Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.



Relevanta dokument
Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Hur man gör en laboration

NO: KEMI. Årskurs

NTA - tema luft - HT-11

UNDERVISNINGSMATERIAL

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Varför handla ekologiskt?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Labbrapport, modelltext

Utbildningspaket Konsumtion

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Delprov A3 och Delprov B

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum:

Snabbt om. Daniel Tavast.

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Hållbar utveckling. s

1:a gången på vårt NTA arbete.

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum:

AREA 41 KEMINS GRUNDER

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ämnesplan i Kemi Treälven

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

2. Häll nu ner en tesked citronsyra i samma rör, sätt snabbt på korken och vänd upp och ner på röret. Backa!

Energikostnad för olika förpackningar

ReKo Värderingsövningar m.m.

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Upptäck Jordens resurser

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

Några labbar om hur vatten och papper interagerar

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Energi det smäller och brinner säkert!

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Några material & Ekologi

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

döden i datorn SPN-uppdrag

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

Framsida På framsidan finns:

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Klass 6B Guldhedsskolan

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Exempeltext labbrapport

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

Det Lilla Världslöftet

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.

Mål med temat vad är ljud?

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Vattenrening nr 53400

Hur använder du som elev Fronter?

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Transkript:

Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport 3) Arbeta vidare med uppgifterna i tema 3 När du är klar ska du mejla till din mentor. Din lärare har en lista på vad just du behöver göra. Se mejl från Fredrik tidigare i dag. 1) Starta med att leta fram ditt dokument på din dator. Dokumentet bör heta Ditt namn R72 miljövän. Hittar du inte det på din dator så kan du leta i din mejl eftersom du har mejlat in reflektionsfrågorna till en lärare. Hittar du ingenting så behöver du göra om reflektionsfrågorna. 2) Leta sedan i din pärm efter ditt papper där Janne har skrivit kommentarer och bedömt dina svar på reflektionsfrågorna. 3) Läs igenom kommentarerna som han skrivit och bearbeta din text. 4) Du ska sedan skicka in dina reflektionsfrågor till din mentor. Här kommer reflektionsfrågorna som du förväntades göra i tema 2 Miljövän.

Reflektionsfrågor till tema 2 Miljövän När du har svarat på alla frågorna ska du ha använt minst 6-7 av följande begrepp när du svarar på frågorna. Kolla igenom dina svar och räkna begreppen så att du vet att du har fått med rätt antal. vatten, kretslopp, energi, ekologisk, utsläpp, transport, konsumtion, ekologiskt fotavtryck, återvinning, påverkan, övergödning, miljömärkt, bekämpningsmedel, skövla, växthusgas, koldioxid, konstgödsel, hållbar, producera, producent, resurs, kläder, material, återbruk Endast åk 6: SO/Kartkunskap På vilka olika sätt kan man använda, eller ta hjälp, av kartor i vardagen? Endast Åk 7 och 8 (NO/SO) På vilka olika sätt är det ett problem att maten vi äter eller varor vi konsumerar produceras i andra världsdelar? Alla årskurser Tänk på att berätta tydligt och ge flera exempel! Besvara följande reflektionsfrågor: Du kan använda dig av länken nedan för att läsa mer om det Ekologiska fotavtrycket. http://www.wwf.se/vrt- arbete/ekologiska- fotavtryck/1127697- ekologiska- fotavtryck 1a. Förklara vad som menas med ett ekologiskt fotavtryck? Vad är det egentligen? Hur kan man beskriva och förklara det? 1b. På vilket sätt kan forskare eller andra personer ha nytta av att jämföra länders ekologiska fotavtryck eller ta reda på hur stort ett lands ekologiska fotavtryck är? 1c. Nämn 2-3 olika sätt som du som elev eller vi vuxna kan minska det ekologiska fotavtrycket? 2. På vilka olika sätt påverkar din/vår konsumtion av olika varor miljön omkring oss?

3. På vilka olika sätt kan du/vi minska det ekologiska fotavtrycket? Ge exempel på hur vi kan minska vårt (Sveriges) fotavtryck men även hur andra länder kan minska sitt fotavtryck. 4. Teknik/No - Arbeta med följande frågor: Redogör för: 4a. Hur sorteras avfall? 4b. Vad händer med materialet som återvinns eller återanvänds? Titta in på sidan nedan för att ta reda på mer: http://www.sopskolan.se

Mall labbrapport (årskurs 6-8) RUBRIK: ska tydligt förklara vad laborationen handlat om (14 Cambria) DATUM: det datum då du blev klar med labrapporten (10p Cambria) NAMN OCH GRUPP: ditt förnamn, efternamn och basgrupp (10p Cambria) HYPOTES/TEORI: (12p Cambria) Du kommer oftast att ha skrivit detta avsnitt i förväg. Den ska innehålla en teoretisk förklaring till experimentet (teori), med en kemisk reaktion om en sådan ingår. Du berättar alltså i förväg vad du vet om detta experiment. Sedan berättar du vad ditt experiment troligen kommer att leda till för resultat (hypotes). Du bör ha läst teorin bakom experimentet innan du skriver färdigt hypotesen. SYFTE: Du berättar hur du skulle vilja testa att din hypotes stämmer. MATERIAL: här redovisar du all utrustning och alla kemikalier som du behövde när du laborerade. Ett undantag är att man behöver inte skriva sådana självklarheter som hårtofs, förkläde, tändstickor, brännare, spatel, pipett etc. Redovisa i en tabell! UTFÖRANDE: Här berättar du hur du gjorde experimentet. Undvik att använda personnamn eller personliga pronomen (jag, du, vi etc). Istället försöker du beskriva experimentets utförande genom att använda grammatikformen passiv form. Du måste lägga in en eller två bilder som visar alla uppriggningar och själva utförandet när ni laborerade. RESULTAT: Här berättar du (fortfarande med passiv form) kort om hur resultatet till slut blev. Om det är möjligt ska hela resultatet anges i en tabell istället för som en löpande text. SLUTSATS: Här förklarar du varför experimentet lyckades och du återanvänder delar av informationen som du skrev i hypotesen. Om det är möjligt ska alla kemiska reaktioner som skedde i experimentet anges här. OBS! Ifall något blev fel eller resultatet inte blev som du hade tänkt dig, då skriver du vad du anser borde ha blivit resultatet här. FELKÄLLOR: Ifall något blev fel, gör du här en förklaring till varför du tror att det blev fel resultat. OBS! Ifall inget blev fel, så ska du ge exempel på sådant som skulle kunnat gå fel. KÄLLOR: Ange samtliga källor som du hänvisar till i hypotesen.

Exempellabredogörelse (betyg E): Laboration om hur man gör vatten från vätgas och syrgas Anne Lucero, grupp 6.4, den 6/9-2013, Entréskolan HYPOTES/TEORI: När syrgas och vätgas blandas och om man då tänder eld på blandningen, så brinner blandningen och vatten bildas. Det borde nog gå att göra explosionen i en burk med ett litet hål, som man kan få in gaserna genom. SYFTE: Meningen med experimentet är att testa att man kan göra knallgas. MATERIAL: Vätgas Syrgas som finns i luften Plastflaska utan botten och med kork pip i toppen Stativ tändsticka

UTFÖRANDE: En plastflaska utan botten placerades i ett stativ, med toppen upp. I toppen hade en smal glaspip, ett smalt glasrör alltså, tryckts in i ett borrat hål i flaskans kork. Vätgasen fördes in genom den öppna botten vilket tog någon minut (1). Därefter antändes gasen genom att en brinnande tändsticka fördes till glaspipmynningen (2). Därefter väntades det tills reaktionen hade skett. När reaktionen hade skett undersöktes insidan av plastflaskan med handen. Bild 1. Bild 2. RESULTAT: Det hördes en svag smäll. Det syntes en tydlig eldsflamma. I kolven var det varmt och fuktigt. Man kunde se imman som hade bildats. SLUTSATS: Vi lyckades med experimentet att bevisa att knallgas finns. Den kemiska reaktionen var: 2 H2 + O2 2 H2O FELKÄLLOR: Det fungerade inte med ett litet hål i en vanlig burk för vätgasen brann för fort. KÄLLOR: www.airships.net/hindenburg Kemiskafferiet modul 6, Thomas Kriegsman, Ebba Wahlström, Stockholms universitet Läraren Susanne Ågren Exempellabredogörelse (betyg A): Laboration om hur man gör vatten från vätgas och syrgas Av Anne Lucero, grupp 6.4, den 6/9-2013, Entréskolan HYPOTES/TEORI: När syrgas och vätgas blandas och om man då tänder eld på blandningen, så brinner blandningen och vatten bildas. Reaktionen är ganska kraftig, det kan bli en explosion. Man använde förr vätgas i luftskepp eftersom vätgas är lättare än luft. Hindenburg hette ett luftskepp som exploderade och brann upp i början på 1900- talet, just när en sådan vätgasexplosion skedde. Det är möjligt att testa att reaktionen knallgasexplosion fungerar. Om man blandar vätgas med syrgas på ett sätt så att ingen annan luft kommer åt dem och tänder eld på

dessa gaser. Då borde det bli en smäll. Om man gör detta på ett sätt så att man kan fånga upp vattnet som bildas så vet man säkert att det var rätt reaktion. Man kan nog se och känna vattnet för det är ju blött. Det borde nog gå att göra explosionen i en burk med ett litet hål, som man kan få in gaserna genom. SYFTE: Meningen med experimentet är att testa att man kan göra knallgas. MATERIAL: Vätgas Syrgas som finns i luften Plastflaska utan botten och med kork pip i toppen Stativ tändsticka UTFÖRANDE: En plastflaska utan botten placerades i ett stativ, med toppen upp. I toppen hade en smal glaspip, ett smalt glasrör alltså, tryckts in i ett borrat hål i flaskans kork. Vätgasen fördes in genom den öppna botten vilket tog någon minut (1). Därefter antändes gasen genom att en brinnande tändsticka fördes till glaspipmynningen (2). Därefter väntades det tills reaktionen hade skett. När reaktionen hade skett undersöktes insidan av plastflaskan med handen. Bild 1. Bild 2. RESULTAT: Det hördes en svag smäll. Det syntes en tydlig eldsflamma. I kolven var det varmt och fuktigt. Man kunde se imman som hade bildats. SLUTSATS: Att en kemisk rektion hade skett var tydligt. Smällen och värmen därefter visade det. Eftersom vi hade blandat gaserna vätgas (H2) med syrgas (O2) och det var fuktigt på flaskans insida förstod vi att vatten hade bildats. Vi lyckades med experimentet att bevisa att knallgas finns. Den kemiska reaktionen var: 2 H2 + O2 2 H2O

FELKÄLLOR: Det fungerade inte med ett litet hål i en vanlig burk för vätgasen brann för fort. Det kunde ha skett en olycka. Därför varnade läraren oss och vi ändrade till plastflaskan med hål i botten. Vi satte in en liten pip i korken för att tvinga vätgasen att brinna långsammare så att vi kunde hinna kliva åt sidan innan explosionen.. Eftersom vätgasen är lättare än luft ramlade den inte ur det stora hålet i botten på flaskan. KÄLLOR: www.airships.net/hindenburg Kemiskafferiet modul 6, Thomas Kriegsman, Ebba Wahlström, Stockholms universitet Läraren Susanne Ågren