BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT. Byråkratiteori och svensk förvaltning

Relevanta dokument
Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Nyinstitutionell teori och kollektiva dilemman. Institutionell och spelteoretisk analys Bo Persson

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Funktionshindrade i välfärdssamhället

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Urbanisering: Ökad koncentration pengar; människor; makt; bebyggelse

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Det svenska politiska systemet: Introduktion

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

Särskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Internationell politik 1

Samverkan. om roller, dialog och tillit

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

Allmännyttan i går, i dag och i morgon

OFFENTLIG FÖRVALTNING

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Drivkrafter för effektiv samverkan

Innehåll tillsynsrollen

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

UTVÄRDERING: TEORI, PRAKTIK OCH INSTITUTIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR. Det svenska politiska systemet Bo Persson

Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Organisationskultur. SV:s chefer Johan Welander

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

Förvaltningen och demokratin

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 17. TentamensKod: Tentamensdatum: 29 september 2017 Tid:

Organisering. Aida Alvinius.

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Marknadisering i svensk äldreomsorg

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

Organisationer och det omgivande samhället

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Medarbetarskap och säkerhet

Kvalitet i Validering

Samarbete och samverkan

HÅLLBARA ORGANISATIONER

HR I KUNSKAPSFÖRETAG: KARRIÄRFABRIKER

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA

Legitimitet och lärande i den svenska rovdjursförvaltningen

IT och etisk kompetens

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Fö5 Processer och organisation

Att utvärdera nyttan av FoU

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Haninge Kommun. Praktik på Kommunstyrelseförvaltningen, avdelningen för Strategisk planering med fokus på Näringslivsfrågor.

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Agenda. Om boken. Ekonomie doktor från Uppsala Universitet. Om innehållet. Frågor. Kort om mig. Arbetar till vardags i finansiell sektor

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Kommissionens arbetsdokument

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Förvaltningspolitik - introduktion

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra?

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Bilaga 1 Auktorisation/legitimering av kvalificerade ingenjörer

SVENSKA KYRKANS KVINNOR

Sociala perspektiv på missbruk och beroende

Förändrade förväntningar

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

P E R S O N A L P O L I C Y

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019

Dagens tema: Våra värderingar i världen. Vad tänker unga om arbete, vad behöver de för att må bra, och vad kan man göra

Transkript:

BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT Byråkratiteori och svensk förvaltning

Byråkrati ett sammansatt begrepp Rationell organisation Organisatorisk ineffektivitet Tjänstemannastyre Offentlig förvaltning Tjänstemannaförvaltning Organisationstyp Det moderna samhället

Max Weber och den legalbyråkatiska modellen Tjänstemännen tillsätts och utövar sin tjänst enligt följande kriterier Personligen fria och endast underkastade formella ämbetsplikter Organiserade i en klart definierad tjänstehierarki Ämbetsmännen kontraktsanställda Kandidater utsedda baserade på tekniska kvalifikationer Reglerad lön i pengar Ämbetet som huvudsakliga yrke Tjänsten utgör en karriär Tjänstemännen fria från ägandet av produktionsmedel Underkastad strikt, systematisk disciplin ock kontroll under tjänsteövning

Weber och byråkratiseringen Weber förknippade byråkrati och byråkratisering med den legal-byråkratiska modellen för styrning hierarki, regler, förutsägbarhet- till skillnad från karismatiska eller feodala modeller Weber ansåg att byråkratiseringen av samhället var starkt sammankopplad med kapitalismens framväxt ett kapitalistiskt samhälle krävde en stark byråkrati

Förvaltningen är den organisation som har till uppgift att bereda och implementera politikernas beslut Förvaltningen är den organisation som har till uppgift att vid beredning och implementering av politikernas beslut ombesörja allmänna administrationsuppgifter (Lundqquist 1992, s. 16)

Varför är förvaltningens organisation viktig att studera? Politiken utformas ofta i genomförandeledet Förvaltningens expertis gör dem till starka politiska aktörer som kan påverka politiska beslut Politiker kommer och går men förvaltningen består Förvaltningen utgör ett institutionaliserat intresse Styrning av förvaltningens organisation och chefsutnämningar viktiga styrinstrument

Byråkratin i nätverkens garn Betonar beroendet mellan byråkratier och intressegrupper: korporatism och pluralism Förhandling utifrån ömsesidiga intressen och gemensamma idéer och värderingar Tätheten varierar: en del nätverk gemensaker andra ärendenätverk Blir byråkratin infångad eller kan den mobilisera omgivningen?

Byråkratin som institution Medlemmar i förvaltningen styrs av en institutionell logik. Lämplighetslogik snarare än konsekvenslogik (roller och plikter snarare än kalkylerad nytta) Legitimitet snarare än effektivitet Vikten av ritualer och symboler Särkopplade verksamheter (hyckleri) Vikten av förvaltningens historiskt framväxta roll Dialektiskt förhållande mellan intressen och institutioner

Konsekvens eller lämplighet? Konsekvenslogik Vilka är mina alternativ Vilka är mina värderingar/preferenser? Vilka konsekvenser får de olika alternativen för mina värderingar/preferenser? Välj alternativet som maximerar nyttan. Lämplighetslogik Vilken typ av situation befinner jag mig i? Vem är jag? Hur lämplig är olika handlingar för mig i denna situation? Gör vad som är mest lämpligt/passande (appropriate).

Reform som rutin? Exempel från svensk offentlig förvaltning (Brunsson & Olsen) Ifrågasättande av rationellt perspektiv på administrativa reformer (styrningspessimism) Reformer leder inte alltid (sällan) till reella förändringar många (de flesta) förändringar sker av andra skäl än reformer Organisationer bör betraktas som institutioner som styrs av kulturburna regler som visar sig i handlingsrutiner Strukturer och processer får ett egenvärde, de är inte bara medel för att uppnå ledares skiftande mål

Har organisationer dubbelmoral? Förvaltningar vill uppfattas som effektiva, rationella, rättvisa och anpassar sig därför till sin institutionella omgivning Men procedurer och strukturer som uppfattas som legitima uppfattas inte alltid som effektiva Resultat: förvaltningar bygger upp parallella strukturer När skillnaderna och spänningarna blir för stora: institutionell kris. Leder till öppningar för mer omfattande förändringar

Alice frågade, Kan du vara snäll och säga mig vilken väg jag skall gå? Det beror ganska mycket på vart du vill komma, sa katten. Det spelar ingen roll, sa Alice. Då spelar det inte heller roll vilken väg du går, sa katten. bara jag kommer någonstans sa Alice som en förklaring Åh, det gör du säkert sa Katten, bara du går tillräckligt långt. (Carroll 1870)

Den budgetmaximerande byråkratin Rational choice-perspektiv på byråkratins logik Medlemmarna styrs av egenintresse Medlemmarnas mål positivt korrelerade med organisationens mål Informationsasymmetri politik-byråkrati: Byråkratin har monopol på utbudet av varan. Endast myndigheten har fullständig information om de riktiga kostnaderna för verksamheten. Leder till adverse selection och moral hazard Konsekvenser: Byråkratistyre och expansion av offentliga utgifter

Principal agent modellen: centrala antaganden Studerar relationen mellan en principal (beställare) och agent (utförare) Centralt problem: informationsassymetri Relationen antas karaktäriseras av kontrolldilemman: Adverse selection Moral hazard Men även beställaren har resurser i interaktionen För att undvika ineffektiva utfall krävs institutionell design

Principal agent modellen: institutionella lösningar Bygga upp incitamentsstrukturer inom offentlig förvaltning Efterlikna marknaden ; upphandlingsförfaranden, öka antalet agenter Effektivare kontroll och uppföljning (monitoring) Counter agencies : stärka principalens tillgång på information Men: kostnaderna för detta får ej övergå kostnaderna för ineffektivitet p.g.a. AS och MH

Problem i principal agentperspektivet Generellt problem: kraftig förenkling, bortser från komplexitet Myndigheter mer lyhörda än teorin förutsäger (ömsesidig anpassning) Congressional dominance teorin: byråkratins agerande beror på den politiska strukturen Politiker kraftigt begränsade i kontroll av myndigheter (konstitutionella begränsningar etc.) Varierande grad av multipla principaler

Centralt begrepp: myndighetens grad av autonomi Autonomi: handlingsutrymme och handlingsförmåga Selznick om autonomi: condition of independence sufficient to permit a group to work out and maintain a distinctive identity Carpenter: en myndighet är autonom när den take sustained pattern of action consistent with their own wishes, patterns that will not be checked or reversed by elected authorities, organised interets, or courts Två dimensioner: Extern och intern autonomi

Men autonomin hos myndigheter variererar Två faktorer som påverkar myndigheters autonomi: politisk osäkerhet och politiska kompromisser Skillnader mellan majoritetsvalssystem och maktdelningssystem? Vikten av ett nätverk: en byråktratis autonomi must be grounded in multiple networks Formell autonomi: baserat på lagstiftning, politiska beslut

Beroendet av politiska intressen: Wilsons fyra idealmodeller Klientförvaltningar Entreprenöriella förvaltningar Intressegruppsförvaltningar Majoritetsvalsförvaltningar

Myndigheters strävan efter reell autonomi? Wilsons teser Hittar uppgifter som inte utförs av andra Bekämpar organisationer som försöker att utföra myndighetens uppgifter Undviker att ta på sig uppgifter som avviker signifikant från myndighetens mission Är försiktig med samverkansprojekt Undviker uppdrag som riskerar att leda till uppdelade eller fientliga intressegrupper i omgivningen