betydande industriutsläpp. En annan typ av ytvattenförekomst gräns är när ett Natura 2000 område börjar. 17
Indelning av objekt (vattenförkomster) enligt System Aqua Vattendragsobjekt Ett vattendragsobjekt utgörs av en sträcka i ett vattendrag. Biflöden och tillopp på sträckan räknas inte till objektet. Ett undantag görs för kriteriet raritet där de biflöden som inte själva utgör objekt ändå räknas. Dammar som vattendraget flyter igenom ingår i själva objektet. Däremot ingår inte de sjöar som vattendragsobjektet flyter igenom, vilka behandlas som egna objekt. Detta innebär att ett och samma vattendragsobjekt kan ligga på båda sidor om en sjö. Bästa objektindelningen utgörs av en strömordningsenhet. Sträckan bör vara längre än 5 km (exkl. sjöar) eftersom ett längdberoende förekommer vid karakterisering och värdering av mindre objekt. Vattendrag med avrinningsområden större än 300 km 2 bör delas i flera objekt. För att kunna bearbeta och analysera materialet statistiskt är det önskvärt att vattendragsobjekten endast utgörs av en strömordning. Att indela objekt över strömordningar bör övervägas noga då detta försvårar en enhetlig bearbetning och statistisk analys av materialet. Om en sådan indelning ändå görs skall den procentuella andelen av respektive ordning anges. Det är befogat att ett vattendragsobjekt utgörs av flera strömordningar i de fall som en strömordning är alltför kort för att bilda ett eget objekt (<5km). Luckor skulle annars lämnas i vattendraget utan att varken karakteriseras eller värderas. Det kan ibland finnas andra skäl för vattendragsobjektet som en enhet eller en viss problematik uppströms respektive att avgränsa vattendragsobjekt på annat sätt än som hela strömordningar. t.ex. för att studera nedströms en given punkt. Vattendragsfåran mellan två sjöar kan vara en del av en strömordning eller bestå av flera strömordningar och ändå betraktas som ett objekt. Vattendraget kan avgränsas uppströms ett tillflöde, en tätort, i anslutning till utsläpp, fördämningar eller andra ingrepp som påverkar objektet trots att inget byte av strömordning förekommer i punkten. Sjöobjekt Ett sjöobjekt består i allmänhet av hela sjön. Det kan vara lämpligt att dela en sjö i flera objekt om den är uppdelad i två eller flera bassänger åtskilda av ett sund eller kanal och/eller väsentligt skiljer sig i karaktär (t.ex. morfometriskt, biologiskt, vattenkemiskt, genom mänsklig påverkan el. dyl.). Ett sådant exempel är Ringsjön i Skåne som bör delas i 3 objekt. Strömordning För att kunna göra jämförelser mellan olika objekt och tillhörande avrinningsområden görs en indelning i strömordningar (streamorder enligt Strahler). Röda kartan (skala 1: 250 000) har valts som underlag eftersom de objekt som syns i denna skalan har en för systemet hanterbar storlek. Man bör dock vara medveten om att den röda kartans vattendragsskikt varken är helt enhetligt eller konsekvent framtaget. Det minsta vattendraget för denna skala betraktas som källflöde och får strömordning 1. Varje gång två flöden med samma strömordning flödar samman ökar ordningen nedströms med ett (+1). Strömordningen förändras inte när huvudfåran flyter igenom en sjö, vars tillflöden har lägre strömordning än själva huvudfåran. Förekommer däremot tillflöden av samma ordning höjs strömordningen för den längsta fåran, redan vid inflödet i sjön. 18
Vattendragsobjekt som inte syns på röda kartan kan ändå väljas som objekt från underlagskartor med lägre skala och tilldelas strömordningen 0. Skillnader och likheter mellan System Aqua och RDV Det som skiljer för sjöar är storleken på objekten. För rapporteringen skall sjöar >0,5 km 2 vara med medan System Aqua har >0,01 km 2. Enligt RDV så kan man ta med mindre objekt vid särskilda skäl. I båda system kan man dela upp ett sjöobjekt. Så för sjöobjekt behövs ingen större revidering. Det enda är att i första hand tar med sjöar som är >0,5 km 2 och i särskilda fall mindre sjöar. För indelningen av vattendrag skiljer det desto mer mellan System Aqua och RDV. I System Aqua kan samma vattendragsobjekt ligga på var sin sida om en sjö. Enligt RDV får inte objekt överlappa varandra. System Aqua förordar också att ett objekt skall följa strömordningen och helst vara längre än 5 km lång. RDV enda begränsning är att de mista vattenförekomsterna skall ha ett tillrinningsområde >10 km 2. De undantags regler som finns i System Aqua stämmer bättre med RDVs vattenförekomst indelning. Sedan kommer det till en subindelning enligt steg 1 3. Vid revideringen behövs det göras en test av hur den första vattenförekomst indelningen skall ske. I testen bör även en ta hänsyn till relaterade projekt. 19
Karakterisering Karakteriseringsdelen i System Aqua och RDV har i princip samma syfte. Vilket är att beskriva objektets/vattenförekomsten grundförutsättningar. Denna information är viktig vid framtagningen av avvikelsen från jämförvärdet i bedömningsgrunderna som sedan används i bedömningen av naturlighet i System Aqua. Den är lika viktig för att bestämma den ekologiska statusen i RDV som bygger på att man har referensvattenförekomster till varje typ av vattenförekomst. System A & System B I RDV skall alla vattenvattenförekomster karakteriseras enligt system A/B. Detta görs för att varje karakteriseringstyp skall få ett eget referenssystem. Nationerna får fritt välja system A eller B, det enda krav som finns är om system B används måste så måste den uppnå minst samma differentieringsnivå som system A. Sverige har bestämt sig för att använda system B och vilka faktorer som kommer bli aktuella är inte klart men det finns ett samnordiskt förslag (Fölster & Wallin, 2002). I de jämförande tabellerna 1-4 nedan redovisar system B med system A:s indelning på de obligatoriska faktorerna eftersom system B måste uppnå minst samma differentieringsnivå som system A. Tabell 1: Jämförelse av vilka obligatoriska data för karakteriseringen av floder RDV kräver och vilka motsvarande data som SA har. Floder - System B RDV Obligatoriska faktorer System Aqua vattendragsobjekt Kommentar Ekoregion (System A indelning) Höjd (System A indelning) De ekoregioner som framgår på kartan i bilaga I. hög: > 800 m medelhög: 200-800 m lågland: <200 m Basdata Objektets höjd över havet uppströms (m) Objektets höjd över havet nedströms (m) Breddgrad Identifiering Vattendragsobjektets inloppskoordinat Vattendragsobjektets utloppskoordinat Längdgrad Identifiering Vattendragsobjektets inloppskoordinat Vattendragsobjektets utloppskoordinat Geologi (System A indelning) Storlek (ARO) (System A indelning) Kalkhaltig Kiselhaltig Organisk liten: 10-100 km 2 medelstor: >100-1 000 km 2 stor: >1 000-10 000 km 2 mycket stor: >10 000 km 2 Identifiering Huvud-ARO, SMHIkod ARO i System Aqua < 10 km 2 10-<100 km 2 100-<500 km 2 500-<1000 km 2 1000-<10 000 km 2 100 000 km 2 Avses medelhöjd i RDV? Annat? vilken punkt på objektet skall koordinaterna representera? vilken punkt på objektet skall koordinaterna representera? 20
Kommentar: Ekoregion: Ekoregion finns bara med i system A i RDV och finns inte med i System Aqua. Höjd: I System Aqua beskrivs höjden på objektets start nedströms och stopp uppströms. Det är bara att lägga till en faktor med det höjdintervall som objektet hamnar i. Bredd- och längdgrad: System Aqua har objektets koordinater i rikets nät (RT90 2,5 gon V). Dessa kan konverteras till longitud och latitud och kompletteras till Identifieringen. RDV avser inte den exakta positionen på objektet utan i vilket område objektet finns i t.ex. norr om 60 N. Geologi: Finns inte i System Aqua. Måste införas i System Aqua eftersom det är en obligatorisk faktor i karakteriseringen. Nationellt framtagande om vilken geologisk indelning som skall gälla. Förslag på bakgrundsdata bör tas fram av SGU. Storlek (ARO): System Aqua har ett större antal klasser (indelningar) än vad som anges i RDV s System A men är ändå fullt kompatibel. Indelningen kan tills vidare vara som den är eller revideras till RDV s klassindelning. Tabell 2: Jämförelse av vilka tilläggs data för karakteriseringen av floder RDV efterfrågar och vilka motsvarande data som SA har. Floder-System B Tilläggsfaktorer System Aqua vattendragsobjekt Kommentarer Avstånd från flodens källa Flödesenergi Vattnets medelbredd Vattnets medeldjup Vattnets medelfallhöjd Huvudflodbäddens förlopp och form Vattenförings- (flödes)kategori funktion av flöde och fallhöjd Identifiering Basdata Basdata Basdata Strukturell mångformighet Strukturell mångformighet Vattendragets SMHI-kod (X;Y) (mynningskoordinater) Objektets längd inkl.sjöar Objektets längd exkl.sjöar Objektets lutning (strömtyper?) Objektets höjd över havet uppströms (m) Objektets höjd över havet nedströms (m) Objektets höjd över havet uppströms (m) Objektets höjd över havet nedströms (m) Fluviala former: meander, flergrenighet, delta och fall Strömtyper: lugnflytande, strömande och stråkande/forsande HBV/PULS Modellen? Biotopkartering flygfoto, fjärranalys. Biotopkartering lodning, scanning (militär sond) 21
Dalgångsprofil Transport av fasta partiklar Syraneutraliserande förmåga (ANC) Naturlighet (N4) alkalinitet (aciditet) 3D analys med höjd GRID. Använd ANC från med idag. Kan omräknas till alkalinitet för långa mätserier. Substratets genomsnittliga sammansättning Klorid Lufttemperaturintervall Medellufttemperatur Nederbörd Kommentar: Strukturell mångformighet Bottentyper som dominerar (= klass 2 och 3 enligt biotopkarteringen) x % av sträckan: grovdetritus, mjukbotten, sand, grus, sten, block och häll. Mäts på alla SLU:s stationer, mindre vanligt i SRK (speciellt för vattendrag) Uppgifter från SMHI Uppgifter från SMHI Uppgifter från SMHI Avstånd från flodens källa: Finns ej i System Aqua. Uppgiften kan dock relativt enkelt tas fram iom att allt biotopkarteringsmaterial är digitaliserat. Svårigheten här kan dock vara att exakt definiera var själva källan är belägen. Flödesenergi (funktion av flöde och falhöjd): System Aqua har höjduppgifter i början och slutet av objektet samt lutningsgraden. System Aqua har dock ej några uppgifter som behandlar själva flödet. (Kraftbolagen och SMHI kan i vissa fall ha denna typ av uppgifter.) Vattnets medelbredd: Tas fram genom biotopkarteringen som ligger till grund för delar av System Aqua. Lätt att komplettera med. Vattnets medeldjup: Tas fram genom biotopkarteringen som ligger till grund för delar av System Aqua. Lätt att komplettera med. Vattnets medelfallhöjd: System Aqua har höjd uppgifter i början och slutet av objektet. Enkelt ta fram. 22
Huvudflodbäddens förlopp och form: System Aqua har genom biotopkartering andel och karaktärerna på de fluviala former som kan ge denna beskrivning. Vattenförings-(flödes)kategori: System Aqua redovisar vattendragen streamordervis. (eller menas här strömtyp/strömförhållande?) Dalgångsprofil: Finns ej i System Aqua. Transport av fasta partiklar: Finns ej i System Aqua. Syraneutraliserande förmåga (ANC): System Aqua använder alkalinitet i bedömning av Vattenkvalitet (N4). Kan bytas till ANC eftersom ANC kan omräknas till alkalinitet. ANC bör bli obligatoriskt i System Aqua(- bedömningen) Substratets genomsnittliga sammansättning: System Aqua har bottentyper som dominerar och antalet bottentyper som dominerar på mer än >5% av sträckan. Klorid: Finns ej i System Aqua. Mäts på alla SLU:s stationer, mindre vanligt i SRK (speciellt för vattendrag) Lufttemperaturintervall: Finns ej i System Aqua. Uppgifter bör finnas hos SMHI. Medellufttemperatur: Finns ej i System Aqua. Uppgifter bör finnas hos SMHI. Nederbörd: Finns ej i System Aqua. Uppgifter bör finnas hos SMHI. Tabell 3: Jämförelse av vilka obligatoriska data för karakteriseringen av sjöar RDV kräver och vilka motsvarande data som SA har. Sjöar - System B RDV Obligatoriska faktorer System Aqua sjöobjekt Kommentarer Ekoregion De ekoregioner som framgår på kartan i Höjd (System A indelning) bilaga I. hög: > 800 m medelhög: 200-800 m lågland: <200 m Basdata Objektets höjd över havet (X m) Breddgrad Identifiering SMHI utloppskoordinat Längdgrad Identifiering SMHI utloppskoordinat Geologi (System A indelning) Kalkhaltig Kiselhaltig Organisk 23
Storlek (sjöyta) (System A indelning) Djup (medeldjupet) (System A indelning) 0,5 1 km 2 1 10 km 2 10 100 km 2 > 100 km 2 < 3 m 3 15 m > 15 m Basdata Basdata objektets storlek: X km 2 Storleksklass 0,01-<0,1 km 2 0,1-<1 km 2 1-<10 km 2 10-<100 km 2 100 km 2 Objektetsmedeldjup (X m) Kommentar: Ekoregion: Ekoregion finns bara med i system A i RDV och finns inte med i System Aqua. Höjd: I System Aqua bestäms objektets höjd över havet. Det är bara att lägga till en faktor med det höjdintervall som objektet hamnar i. Bredd- och längdgrad: System Aqua har objektets koordinater i riketsnät (RT90 2,5 gon V). Dessa kan konverteras till longitud och latitud och kompletteras till Identifieringen. RDV avser inte den exakta positionen på objektet utan i vilket område objektet finns i t.ex. norr om 60 N. Geologi: Finns inte i System Aqua. Måste införas i System Aqua eftersom det är en obligatorisk faktor i karakteriseringen. Nationellt framtagande om vilken geologisk indelning som skall gälla. Storlek (sjöyta): System Aqua har en finare (fler klasser) klassindelning än vad som anges i System A. Det har framkommit i de nationella diskussionerna att den nedre gränsen sjöar kommer att bli 0,5 km 2. Om det blir så bör klassen 0,1-<1 km 2 förslagsvis delas till 0,1-<0,5 km 2 och 0,5-<1 km 2. Djup (medeldjupet): System Aqua beskriver objektets medeldjup. Det är bara att lägga till en faktor med det djupintervall som objektet hamnar i. Tabell 4: Jämförelse av vilka tilläggs data för karakteriseringen av sjöar RDV efterfrågar och vilka motsvarande data som SA har. Sjöar - System B RDV Tilläggsfaktorer System Aqua sjöobjekt Kommentarer Vattnets medeldjup Basdata Objektets medeldjup (X m) Sjöns form Strukturell mångformighet 24 Sjöstrandens flikighet inkl. sjöar Sjöstrandens flikighet exkl. sjöar Uppehållstid Basdata Vattenomsättning (X år) Medelluftstemperatur Lufttemperaturintervall Uppgifter från SMHI Uppgifter från SMHI
Syreneutraliserande förmåga (ANC) Substratets genomsnittliga sammansättning Vattenståndsvariationer skiktning Nästan bara dimiktiska sjöar i Sverige. Naturlighet (N4) alkalinitet (aciditet) använd ANC från idag. Kan omräknas till alkalinitet för Naturlighet (N4) Strukturell mångformighet Blandningskarakteristik Bakgrundsnäringsstatus Vattenståndsreglering (N2) Totalfosfor (årsmedelvärde), Jämförvärde/bedömnings metod och data kan sägas representera del av objektet (X %) Alt 1. Bottentyper som dominerar (= klass 2 och 3 enligt biotopkarteringen) x % av sträckan: grovdetritus, mjukbotten, sand, grus, sten, block och häll. Alt 2: förekomst (antal) Reglering (typ av reglering samt reglerings amplitud) långa mätserier. Totalkväve också med eller räcker det med totalfosfor? Vattnets medeldjup: System Aqua beskriver medelvattendjupet för sjön. Sjöns form: Finns i System Aqua som sjöstrandens flikighet inkl och exkl. öar. Uppehållstid: Finns som basdata i System Aqua. Medellufttemperatur: Finns inte System Aqua. Uppgifter kan fås från SMHI. Lufttemperaturintervall: Finns inte System Aqua. Uppgifter kan fås från SMHI. Blandningskarakteristik: Finns ej med i System Aqua. Nästan bara dimiktiska sjöar i Sverige. Syreneutraliserande förmåga (ANC): I System Aqua används alkalinitet (aciditet). Om ANC skall användas som faktor för försurningskänslighet i Europa kan vi byta till den eftersom det går att beräkna alkalinitet (aciditet) från ANC. Detta är viktigt så vi kan behålla långa mätserier. Bakgrundsnäringsstatus: I System Aqua beräknas avvikelsen från jämförvärdet enl: bedömningsgrunderna. 25
Substratets genomsnittliga sammansättning: I strukturell mångformighet i System Aqua klassas bottentyper som dominerar i x % av inventerad botten eller förekomst (antalet typer) på den inventerade bottnen. Bottentyperna är grovdetrius, mjukbotten, sand, grus, sten, block och häll. Vattenståndsvariationer: I Vattenståndsreglering (N2) finns det uppgifter om vattenståndsvariationer i System Aqua. Viss information kan även fås i N1- Bestående ingrepp. Nordiskt karakteriseringsförslag Sverige, Norge och Finland har gemensamt tagit fram ett förslag på hur man lämpligast klassar de Skandinaviska vattenförekomsterna för att få fram referensvattenförekomster och underlätta för interkalibreringen. Det förslag man givit är de som presenteras i tabellerna 5 och 6. Vattendrag Tabell 5: Nordiskt karakteriseringsförslag för vattendrag Höjd över hav Avrinningsområde Geologi Kommentar Under högsta kustlinjen 10 100 km 2 Kiselhaltig Geologi: Sjöar som ej passar in på de övriga hamnar här. Över högsta kustlinjen 100 1000 km 2 Organsisk (Abs F 120/5 >0,06) Över trädgränsen > 1000 km 2 Kalciumhaltig (Ca > 0,05 meq/l) Blandat kalciumhaltigt och organsikt Sjöar Tabell 6: Nordiskt karakteriseringsförslag för sjöar Höjd över hav Storlek/yta Geologi Djup Kommentar Geologi: Vattnets organiska innehåll (TOC eller färg) Geologi: Vattnets innehåll av Ca eller Alk Under högsta kustlinjen 0,5 5 km 2 Kiselhaltig < 3 m Geologi: Sjöar som ej passar in på de övriga hamnar här. Över högsta kustlinjen 5 40 km 2 Organsisk (Abs F 120/5 >0,06) < 3 m Geologi: Vattnets organiska innehåll (TOC eller färg) Över trädgränsen > 40 km 2 Kalciumhaltig (Ca > 0,05 meq/l) Geologi: Vattnets innehåll av Ca eller Alk Blandat kalciumhaltigt och organsikt (11 % av Sveriges sjöar) Kraftigt modifierade vattenförekomster och konstgjorda vattenförekomster Har en vattenförekomst utsatts för betydande fysisk förändring orsakad av mänsklig verksamhet som gör att vattenförekomsten inte når god ekologisk status (GES) till 2015 enligt RDV kan den klassas som en kraftigt modifierad vattenförekomst (HMWB). Exempel på vad som skulle klassas som HMWB är dammar, kanaler och översvärmningsskydd. Vattenförekomster som inte har något direkt naturligt ursprung utan är skapad av människan räknas som konstgjorda vattenförekomster (AWB). 26
HMWB och AWB är ingen statisk klassning utan uppfyller ett sådant objekt GES så kan det klassas om till en naturlig vattenförekomst och vise versa. De riktlinjer (guidance) som har tagits fram för hur HMWB och AWB skall tas fram och bedömas är ganska allmänt hållna och lämnar många ställningstaganden till varje nation att själv bestämma hur de exakta kriterierna skall se ut. En exakt anpassning av HMWB och AWB begreppen in i System Aqua får göras när det finns en svensk tolkning av dessa. Klart är dock att fysiska ingrepp fragmentering i avrinningsområdet (NA1), bestående ingrepp (N1), påverkan på flödet (N2) och fragmentering (N7) i System Aqua kan användas vid klassning av HMWB och AWB. Samtliga dessa beskrivs nedan. Fysisk påverkan i avrinningsområdet NA1. Fysiska ingrepp - fragmentering Fragmenteringsgraden i avrinningsområdets huvudvattendrag kan bedömas på flera sätt beroende på det underlag som finns tillgängligt. Det är obligatoriskt att bedöma fragmenteringsgraden på nationell nivå där fragmenteringen orsakats av de vandringshinder som utgörs av dammkonstruktioner. Detta innebär att jämförelser av samtliga avrinningsområdens naturlighet kan göras nationellt. Många vandringshinder finns ej med i registret och därför kan man egentligen bara sortera ut de ARO som har kartlags noggrant med avseende på vandringshinder. Resterande kan både ha och sakna vandringshinder. Fragmenteringsgraden kan dessutom bedömas på regional nivå och baseras på artificiella, definitiva vandringshinder för öring som har påträffats vid inventeringar av vandringshinder eller biotopkarteringar. Fragmenteringsgraden tas fram genom denna formel (Fr = (1-(längsta sträckan utan art. def. vandringshinder (km)/totallängd (km))) *100). Öring används indikator art men även andra arter kan användas. Det är önskvärt att biotopkarteringar används som underlag eftersom då hela vattendrag har inventerats till fots. Det innebär att vandringshinder som ofta förbises, t.ex. fellagda vägtrummor eller andra liknande hinder noteras. Dessa utgör hinder inte bara för öringen utan även för andra akvatiska organismer. I en del fall har fiskvägar upprättats förbi vandringshindret vilket medför att öring kan ta sig förbi. Hindret utgör dock fortfarande ett hinder för andra organismer och vandringshindret skall trots fiskvägen ingå vid beräkningen av fragmenteringsgraden. I vissa regioner kan någon annan art än öring vara mer relevant för definitionen av vandringshinder. Metod och definition av vandringshinder skall anges i bakgrundsdata. I bakgrundsdata skall förutom antalet vandringshinder också vara uppdelat på naturliga/artificiella och definitiva/partiella, även typ och årtal för upprättade fiskvägar anges. De naturliga vandringshindren ingår dock inte i själva värderingen även om dessa är definitiva och medför hinder för de flesta vattenlevande organismerna. Tabell 7. Indikatorvärden för NA1, vattensystemets fragmenteringsgrad i avrinningsområdet. Indikatorvärde Fragmenteringsgrad 5 Hela vattensystemet fritt från dammar alt. artificiella definitiva vandringshinder för öring 4 Huvudfårans fragmenteringsgrad 0, men dammar alt. artificiella definitiva vandringshinder för öring förekommer i biflöden 3 Fragmenteringsgraden i huvudfåran <25% 27
2 Fragmenteringsgraden i huvudfåran >25 - <50% 1 Fragmenteringsgraden i huvudfåran >50 - <75% 0 Fragmenteringsgraden i huvudfåran >75% Fysisk påverkan i vattendragsobjekt N1. Bestående ingrepp Bestående ingrepp utgörs av de fysiska ingrepp som påverkar vattendragets fallprofil och tvärsektion. Hit räknas rätning, kanalisering, kulvertering (ej vägkulvert), rensning (som ej är försiktig), översvämningsskydd, indämningar, breddning och utgrävning av vattendragets fåra eller igenfyllning av vattendragets stränder. N2. Påverkan på flödet Påverkan på flödet avser de mänskliga ingrepp som påverkar vattentransporten i ett vattendrag. Hit räknas förekomsten av diken (>500 m), täckdiken och bevattningsuttag i objektet. Dessutom inbegrips tappningsförfarandet i de dammar som påverkar objektet, d.v.s. även aktivt reglerade dammar i tillrinningsområdet. Regleringarna delas in i långtids- och korttidsregleringar. Långtidsregleringar (flödespåverkan) som medför en utjämning av vattenföringens naturliga säsongsvariationer bedöms som lika allvarliga som en korttidsreglering där skillnaden mellan högsta och lägsta flödet (i objektet) under ett dygn eller en vecka är <25%. Korttidsregleringar med stora flödesväxlingar d.v.s. > 25 % under dygnet/veckan betraktas som mer allvarliga för vattendragsobjektet. De torrläggningar som är en effekt av antropogen påverkan, oavsett omfattning tilldelas det lägsta indikatorvärdet. Torrläggning som uppkommer naturligt (t.ex. mindre vattendrag som torkar ut under sommarmånaderna) värderas däremot inte. Tabell 8. Indikatorvärden för N1, förekomst och andel ingrepp i vattendragsobjektets huvudfåra. Indikatorvärde Förekomst och andel av ingrepp i objektet 5 Naturligt vattendrag (helt oförändrad vattendragsprofil, inga tecken på exploatering) 4 Tidigare ingrepp upphävda (dammar raserade och vandringshinder undanröjda sedan mer än 10 år) eller Ingrepp har förändrat <10% av objektets längd 3 Ingrepp har förändrat >10 - <25% av objektets längd 2 Ingrepp har förändrat >25 - <50% av objektets längd 1 Ingrepp har förändrat >50 - <75% av objektets längd 0 Ingreppet har förändrat vattendragets naturliga lopp eller fallprofil till > 75% av objektets längd Tabell 9. Indikatorvärden för N2, påverkan på flödet i vattendragsobjektets huvudfåra. Indikatorvärde Diken och/eller vattenuttag (antal/km) Flödesreglering (förändring i vattenföring under dygnet/veckan, %) 5 0 Ingen 4 1-2 3 >3 2 Långtidsreglering eller Korttidsreglering med mindre flödesväxlingar (<25% skillnad mellan högsta och lägsta flöde) 28
under dygnet/veckan 1 Korttidsreglering med större flödesväxlingar (>25% skillnad mellan högsta och lägsta flöde) under dygnet/veckan 0 Torrläggs tidvis som effekt av antropogen påverkan på flödet (OBS ej naturligt) N7. Fragmentering Fragmenteringsgraden för ett objekt utgår från artificiella, definitiva vandringshinder för öring som har påträffats i själva objektet vid inventeringar av vandringshinder eller biotopkarteringar. Det är önskvärt att biotopkarteringar används som underlag eftersom hela vattendrag då har inventerats till fots. Det innebär att vandringshinder som ofta förbises, t.ex. fellagda vägtrummor eller andra liknande hinder, också har noterats. Dessa utgör hinder inte bara för öringen utan även för andra organismer. I en del fall har fiskvägar upprättats förbi vandringshindret vilket medför att öring kan ta sig förbi. Hindret utgör dock fortfarande ett hinder för andra organismer och vandringshindret skall trots fiskvägen ingå vid beräkningen av fragmenteringsgraden. I vissa regioner kan någon annan art än öring vara mer relevant för definitionen av vandringshinder. Metod och definitionsart skall anges i bakgrundsdata. I bakgrundsdata skall förutom antalet vandringshinder uppdelat på naturliga/artificiella och definitiva/partiella, även typ och årtal för upprättade fiskvägar anges. De naturliga vandringshindren ingår dock inte i själva värderingen även om dessa är definitiva och medför hinder för de flesta vattenlevande organismerna. Om kunskap finns om hinder i biflöden till objektet läggs även detta in i bakgrundsdata. Denna kunskap möjliggör ytterligare uppdelning i klasser. Tabell 10. Indikatorvärden för N7, fragmenteringsgrad i objektet. Indikatorvärde Fragmenteringsgrad 5 Objektet fritt från dammar alt. artificiella definitiva vandringshinder för öring. Dammar alt. artificiella definitiva vandringshinder finns ej heller i någon ända av objektet 4 Huvudfårans fragmenteringsgrad 0, men kunskap finns att dammar alt. artificiella definitiva vandringshinder för öring förekommer i biflöden. Dammar alt. artificiella definitiva vandringshinder finns i någon eller båda objektets ändar 3 Fragmenteringsgraden i objektet <25% 2 Fragmenteringsgraden i objektet >25 - <50% 1 Fragmenteringsgraden i objektet >50 - <75% 0 Fragmenteringsgraden i objektet >75% Fysisk påverkan i sjöobjekt N1. Bestående ingrepp De bestående ingreppen på en sjös litoralzon utgörs av permanenta vattenståndshöjningar och sänkningar, omfattande muddringar och grävningar, igenfyllning av stränder och sund, ändrat utlopp eller dylikt. ( I indikatorn Vattenståndsreglering, N2 ingår aktiva regleringar, trots att dessa kan påverka en sjös litoralzon. Bebyggelse värderas under Markanvändning i närmiljön N3 och badplatser tas upp under Speciella förhållanden.) 29
Tabell 11. Bedömningsgrunder för N1, bestående ingrepp som påverkat litoralzonen i sjöobjektet. Bedömning Bestående ingrepp i objektet som påverkat litoralzonen 5 Inga ingrepp förekommer eller har förekommit 4 < 10 % av litoralzonen har förändrats under de senaste 50 åren eller en restaurering har reducerat förändringen till <10% eller <25% av litoralzonen har förändrats men senaste ingreppet utfört för över 50 år sedan 3 >10 - <25 % av litoralzonen har förändrats under de senaste 50 åren eller >25% av litoralzonen har förändrats men senaste ingreppet utfört för över 50 år sedan 2 Ingreppen har medfört att >25- <50 % av litoralzonen förändrats 1 Ingreppen har medfört att >50- <75 % av litoralzonen förändrats 0 Sjön sänkt eller höjd så att >75% av litoralzonen (0-3m djup) förändrats N2. Vattenståndsreglering En sjös litoralzon och organismsamhälle påverkas av vattenståndsfluktuationer. I bedömningen värderas endast vattenståndshöjningar och -sänkningar orsakade av reglering. Denna kan antingen vara passiv eller aktiv. Påverkan på vattenståndet kan vara passiv genom att ett dämme har lämnats i sjöns utlopp. De aktivt reglerade sjöarna kan vara långtids- eller korttidsreglerade, där den senare betraktas som mer skadlig för sjöns organismsamhälle. Hänsyn bör även tas till den inverkan som uppströms belägna dammar har på sjöobjektets vattenståndsskillnader. Tabell 12. Indikatorvärden för N2, vattenståndsreglering i sjöobjekt. Indikatorvärde Vattenståndsreglering 5 Sjön har ett naturligt utlopp och det förekommer inga dammar i tillrinningsområdet som påverkar vattenregimen i sjön 4 Sjön har ett mer eller mindre raserat dämme i utloppet eller sjön har ett fast dämme i utloppet som ej reglerar vattennivån nämnvärt och det förekommer inga dammar i tillrinningsområdet som indirekt påverkar vattenregimen i sjön 3 Sjön har ett fast dämme i utloppet som påverkar vattennivån och/eller det förekommer dammar i tillrinningsområdet som indirekt påverkar vattenregimen i sjön 2 Sjön långtidsregleras aktivt med amplitud <1 meter 1 Sjön långtidsregleras aktivt med amplitud >1 - <3 meter 0 Sjön korttidsregleras eller har aktiv regleringsamplitud >3 meter Strukturell mångformighet i sjöar och vattendrag Även Bebyggelse/anlagda ytor i Strukturell mångformighet för vattendrags- och sjöobjekt kan komma ifråga när det gäller att ta fram potentiella HMWB. Det är då främst bebyggelse som inkräktar på vattenförekomsten som t.ex. bryggor 30