Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?
Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.
Tema 1: Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker Ett rött hjärta betyder kärlek. En streckgubbe med kjol på en dörr betyder toa för tjejer. Grön gubbe vi övergångsställe betyder GÅ! Med Harry Potter t-shirten berättar någon att hon gillar berättelsen om trollkarlen och hans klasskompisar. Vår värld är full av olika bilder som vi lärt oss tolka som symboler. Hur går det till? Kan man skapa egna symboler? Vad berättar våra kläder, favoritleksaker och idoler om vilka vi är? Konstnärer har i alla tider använt sig av symboler och föremål som kan ge associationer. Övningarna i det här materialet uppmuntrar barnen att reflektera kring dessa frågor utifrån såväl äldre målningar som egna bilder. Tema 1 består av Q övningar. Total tidsåtgång ca NIR timmar. Materialet fungerar bäst om man arbetar i en grupp om ca NMÓNR barn. Innan man kommer till museet Innan ni kommer till museet är det bra att berätta lite för barnen om vad man ska göra och varför. Kanske är besöket en del av ett tema-arbete eller ett sätt att lära känna Nationalmuseum. Kort om Nationalmuseum Nationalmuseum är Sveriges största konstmuseum. Byggnaden är från NUSS. Den byggdes för att visa de kungliga konstsamlingarna för allmänheten. Idag finns här konst från NQMM-talet fram till förra sekelskiftet samt en stor samling av konsthantverk och design från medeltiden fram tills idag. Läs mer om Nationalmuseum på www.nationalmuseum.se När man kommer till museet 1. Hämta ut en gruppbiljett i kassan. Det är gratis att gå in för skolbarn och medföljande vuxna, men man måste ha en entrébiljett för att komma upp i salarna där konsten visas. 2. Ryggsäckar och ytterkläder ska hängas i garderoben eller lämnas i de låsbara skåpen, till vilka en N-krona fodras. I garderoben finns hängare på barn-höjd och plats för matsäcksvagnar. 3. Samlas i Röda Ateljén, som ni hittar på entréplan till höger när ni kommer in en bit i entréhallen. Längst in i salen finns det plats för en grupp att sitta. 4. Materialet som förbokats hittar ni i hyllorna direkt till höger när man kommer in i Röda ateljén. 5. Börja med materialet märkt symbolövning. När man har varit på museet Vi är nyfikna av oss! Berätta gärna hur ni har arbetat med materialet; vad som fungerade bra respektive mindre bra? Om ni vill dela med er av dokumentation så tar vi tacksamt emot det! Hör även av er om ni har idéer och tankar på hur vi kan utveckla mer material. E-post: skola@nationalmuseum.se Materialet är gjort av Veronica Hejdelind, Silva Malmsten samt pedagoger och barn från fritidshemmet Skattkammaren i Stockholm.
Övning 1: Symboler vad är det? Ta fram låda/tuben med grönring runt toppen märkt symbolövning. I tuben ligger ett antal föremål. Barn och pedagoger sitter tillsammans i en ring. Tidsåtgång. Ca NMÓNR minuter. Börja med toalettsymbolerna. Pedagogen ställer frågan: Vad tänker ni på när ni ser det här? Har ni sett den här bilden förut? Var i så fall? Här kan barnen behöva lite hjälp att förstå hur man ska tänka. Pedagogen kanske måste börja att berätta vad man själv tänker på. Ta ett annat föremål i tuben. Pedagogen ställer frågan: Vad tänker ni på när ni ser det här? Gör en runda och skriv ned era tankar om föremålet på en av papperslapparna i tuben (penna finns). Ett papper per föremål. Lägg sedan saken på pappret med orden och ta ytterligare några saker. Använd minst tre-fyra av sakerna (alla om ni orkar). Titta sedan tillsamman på sakerna och lapparna. Finns det saker som många tänkte samma om? Hur kommer det sig? Prata om föremål som har en liten mer bestämd betydelse, det vill säga SYMBOLER; så som toa-skylten, dödskallen och hjärtat. Hur kommer det sig att många tänker samma? När och hur lärde ni er detta? Kommer ni ihåg det? Berätta för barnen att saker som många som tänker samma om kallas för symboler. Symboler är saker som vi tillsammans bestämt ska betyda en viss sak. Kan ni komma på flera symboler som ni känner till? Kanske kommer ni att tänka på trafik märken, flaggor, eller bokstäver som ju symboliserar olika ljud. Berätta för barnen att konstnärer, reklammakare och andra utnyttjat detta när man gjort bilder. Man kan berätta med saker! Men det är inte alla saker som är symboler. Ta fram nästa tub med orange-ring på toppen märkt associationsövning. O
Övning 2: Associationsövning Ta fram låda/tuben med orangering på toppen märkt associationsövning. I lådan/tuben ligger ett antal föremål. Barn och pedagoger sitter tillsammans i en ring. I den här tuben finns det mer oväntade saker. Tidsåtgång. Ca NMÓNR minuter. Gör på samma sätt som i symbolövningen Pedagogen väljer ett föremål och ställer frågan: Vad tänker ni på när ni ser det här? Här kan barnen behöva lite hjälp att förstå hur man ska tänka. Pedagogen kanske måste börja att berätta vad man själv tänker på när man ser något på någons tröja eller ett av sakerna i tuben. Man få säga precis vad man vill det som man först kommer att tänka på. Gör på samma sätt som i symbolövningen; Gör en runda och skriv ned associationerna på ett papper. Lägger sedan saken på pappret med orden och ta sedan ett nytt föremål ur tuben. Alla saker och associationsord läggs i mitten ringen. Här får man kolla lite hur mycket barnen orkar/tycker är kul. Om det finns intresse pratar man om alla saker annars stannar man vid PÓQ saker. Titta tillsammans: Finns det saker som många tänkte samma om? Hur kommer det sig? Finns det saker som alla tänkte olika om? Prata lite om vad ni har fått för associationer att vad det beror på? Saker kan uppenbarligen få igång våra tankar. De kan få oss att minnas olika händelser som vi varit med om eller få oss att känna olika saker (saker vi gillar får oss att må bra, saker vi inte gillar väcker andra känslor). Berätta att konstnärer och andra också utnyttjar associationer när man gör bilder. Vill ni se hur? Gå upp i museet och kolla på några exempel. Ta fram tuben med blåring märkt Titta på och prata om. P
Övning 3: Titta och prata om andras stilleben I tuben med blåring märkt Titta på och prata om finns det en karta samt övningar. Kartan och övningarna kan ni även ladda ned från hemsida. På kartan har vi märkt ut fem stillebenmålningar som ni kan arbeta med. Tidsåtgång. Ca PM min. 1. Ta er upp till plan OK Leta upp en av målningarna och använd den som samlingsplats. 2. Introducera övningen för barnen. De ska nu titta på hur konstnärer använt sig av symboler och associationer i sina målningar. 3. Om barnen kan läsa kan man låta dem arbeta självständigt med bildövningarna i grupper om O och O eller P och P. Annars kan ni titta och diskutera tillsammans i hela gruppen. 4. Leta upp de fem stillebenmålningarna. 5. Låt varje grupp jobba med att tolka ett stilleben med hjälp av uppgifterna. Om ni går tillsammans kan pedagogen läsa frågorna som ni kan diskutera gemensamt i gruppen. 6. Återsamlas när ni är klara. 7. Låt barnen redovisa vad de sett för varandra. 8. Gå ned till Röda ateljén igen och avsluta med att prova att göra egna stilleben övning Q. Q
Övning 4: Gör egna stilleben Gå tillbaka till Röda ateljén. Låt eleverna fortsätta arbeta i grupper och låt dem skapa egna stilleben. Använd de fyrkantiga hyllorna/lådorna som sitter på väggen under rubriken Sinnena. Tidsåtgång. Ca PM min. Använd de svarta korgarna med material som står under lådorna/hyllorna. Uppgiften är att tillsammans i de grupper som man arbetade med i bildövningarna skapa egna stilleben som berättar något. Använd föremålen som kan fungerar som symboler eller som ger associationer. När man är klar ska man byta stilleben och analysera/tolka varandras bilder. Man kan fota eller teckna av stillebena och arbeta vidare hemma. R
1. Van Es Vad är det här för slags måltid? Frukost? Lunch? Middag? Mellis? Hur såg ni det? Vilka saker vad det som fick er att bestämma att det var en frukost, lunch, middag eller mellis? Finns det något i bilden som ni tror ska fungera som en symbol? Vad i så fall? Vad betyder det? Vem eller vilka tror ni att bordet är dukar för? S
2. Thum Vad ligger det för saker på det här bordet? Beskriv fem saker som ni känner igen. Vems är det här bordet tror ni? Finns det något i bilden som ni tror ska fungera som en symbol? Vad i så fall? Vad betyder det? T
3. De Heem Vilka saker ligger på det här bordet? Tror ni att några av sakerna ska fungera som symboler? Vad i så fall? Vad betyder det? Varför har konstnären målat de här sakerna tror ni? Vad vill han berätta? U
4. Desportes Vad är det för slags måltid som är uppdukad? Frukost? Lunch? Middag? Mellis? Hur såg ni det? Vilka saker vad det som fick er att bestämma att det var en frukost, lunch, middag eller mellis? Vem tror ni att bordet är dukat för? Tror ni att några av sakerna ska fungera som symboler? Vad i så fall? Vad betyder det? V
5. Valkenborch Det här paret bjuder in oss till en måltid. Skulle ni vilja äta tillsammans med det här gamla paret? Vad bjuder de på? Beskriv vad som att äta finns på bordet. Hur många personer verkar bordet dukar för? Strax ovanför mannens huvud finns en lite hylla. På den står ett äpple på en bok. Vad tänker ni på när ni ser det? Kan det vara en symbol för något? NM
Så här hittar du 1. Van Es. Tillfälligt nedtagen 2. Thum 3. De Heem Ikoner Frankrike 1700-tal Holland Flandern 1600-tal Renässans Sverige 1800-tal Plan O Samlingar av måleri och skulptur från renässans till tidigt NVMM-tal Frankrike 1800-tal Sverige Europa 1700-tal 4. Desportes 5. Valkenborch
www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm