Sekundärklassificering i psykiatri NordDRG 2005

Sekundärklassificering i psykiatri NordDRG 2005 Delprojektrapport 1 (version 1.1) från projektet SK-PSYK (Sekundärklassificering i Psykiatri) 2005-01-12

Sekundärklassificering i psykiatrin... 3 Bakgrund...3 Projektarbetet... 3 Metod... 3 GAF... 4 Material... 4 Resultat... 5 Ytterfall... 7 Statistiska mått för de nya grupperna... 8 Exempel på sammanställning av data... 9 Bilagor:... 12 Bilaga 1 Diskussionsgrupp för sekundärklassificering i psykiatri... 12 Bilaga 2 Detaljerad beskrivning av förslaget till grupperingslogik i psykiatrin... 13 Bilaga 3 Resultat av körning med vårdtid och psykiatrisk vårdform per diagnosgrupp.. 15 Bilaga 4 CC-splitar inom psykiatrin... 16 Bilaga 5 Ytterfallens fördelning på de psykiatriska grupperna... 17 Bilaga 6 Referenser... 18 2

Sekundärklassificering i psykiatrin Bakgrund I Landstingsförbundets Blomman projekt för verksamhetsuppföljning inom psykiatrin är ett av delprojekten att ta fram en sekundär klassificering för psykiatriska vårdtillfällen och besök. Denna inriktning sammanfaller med CPKs (Centrum för Patient Klassificering) ambition att förbättra grupperingen av psykiatriska patienter i NordDRG. Därför har ett projekt för Sekundärklassificering psykiatri (SK-PSYK) startats. Projektet finns beskrivet i särskild projektplan och kan hämtas via Landstingsförbundets hemsida på www.lf.se/kpp eller via CPKs hemsida på www.sos.se/epc/cpk. På CPKs hemsida finns även alla de begrepp inom sekundär patientklassificering som används i föreliggande delrapport beskrivna mer detaljerat. I projektet SK-PSYK är en av målsättningarna att ta fram en ny grupperingslogik för vårdtillfällen inom sluten psykiatrisk vård. Målsättningen är att denna ska kunna införlivas i nuvarande NordDRG-systemet. Projektarbetet Projektet SK-PSYK planeras att genomföras i fyra steg: 1. I den första görs försök med att gruppera den slutna psykiatriska vården utifrån logiken i SRG. KPP-data för den slutna vården ska samlas in och används som test material. Program för gruppering skrivs vid CPK. Resultatet ska diskuteras med verksamhetsföreträdare och eventuella korrigeringar genomförs innan förslaget publiceras. 2. Den andra delen kommer en diskussion kring gruppering av den öppna psykiatriska att vården påbörjas. Arbetet förutsätter att psykiatriska åtgärder finns registrerade vid klinikerna. Data för den öppna vården ska sedan samlas in så att tester av den framtagna logiken kan göras. 3. I den tredje delen är det tänkt att SRG ska testas på sammanlagd öppen- och slutenvårdsdata. Tester av episodgrupperingen görs mot grupperingen av vårdkontakter i enlighet med steg 1 och 2 ovan. 4. I steg 4 görs den slutgiltiga versionen av en grupperare för psykiatrin. Föreliggande delrapport motsvarar en redovisning av projektets steg 1. Steg 2 kommer att påbörjas under 2004. Hela projektet förväntas vara färdigt under första delen av 2005. För en mer detaljerad beskrivning av projektaktiviteterna hänvisas till ovan nämnda projektplan. Metod Utgångspunkten är de diagnosgrupper som togs fram i Landstingsförbundets KPP-projekt inom psykiatrin; Lf1-Lf15 (se Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av KPP resultat från ett pilotprojekt ) och den logik som föreslagits för episodgrupperaren SRG (State Related Groups). Dessa arbeten utgör grunden för den medicinska relevansen i de föreslagna grupperna. Några modifieringar till de diagnosgrupper som ursprungligen föreslagits har gjorts av företrädare för svensk psykiatri under hösten 2003. Dessa har tagits hänsyn till i förslaget. Vi har också gjort tillägg för några ICD-10 diagnoser som finns i NordDRGs MDC 19 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar, men som inte finns i ovan nämnda Lf- 3

gruppering. Detta har gjorts för att alla diagnoser i ICD-10 så långt som möjligt ska grupperas i NordDRG. Till detta har ett antal överväganden gjorts för att få fram grupper som också är och resursmässigt homogena eller lika. Dessa överväganden bygger på befintlig teknik för att konstruera sekundära patientklassificeringssystem. De variabler som använts i förslaget förutom huvuddiagnoser är bidiagnoser och ålder. Förslaget har diskuterats med ett antal företrädare för psykiatrin (bilaga 1). De synpunkter som framkom vid mötet finns huvudsakligen inarbetade i föreliggande grupperingsförslag. Förslaget finns i sin helhet presenterat i bilaga 2. GAF GAF (Global Assessement of Functioning) är ett mått som mäter hur vårdtung en patient inom psykiatrin är. Denna variabel används när patienterna grupperas till olika SRG. I detta arbete har vi inte kunnat använda GAF som indelningsgrund av två olika skäl: Det är klarlagt att lägsta GAF påverkar resursförbrukning för en hel vårdepisod, men det är fortfarande osäkert hur GAF påverkar resursförbrukningen på enstaka vårdtillfällen (se bild 1). Den bild som tagits fram från material på Vrinnevi sjukhuset visar att ingen korrelation mellan lågt GAF och lång vårdtid per vårdtillfälle föreligger. GAF finns inte med i patientregistret som variabel och kan därför inte testas för hela riket. I de flesta material som har GAF finns registreringen av GAF ej på varje vårdtillfälle. Ambitionen i arbetet är att i framtiden kunna ta in GAF som grupperingsvariabel. Detta är bland annat en förutsättning för fullständig överensstämbarhet med SRG. Även variabeln tvångsvård (vårdform LPT och LRV) har testats i förhållande till de patienter som inte har tvångsvård. I diskussionerna har framhållits att patienter som är föremål för tvångsvård förorsakar högre resursförbrukning än patienter som lagts in frivilligt. I analysen framkom att patienter som tvångsintagits snarare har kortare än längre vårdtid per diagnosgrupp (se bilaga 3). Material Det material som används i test av de nya grupperna är patientregistret 2001, psykiatrikliniker (85.943 obs). GAF har körts på ett material från Vrinnevi sjukhuset och en kostnadsdatabas för psykiatrin håller på att ställas samman för ytterligare tester. I förslaget nedan anges diagnosgruppering enligt ICD-10, en översättning till DSM-IV finns i ovan nämnda rapport. Ytterligare tester kommer att genomföras på en kostnadsdatabas (KPP) för psykiatrin när sådan är färdigställd. Ett arbete med att ta fram KPP för psykiatrin pågår på Landstingsförbundet. En rapport kring KPP-beräkningar i psykiatrin finns färdigtställd ( KPP i psykiatrin en handledning i kalkylering ). Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till att en KPP-databas av tillräcklig storlek för att testa föreliggande gruppering kan sammanställas. 4

Vid grupperingen som uppkom en restgrupp. Då majoriteten (70%) av restgruppen består av vårdtillfällen som tillhör DRG 470 (bristande eller felaktiginformation eller diagnos fattas) utesluts dessa från fortsatta beräkningar. Anledningen till detta är att dessa vårdtillfällen saknar den grundläggande informationen för att kunna grupperas. I bilaga 4 finns en förteckning över de koder som är korrekta men ändå inte har grupperats med huvuddiagnoser som börjar på F eller G. 1 En diskussion om hur dessa diagnoser ska hanteras behöver föras. I bilaga 4 finns även en redogörelse över de diagnoser som finns i nuvarande MDC 19 men som ännu inte tagits med i förslaget. Databasen har trimmats, d v s de vårdtillfällen som har extremt långa vårdtider i varje grupp har tagits bort. Detta görs p g a att ett sekundärklassificeringssystem har till uppgift att beskriva de fall som kan betraktas som normala. De extrema fallen behöver beskrivas i särskild ordning. Efter trimning på 5 % av fallen i databasen, med avseende på vårdtid och de nya grupperna återstår 72.749 observationer. Bild 1 Förhållandet vårdtid och GAF per vårdtillfälle. Lågt GAF betyder låg funktionsförmåga, högt GAF innebär hög funktionsförmåga hos patienten. Vårdtid i förhållande till GAF Vårdtid 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 (1-10) (11-20) (21-30) (31-40) (41-50) (51-60) (61-70) (71-80) (81-90) GAF-nivåer Resultat Nedan presenteras i tabell 1 översiktligt den grupperingslogik som har använts i föreliggande förslag och de antal till grupper per Lf-diagnosgrupp som föreslås. Ett antal kriterier ska vara uppfyllda vid delning av diagnosgrupper (split) enligt regelverket för NordDRG, dessa finns beskrivna nedan och i tabell 3. Förslag till namn för respektive grupp finns i tabell 2. En redogörelse av den fullständig grupperingslogiken finns i bilaga 2. 1 Huvuddiagnoser som börjar med F i ICD-10 avser psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Huvuddiagnoser som börjar med G avser sjukdomar i nervsystemet. 5

Tabell 1 Förslag till grupperingslogik för psykiatrisk slutenvård Diagnosgrupp Princip för delning av grupp Antal grupper Lf 1 Organiska psykosyndrom CC-split 2 2 Lf 2 Missbruk Diagnossplit 3 CC-split NordDRG 436,437 Lf 3 Schizofreni Ålderssplit 3 Lf 4 Övr psykotiska syndrom Diagnossplit 3 Lf 5 Bipolära syndrom Ålderssplit 2 Lf 6 Övr förstämningssyndrom Ålderssplit 2 Lf 7 Ångestsyndrom Ingen 1 Lf 8 Maladaptiva Diagnossplit 2 stressreaktioner Lf 9 Somatoforma & Ingen 1 dissociativa syndrom Lf 10 Ätstörningar Ingen 1 Lf 11 a Mental retardation Diagnossplit 3 11 b Neuropsykiatriska tillstånd 11 c Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom Lf 12 Personlighetsstörningar Ingen 1 Lf 13 Övriga specificerade Ingen 1 psykiska störningar Lf 14 & 15 Andra tillstånd som kan vara föremål för utredning och behandling, Oklar diagnos Sammanslagning 1 CC-logiken är hämtad från det nuvarande NordDRG-systemet. En förklaring till begreppet CC och en redovisning av de vanligaste CC-diagnoserna i materialet presenteras i bilaga 5. Idag finns totalt 14 grupper för psykiatrin i NordDRG, 9 grupper i MDC 19 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar och 5 missbrukargrupper i MDC 20 Alkohol- och drogberoende samt drogframkallande organiska psykiska störningar. I det nya förslaget föreslås totalt 26 grupper för psykiatrisk slutenvård. Det innebär att i MDC 19 tas alla nuvarande grupper bort och ersätts med de nya grupperna. I MDC 20 finns redan två av de nu föreslagna missbrukargrupperna - 2b-c (434, 435) till detta har lagts en grupp för patienter med Dubbeldiagnos, d v s både psykisk sjukdom och missbrukardiagnos. I gengäld föreslås att 3 befintliga grupper utgår (433, 436 och 437). Föreliggande förslag 2 CC står för Complications and/or Co morbidities (komplikationer) och är en logik för att gruppera de patienter som är mer resurskrävande i en särskild grupp. En lista över alla bidiagnoser som har denna egenskap finns i det befintliga NordDRG-systemet. 6

innebär med andra ord att antalet grupper för psykiatri i NordDRG utökas med 12 grupper, från 14 grupper till 26 grupper. Förslaget påverkar således två MDCn i NordDRG. I MDC 20 kommer enbart 3 grupper att finnas kvar enligt förslaget varför en sammanslagning av de två MDCna till ett nytt gemensamt MDC för psykiatrin föreslås. Tabell 2 De nya psykiatriska grupperna DRG 429A 429B 436C 436A 436B 430C 430B 430A 430D 430E 430F 426B 426A 426D 426C 427A 427B 427C 427D 432A 431A 431B 431C 428N 432B 433C 424N Text Psykiatriska Grupper: Organiska psykosyndrom, komplicerat Organiska psykosyndrom, ej komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika med psykos eller personlighetsstörning Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika med psykos eller personlighetsstörning, komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, med psykos eller personlighetsstörning, ej komplicerat Schizofreni, >59 år Schizofreni, 31-59 år Schizofreni, <= 30 år Långvariga psykoser, ej schizofreni Kortvariga psykoser, ej schizofreni Övriga psykotiska syndrom Bipolära syndrom, > 59 år Bipolära syndrom, < = 59 år Övriga förstämningssyndrom, > 59 år Övriga förstämningssyndrom, <= 59 år Ångestsyndrom Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd Somatoforma och dissociativa syndrom Ätstörningar Mental retardation Neuropsykiatriska tillstånd Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom Personlighetsstörningar Övriga specificerade psykiska störningar Ospecificerade psykiska störningar Kirurgisk behandling av psykiatriska patienter Ytterfall Ytterfallen (vårdtillfällen med extrema vårdtider) finns inte med i sammanställningen. I bilaga 6 finns en tabell över hur ytterfallen fördelar sig på de föreslagna grupperna. Flest ytterfall (14%) Övriga specificerade psykiska störningar följt av 11b Neuropsykiatriska tillstånd (9,8%) och 3c, Schizofreni, <=30 (9,3%). I övrigt är andelen ytterfall normalt fördelade. De resterande vårdtillfällena som finns med i beräkningarna nedan kallas i DRG-termer för innerfall. 7

Statistiska mått för de nya grupperna Förklaringsgraden uttryckt i R 2 är 22,9 %, d v s 22,9 % av vårdtidens totala variation kan förklaras med hjälp av den föreslagna grupperingen. För att kunna göra uppdelningar eller sammanslagningar i det befintliga NordDRG-systemet fordras att ett antal kriterier är uppfyllda. Resultatet av en test med dessa kriterier redovisas i tabell 3. Enligt NordDRG:s expertgrupp är kriterierna för split eller delning av grupp följande (kriterierna baserar sig på kostnadsdatabasen som innehåller kostnader och är mer än fyra gånger stor som aktuellt psykiatrimaterial från patientregistret). Förändringen ska resultera i minst 5 procents minskning av standardavvikelsen i den största gruppen. Variationskoefficienten (standardavvikelse / medelvärde) bör inte vara mer än 1.3 gånger högre i någon av de nya grupperna jämfört med den ursprungliga gruppen. Minst 20 procents skillnad för medelkostnaden mellan grupperna. Minsta gruppstorlek cirka 3 % av originalgruppen. Då detta rör sig om ett litet material och grundar sig på vårdtider istället för på kostnader tillåts kraven sänkas något. Alla kriterier har testats på de föreslagna grupperna för psykiatrin. Tabell 3 Statistiska mått för den föreslagna grupperingen av psykiatrisk slutenvård Psykiatr iskgrupp Antal Medelv tid Standardavv. Split Odelad Variationskof. Split Odelad Andel Skillnad i vtid 429a 498 25,8 22,0 0,85 22 % 429b 1746 19,1 18,9 19,8 0,99 0,96 78 % 26 % 436C 1970 5,9 6,1 1,03 7 % 436C-436B 19 % 436A 5860 4,8 4,0 0,83 21 % 436C-436A 47 % 436B 19774 3,1 2,9 3,6 0,94 0,99 72 % 436A-436B 35 % 430C 709 22,8 24,6 1,08 12 % 430C-430B 18 % 430B 4405 18,6 22,8 1,23 77 % 430C-430A 26 % 430A 651 30,8 40,5 25,9 1,31 1,26 11 % 430B-430A 40 % 430D 5106 18,6 20,1 1,08 70 % 430D-430E 10 % 430E 1771 16,7 16,0 0,96 24 % 430D-430F 3 % 430F 411 18,1 20,7 19,2 1,14 1,06 6 % 430E-430F 8 % 426B 953 24,6 20,8 0,85 25 % 426A 2864 20,4 19,6 20,0 0,96 0,93 75 % 17 % 426D 3808 21,7 17,4 0,80 33 % 426C 7573 15,7 15,5 16,4 0,99 0,92 67 % 28 % 427A 3424 10,6 11,8 11,8 1,11 1,11 - - 427B 2111 11,0 12,8 1,16 50 % 8

427C 2150 4,9 5,2 10,2 1,06 1,29 50 % 55 % 427D 274 15,8 18,7 18,7 1,18 1,18 - - 432A 662 48,5 57,6 57,6 1,19 1,19 - - 431A 418 11,3 12,8 1,13 31 % 431A-431B 17 % 431B 674 13,6 17,2 1,26 49 % 431A-431C 13 % 431C 271 13,0 16,6 15,9 1,28 1,25 20 % 431B-431C 4 % 428N 3211 10,3 12,9 12,9 1,25 1,25 - - 432B 435 3,6 2,8 2,8 0,78 0,78 - - 432C 1020 3,6 3,9 3,9 1,08 1,08 - - För grupp 429 och 426 har standardavvikelsen minskat med 4,5 % respektive 2 %. Grupp nummer 430 och 431 uppvisar ökad standardavvikelse för den största av grupperna men minskat värde för den näst största gruppen. För övriga DRG har standardavvikelsen minskat med minst 5 % för den största gruppen inom respektive DRG. Samtliga grupper har en klart godkänd variationskoefficient. Grupperna inom 430 och 431 uppfyller inte kravet på 20 procents skillnad mellan medelvårdtid. Här har vi gjort bedömningen att den medicinska relevansen är den viktigaste faktorn i grupperingen och att det därför kan motiveras att dessa grupper bildas. Grupperna 436C, 436A och 430C, 430B ligger precis på gränsen med 19 % respektive 17 %, övriga indelningar har en skillnad i vårdtid som överstiger 20 %. För samtliga gruppindelningar är den minsta gruppstorleken klart större än 3 % av originalgruppen. Exempel på sammanställning av data Nedan följer några resultat av grupperingen av patientregistret 2002 i de föreslagna grupperna Bild 2 Fördelningen av patienter på psykiatriska diagnosgrupper 2002 Antal fall per DRG-grupp inom psykiatrin 2002 25000 20000 15000 Antal 10000 5000 0 436B 426C 436A 430D 430B 426D 427A 428N 426A 427B 427C 436C 430E 429B 432C 426B 431B 430A 430C 432A 429A 432B 431A 430F 427D 431C DRG-grupp 9

Flest patienter har gruppen 436B, Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, ej komplicerat, följt av 426C, övriga förstämningssyndrom <= 59 år. I bild 3 visas medelvårdtiderna inom respektive grupp, patienter inom grupperna för schizofreni, tillstånd som debuterar hos barn och ungdomar och ätstörningar hade de längsta medelvårdtiderna. Bild 3 Medelvårdtid per psykiatrisk diagnosgrupp 2002 70,0 Medelvårdtid per psykiatrisk DRG-grupp 2002 60,0 50,0 Dagar 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 430A 430C 431A 430B 431B 430F 432A 428N 430D 429A 426B 426A 427D 429B DRG 431C 430E 426D 426C Total mean 427B 427A 432B 436C 432C 427C 436A 436B I bild 6 och 7 beskrivs hur antal vårdtillfällen, medelvårdtid och förklaringsvärdet har förändrats över tid för de föreslagna grupperna. Medelvårdtid Bild 6 Indexerad utveckling av vårdtillfällen, medelvårdtid och R 2 (förklarad varians) för grupperna totalt, 1997-2001 Nyckeltal - totalt 140 120 100 80 60 40 antal index medelvtid index r2 index 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 10

Bild 7 Indexerad utveckling av vårdtillfällen, medelvårdtid och R 2 (förklarad varians) för grupperna innerfall, 1997-2001 Nyckeltal innerfall 140 120 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 antal index medelvtid index r2 index För CPK Rikard Lindqvist, Enhetshef för CPK Mona Heurgren, Projektledare SK-PSYK, Ekonom, Landstingsförbundet/CPK Anna Arnesson, Statistiker, Socialstyrelsen/CPK 11

Bilagor: Bilaga 1 Diskussionsgrupp för sekundärklassificering i psykiatri Bo Ivarsson Mattias Agestam Göran Nyberg Ove Sonesson Lennart Kanelind Inger Andersson Jan Lindmark Rikard Lindqvist Anna Arnesson Bengt André Mona Heurgren VGR SLL VLL VGR Skåne Skåne Lf CPK/SoS CPK/SoS Lf CPK/Lf 12

Bilaga 2 Detaljerad beskrivning av förslaget till grupperingslogik i psykiatrin PDRG Psykiatriska grupper Diagnoser ICD - 10 Indelning 01A 01B 02A 02B Organiska psykosyndrom, komplicerat F000-F099, I673 med CC Organiska psykosyndrom, ej komplicerat utan CC Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, bidiagnos: psykoser, schizofreni F100-F199 F55, Z502, eller personlighetsstörningar Z503 Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, ej komplicerat Bidiagnos: F200-F206, F209, F210-F299, F208, F531, F21, F600- F619, F688 samt hdiagn som slutar på 5 med CC NordDRG- Grupp 2005 429A Organiska psykosyndrom, komplicerat 429B Organiska psykosyndrom, ej komplicerat 436C Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, med psykos eller personlighetsstörningar 436A Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, utan psykos, komplicerat 436B Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, utan psykos, ej komplicerat 02C 03A Schizofreni, > 59 år F200-F206, F209 >=60 år 430C Schizofreni, > 59 år 03B Schizofreni, 31-59 år 31-59 år 430B Schizofreni, 31-59 år 03C Schizofreni, <=30 år <=30 år 430A Schizofreni, <=30 år 04A Långvariga psykoser, ej schizofreni F208 F21-F299 F531 Hdiagn som börjar på F22, F25, F29 430D Långvariga psykoser, ej schizofreni 04B Kortvariga psykoser, ej Schizofreni Hdiagn som börjar på F23 430E Kortvariga psykoser, ej Schizofreni 04C Övriga psykotiska syndrom F21, F24, F28, F208, F531 430F Övriga psykotiska syndrom 426B Biopolära syndrom, > 59 år 05A Biopolära syndrom, >59 år F30-F319 F340 >= 60 år 05B Biopolära syndrom, <=59 år < 60 år 426A Biopolära syndrom, <= 59 år Övriga förstämningssyndrom, >59 F32-F339 F341-F399 426D Övriga förstämningssyndrom, 06A år F530 >= 60 år <=59år 06B Övriga förstämningssyndrom, <=59år < 60 år 426C Övriga förstämningssyndrom, >59 år 07 Ångestsyndrom F400-F429 Ingen 427A Ångestsyndrom 08A Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd F43 F62 Alla fall exkl 8b 427B Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd Maladaptiva stressreaktioner, Hdiagn F430, F438 och 427C Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd 08B akuta tillstånd F439 09 Somatoforma och dissociativa syndrom F44-F48 Ingen 427D Somatoforma och dissociativa syndrom 10 Ätstörningar F50 Ingen 432A Ätstörningar F70-F98,F799, F799A, F70-F73, F78-F79, 431A Mental retardtion F799B, F799X, Q900- F88-F89, Q900-Q902, Q902, Q909- Q909- Q917, Q930-Q939, Q992, Q917, Q930-Q939, 11A 11B Mental retardation Neuropsykiatriska tillstånd Q992 F80-F83, F84, F980- F987, F90, F95 431B Neuropsykiatriska tillstånd 13

431C Övriga psykiatriska tillstånd som debuterar hos F910-F913, F918-F919, Övriga tillstånd som debuterar barn och ungdom F92, F93, F94, F988-11C hos barn och ungdom F989, R480-R487 12 Personlighetsstörningar F60-F619 F688 Ingen 428N Personlighetsstörningar 13 14 Övriga specificerade psykiska störningar Ospecificerade psykiska störningar 15 Ej originalgrupp i förslaget F51-F52 (ej F525) F63- F66 F680-F681,G470- G472, G478-G479 F538-F539, F488, F54, F59, F69, F99, Z032, Z032A, Z032W 432B Övriga specificerade psykiska störningar 432C Ospecificerade psykiska störningar 424N Kirurgisk behandling av psykiatriska patienter 14

Bilaga 3 Resultat av körning med vårdtid och psykiatrisk vårdform per diagnosgrupp vtid ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ vardform Mean ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ fri tv vardform ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ N N fri tv diagnosgrupp2 ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ Lf01 Organiska syndrom 613.00 30.00 23.75 13.27 Lf02 Missbruk och beroende av substanser samt rel 5790.00 193.00 6.68 13.61 Lf03 schitzofreni 1740.00 228.00 57.94 46.25 Lf04 Övriga psykotiska syndrom 1919.00 290.00 39.09 27.01 Lf05 Bipolära syndrom 1096.00 110.00 29.00 17.35 Lf06 Övriga förstämningssyndrom 3796.00 218.00 20.58 14.19 Lf07 Ångestsyndrom 1189.00 90.00 17.42 8.12 Lf08 Maladaptiva stressreaktioner, post traumatis 1599.00 107.00 13.07 5.35 Lf09 Somatoforma och dissociativa syndrom 76.00 7.00 20.11 31.71 Lf10 Ätstörningar 300.00 7.00 91.13 38.29 Lf11 Störningar som vanligtvis diagnostiseras hos 494.00 28.00 37.23 12.96 Lf12 personlighetsstörnin- gar 1039.00 135.00 27.47 23.62 Lf13 Övriga specificerade psykiska störningar 284.00 9.00 15.85 9.44 Lf99 restgrupp 2012.00 110.00 56.73 12.25 Šƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒœ 15

Bilaga 4 CC-splitar inom psykiatrin CC står för Complications and/or Cormorbidity. CC-logiken bygger på befintlig logik i NordDRG. Förekomsten av en CC-diagnos innebär att patienten grupperas till den mer resurstunga gruppen (komplikationsgruppen) i ett CC-par. Två exempel till en sådan uppdelning är diagnosgrupperna 1a och 1b Organiska syndrom m/u komplikation och diagnosgrupperna 2b och c Missbruk och beroende av narkotika m/u komplikation. I ett sekundärt patientklassificeringssystem förväntas den grupp som har de komplicerade patienterna också vara resursmässigt tyngre. Detta uttryckas av att de båda grupperna i CCparen får olika vikt. På så sätt kan sjukhusets eller kliniken patientsammansättning (case-mix) beskrivas i termer av relativ resursförbrukning. Den vanligaste kombinationen av komplicerande bidiagnos och huvuddiagnos i dessa diagnosgrupper är följande : CC-diagnos Antal Proc ent F103 Abstinens 1229 18,5 F102 Beroendesyndrom 759 11,4 B182 Kronisk hepatit C 631 9,5 16

Bilaga 5 Ytterfallens fördelning på de psykiatriska grupperna PDRG Antal Antal i procent Medelvårdtid Andel ytterfall i Resp. PDRG 1a 25 0,7 % 254 4,8 % 1b 61 1,6 % 191 3,4 % 2a 162 4,2 % 113 7,6 % 2b 259 6,8 % 46 4,2 % 2c 762 19,9 % 31 3,7 % 3a 42 1,1 % 464 5,6 % 3b 405 10,6 % 434 8,4 % 3c 67 1,8 % 467 9,3 % 4a 338 8,9 % 266 6,2 % 4b 71 1,9 % 157 3,9 % 4c 34 0,9 % 345 7,6 % 5a 23 0,6 % 157 2,4 % 5b 90 2,4 % 214 3,0 % 6a 84 2,2 % 139 2,2 % 6b 277 7,3 % 139 3,5 % 7 205 5,4 % 126 5,6 % 8a 128 3,4 % 135 5,7 % 8b 165 4,3 % 54 7,1 % 9 15 0,4 % 146 5,2 % 10 22 0,6 % 423 3,2 % 11a 32 0,8 % 245 7,1 % 11b 73 1,9 % 260 9,8 % 11c 23 0,6 % 189 7,8 % 12 312 8,2 % 224 8,9 % 13 71 1,9 % 134 14,0 % 14 75 2,0 % 51 6,8 % Totalt antal ytterfall: 3821 st 17

Bilaga 6 Referenser 1. Lindmark, J, André B,. Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av Kostnad Per Patient slutsatser från ett pilotprojekt, Lf, 2000. 2. Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården. Prop. 1999/2000:149. 3. Ivarsson, Lindmark Psykiatriska patienters sjukdomsbild och funktionsförmåga Klinisk och resursmässig homogenitet med hjälp av State Related Groups (SRG) 4. Lindmark, J, André B, Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin med hjälp av KPP, Lf, 2001. 5. Serdén, L, Utvärdering av sekundära patientklassificeringssystem, SoS, 2001. 6. Heurgren, M, Lindahl, F, Johansson, A, KPP i psykiatri en handledning i kalkylering, Lf, 2003. 18