Behovsanalys depå Enköping

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-05-24 Dnr PS 2012-0042 79 Behovsanalys depå Enköping Förslag till beslut Produktionsstyrelse beslutar att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå i Enköping. Kostnad bedömd till 1,8 Miljoner kronor. Produktionsstyrelsen beslutar att samråd i ärendet ska ske med kollektivtrafiknämnden. Ärende Tidigare fattade beslut Kostnadsbedömning för en depå för 40 bussar har bedömts till 295 miljoner kronor exklusive biogasanläggning. Bakgrund I samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund, Uppsala, har Upplands lokaltrafik (UL) utrett regiontrafikens framtida behov av nya depåer. I dag finns bussdepåer/bussuppställningsplatser i Enköping, Tierp och Östhammar. Dessa hyrs och klarar inte de krav som finns för UL:s expansion och mål. Ny depå samt biogasanläggning utanför Enköping är en del. Befintlig depå i Enköping hyrs idag av en extern fastighetsägare och uppfyller inte dagens och framtidens behov för att klara gastankning av bussar. Marken är planlagd för annan verksamhet så en ombyggnation på befintlig plats torde vara svår att få igenom. UL:s övergripande miljömål är att nå en 90 %-ig fossilfri kollektivtrafik t o m 2020, samt ökning av kollektivtrafik med + 5 %/år. Mål och syfte UL har tidigare utrett frågan om att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen till detta är att det dels är generellt svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning där verksamheten kan pågå över lång tid, dels ställs särskilda krav på anläggning och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt genom omställningen av drivmedel. Erfarenheterna från andra trafikhuvudmän i landet visar även att man uppnår en Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-05-24 bättre upphandlingssituation av busstrafik när depålokaliseringen är given samt att det blir en, över tiden, bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att lösa egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas förutsätter att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Delges: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 79 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 79 FÖRSLAG TILL BESLUT 2012-05-24 Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Behovsanalys Bussdepå med biogastankning i Enköping Ny placering för depå och tankställen skall undersökas. Enköpings kommun ska kontaktas för att utreda möjligheten att införskaffa mark samt säkerställa att det är en lämplig placering. Förslag till beslut Produktionsstyrelse beslutar att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå i Enköping. Kostnad bedömd till 1,8 Miljoner kronor. Produktionsstyrelsen beslutar att samråd i ärendet ska ske med kollektivtrafiknämnden. Tidigare fattade beslut Kostnadsbedömning för en depå för 40 bussar har bedömts till 295 miljoner kronor exklusive biogasanläggning. Bakgrund I samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund, Uppsala, har Upplands lokaltrafik (UL) utrett regiontrafikens framtida behov av nya depåer. I dag finns bussdepåer/bussuppställningsplatser i Enköping, Tierp och Östhammar. Dessa hyrs och klarar inte de krav som finns för UL:s expansion och mål. Ny depå samt biogasanläggning utanför Enköping är en del. Befintlig depå i Enköping hyrs idag av en extern fastighetsägare och uppfyller inte dagens och framtidens behov för att klara gastankning av bussar. Marken är planlagd för annan verksamhet så en ombyggnation på befintlig plats torde vara svår att få igenom. UL:s övergripande miljömål är att nå en 90 %-ig fossilfri kollektivtrafik t o m 2020, samt ökning av kollektivtrafik med + 5 %/år. Mål och syfte UL har tidigare utrett frågan om att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen till detta är att det dels är generellt svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning där verksamheten kan pågå över lång tid, dels ställs särskilda krav på anläggning och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt

2 (2) genom omställningen av drivmedel. Erfarenheterna från andra trafikhuvudmän i landet visar även att man uppnår en bättre upphandlingssituation av busstrafik när depålokaliseringen är given samt att det blir en, över tiden, bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att lösa egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas förutsätter att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Sammanfattning av förslag till beslut Produktionsstyrelse beslutar att genomföra en förstudie för att utreda placering av ny bussdepå i Enköping. Kostnad bedömd till 1,8 Miljoner kronor. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: 1. Behovsanalys bussdepå i Enköping

Handläggare Datum Diarienummer Projektavdelningen 2012-05-05 LSU2012-0163 SID 1 AV 13 BEHOVSANALYS Bussdepå med biogastankning i Enköping Projektnr 8040455 Beslut Fortsatt utredning med inplacering, förstudie Thord Hägg Förvaltningschef Landstingsservice Johan Wadman Trafikdirektör Förvaltningschef Kollektivtrafikförvaltningen

. Sid 2 (13) 0 BAKGRUND, SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD 0.1 Bakgrund Upplands lokaltrafik (UL) har i samband med att en operatörsneutral bussdepå för regiontrafiken byggts i Fyrislund Uppsala utrett det framtida behovet av hela regiontrafikens behov och dess behov av nya depåer. I dag finns bussdepåer/bussuppställningsplatser utanför Enköping, Tierp och Östhammar. Dessa hyrs av bussbolagen och UL har inget med dem att göra. Ingen av dessa klarar de krav som finns för UL s expansion och mål. UL s övergripande miljömål är en 90% fossilfri kollektivtrafik tom 2020, samt ökning av kollektivtrafik med +5%/år, detta bör fastställas av Kollektivtrafiknämnden. Befintlig depå i Enköping hyrs idag av Nobina från en extern fastighetsägare och uppfyller inte dagens och framtidens behov för att klara gastankning av bussar och är heller inte tillräckligt stor. Marken är planlagd för annan verksamhet så en ombyggnation på befintlig plats torde vara svår att få igenom. Ny depå samt biogasanläggning utanför Enköping är en del UL utrett. UL inledde i juni 2008 ett samarbetsprojekt med Scandinavian Biogas (SBF) i syfte att säkerställa UL s omställning till biogasdrift för sina bussar. Ett bolag är bildat som ägs gemensamt av UL och SBF, Biogas i Uppland AB (BiU). En utredning från SBF angående genomförbarhet finns framtagen som redovisar UL s biogasbehov och hur behov, tillgång och kostnadsutveckling av biogas, affärsprinciper mm kan säkerställas och visar att det är möjligt att genomföra. För att säkra tillgången på gas bör biogas produceras i egen regi visar utredningen. Inledande möten med lantbrukare har hållits för att undersöka intresset för leverenas av grödor. 0.2 Sammanfattning I samband med den upphandling för regionens kollektivtrafik som genomförts av UL har kravet på fossilfri till 90% fram till år 2020 funnits med. För att möjliggöra att detta krav uppfylls behöver en tankanläggning för gastankning anläggas. Befintlig depå medger inte gashantering och är dessutom för liten till ytan för att kunna rymma 40 bussar. Då både depå och tankanläggning behövs är det lämpligt att detta kan ske inom samma plats så att man får en så effektiv hantering av dagligt service som möjligt. 0.3 Förslag till åtgärd och beslut Olika alternativ till lösningar angående depålösning för Enköpingsområdet finns. Nollalternativ: Ingen åtgärd, dvs bussuppställning bedrivs på befintliga plats utan ändring. Alternativet utgår då detta inte är gör det möjligt att konvertera till fossilfritt bränsle då depån ligger så till att man inte kan få tillstånd för detta. Ytan Nobina idag hyr har nyligen blivit mindre då viss gatubyggnation från kommunens sida medfört att yta tagits i anspråk. Ytan är för liten för att kunna rymma 40 bussar. Idag finns möjlighet till busstvätt och dieseltankning på uppställningsplatsen. Alternativ 1: Alternativet innebär att en ny bussdepå i anslutning till en tomt som finns i BiU s ägor i Varghällar strax utanför Enköping. Detta är den plats som BiU i utrett och funnit lämplig för att anlägga en biogasanläggning, projektering pågår för en biogasanläggning och det

. Sid 3 (13) finns mark i anslutning som sannorlikt kan förvärvas för att bygga en bussdepå. En depå i direkt anslutning minimerar transporter av gas och möjliggör en direktledning. Långsamtankning över natten ger den bästa effekten och bussarna kan köra längre på en tankning. Fördelar: Man har själv möjlighet att påverka utformning och vilka funktioner som skall finnas inom depån. En direktledning för tankning av biogas kan underlätta tankning och minimera kostnaderna för detta. Bättre arbetsmiljö för de som arbetar på depån. Nackdelar: Kanske inte en bra placering av en depå. Det kan ta lång tid att få igenom bygglov och andra tillstånd beroende på vad planen medger för typ av byggnation. Alternativ 2: Alternativet innebär att en ny bussdepå byggs på en lämplig plats där man relativt snabbt kan få tillstånd att påbörja byggnationen. Vilken denna plats är utreds. Fördelar: Man har själv möjlighet att påverka utformning och vilka funktioner som skall finnas inom depån. Tomkörningar kan minimeras och mer pengar kan läggas på att köra kollektivtrafiken. Bättre arbetsmiljö för de som arbetar på depån. Nackdelar: Kan på sikt bli ett dyrare alternativ om depån ligger långt från en framtida biogasanläggning att transporter av gasen blir nödvändigt. 0.4 Förordande av alternativ/ handlingsalternativ Det alternativ som bedöms bäst svara mot ställda krav, ur såväl ett verksamhets-, ekonomiskt- som ett fastighets- och serviceperspektiv, kan inte avgöras i behovsanalysen utan placering bör utredas förutsättningslöst i förstudie. 0.5 Förslag till åtgärd och beslut Placering av ny regionbussdepå i Enköping bör utredas i en förstudie där insamling av befintligt material kompletteras med nya intervjuer och kompletterande utredningar. 1. SYFTE OCH MÅL MED FÖRÄNDRING UL har tidigare utrett skäl för att själva ta ansvar för depåer, såsom i Fyrislund. De tyngsta skälen är dels att är det generellt är svårt att hitta mark för lokalisering av denna typ av miljöpåverkande anläggning samt att verksamheten kan pågå över lång tid, dels ställs särskilda krav på anläggning och säkerhet i form av miljö och arbetsmiljö samt genom

. Sid 4 (13) omställningen av drivmedel. Erfarenheterna från andra Trafikhuvudmän i landet visar även att en bättre upphandlingssituation av busstrafik nås när depålokaliseringen är given. Det blir även en över tiden bättre samordning/utnyttjande av erbjudna depåanläggningar. UL har historiskt inte tagit ansvar för depåanläggningar. Ansvaret har legat på trafikföretagen att ombesörja egna behov. Ägardirektivet om fossilfri busstrafik grundad på biogas utgör också förutsättning för att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte rimligt att ett bussbolag inom sitt trafikkontrakt ska anlägga en gastankningsanläggning i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Koncernnyttan: Genom att själv stå för bussdepåer och tankningsmöjligheter för bussoperatörerna så kan man säkerställa att de krav man har uppfylls 2. ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRING Ägardirektivet inom UL om fossilfri busstrafik grundad på biogas utgör en förutsättning för att UL ansvarar för depåer och dess lokalisering. En komplett gastankningsanläggning i en depå är en stor investering. Det är inte en typ av infrastruktur som kan flyttas var tionde år i samband med att nya trafikkontrakt börjar gälla. Då befintlig depå inte ger möjlighet att rymma varken den busspark som kommer krävas eller medger gastankning krävs en förändring. En gastankningsanläggning kan av logistiska såväl som säkerhetsmässiga skäl inte uppföras var som helst. Det finns reglerat i kommunen var transport och hantering av farligt gods såsom gas får ske. UL har prövat tanken på att separera depå och tankanläggning för att öka flexibiliteten. Det är inte en optimal lösning då det förorsakar onödiga transporter av bussarna för den dagliga tankningen. Genom att drivmedlet även tankas med olika tekniker; flytande alternativt i gasform genom ramptankning under natten är en åtskillnad mellan depå och tankanläggning inte logistiskt eller operativt rimligt. 2.1 Kända pågående projekt och utredningar i anslutning till aktuellt projekt: Redovisning av kända pågående projekt med möjlig påverkan på aktuellt projekt, bevakning, samordning och eventuella åtgärder görs i förstudie eller programskedet. 1. Stadsbussdepå Uppsala 2.Regionbussdepåer Tierp och Östhammar 2.2 Nyttjande av lokalerna Av annan verksamhet: Anläggningarna är specialbyggda för kollektivtrafik och kan inte i nuläget bedömas användas till någonting annat.

. Sid 5 (13) 3 FRAMTIDSBEHOV 3.1 Ägarens perspektiv på utveckling i framtiden, ca 5 års sikt Möjliggöra för verksamheten att uppfylla sina mål avseende ökad trafikmängd och fossila bränslen. Fördel med att äga depåer själva eller i alla fall att styra vad de ska innehålla. Upphandling kan göras och regiontrafiken konkurrensutsättas på ett bra sätt då bussbolagen inte behöver hålla depå. 3.2 Verksamhetens perspektiv på utveckling i framtiden, ca 5 års sikt Kollektivtrafikförvaltningens mål är att miljöcertifiera UL. Miljömålet är att fram till 2020 skall 90% av körda kilometer ske med fossilfria bränslen och resandet med kollektivtrafik skall fördubblas. För att klara detta behöver möjligheten att tanka biogas säkerställas samt öka möjligheten för bussentreprenörerna att koncentrera sig på att öka trafikantalet säkerställas. Detta kan underlättas genom att UL tillhandahåller bussdepåer som i sin tur underlättar att uppfylla ställda krav för bussbolagen. 3.3 Sammanfattning av fastighetens och byggnadens tekniska behov i framtiden Depån dimensioneras för samtliga busstyper, inkl ledbussar/dubbeldäckare. Bussarna skall kunna tvättas, tankas och städas invändigt en gång per dygn. Planerat underhåll skall kunna genomföras inom anläggningen i dess verkstäder. Arbetslokalerna ska dimensioneras för rätt antal personer och bussar. I anläggningen ska finnas utrymmen för ombyte, dusch och pausutrymme. Anläggningen behöver personalparkering. Anläggningen ska vara rimligt optimerad ur ett LCC-perspektiv (Life Cycle Cost). 4. OSÄKERHETSFAKTORER OCH RISKER En ny kollektivtrafiklag antogs i juni 2010 som medger att privata bolag kan ansöka om att köra vissa linjer, det finns ingen garanti på ensamrätt om en viss linje. Detta var innan lagens införande en stor osäkerhetsfaktor men utfallet har varit väldigt blygsamt då det är svårt att få lönsamhet i kollektiven. En viss osäkerhet i hur det kontraktsmässigt går att styra en bussoperatör att hyra en specifik anläggning för den trafik som upphandlats råder. Osäkerhet i hur framtidens kollektivtrafik ser ut, i vilken takt den ökar samt vilka drivmedel mm som kommer användas på sikt finns. Utredningar finns som förutspår en brist på biogas. Nya tekniker utvecklas kontinuerligt för att kunna följa de miljökrav som finns och som säkerligen kommer höjas i framtiden. Det är därför viktigt att göra en flexibel depå både vad gäller expansionsmöjlighet och den tekniska försörjningen.

. Sid 6 (13) 5. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN, 5.1 Verksamheten Olika typer av verksamhet pågår inom depåområdet. Dels administrativt arbete, planerat underhåll av bussar och mera daglig skötsel. Bussförarna påbörjar och avslutar sina pass. Totala ytbehovet för depåområdet beräknas till ca 30 000 35 000 m2 och det bör finnas möjlighet till expansion. Beräknat behov för närvarande för en bussdepå i Enköping är 40 bussar. Placering av bussgods bör kontrolleras, denna hantering kan med fördel ske på depåområdet. 5.2 Bussar Olika typer av bussar förekommer i regiontrafiken. Framförallt tre olika typer, de normalstora, de något större boogiebussarna samt ledbussarna. Idag förekommer även dubbelledade bussar på vissa orter men inga inom aktuell region. Dessa kan dock bli aktuella i framtiden för att kunna öka resandet. 5.3 Personal och arbetsmiljö Personal som arbetar på depåområdet är administrativ personal, mekaniker samt de som ansvarar för den dagliga servicen, städar, tvättar och fyller på oljor och spolarvätskor mm i bussarna. Olika arbetstider förekommer och depåområdet är bemannat i stort sett dygnet runt. Administrativ personal och mekaniker arbetar dagtid medan de som sköter servicen i övrigt arbetar på nätterna när bussarna inte är i trafik. Bussförarna finns på plats inom området i samband med start och slut av sina arbetspass. 5.4 Utrustning Depåområdet ska inrymma verkstäder med pelarlyftar alternativt gropar för bussreparationer mm, uppställningsramper för tankning av bussar, tvätthallar med tvättutrustning och möjlighet till påfyllning av vätskor. Tvätthallar samt verkstäder skall dimensioneras för genomkörning. Tvätthallen för att klara två bussar på rad, en som städas och förbereds för tvätt och en del för tvätten. Bromsprovare. Dessutom kontorsplaster, omklädningsrum med duschar. Storlekar och omfattning utreds i senare skeden. 5.5 Lokaler För att verksamheten skall kunna skötas behövs verkstäder, tvätthall, kontor, förråd, personalutrymmen inkl omklädningsrum samt ramper för bussuppställning där tankning sker. Volymen av byggnaderna ges av det fortsatta utredandet. 5.6 Försörjning Anläggningen ska anpassas för att tankning ska kunna ske av biometan i flytande form och i gasform (LMG och CBG), diesel och raps. De uppställda bussarna ska ha oavbruten eltillförsel, oavbruten tryckluftsförsörjning, minimum +10 grader Celsius vid förarplatsen oavsett utomhustemperatur samt tak över främre delen på bussen. I övrigt skall anläggningen vara fullt fungerande med verifierade funktioner avpassade för verksamheten. Behov av avbrottsfri kraft skall utredas. 5.7 Myndighetskrav Särskilda krav finns för hantering av brandfarlig vara och gas.

. Sid 7 (13) 5.8 Risker och osäkerhetsfaktorer Att depån inte blir tillräckligt flexibel inför framtiden. Kollektivtrafiken inte ökar i tillräcklig takt. Linjer kan få annan operatör i och med ny lagstiftning. 6. BESKRIVNING AV FASTIGHET och SERVICE Befintlig depå lämnas. 6.1 Allmänt Verksamhetsanpassningar och inplacering av nya utrustningar berör i stort sett alltid fastigheten. I detta fall är det en extern fastighetsägare på befintlig depå. Planen anger i dagsläget ett annat nyttjande av marken så expansionsmöjligheterna och anpassning bedöms minimala. Ytan har dessutom nyligen minskats då mark tagits i anspråk av kommunen för utbyggnad av infrastrukturen. 6.2 Byggnadstekniska aspekter Aktuellt problem Befintliga byggnader och utrustning för tankning kan ej anpassas för att klara de framtida kraven. 6.3 Installationstekniska aspekter För att klara de framtida kraven med fossilfritt bränsle behöver en stor mängd gas hanteras inom området. Detta kan inte ske var som helst och inte inom befintligt depåområde utan en gastankningsanläggning behöver anordnas. Framtida förvaltning och drift av depåerna föreslås skötas av kontrakterade bussentreprenörer samt genom samarbetsavtal med Landstingsservice. En gränsdragningslista behöver upprättas för anläggningen där man särskiljer i detalj vad som ingår för de berörda. 6.4 Miljö Bedömningen görs att förändringen, ur ett miljöperspektiv troligen är möjlig att genomföra på befintlig plats. Om miljöinventering och miljökonsekvensbeskrivning erfordras genomförs denna i programskedet. Konsekvenser av inventeringen kan innebära åtgärder som omfattar större områden än aktuella lokaler eller områden. Förändringar utförs enligt Landstingsservice Miljöprogram dat 2009-12-20. Farligt avfall ska hanteras enl gällande anvisningar och förekomst ska dokumenteras. Ny byggvaruprodukter ska om möjligt väljas enl databasen Sunda hus. Dokumentet i sin helhet finns att hämta på: www.lul.se flik Miljö och Kemi. 6.5 Varuförsörjning och logistik I samband med ombyggnadsåtgärder krävs särskild översyn av transporter och flöden så att den nya depån placeras så effektivt som möjligt, avser främst för att minimera tomgångskörningar och transportsträckor för gas och personal.

. Sid 8 (13) 6.6 Byggarbetsmiljösamordnare, planering och projektering (BAS P) Under programarbetet ska BAS Rutinbeskrivning Byggarbetsmiljösamordning LSU följas. Risker avseende utförande-, drift- och brukarskede Se bilaga 3. 7. TIDSPERSPEKTIV Byggnadsarbeten inklusive projektering kan påbörjas tidigast då förstudie, programhandling med kostnadskalkyl godkänts enligt delegationsordning. Bedömd möjlig färdigställandetid, inkl beslutstider: Skede Tid 0 Behovsanalys Beslut 1 Förstudie 5 mån Beslut (politiskt) Avtal ramavtalskonsult 2 Program 6 mån Kostnadsuppskattning Beslut (politiskt) 3 Projektering 6 mån Upphandling entreprenad 2 mån 4 Entreprenad Byggnadsarbete Slutbesiktning Inflyttning Garantitid 14 mån 1 mån 1 mån 8. EKONOMI 8.1 Verksamheten Verksamheten, Erforderlig utrustning och inredning bekostas, enligt gränsdragningslista, av berörd verksamhet. 8.2 Fastighetsägaren, Landstingsservice Generellt vid ombyggnader gäller att påverkan på de tekniska systemen inte kan begränsas rumsligt till enbart de lokaler som är aktuella för ombyggnad. Påverkan sker systemmässigt. Ur byggnadsteknisk och installationsteknisk synvinkel kan fler lokaler komma beröras av ombyggnadsåtgärderna, både på aktuellt plan och på övriga plan i byggnaden. Det kan komma att påverka både kostnad och tidplan för projektet. Behovsanalys Nedlagda kostnader för utredningsarbetet finns redovisade på Landstingsservice. Kostnad debiteras enligt avtal. Förstudie Vid beslut om förstudie tecknas avtal mellan kund och Landstingsservice och ev. nedlagda kostnader i behovsanalysarbetet belastar projektet. Genomförande Då kostnaderna för projektets totala genomförande i behovsanalysskedet är alltför osäkra redovisas dessa först i förstudien.

. Sid 9 (13) 8.3 Kostnader UL har i ett tidigare skede tagit fram kostnader för en ny stadsbussdepå för 40 bussar med placering i Enköping som slutar på 295 miljoner kr. Framtagen kostnadsfördelning enligt investeringsplan från Landstingsservice, redovisat i tkr. Depå Enköping Progno s upparb etat tom 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Summa budget 1 110 13 000 200 900 80 000 295 010 Dessa kostnader är exklusive kostnader för anläggande av en biogasanläggning och inköp av mark. Fördelning enligt följande, redovisat i tkr: Förstudie (1%) 1 800 Program (3%) 7 500 Projektering (3%) 9 500 Produktion (94%) 276 200

. Sid 10 (13)

. Sid 11 (13) ARBETSGRUPP De personer som ansvarar för framtagandet av uppgifterna i behovsanalysen är: Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Fastighetsplanering Verksamhet Kollektivtrafikförvaltningen UL Fastighet och service Landstingsservice, LSU Projektavdelningen Affärsområdeschef Förvaltare Projektchef Beställare Sören Hill Peter Eklund Sören Hill Lars Edvin Andersson Gunnar Götegård Externa konsulter Ramböll Sverige AB Behovsanalys Ann Quarfordt Göran Thulin

. Sid 12 (13) ORGANISATIONSSKISS BEHOVSANALYS Övergripande, strategiskt, ansvar Ägare: Landtingsdirektör / Kerstin Westholm Verksamhet: Trafikdirektör Johan Wadman Fastighet: FörvaltningsdirektörThord Hägg FASTIGHETSÄGARE Landstingsstyrelsen BESLUT Strategiskt FÖRSTUDIE Övergripande ansvar, för berörd verksamhet/fastighet Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Fastighet Affärsområdeschef: Lars Edvin Andersson Fastighet, Teknikchef: Ingemar Lindström PROJEKTLEDNING Leder och samordnar Landstingsservice Samordningsansvarig: Projektchef/Sören Hill BESLUT Detaljerade, för berörd verksamhet/fastighet PROGRAM Sakkunniga, om berörd verksamhet/fastighet Verksamhet: Peter Eklund Fastighet: Maria Larsson Teknik el: Göran Svensson Teknik VVS: PO Ekström Teknik bygg: Olle Henriksson VID BEHOV, ÖVRIGA SAKKUNNIGA Förvaltare: Gunnar Götegård GE-konsult BESLUT Övergripande, för berörd verksamhet/fastighet GENOMFÖRANDE

. Sid 13 (13) TIDIGT SKEDE Arbetsgång och omfattning SYFTET Syftet med programarbetet är att i ett tidigt skede kunna beskriva enskilda projekt för att få ett bra beslutsunderlag inför ett eventuellt genomförande. ARBETSGÅNG Arbetet genomförs normalt enligt Landstingsservice arbetsmodell och resulterar i ett beslutsunderlag, vilket sammanställs i detta program. Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Skede 0: BEHOVSANALYS Behovsanalysen är den första genomlysningen av projektets omfattning. Behovsanalysen innehåller en beskrivning av behovet och orsaken till behovet och syftar till att beskriva hurvida projektet är genomförbart eller inte BESLUT Beslutad behovsanalys ligger till grund för fortsatt arbete d.v.s. framtagande av förstudie. Skede 1: FÖRSTUDIE Förstudien är en fördjupad och mer detaljerad beskrivning av projektet. Förstudien innehåller förslag på tänkbara lösningar av behovet och beskriver dessa avseende bl.a. - funktionalitet - ekonomi - tidplaner - risker - miljöaspekter - resursbehov Samtliga förslag konsekvensbeskrivs och ett slutligt förslag till lösning BESLUT Beslutad förstudie ligger till grund för fortsatt programarbete. Skede 2: PROGRAM Programskedets syfte är att definiera produktens slutliga mål, krav och egenskaper, att föreslå ramar och redovisa förutsättningarna för projektets genomförande. Programskedets resultat redovisas i sammanställda programhandlingar vilka innehåller bl.a.: - Miljöprogram - Projektplan - Ekonomi, programkalkyl och budget - Tidplan och genomförandeplan - Egenkontrollplaner - Programskiss - Tekniska programhandlingar BESLUT Beslutad programhandling ligger till grund för upphandling av projektering och genomförande av projektet. Skede 3 och 4: GENOMFÖRANDE PROJEKTERINGSSKEDE och PRODUKTION Skede 3 och 4 innebär ett fortsatt genomförande innefattande bl.a.: - Komplettering av projektgruppen med de resurser och kompetenser som krävs för projekteringens genomförande - Upphandling av konsulter - Planering, styrning och kontroll av projekteringen - Hantering av miljö- och arbetsmiljöaspekter - Upprättande av ritningar och beskrivningar baserade på ovan nämnda handlingar - Upphandling av entreprenörer - Erforderliga besiktningar - Överlämnande - Erfarenhetsåterföring.