Hur kan man värdera uppsatskurser?

Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare I, ht 2005 Agnes Edling, Institutionen för lingvistik och filologi Hur kan man värdera uppsatskurser? Inledning I en rapport från Uppsala studentkår (Larsson, 2003) visar det sig att det är vanligt att studenter inte ges någon möjlighet att utvärdera uppsatskurser på C- och D-nivå. Det kan finnas flera anledningar till att denna typ av kursvärdering görs i en sådan utsträckning, praktiska såväl som emotionella. Förutom andra goda skäl till att man vill genomföra kontinuerlig värdering av högskoleutbildning så är det formella kravet på att genomföra kursvärderingar tydligt uttryckt i såväl högskoleförordningen som Uppsala universitets egna riktlinjer. I detta miniprojekt kommer jag att försöka utforma en modell för utvärdering av uppsatskurser på Institutionen för lingvistik och filologi samt rutiner för hur en sådan kursvärdering kan genomföras. Varför vill man utvärdera uppsatskurser? Det finns flera skäl till att det är viktigt att genomföra värderingar av uppsatskurser. Det finns både allmänna skäl för kursvärdering och mer specifika skäl till att kursvärdering av uppsatskurser är viktigt. Det viktigaste och mest övergripande skälet till att man vill genomföra kursvärderingar är för att få ett underlag för att kunna förbättra utbildningen. Vad studenterna tycker om sin utbildning är ett viktigt underlag för eventuella förändringar. Kursvärderingar fungerar också som en kvalitetskontroll. Formellt ställs det också krav på att genomföra kursvärderingar efter avslutad kurs i flera av universitetets styrdokument. I högskoleförordningen (SFS 1993:100), kap 1, 14 kan man läsa att: Högskolan ska ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Universitetets egna riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen (UU, Regler och riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen) säger bland annat att kursvärdering skall genomföras vid kursens slut. Kursvärdering bör också genomföras efter delkurser som omfattar fyra poäng eller mera och skall normalt vara skriftlig. Kursvärdering tas också upp som en del av studenternas arbetsvillkor i Riktlinjer vid Uppsala universitet (2005). Att kursvärdering ska genomföras även efter uppsatskurser som vanligtvis består av 5-20 poäng är det alltså ingen tvekan om. Andra allmänna skäl handlar om kvalitetssäkring, kursutveckling, att främja studentinflytande samt uppsatskursernas betydelse som avslutning på grundutbildningen. Ett mer specifikt skäl till varför man ska göra kursvärderingar på just uppsatskurser är att det handlar om ett ganska t projekt från studentens sida, ofta mellan 10 och 20 poäng eller arbetsveckor. Det är märkligt att någonting som utgör en så del av utbildningen aldrig utvärderas av studenterna själva. Från institutionernas synvinkel

är uppsats- och examensarbeten är också viktiga ut aspekten att de ofta är det sista studenter gör på en utbildning och också fungerar som en viktig grund för att bli antagen på forskarutbildningen. Det borde alltså ligga i institutionernas eget intresse att hålla en hög nivå på sina uppsatskurser för att få så välutbildade sökande som möjligt till forskarutbildningen. Man kan även tänka sig att en uppsats eller ett examensarbete har en viss betydelse i studenternas fortsatta arbetssökande och yrkesliv efter examen. En hög kvalitet på uppsatskurser är också ett ekonomiskt argument för institutionerna då det ger bättre genomströmning av studenter. På Institutionen för lingvistik och filologi finns en god tradition av värdering av grundutbildningskurser med såväl mittkursvärdering som kursvärderingar vid kursers slut. I dokumentet Rutiner kring utbildningsvärdering står att läsa: Grundutbildningens kurser, liksom programutbildningens terminer, skall fortlöpande värderas. Resultaten av värderingarna skall beaktas av lärarna i planeringen av vidare undervisning och vid arbetet med att utveckla kurser. Allvarliga problem som avslöjas vid värdering skall alltid föranleda en åtgärd. Vidare menar man att värdering skall vara ett instrument för att värdera utbildningens kvalitet i följande avseenden: pedagogisk uppläggning relevans ur studentens individuella perspektiv innehållsmässig kvalitet kurslitteraturens lämplighet förkunskapskravens tillgodoseende examinationsformens lämplighet ämnesmässig lärarkompetens dialogen mellan lärare och studenter studenternas arbetssituation När jag har utformat en mall för kursvärderingar av uppsatskurser har jag försökt ta dessa punkter i beaktande. Alla är inte helt relevanta för denna typ av kursvärdering, till exempel kurslitteraturens och examinationsformens lämplighet. Vad finns det för speciella problem med utvärdering av uppsatskurser? Trots goda anledningar till att genomföra utvärderingar av uppsatskurser visar det sig att alla institutioner ändå inte gör det. I Uppsala studentkårs undersökning (Larsson, 2003) framkommer att många av de tillfrågade institutionerna aldrig värderar uppsatskurser. En del av de institutioner som genomförde utvärdering av uppsatskurser berörde inte specifikt handledningen. Från studentkårens sida tycker man att detta blir märkligt: Det förefaller minst sagt tveksamt att utvärdera en uppsatskurs utan att ställa frågor om handledningen, eftersom god handledning är en av grundförutsättningarna för att lyckas väl på en uppsatskurs. (Larsson, 2003:16). Hur kommer det sig då att så få institutioner genomför värderingar av uppsatskurser? Här finns kanske inte några säkra svar men min spekulation är att det kan finnas såväl praktiska som mer emotionella skäl till detta. Ett praktiskt skäl kan vara att det kan vara svårt att hitta ett naturligt tillfälle till kursvärdering. När det gäller mindre ämnen kan hela C- och D-kurser bestå av enbart en eller några få studenter. Det saknas då ofta en struktur runt kursen där ett sådant tillfälle kommer in naturligt. Enligt Uppsala universitets riktlinjer för Kursvärderingar inom grundutbildningen skall de dessutom genomföras på schemalagd tid. En annan möjlig orsak handlar om utvärderingarnas anonymitet. Enligt Uppsala universitets riktlinjer om Studenternas arbetsvillkor så bör kursvärderingar vara anonyma. Detta kan i praktiken vara svårt om en uppsatskurs bara består av en enda student eller några få studenter. Anonymiteten i kursvärdering är besläktad med en tredje möjlig anledning till att institutioner ofta underlåter att utvärdera uppsatskurser. Jag kan tänka mig att det handlar om att man uppfattar det som mer känsligt och hotande att utvärdera och låta

utvärdera uppsatskurser, än andra grundutbildningskurser. En del av uppsatskurser utgörs ju av handledning som är en relation mellan bara två personer. Rollen som handledare kan ofta kännas mer personlig än en roll som föreläsare. Eventuell kritik som kan framkomma på en utvärdering av handledning kan då uppfattas som mer hotande för läraren och svårare att föra fram för studenten. Ytterligare en orsak kan vara att det inte alltid är så lätt att tolka den information som en kursvärdering ger. Även i kursvärderingar som görs i större grupper kan det vara svårt som lärare att sålla, vikta och tolka mellan ibland motstridiga uppfattningar av kursen. I utvärdering i större grupper kan man ändå se om en åsikt om kursen uttrycks av en enstaka person eller om en majoritet av gruppen upplever samma sak. Problemet med att tolka och vikta blir större när det gäller enbart en persons utvärdering av till exempel handledning. Vad kan man göra för att minimera problemen? Trots dessa specifika problem talar såväl formella som kvalitativa skäl för att värdering av uppsatskurser bör genomföras kontinuerligt. En del av lösningen på problemen runt värdering av uppsatskurser tror jag ligger i rutinerna runt själva värderingen. Rutinerna runt kursvärdering skiljer sig naturligtvis mellan institutioner och ämnen. På Institutionen för lingvistik och filologi genomförs kursvärdering på grundutbildningskurser på schemalagd tid och studenterna lämnar vanligtvis in sina kursvärderingar direkt till undervisande lärare. Med tidigare nämnda problem i beaktning tänker jag mig att rutinerna runt värderingen av uppsatskurser ser annorlunda ut. En variant för rutiner kan se ut enligt följande: Kursansvarig lärare eller handledare informerar studenterna vid kursens början om att kursvärdering av uppsatskursen skall genomföras. Kursansvarig lärare/handledare delar ut en blankett för kursvärdering av uppsatskursen i samband med uppsatsventilering och uppmanar studenterna att fylla i den och lämna den direkt till studierektor. Alternativet till detta är att kursansvarig lärare/handledare informerar studenterna om att kursvärderingsblanketten finns på institutionens hemsida och uppmanar studenterna att fylla i den där. Även i det fallet går kursvärderingen direkt till studierektor. Blanketten för kursvärderingen finns tillänglig tillsammans med institutionens riktlinjer och övriga kursvärderingar på institutionens hemsida. Studierektor sammanställer kursvärderingen och ger återkoppling till kursansvarig lärare och handledare samt tar initiativ till eventuella åtgärder. Studierektor kommer på detta sätt att fungera som en kanal mellan studenterna och lärare/handledare vilket jag tror är förmånligt för såväl studenters som lärares integritet. I universitets Riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningens står att läsa att Studenters och lärares integritet skall beaktas i allt arbete med kursvärderingar. För att ta detta på allvar är det också viktigt att försöka utforma en mall för kursvärdering som i möjligaste mån fokuserar på konkreta och sakliga frågor runt den handledning som studenterna fått, inte på handledaren som person. Arbetsgång för utformande av kursvärderingsblankett Eftersom uppsatskurser ur flera aspekter skiljer sig markant från andra grundutbildningskurser behövs det en kursvärderingsblankett som ställer andra frågor. Ett av syftena med detta miniprojekt har varit att försöka utforma en mall som kan användas på min institution. Eftersom Institutionen för lingvistik och filologi erbjuder grundutbildning i 20 olika ämnen och har tre olika program på grundutbildningsnivå

så måste frågorna vara ganska allmänt formulerade. Lärare kan givetvis be studenterna besvara mer kursspecifika frågor under till exempel övriga frågor. Min arbetsgång under utformandet av blanketten har varit följande: 1. Initialt sökte jag information om riktlinjer för kursvärderingar både lokalt och nationellt. Jag letade också efter andra institutioners kursvärderingar av uppsatskurser. Jag tog sedan kontakt med studierektor och prefekt samt pratade med lärare och programansvariga om behovet av och intresset för kursvärdering av uppsatskurser på institutionen. 2. Ett brev skickades sedan ut till alla undervisande lärare på institutionen samt till studeranderepresentanter där jag gav förslag på några områden som en sådan kursvärderingsblankett kan beröra samt bad om ytterligare synpunkter. 3. Efter att ha fått respons på detta brev samt läst igenom andra institutioners kursvärderingar av uppsatskurser utformade jag ett förslag på en mall för institutionen. Här var speciellt Företagsekonomiska institutionens Kursvärdering av examensarbetena i företagsekonomi en inspirationskälla. 4. Denna mall skickades sedan ut till en referensgrupp som bestod av studierektor, prefekt, en studeranderepresentant, en programansvarig samt några lärare. 5. Efter att ha tagit del av referensgruppens synpunkter samt själv försökt besvara blankettens frågor arbetade jag om förslaget till en mall för kursvärderingar av uppsatskurser (se Appendix). Frågorna rör studenternas förkunskaper och arbetsinsats, kursens struktur och handledning. Kursvärderingen och rutinerna kring den kommer att användas på Institutionen för lingvistik och filologi. Litteraturlista Kursvärdering av examensarbetena i företagsekonomi, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, http://www.uadm.uu.se/kvalitet/kursvard/tankar%20om%20kursvard.html#16lankar (5/9 2005) Larsson, Christina, 2003, Handledning vid Uppsala universitet en sammanställning gjord av Uppsala studentkår, Uppsala studentkår Lundmark, Annika, Några tankar om kursvärderingar, Uppsala universitet, http://www.uadm.uu.se/kvalitet/kursvard/tankar%20om%20kursvard.html (5/9 2005) Svensk Författningssamling, 1993:100, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910 (5/9 2005) Regler och riktlinjer: Grundläggande högskoleutbildning, Uppsala universitet, Dnr: UFV 2001/1531, http://info.uu.se/internt.nsf/regelsamling (6/9 2005) Riktlinjer vid Uppsala universitet, Uppsala universitet, antagna vid Uppsala universitets konsiium 2005 Rutiner kring utbildningsvärdering, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, http://www.lingfil.uu.se/kursvard04.html (6/9 2005) APPENDIX

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi KURSVÄRDERING AV UPPSATSKURSER Fyll i kursvärderingen och lämna den i studierektors brevfack vid institutionens expedition! Dina synpunkter är mycket viktiga för utvecklingen av institutionens kurser. Tack för din medverkan! Bakgrund 1. Jag deltar innevarande termin i uppsatskurs av följande typ: C1-kurs, C-uppsats 10p C2-kurs, C-uppsats 5p D1-kurs, D-uppsats 10p CD-kurs, examensarbete 20p Grundutbildningsämne: examensarbete på Orientalistikprogrammet, 10p examensarbete på Språkteknologiprogrammet, 20 poäng examensarbete i Sydasienkunskap (South Asian Studies), 10p inom annan uppläggning (beskriv ämne, nivå och omfattning):.. 2. Min tidigare erfarenhet av uppsatsarbete består av: mindre uppsatser på 1-4 poäng tidigare C-uppsats i samma ämne tidigare C-uppsats i annat ämne tidigare D-uppsats i annat ämne 3. Jag hade en ganska klar uppfattning om mitt ämnesval: innan kursen började ungefär när kursen började först en tid efter kursstarten 4. Under kursens gång har jag arbetat med uppsatsen/examensarbetet: mindre än heltid ungefär heltid mer än heltid 5. Jag blev klar med uppsatsen/examensarbetet: inom avsedd tid inom 3 månader efter kursens slut vid senare tidpunkt (ange ungefär hur länge efter kursens slut):.. 6. Min handledare har varit: Struktur 7. Hur hjälp för uppsats-/examensarbetet har följande kursmoment gett? Metodseminarier Ventileringar av andra uppsatser Enskild handledning H före

Annat: 8. I vilken utsträckning har kursen (inklusive handledning) bidragit till din förmåga att välja och strukturera ett ämne? välja och använda metod? skriftligt presentera ett arbete? granska andras arbeten? In uppf 9. I vilken utsträckning har tidigare universitetskurser som du läst i ämnet gett dig tillräckliga kunskaper avseende relevanta teorier/modeller för uppsatsen? akademiskt skrivande, språk och formalia? In uppf Kurs/kurser som varit speciellt bra i detta avseende:.. 10. Hur fungerade ventileringen av uppsatsen när det gäller instruktioner till uppsatsförfattare? den allmänna diskussionen av uppsatsen? bra bra In uppf 11. Vad har varit särskilt bra med kursens struktur? Vad kan bli bättre? Handledning 12. Hur har handledningen fungerat när det gäller att få tid till handledning? att få hjälp att välja och avgränsa ämnet? att under handledningstillfällena kunna föra en givande dialog? att få konstruktiva kommentarer om olika versioner av texten? bra bra I upp 13. Vilket är ditt bästa tips till handledare av uppsatser och examensarbete?

14. Vad har varit särskilt bra med den handledning du fått? Vad kan förbättras? Kursen i t 15. Övriga kommentarer: <<Åter Kursvärderingar<<