= Flerårsstrategi 2013 Verksamhetsplan 2014-2015 INVESTERINGSPLAN 2013-2017 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-06-20, 129
Förord ANSVAR FÖR ALINGSÅS Välfärd på alingsåsarnas villkor Alliansens politik bygger på en övertygelse om att människan vill ta ansvar för sitt eget liv och sin egen situation. Alingsås kommun skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individuella önskemål och förutsättningar. Med ökad konkurrensutsättning ges invånarna större valfrihet och inflytande. Kundval skall införas inom fler kommunala verksamheter, i första hand inom socialnämnden och vård- och äldreomsorgsnämnden. Den skattefinansierade verksamheten skall präglas av en hög kvalitet med människan i fokus. Kommunalt beslutsfattande skall vara enkelt, snabbt och rätt. Servicen till företag skall vara mycket god och präglas av ett kundorienterat bemötande. Ekonomi Alliansens flerårsstrategi utgår från regeringens och SKL:s bedömningar av landets ekonomiska utveckling. På grund av den tilltagande statsfinansiella oron i Europa viker konjunkturen även i Sverige nedåt under innevarande år. Tillväxten i ekonomin bedöms i år bli svagare än vad regeringen trodde så sent som i höstas. Ökningen av BNP för 2012 skrivs ner från 1,3 till blygsamma 0,4 procent. För 2013 och framåt spås en något ökad tillväxt tack vare ökad konsumtion från hushållen. Ett lägre eller oförändrat skatteutfall i kommande prognoser från SKL framstår dock som högst sannolikt. Konjunkturläget är svåröverskådligt varför vi väljer att ha relativt goda säkerhetsmarginaler i våra ekonomiska bedömningar. Reformutrymmet bedöms därför vara begränsat under kommande år samt även under planperioden. Skola och kultur Barnen är vår framtid. En bra skola, duktiga lärare, moderna läromedel och engagerade elever är förutsättningar för att vara konkurrenskraftig i framtiden. Alliansen sätter kunskapen i centrum. Goda studieresultat skall uppmuntras och värderas högt. Samarbete med det lokala näringslivet skall förbättras. Kunskapsresultaten i skolan skall även fortsättningsvis vara bland de bästa i landet. Föreningslivet spelar en stor roll och är grunden för många människors ideella arbete. Kommunen skall skapa bra förutsättningar för idrotts-, kultur- frilufts- och föreningsliv. Alingsås skall vara en kommun som satsar på barns och ungdomars idrotts- och kulturaktiviteter. Hållbar utveckling Alliansen fortsätter arbetet för ett miljövänligt Alingsås och en hållbar utveckling. Detta görs genom att vi skapar förutsättningar och medvetenhet om betydelsen av ett aktivt socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart arbete i kommunen. Kommunens arbete för en god miljö skall koncentreras till de områden som är mest grundläggande för alla invånare. Långsiktiga beslut med konkreta miljövinster skall genomföras där utbyggd kollektivtrafik och minskad biltrafik i innerstaden utgör en viktig del. Framtida utmaningar Ekonomisk hushållning kräver förnuftiga avvägningar. Kommunens kärnverksamheter prioriteras av Alliansen, vilket innebär att kommunen främst skall finansiera det som inte är möjligt för var och en att klara själv eller genom frivillig samverkan med andra. Kommunens ekonomi är idag stabil och skall så förbli. Detta krävs för framtida åtaganden och utmaningar inte minst med tanke på de demografiska förändringar som vi står inför vilket kommer innebära ökade krav på vår framtida vård- och äldreomsorg. För Alliansen i Alingsås Daniel Filipsson (m) Per Palm (fp) Stefan Svensson (kd) Staffan Albinsson (c)
Flerårsstrategi 2013 Innehåll Inledning 2 Ekonomiska sammanställningar Resultatbudget 6 Finansieringsbudget 6 Balansbudget 7 Sammanställning av driftbudget 8 Sammanställning av Investeringsplan 9 Vision och prioriterade mål 10 per nämnd Vård- och äldreomsorgsnämnd 13 Socialnämnd 14 Utbildningsnämnd 15 Barn- och ungdomsnämnd 16 Kultur- och fritidsnämnd 17 Miljöskyddsnämnd 18 Samhällsbyggnadsnämnd 19 Samhällsbyggnadskontor 19 Exploatering 20 Kommunstyrelse 21 Överförmyndarnämnd 22 Teknisk nämnd 23 Gata, park/natur 23 Avfall 24 Va-verk 25 Finansiering 26 Bilaga: Indikatorer med nuläge
Inledning Inledning Riktlinjer för budgetarbetet Arbetet med ramarna styrs enligt styrmodell för Alingsås, antagen av kommunfullmäktige den 25 maj 2011, 79. Här framgår bl. a att kommunfullmäktige varje år fastställer en flerårsstrategi som omfattar de nästkommande tre årens verksamhet. Fullmäktiges programförklaring med fullmäktiges prioriterade mål är grunden för flerårsstrategin. En avstämning har gjorts av det ekonomiska läget i förhållande till beslutad ram och plan för kommande år. Ekonomisk översikt Resultatbudget balanskrav Enligt kommunallagens 8 kapitel, 4-5 fastslås att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast efter tre år. Balanskravet skall emellertid betraktas som en miniminivå. Vägledande bör istället kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning vara. För att inte oförutsedda händelser skall tvinga fram besparingar i ordinarie verksamhet och den planerade investeringsvolymen skall klaras av utan att låneskulden ökar behöver Alingsås kommun ett årligt resultat som är betydligt högre än noll. Den budgeterade förändringen av det egna kapitalet uppgår till 50 mnkr för år 2013. För 2014 och 2015 planeras positiva resultat på 60 mnkr respektive 65 mnkr. Den del av balanskravet som gäller budgeten är således uppfyllt under perioden. Finansieringsbudget - god ekonomisk hushållning Finansieringsbudgeten visar likvidflödet. Under hela perioden planeras positiva kassaflöden. För 2013 planeras ett kassaflöde på 15 mnkr, för 2014 planeras ett kassaflöde på 28 mnkr och för 2015 ett kassaflöde på 33 mnkr. Balansbudget pensionsskuld och soliditet Drift- och investeringsbudgetens effekt på tillgångar, skulder och eget kapital framgår av balansbudgeten. Anläggningstillgångarna ökar under planperioden eftersom investeringarna överstiger avskrivningarna. Raden avsättningar på skuldsidan består till största del av avsättningar gjorda för att mildra effekten av när ansvarsförbindelsen skall börja betalas ut samt av pensionsskuld intjänad från och med 1 januari 1998. Den individuella delen, dvs den del av pensionsavsättningen som den anställde själv får placera, utbetalas året efter intjänandet och återfinns som en del av raden kortfristiga skulder. Soliditeten, som visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital, ökar under planperioden. Ekonomiska förutsättningar Beräkningen av skatteintäkter och generella statsbidrag är baserad på den prognos som lämnades av Sveriges Kommuner och Landsting den 16 februari 2012 (Cirkulär 12:06). Denna prognos visar ökade intäkter med ca 1 mnkr 2013 och minskade intäkter med ca 2 mnkr 2014 jämfört med den prognos som låg till underlag för flerårsstrategi 2012. Utdebiteringen uppgår till 21:36 kronor per skattekrona, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Inga förändringar av utdebiteringen planeras under perioden. 2
Inledning Flerårsstrategins utformning Kommunens ledningsfilosofi anger en strävan att föra ut ansvar och befogenheter i organisationen. Styrmodellens syfte är att omsätta politisk vilja i praktisk verklighet för Alingsås kommuns invånare. Utifrån de prioriterade målen och ekonomisk ram skall respektive nämnd beskriva sina åtaganden. I styrmodell för Alingsås, beslutad av kommunfullmäktige 25 maj 2011, 79, finns detta mer utförligt beskrivet. Flerårsstrategin är uppdelat i två huvuddelar där den första innehåller kommunens vision, prioriterade mål med tillhörande indikatorer. Den första delen innehåller också ekonomiska sammanställningar i form av finansiella rapporter, driftbudget samt investeringsplan. I den andra delen presenteras varje enskild ansvarsenhet utifrån de rubriker som anges i styrmodellen. Styrmodell en hjälp för läsaren Kommunfullmäktige antog den 25 maj 2011, 79, en styrmodell. Flerårsstrategin innehåller en beskrivning av respektive ansvarsenhet utifrån två huvudrubriker som anges nedan: 1. Verksamhetsbeskrivning. En beskrivning över ansvarsenhetens verksamheter där volymuppgifter kan ingå. 2. Driftbudget för år 1, och ekonomiska ramar för år 2 och år 3 presenteras i form av en resultatbudget, där kommunbidraget utgör enhetens driftanslag. 3
Inledning En framtidsutblick Kommunernas ekonomi Källa: Makronytt. februari 2012 (SKL) Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att den återigen växer nästa kvartal. Tillväxten blir dock framöver väsentligt svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför stiga något. Lägre sysselsättning håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Det oväntat stora fallet i export och industriproduktion under fjärde kvartalet 2011 innebär att bedömningen av BNP dras ner för 2012. I december beräknades att BNP skulle öka med 1,2 procent 2012. Nu förutses en ökning med 1,0 procent. Denna utveckling baseras på att produktionen ligger kvar på i stort sett samma nivå första kvartalet i år som fjärde kvartalet 2011. Därefter ökar BNP med ungefär 2 2,5 procent, räknat på årsbasis. Med en svag BNP-tillväxt 2012 på bara en procent försvagas de offentliga finanserna. SKL räknar med att överskottet var 0,3 procent av BNP föregående år men att den offentliga sektorn både i år och 2013 uppvisar ett svagt underskott på två tiondels procent av BNP. Under åren 2014 2016 fortsätter resursutnyttjandet att stiga i svensk ekonomi. Det är liktydigt med en ekonomisk tillväxt som är starkare än normalt. En del i denna utveckling är den internationella utvecklingen. Bedömningen är att tillväxten i omvärlden ökar efter 2013. Inte minst gäller det Europa. De omfattande statsfinansiella problem som många länder brottas med sätter dock begränsningar för tillväxten. Under åren som följer på 2013 förutsätts arbetslösheten gradvis ta sig ner till 6 procent år 2016. Denna nivå på arbetslösheten förutsätts vara förenlig med Riksbankens mål om en inflation på 2 procent. Det är den nivå på arbetslösheten då arbetsmarknaden kan sägas vara i balans då varken låg- eller högkonjunktur råder. Befolkningsutveckling i Alingsås I vision 2019 sätts målet 42 000 invånare för år 2019. Nedan visas den målprognos som gäller. Prognosen visar en jämn befolkningsökning men även om kommunen har en jämn befolkningsökning framöver så finns det variationer inom de olika åldersintervallen. Ökat antal invånare innebär ökade skatteintäkter men ställer också större krav på de kommunala verksamheterna. Folkmängd fördelat på ålderskategorier Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0-5 2 853 2 894 2 977 3 033 3 095 3 162 3 242 3 304 3 356 6-15 4 191 4 312 4 416 4 578 4 729 4 841 4 971 5 134 5 258 16-18 1 551 1 446 1 383 1 271 1 247 1 278 1 313 1 330 1 357 19-64 21 847 22 048 22 147 22 310 22 403 22 493 22 542 22 618 22 751 65-79 5 468 5 692 5 962 6 162 6 357 6 520 6 686 6 818 6 907 80-w 2 143 2 153 2 155 2 178 2 195 2 227 2 260 2 303 2 371 Summa 38 053 38 546 39 040 39 533 40 027 40 520 41 013 41 507 42 000 4
Inledning Bebyggelse Källa: Bostadsprogram 2011-2016, antaget av KS den 15 augusti 2011, 172. I takt med att befolkningen har ökat har också bostadsbyggandet blivit allt mer omfattande. Under perioden 1999-2010 byggdes flest bostäder under 2006 då 279 nya bostäder tillkom i kommunen. Under 2011 färdigställdes ca 50 bostäder i Alingsås kommun. Kommunens främsta ambition inom bostadsplaneringen har varit att öka bostadsförsörjningen. Vision 2019 är vägvisaren för den här ambitionen. För att nå visionens mål om 42 000 invånare år 2019 behöver 1500 bostäder byggas under perioden 2010-2019. Det finns ett generellt behov av små och billiga hyresrätter som kan tillfredställa bostadsbehovet för många äldre och singelhushåll. Förhoppningsvis kan små och billiga hyresrätter även möjliggöra för fler ungdomar att stanna kvar i Alingsås. Det råder även brist på billiga småhus, stora hyresrätter samt bostäder med hög tillgänglighet. Olika former av markbostäder behövs för att gruppen barnfamiljer ska kunna öka enligt målprognosen. Bostäder bör byggas i goda kollektivtrafiklägen. Då gruppen äldre bedöms växa relativt kraftigt behövs även satsningar på särskilda bostäder för äldre. Den planerade bostadsproduktionen är i bostadsprogrammet för perioden 2011-2013 cirka 785 bostäder, fördelat över tre år. Den planerade bostadsproduktionen för de därefter nästkommande tre åren, 2014-2016, är cirka 555 bostäder. Detta innebär att byggnation av i genomsnitt 220 bostäder påbörjas per år. Fördelningen av småhus och bostäder i flerbostadshus är jämn. Det innebär att byggnationen av småhus ökar alltjämt. Fördelningen mellan bostadsrätter och hyresrätter bland lägenheterna i flerbostadshus är mer osäker, men under 2011-2013 bedöms byggnation av cirka 370 bostäder i flerbostadshus påbörjas. Tillväxten i ekonomin och situationen på bostadsmarknaden har stor betydelse för om bostäder byggs eller ej och därför är bedömningen av bostadsproduktionen något osäker. Det största utbyggnadsområdet är Stadsskogen där uppskattas området kunna rymma upp mot 1000 bostäder i olika upplåtelseformer. Andra större utbyggnadsområden är bland annat östra Ängabo, kvarteret Ljuset och Kv. Vimpeln mfl. 5
Ekonomiska sammanställningar Resultatbudget Bokslut Plan (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter - kostnader* -1 755-1 755-1 798-1 851-1 917 Avskrivningar -42-47 -46-48 -50 Verksamhetens nettokostnader -1 797-1 802-1 843-1 898-1 967 Skatteintäkter 1 459 1 465 1 524 1 588 1 663 Generella statsbidrag och utjämning 352 356 349 350 349 Finansnetto 24 25 21 20 19 Resultat före extraordinära poster 38 44 50 60 65 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 38 44 50 60 65 Årets resultat, exklusive fastighetsförsäljn. 29 37 38 54 64 *Fördelat till verksamheterna netto 1 764 1 792 1 825 1 880 1 945 Pensionskostnader som ej täcks av KP 32 37 36 38 43 Avgår finansiell del av pensioner -2-4 -3-3 -4 Avgår kapitalkostnader -54-69 -61-65 -68 Reaförlust, fonder 15,8 0 0 0 0 Summa 1 755 1 755 1 798 1 851 1 917 Finansieringsanalys Bokslut (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat 38 44 50 60 65 Justering för av- och nedskrivningar 40 47 46 48 50 Justering för gjorda avsättningar 4 1 1 1 1 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 17 10 8 8 10 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 98 101 105 117 125 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 59 5 1 9 0 Ökning/minskning förråd och varulager -11-3 12 7 12 Ökning/minskning kortfristiga skulder -17 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 128 103 119 132 137 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -56-164 -100-100 -100 Försäljning av anläggningstillgångar 1 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -55-164 -100-100 -100 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 7 0 0 0 0 Amortering av skuld 0 0 0 0 0 Utbetalning av nya och garantipensioner -3-4 -4-4 -4 Minskning av långfristiga fordringar 3 0 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar -28 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -22-4 -4-4 -4 Årets kassaflöde 52-64 15 28 33 6
Ekonomiska sammanställningar Balansbudget Bokslut (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar 1 218 1 350 1 381 1 433 1 483 Omsättningstillgångar 629 562 562 575 596 Summa tillgångar 1 847 1 912 1 943 2 008 2 079 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 221 1 279 1 312 1 372 1 436 Avsättningar 187 176 192 197 204 Långfristiga skulder 7 8 7 7 7 Kortfristiga skulder 432 449 432 432 432 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 847 1 912 1 943 2 008 2 079 7
Ekonomiska sammanställningar Sammanställning av driftbudget 2013, ar 2014 och 2015 Belopp i tkr 2012 2013 2014 2015 Vård- och äldreomsorgsnämnd Kommunbidrag 413 454 419 330 427 750 440 585 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Socialnämnd Kommunbidrag 340 146 345 050 351 970 362 530 Förändring av eget kapital -1 213 0 0 0 Utbildningsnämnd Kommunbidrag 169 540 185 160 188 890 194 560 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Barn- och ungdomsnämnd Kommunbidrag 606 078 627 230 643 220 662 520 Förändring av eget kapital -6 200-1 200-900 0 Kultur- och fritidsnämnd Kommunbidrag 54 590 61 450 66 290 68 280 Förändring av eget kapital -368 0 0 0 Miljöskyddsnämnd Kommunbidrag 9 590 9 740 9 940 10 240 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor Kommunbidrag 15 560 15 720 14 320 13 890 Förändring av eget kapital 570 410 260 1 078 Exploatering Kommunbidrag 0 0 0 0 Förändring av eget kapital 3 885 12 871 4 540-2 809 Kommunstyrelse Kommunbidrag 118 551 113 590 114 920 120 232 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Överförmyndarnämnd Kommunbidrag 3 380 3 840 3 920 4 040 Förändring av eget kapital 0 0 0 0 Teknisk nämnd Gata, park/natur Kommunbidrag 58 340 57 090 58 430 60 180 Förändring av eget kapital 613 1 042 213 0 Avfall Förändring av eget kapital 916 210-2 311-4 109 VA-verk Kommunbidrag 0 0 370 365 Förändring av eget kapital -480-395 -1 870-1 845 Summa totalt 1 791 507 1 825 262 1 880 088 1 945 107 Varav kommunbidrag 1 789 230 1 838 200 1 880 020 1 937 422 Varav förändring av eget kapital -2 277 12 938-68 -7 685 8
Ekonomiska sammanställningar Sammanställning av investeringsplan 2013-2017 Tkr 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Vård- och äldreomsorgsnämnd 0 0 0 0 0 Socialnämnd 0 0 0 0 0 Utbildningsnämnd 0 0 0 0 0 Barn- och ungdomsnämnd 0 0 0 0 0 Kultur- och fritidsnämnd 0 0 0 0 0 Miljöskyddsnämnd 0 0 0 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor 0 0 0 0 0 Exploatering 0 0 0 0 0 Kommunstyrelse 35 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Överförmyndarnämnd 0 0 0 0 0 Teknisk nämnd 65 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Gata, park/natur 0 0 0 0 0 Avfall 0 0 0 0 0 VA-verk 0 0 0 0 0 Summa investeringar 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 9
Vision och prioriterade mål Vision 2019 Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare år 2019. 12 prioriterade mål med indikatorer I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka Antalet brott skall minska Andelen nyinflyttade som trivs skall öka Befolkningsmängden skall öka I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Kommunens näringslivsranking skall förbättras Självförsörjningsgraden skall öka I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter Medborgarnas nöjdhet med bostadssituation i kommunen skall förbättras Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomiskt resultat skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka Andelen verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka 10
Vision och prioriterade mål I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras Företagsklimatet enligt nöjd-kund-index skall förbättras Fysisk tillgänglighet i kommunen skall förbättras Nöjd-medarbetar-index skall höjas I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Antalet kommunala tjänster med valmöjligheter skall bli fler Antalet verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem skall bli fler Andelen aktiva val hos brukare skall öka I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Nöjd-kund-index inom hemtjänsten skall höjas Nöjd-kund-index inom äldreboenden skall höjas Nöjd-kund-index inom social omsorg skall höjas I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Föräldrars nöjdhet med sitt barns förskola/skola skall förbättras Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka Andelen elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan skall öka Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur, idrotts- och föreningsliv Medborgarnas nöjdhet med kommunens fritids- och föreningsutbud skall förbättras Medborgarnas nöjdhet med kommunens idrotts- och motionsanläggningar skall förbättras Medborgarnas nöjdhet med kommunens kulturverksamhet skall förbättras Nettokostnaden per aktivitet skall minska I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen skall förbättras Antalet meter gång- och cykelvägar skall öka Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet skall höjas I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Andelen återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall skall öka Vatten- och luftföroreningarna skall minska Antalet resor med kollektivtrafiken skall öka Gång- och cykeltrafikens andel vid val av transportmedel skall öka 11
Vision och prioriterade mål I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Utsläpp av växthusgaser per invånare skall minska Total energianvändning per invånare skall minska Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer skall öka Antalet energieffektiva byggnader skall bli fler 12
Vård- och äldreomsorgsnämnd Vård- och äldreomsorgsnämnd Verksamhetsbeskrivning Inom vård- och äldreomsorgsnämndens verksamhet pågår arbetet med att strukturera om äldreboendeplatser. Omstruktureringen har medfört att antalet serviceboenden halverats sedan 2004 samtidigt som trygghetsboenden och gruppbostäder för dementa byggts ut. Hemtjänsttimmarna har sedan 2008 ökat med 8 10 procent per år. Den stora ökningstakten av hemtjänsttimmar beror framförallt på att fler äldre med behov av äldreomsorg har hemtjänst än tidigare. Avveckling av serviceboenden och ett uttalat fokus på kvarboende har medfört att ökningen av hemtjänst är betydligt större än den demografiska förändringen. Inom äldreomsorgen pågår även arbetet att öka valfriheten för de äldre, sedan 2006 finns möjlighet att välja utförare och var fjärde mottagare av hemtjänst har 2012 valt en privat hemtjänstutförare. Ytterligare områden som möjligheterna utreds att arbeta för ökad valfrihet är för äldreboendeverksamheten och för matdistributionen inom hemtjänsten. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 69 753 66 261 67 580 68 940 70 320 Verksamhetens kostnader -472 676-475 851-483 110-492 890-507 100 Avskrivningar -4 002-3 747-3 800-3 800-3 800 Verksamhetens nettokostnader -406 925-413 337-419 330-427 750-440 580 Kommunbidrag 407 377 413 310 419 330 427 750 440 580 Finansnetto 320 27 0 0 0 Resultat före extraordinära poster 772 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 772 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 19 913 19 913 19 913 19 913 19 913 13
Socialnämnd Socialnämnd Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ska, under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation, inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser. Grundläggande förhållningssätt för nämndens arbete ska, där myndighetsbeslut inte kräver annat, vila på principen om kommunal service utan föregående utredning och biståndsbedömning. Det förebyggande arbetet är centralt och prioriterat i nämndens verksamhet liksom nödvändigheten av samverkan och gemensam planering med andra förvaltningar och myndigheter. Socialnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens verksamheter för funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. Inom dessa områden ger socialnämnden insatser i form av råd, service och stöd till barn, ungdomar och vuxna, enskilda och familjer. Nämnden arbetar med myndighetsutövning som styrs av flera lagar som lagen om stöd service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 130 541 131 050 134 500 135 000 135 500 Verksamhetens kostnader -467 288-470 303-477 850-485 270-496 330 Avskrivningar -1 350-1 500-1 500-1 500-1 500 Verksamhetens nettokostnader -338 097-340 753-344 850-351 770-362 330 Kommunbidrag 333 021 339 490 345 050 351 970 362 530 Finansnetto 391 50-200 -200-200 Resultat före extraordinära poster -4 685-1 213 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -4 685-1 213 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 8 897 7 684 0 0 0 14
Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden svarar för; Alströmergymnasiet, Integrationsavdelningen och Vuxnas lärande. Alströmergymnasiet hade, vid läsårsstarten hösten 2011, ca: 1100 elever fördelade på 12 nationella program, samt Introduktionsprogrammet. Gymnasiesärskolan erbjuder en fyraårig utbildning till dem som har rätt till skolformen. Här finns individuella program samt tre nationella/specialutformade program. Integrationsavdelningens huvudsakliga uppgift är nyanländas etablering. Avtalet för Alingsås kommun omfattar årligen 80 personer som blir anvisade till kommunen. Avdelningen ansvarar, tillsammans med socialnämndens Individ- och familjeavdelning, för de ensamkommande barn som kommunen tar emot. En del av avdelningens arbete är att arbeta strategiskt med integrationsfrågor för ett kommunövergripande perspektiv. Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare) och Särvux. Lernia är extern anordnare av vuxenutbildning och ansvarar även för betygssättning. Campus Alingsås erbjuder såväl IKT-baserade (Informations- och kommunikationsteknikbaserade), som närundervisade eftergymnasiala kurser och utbildningar i samverkan med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare i landet. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 52 431 31 226 32 037 32 846 33 831 Verksamhetens kostnader -217 101-198 058-215 373-220 163-226 852 Avskrivningar -3 530-2 908-1 676-1 431-1 383 Verksamhetens nettokostnader -168 200-169 740-185 012-188 748-194 404 Kommunbidrag 164 760 169 540 185 160 188 890 194 560 Finansnetto 259 200-148 -142-156 Resultat före extraordinära poster -3 181 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -3 181 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 355 0 0 0 0 15
Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomsnämnden svarar för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Verksamheterna styrs genom skollag, förordningar och allmänna råd samt kommunens mål och riktlinjer. Barn- och ungdomsnämndens vision är lust att lära. Verksamhetens övergripande mål är att alla barn och elever ska nå målen för utbildningen. Verksamhet bedrivs i hela kommunen. Det finns 35 förskolor, 16 grundskolor varav 13 med fritidshem och 4 inkluderade grundsärskolor i kommunal regi. Det finns 10 fristående förskolor och 3 fristående grundskolor med fritidshem. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 65 300 140 265 143 209 145 821 148 483 Verksamhetens kostnader -645 300-746 576-764 739-783 441-805 043 Avskrivningar -5 400-6 647-6 600-6 200-5 700 Verksamhetens nettokostnader -585 400-612 958-628 130-643 820-662 260 Kommunbidrag 583 200 606 410 627 230 643 220 662 520 Finansnetto 800 348-300 -300-260 Resultat före extraordinära poster -1 400-6 200-1 200-900 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -1 400-6 200-1 200-900 0 Eget kapital vid årets slut 32 010 25 810 24 610 23 710 23 710 Styrtal Verksamhet Antal barn/- Antal barn/- Antal barn/- Antal barn/- Antal barn/- elever, skrivna i elever, skrivna i elever, skrivna i elever, skrivna i elever, skrivna i Alingsås Utfall 2011 Alingsås 2012 Alingsås 2013 Alingsås 2014 Alingsås 2015 Förskola 2028 2059 2117 2146 2165 Fritidshem 1495 1638 1811 1860 1910 Pedagogisk omsorg 53 67 68 68 68 Grundskola 4276 4277 4380 4499 4644 Antal vårdnadsbidrag per månad/andel Antal vårdnadsbidrag per månad/andel Antal vårdnadsbidrag per månad/andel Antal vårdnadsbidrag per månad/andel Antal vårdnadsbidrag per månad/andel Vårdnadsbidrag 70 (7 % av 1-2 åringar) 70 (7 % av 1-2 åringar) 70 (7 % av 1-2 åringar) 70 (7 % av 1-2 åringar) 16
Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden är kommunens samordnande och verkställande organ för kulturoch fritidsverksamhet. Nämnden verkar för ett rikt och varierat kultur och fritidsliv. Genom delaktighet och samverkan skapa förutsättningar för en god folkhälsa utifrån en mellanmänsklig hållbar utveckling samt motverka social, ekonomisk och kulturell segregation. Den prioriterade målgruppen är barn och unga. Nämnden skall genom dialog med kommunens övriga aktörer, civilsamhället, det lokala föreningslivet och folkbildningsförbunden stödja, utveckla och samverka för det goda livet. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 12 886 12 900 13 223 13 620 14 028 Verksamhetens kostnader -62 934-66 585-73 248-78 542-80 899 Avskrivningar -1 254-1 060-1 225-1 210-1 246 Verksamhetens nettokostnader -51 302-54 745-61 250-66 132-68 117 Kommunbidrag 51 290 54 590 61 450 66 290 68 280 Finansnetto -121-213 -200-158 -163 Resultat före extraordinära poster -132-368 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -132-368 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 2 641 2 273 2 273 2 273 2 273 17
Miljöskyddsnämnd Miljöskyddsnämnd Verksamhetsbeskrivning Miljöskyddsnämnden är en myndighetsnämnd med uppgift att utöva tillsyn och kontroll inom miljö- och hälsoskydds- samt livsmedelsområdet för att se till att lagstiftningen följs. De viktigaste lagarna för nämndens myndighetsutövning är miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Utöver detta har nämnden i uppdrag att informera om gällande lagstiftning. Som verktyg i myndighetsutövningen ingår bland annat tillståndsprövning, inspektioner och kontroll samt miljöövervakning. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 3 883 3 820 3 800 3 850 3 900 Verksamhetens kostnader -12 441-13 210-13 340-13 590-13 940 Avskrivningar -197-200 -200-200 -200 Verksamhetens nettokostnader -8 755-9 590-9 740-9 940-10 240 Kommunbidrag 7 990 9 590 9 740 9 940 10 240 Finansnetto 17 0 0 0 0 Resultat före extraordinära poster -748 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -748 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 436 436 436 436 436 18
Samhällsbyggnadsnämnd - samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Verksamheten kan delas in samhällsbyggnad och exploatering. Samhällsbyggnad svarar för den formella fysiska planeringsprocessen: översiktsplanering, detaljplanering och bygglovgivning, samt naturvård. Nämnden svarar för god byggnadskultur och en estetisk tilltalande stads- och landskapsmiljö. Exploateringsverksamheten medverkar på uppdrag till att attraktiva bostads- och industriområden iordningsställs i kommunen. Samhällsbyggnadskontor Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 20562 18 127 18 351 18 771 19 334 Verksamhetens kostnader -31138-31 586-31 891-30 876-30 313 Avskrivningar -1940-1 300-1 505-1 495-1 483 Verksamhetens nettokostnader -12516-14 759-15 045-13 600-12 462 Kommunbidrag 14808 15 560 15 720 14 320 13 890 Finansnetto -549-231 -265-460 -350 Resultat före extraordinära poster 1743 570 410 260 1 078 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 1743 570 410 260 1 078 Eget kapital vid årets slut 2943 3 513 3 923 4 183 5 261 19
Samhällsbyggnadsnämnd - exploatering Exploatering Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 13 512 14 460 18 191 10 495 3 254 Verksamhetens kostnader -7 575-11 093-4 840-5 475-5 583 Avskrivningar -115-132 -130-130 -130 Verksamhetens nettokostnader 5 822 3 235 13 221 4 890-2 459 Kommunbidrag 0 0 0 0 0 Finansnetto 799 650-350 -350-350 Resultat före extraordinära poster 6 621 3 885 12 871 4 540-2 809 Extraordinära poster Förändring av eget kapital* 4 621 1 885 10 871 2 540-4 809 Eget kapital vid årets slut 31 765 33 650 44 521 47 061 42 252 Utbetalnings-/Inbetalningsplan Belopp i tkr Plan Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Utgifter Utbyggnad Exploateringsområden 28 725 25 535 10 100 17 120 19 500 Inkomster Övriga inkomster (ej tomtförsäljning) 4 500 0 0 0 0 Summa netto ut-/inbetalning 24 225 25 535 10 100 17 120 19 500 Intäkter och kostnader från exploateringsprojekt Belopp i tkr Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Intäkter till resultaträkning Tomtförsäljning 58 660 43 550 28 570 22 230 25 550 Avgår bokfört värde -42 069-35 204-27 515-21 327-22 410 Nettointäkt till resultaträkning 16 591 8 346 1 055 903 3 140 20
Kommunstyrelse Kommunstyrelse Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens verksamhet är indelad i två delar: ledningsuppdraget samt produktionsuppdraget. I ledningsuppdraget ingår ett övergripande ansvar för hela kommunkoncernen. Styrelsen skall ha uppsikt över samtliga nämnders och bolags verksamhet samt svara för koncernens och kommunens samlade ekonomi-, finans-, personal- och planeringsverksamhet samt annan administration. Kommunstyrelsen skall kontinuerligt utvärdera kommunkoncernens samlade verksamhet och verka för att de gemensamma resurserna används så effektivt som möjligt. Styrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens styrmodell. I produktionsuppdraget ingår ansvaret för kommungemensamma uppgifter samt att ge god service till både invånarna och de kommunala verksamheterna. Kommunstyrelsen ansvarar för stora delar av kommunens centrala administration och har även rollen att samordna och utveckla denna mot ökad effektivitet. Därtill kommer ett antal centrala verksamheter som är av så övergripande karaktär att de handhas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen leder bland annat även arbetet med att stärka varumärket Alingsås, utveckla strategier för boende, arbete och lärande. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 107 367 34 051 34 978 35 677 36 748 Verksamhetens kostnader -243 008-147 788-142 591-145 135-151 261 Avskrivningar -4 389-5 861-5 743-5 269-5 521 Verksamhetens nettokostnader -140 030-119 598-113 356-114 727-120 034 Kommunbidrag 140 417 120 380 113 590 114 920 120 240 Finansnetto -103-782 -234-193 -206 Resultat före extraordinära poster 284 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 530 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 10 120 10 120 10 120 10 120 10 120 Investeringsbudget Belopp i tkr 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nämnders samlade investeringar 25 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Image- och expansionsinv 10 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Summa 35 000 40 000 40 000 40 000 40 000 21
Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnd Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är indelad i tre delar: Nämnden är tillsynsmyndighet för gode män, förvaltare och förmyndare. Nämnden bereder ärenden om god man och förvaltare inför beslut i tingsrätten och nämnden rekryterar gode män och förvaltare. Det finns ca 400 personer som har god man och ca 30 personer som har förvaltare i Alingsås. Varje år tillkommer ca 75 nya uppdrag, samtidigt som ungefär lika många avslutas. 65% av de som har god man är under 65 år. Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 156 100 100 100 100 Verksamhetens kostnader -3 873-3 474-3 934-4 014-4 134 Avskrivningar -5-5 -5-5 -5 Verksamhetens nettokostnader -3 722-3 379-3 839-3 919-4 039 Kommunbidrag 3 350 3 380 3 840 3 920 4 040 Finansnetto 22-1 -1-1 -1 Resultat före extraordinära poster -350 0 0 0 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -350 0 0 0 0 Eget kapital vid årets slut 164 164 164 164 164 22
Teknisk nämnd gata, park/natur Teknisk nämnd Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden planerar, anlägger, driver och underhåller kommunens gatunät, parkeringsplatser samt övriga allmänna platser såsom torg, parker och naturmark med fokus på trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet, variationsrikedom och en för invånarna i övrigt god miljö. Detta är den verksamhet som är skattefinansierad. Nämnden bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet som omfattar avfallshantering och vatten- och avloppshantering enligt lagen om allmänna vattentjänster. Avfallshanteringen omfattar hushållsavfall enligt bestämmelserna i miljöbalken och den lokala renhållningsordningen samt drift av Bälinge deponi, där även visst industriavfall tas om hand. Inom VA-området produceras och distribueras dricksvatten samt tas avloppsvatten om hand och renas i avloppsreningsverk eller dagvattenanläggningar. För samtliga områden eftersträvas ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar med hög grad av kretsloppsanpassning. Gata, park/natur Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 11 628 12 272 12 640 11 695 12 195 Verksamhetens kostnader -51 784-46 351-43 685-44 561-46 224 Avskrivningar -11 553-13 165-14 008-14 151-14 651 Verksamhetens nettokostnader -51 709-47 244-45 053-47 017-48 680 Kommunbidrag 58 190 58 340 57 090 58 430 60 180 Finansnetto -9 170-10 483-10 995-11 200-11 500 Resultat före extraordinära poster -2 689 613 1 042 213 0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -2 689 613 1 042 213 0 Eget kapital vid årets slut -1 305-692 350 563 563 Investeringsbudget Belopp i tkr Plan Plan Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Nämndens totala investeringar 65 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Summa 65 000 60 000 60 000 60 000 60 000 23
Teknisk nämnd avfall Avfall Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 37 082 33 600 34 620 35 050 35 350 Verksamhetens kostnader -29 445-28 465-30 364-31 350-31 541 Avskrivningar -2 889-3 725-3 926-5 836-7 687 Verksamhetens nettokostnader 4 748 1 410 330-2 136-3 878 Kommunbidrag 0 0 0 0 0 Finansnetto -526-494 -120-175 -231 Resultat före extraordinära poster 4 222 916 210-2 311-4 109 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 4 222 916 210-2 311-4 109 Eget kapital vid årets slut 11 712 12 628 12 838 10 527 6 418 Återställningsfond Bäling Deponi 10 218 11 157 11 658 12 158 12 658 24
Teknisk nämnd va-verk Va-verk Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 47 413 49 175 50 186 52 491 53 699 Verksamhetens kostnader -38 401-41 236-41 601-42 871-44 004 Avskrivningar -4 693-4 718-5 514-6 706-6 592 Verksamhetens nettokostnader 4 319 3 221 3 071 2 914 3 103 Kommunbidrag 0 0 0 370 365 Finansnetto -3 752-3 701-3 466-5 154-5 313 Resultat före extraordinära poster 567-480 -395-1 870-1 845 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 567-480 -395-1 870-1 845 Eget kapital vid årets slut 5 277 4 797 4 402 2 532 687 25
Finansiering Finansiering Bokslut Plan Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 INTÄKTER Kommunalskatt 1 459 1 465 1 524 1 589 1 664 Statsbidrag 352 356 349 350 349 Externa inkomsträntor 34 32 27 27 27 Summa externa intäkter 1 845 1 853 1 900 1 965 2 040 Kalkylerad pensioner 59 63 63 65 66 Ränta kommunlån 18 24 16 18 19 Ränta eget kapital 0 0 0 0 0 Summa interna intäkter 77 86 79 82 86 Summa intäkter 1 922 1 939 1 979 2 048 2 125 KOSTNADER Pensionskostnader 90 99 99 103 110 Externa finansiella kostnader 8 4 4 4 4 Övriga kostnader 16 0 0 0 0 Summa externa kostnader 114 103 103 107 114 Utbetalade kommunbidrag 1 764 1 789 1 838 1 880 1 937 Ränta eget kapital 6 Ränta på återställningsfond+flykt.fond 1 1 1 1 1 Summa interna kostnader 1 771 1 790 1 839 1 881 1 938 Summa kostnader 1 885 1 893 1 942 1 988 2 053 Resultat 37 46 37 60 73 Förändring av ansvarsenheternas egna kapital 1-2 13 0-8 Förändring av eget kapital 38 44 50 60 65 Intäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 52 mnkr år 2013 jämfört med budget 2012. För 2014 ökar de med 66 mnkr och under 2015 ökar de med 74 mnkr. Ränta på kommunlån är en del av den kapitalkostnad ansvarsenheterna betalar för sina investeringar. Räntan på kommunlånet följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade räntesats för internränta. För perioden gäller räntesatsen 2,9 %. Kostnader De utbetalade kommunbidragen ökar med 49 mnkr år 2013 jämfört med 2012. Under 2014-2015 ökar de med 42 mnkr respektive 57 mnkr. 26
Bilaga: Indikatorer med nuläge I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI skala 1-100) Tre frågor ställs kring trygghet, utgör en del i Nöjd-Region-Index. Nuläge 2011 Alingsås 58 Medel riket 60 Kommunstorlek 30 000-49 999 56 Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka Mätning: Gemensam enkätundersökning i Göteborgsregionens skolor, (index 1-100) Samtliga elever i årskurserna 2, 5, 8 och 2:an på gymnasiet tillfrågas om upplevelsen av trivsel och trygghet i skolan. Nuläge ÅK 2 ÅK 5 ÅK 8 Gymn 2 2011 Alingsås 95 Medel GR 96 Alingsås 90 Medel GR 92 Alingsås 90 Medel GR 91 Alingsås 86 Medel GR 90 Antalet brott skall minska Mätning: Uppgift från Polisen i Alingsås Nuläge 2010 Antal anmälda brott 4 005 Andelen nyinflyttade som trivs skall öka Ny mätning behöver tas fram där nya invånare i Alingsås kommun tillfrågas om hur de trivs. Befolkningsmängden skall öka Mätning: Antal invånare per den 31 december, källa SCB Nuläge 2010 Antal 37 796
Bilaga: Indikatorer med nuläge I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI skala 1-100) En fråga ställs kring arbetsmöjligheter på rimligt avstånd, utgör en del i Nöjd-Region-Index Nuläge 2011 Alingsås 52 Medel riket 47 Kommunstorlek 30 000-49 999 53 Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Mätning: Uppgift från Futurum (hämtat från upplysningscentralen). Nuläge 2010 Antal registrerade under året 269 Kommunens näringslivsranking skall förbättras Mätning: Svenskt näringsliv, kommunranking Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Nuläge 2011 Ranking 50 Självförsörjningsgraden skall öka Mätning: Beräknas utifrån dagbefolkningen (antalet personer som arbetar i Alingsås kommun) i förhållande till nattbefolkningen (boende) i förvärvsarbetande ålder. Nuläge 2010 Alingsås 77,0 % (uppskattning) I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter Medborgarnas nöjdhet med bostadssituation i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI skala 1-100) Tre frågor ställs kring bostäder, utgör en del i Nöjd-Region-Index Nuläge 2011 Alingsås 59 Medel riket 59 Kommunstorlek 30 000-49 999 60
Bilaga: Indikatorer med nuläge Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NRI total skala 1-100) Tre frågor ställs kring helhetsbedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på, sammanfattande betygsindex Nöjd-Region-Index Nuläge 2011 Alingsås 68 Medel riket 61 Kommunstorlek 30 000-49 999 63 Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler Mätning: Intern uppgift i kommunen, behöver kompletteras med storlekar under 2012. Nuläge 2010 Totalt 72 -varav flerbostadshus 23 - varav bostadsrätter 23 - varav hyresrätter 0 -varav småhus 49 I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag Mätning: Beräkning av summan skatteintäkter och generella statsbidrag i förändring från föregående år respektive verksamhetens nettokostnader (inklusive finansnetto) i förändring från föregående år. Nuläge Skatteintäkter och Utfall 2010 Enligt flerårsstrategi 2012 Prognos 2011 2012 2013 2014 generella statsbidrag 4,0% 2,7% 0,7% 2,8% 3,4% Verksamhetens nettokostnader (inklusive finansnetto) 6,1% 5,4% 1,1% 1,9% 2,5% Nuläge Ekonomiskt resultat skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Utfall 2010 Enligt flerårsstrategi 2012 Prognos 2011 2012 2013 2014 Alingsås 5,2% 2,8% 2,2% 3,0% 3,9%
Bilaga: Indikatorer med nuläge Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka - Förskolan Mätning: Avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). I relation till föräldrarnas nöjdhet med sitt barn förskola under målet I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid. Nuläge 2010 Avvikelse från standardkostnad 2010 0 - Grundskola Mätning: Öppna jämförelser, grundskolan. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Måttet visar rankingen bland Sveriges kommuner. Nuläget är hämtat från rapporten 2011, de flesta mått som vägts samman avser dock året innan, dvs. 2010. Avvikelsen från standardkostnaden i effektivitetstalet baseras på ett genomsnitt under fem år (2005-2009). Även avvikelsen från standardkostnaden föregående år redovisas separat. Nuläge 2010 Ranking 30 Avvikelse från standardkostnad 2010-7,8% - Gymnasieskola Mätning: Öppna jämförelser, gymnasieskolan. Avvikelsen redovisar skillnaden mellan kommunens faktiska värde avseende andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år (avser hemkommunen dvs. oavsett huvudman för skola eller elevens studieort) och det modellberäknade värdet i procentenheter. Det modellberäknade värdet bygger på en regressionsmodell som visar samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är meritvärdet från grundskolan, föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning samt familjens disponibla inkomst. Måttet visas dels som procent och dels som rankingen bland Sveriges kommuner. Samt avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Nuläge 2010 Avvikelse från modellberäknat värde -4,3 (ranking 256) Avvikelse från standardkostnad 2010-1,0%
Bilaga: Indikatorer med nuläge - Äldreomsorg Mätning: Öppna jämförelser, vård och omsorg om äldre. Ranking bland Sveriges kommuner efter procentandel inom hemtjänsten respektive särskilt boende som sammantaget är nöjda med hjälpen. Samt avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Nuläge 2010 Ranking hemtjänst 142 Ranking särskilt boende 149 Avvikelse från standardkostnad 2010 10,5% - Individ- och familjeomsorg Mätning: Avvikelsen från standardkostnaden (standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft och om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen). Avvikelsen får sedan ställas i relation något kvalitetsmått ur det kundindex för socialomsorg under målet I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov som behöver arbetas fram under 2012. Nuläge 2010 Avvikelse från standardkostnad 2010 12,0% Andelen verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka Mätning: Svenskt näringslivs, kommunranking. Andelen entreprenader i privat drift av kommunens totala verksamhet (bolagiserad kommunal verksamhet ingår inte i måttet). Svenskt näringsliv hämtar uppgifterna från kommunernas räkenskapssammandrag. Nuläge 2009 Alingsås 9,04% I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras Mätning: SCB:s medborgarundersökning, (index NMI skala 1-100) Fyra frågor ställs kring bemötande och tillgänglighet (avser kontakt med tjänstemän eller annan personal), utgör en del i Nöjd-Medborgar-Index Nuläge 2011 Alingsås 57 Medel riket 58 Kommunstorlek 30 000-49 999 57
Bilaga: Indikatorer med nuläge Företagsklimatet enligt nöjd-kund-index skall förbättras Mätning: Öppna jämförelser. Företagsklimat 2011, insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning (mätningen genomförd under 2010) Nuläge 2011 Alingsås 58 Medel riket 66 GR-snitt 63 Högt betyg enligt SKL:s bedömning 70-81 Fysisk tillgänglighet i kommunen skall förbättras Mätning: Enkelt avhjälpta hinder EAH, (index skala 1-100) Källa kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Sammanlagt värde på fysisk tillgänglighet i kommunen utifrån olika funktionshinder. Kommunen genomför egna undersökningar av enkelt avhjälpta hinder på exempelvis sportanläggningar, bibliotek och kommunhus och får ett sammanvägt index. Nuläge 2010 Alingsås 40 Medel riket 55 Medel GR, de som mätt 51 Nöjd-medarbetar-index skall höjas Ny mätning. Måttet kommer att tas fram ur den personalenkät personalavdelningen arbetar med och vara en sammanvägning av flera olika mätvärden ex. jämställdhet, kompetensutveckling, ledarskap och lönebildning. I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Antalet kommunala tjänster med valmöjligheter skall bli fler Nuläge 2010: Valfrihet finns inom hemtjänst, särskilt boende (önskemål), personlig assistans, förskola, grundskola och gymnasieskola. Antalet verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem skall bli fler Nuläge 2010: En verksamhet; hemtjänsten (inklusive delegerad hälso- och sjukvård) Andelen aktiva val hos brukare skall öka Ny mätning behöver utarbetas, mätning av aktiva val oavsett om brukaren valt kommunen eller privat alternativ.