Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta med förändring Den professionella yrkesrollen förhandlas fram et i vilket vi är anställda. Vårt professionella uppdrag Socialt arbete Saknar en gemensam kunskapsbas och vägar för kunskapssökande Saknas en primär institutionell bas Primärt uppdrag varierar med praktikens Praktikens mål påverkas av: Idéer bakom organisationen Professionell kunskap Arbetsgivares förväntningar Klientens förväntningar Våra egna ramar för praktiken Överensstämmande/ konflikt förhandling Fyra element som konstruerar det sociala arbetets praktik: Institutionella et Professionens formella kunskapsbas Syfte/mål med det praktiska arbetet Ramarna för praktiken Institutionella et Offentlig policy lagstiftning organisationers riktlinjer accepterad praxis. Saknas given institutionell bas, jmf sjuksköterska 1
Professionens formella kunskapsbas Påverkad och utvecklad utifrån flera perspektiv, tvärvetenskaplig En rad teorier om och för det sociala arbetets praktik grundläggande professionella värderingar Formella kunskaper Saknar samsyn för kunskapsinhämtning Praktikens ändamål, syfte Formell anställning, uppdrag Professionellt handlingsutrymme Interaktion mellan och professionella kunskaper Klientens behov och hur vi arbetar med insatser Ramarna för praktiken Teorier, arbetsmodeller från praktiken Erfarenheter, fingertoppskänsla Förmåga Förvärvade kunskaper Minska klyfta mellan teori och praktik genom dialog Diskurs structures of knowledge, claims and practices through we understand, explain and decide things they are frameworks or grids of social organisations that make some actions possible whilst precluding others Parton (1994) Diskursanalys förklarar grundantagande som driver många hälsooch välfärds organisationer spänning och konflikt inom organisationen /mellan organisationer Vem som anses vara expert / klient Konstruktionen av klientens behov och insatser Influerar vad som är sant, rätt och rationellt 2
Dominanta diskurser inom hälso- och välfärdsorganisationer Socialarbetare är sällan expert Genom att förstå diskurserna kan vi kommunicera effektivare i organisationen Kritiskt analysera et, identifiera möjligheter till för att påverka för klienter och vårt professionella handlingsutrymme Biomedicin Ekonomi Lag Biomedicin Termen är hämtad ur medicinsk sociologi, som refererar till idéer och praktik associerad med medicin med biologisk ansats/ursprung Formar praktikens huvudsakligen inom hälso- och sjukvård Sjukhus, Rehabilitering, Psykiatrin Ekonomisk diskurs, neo-classism Ramar för samhällsbeslut Offentlig sektor som inköpare snarare än leverantör Individer som rationella aktörer Valfrihet Oproduktiva individer liten rätt att få stöd från samhället Lag som diskurs Skapar roll och förutsättningar för arbetet formellt logiskt system av lagar Beslut grundas objektivt utifrån lag istället för värderingar, sociala strukturer eller socialt Förutsätter att lagen är rationell Service diskurser Psykologisk diskurs Sociologisk diskurs 3
Psykologisk diskurs Kunskap om individen och förändring Professionellt förhållningssätt/ hjälpar -relation, empati Självkännedom, självmedvetenhet Psykologiska begrepp för bedömning och praktiska strategier Begränsningar Fokus på individ tar fokus från strukturer och sociala orättvisor Belyser inte kulturella och strukturella problem Individens ansvar Ej inriktat på att förebygga sociala problem Sociologisk diskurs Socialt arbete som tillämpad socialvetenskap En rad perspektiv för förståelse och tolkning av mänskligt beteende i sociala Synliggör strukturer Kritiskt granska mening och effekt av vårt arbete Begränsningar: Kunskap om samhälle - socialt arbete är handlingsinriktat Beskriver hela sociala system socialt arbete har begränsat fokus Teoriutveckling Tvärvetenskapligt, ett ämne med importerade teorier Medvetet och kritisk granska diskurser istället för att se dem som sanningar för socialt arbete Idéer från service diskurser anpassas till socialt arbete, till den specifika kontexten för praktiskt arbete Kunskap om detta förhållande underlättar för arbetet med att anpassa teorin till et Alla diskurser har sina anspråk på sanningen. 4
Hinder för teoriutveckling Teori / praktik Teori ej användbar i praktiken Teoriutveckling tillämpning Skapar teori i praktiken Oartikulerad kunskap Identifiera, använda och utveckla teori Ansvarsskyldighet klient, arbetsgivare - utveckla och förklara vad, varför, hur och vart teori grundad i praktiken Förbättra kvalitén på arbete kritiskt granska det sunda förnuftet Öka förmågan för kreativa lösningar Kännedom om teoretiska ramar utveckla praktiska strategier Diskussions fråga: Vilka utmaningar ställs vi inför utifrån de etiska riktlinjerna för socionomer i den verksamhet du gjort din VFU? Ersätter lag och riktlinjer behovet av teoretiska och vetenskapliga kunskaper? Genom att beskriva vårt arbete kan vi ifrågasätta, komplettera och jämföra mot nya arbetsmetoder/modeller Effektiviteten ifrågasätts hur kan vi ge svar på tal? Etisk skyldighet att inte glömma målet med arbetet. Styrkor och begränsningar Reframing our practice as contextual means we reframe our practice as working with environment, rather than despite enviroments. We see our self as part of a context, ourselves responsible for aspects of that context. In this way, we see possibilites för change, for creating different microclimates within broader contexts. 5