MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET

MEDELFRISTIG SIKT: FÖRVÄNTNINGAR, INFLATION, OCH ARBETSLÖSHET ROB HART<ROB.HART@EKON.SLU.SE> Vi såg tidigare hur förväntningar om det framtida ränteläget i ekonomin påverkar priser på tillgångar, t.ex. statspapper på sekundärmarknaden. Därmed påverkas också den långa räntan. (Kom ihåg att när värdet på en obligation stiger så faller avkastningen eftersom utbetalningarna är fasta nominella belopp.) Dessutom har vi nämnt flera gånger att ökat sparande eller minskat investering kan orsakas av ändrade förväntningar om framtiden, och leder i sin tur till lågkonjunktur. Det visar sig att förväntningar om framtiden har mycket stor betydelse för hur dagens ekonomi artar sig. För att kunna gräva djupare i förväntningar måste vi ha en analys som sträcker sig på lite längre sikt; i Keynes analys håller man alla priser fasta, och vi har redan konstaterat att detta är orimligt på längre sikt. T.ex., på längre (eller medelfristig) sikt bör lågkonjunktur leda till lägre priser och löner. Nu tittar vi närmare på detta. Till en början tittar vi närmare på inflation. Inflation i detalj kapitel 5 Vi kommer att se att expansiv politik kan leda till högkonjunktur på kort sikt, men inflation på längre sikt. Men vad menas med inflation? Vad är inflation och hur mäter man det? Inflationstakten är, i grunden, den procentuella prisökningen i ekonomin, per år. I en ekonomi med bara en vara är det mycket enkelt att mäta inflationstakten. Antag en ekonomi med en vara, mjölk. Om priset på mjölk var 10 kronor/liter 2000/01, och 20 kronor per liter 2001/01, vad var inflationstakten under perioden emellan? I en ekonomi med många varor och tjänster som handlas blir det hela naturligtvis lite svårare. Vad är inflationstakten när vissa varor stiger i pris, och andra sjunker? Steg 1 Definiera en varukorg. Steg 2 Räkna ut kostnaden för att köpa korgen vid olika tidpunkter. Steg 3 Definiera ett basår och dividera priset vid alla andra tidpunkterna med basårspriset. 15 april 2011. 1

2 ROB.HART@EKON.SLU.SE Givet att stegen ovan är genomförda, vad är då inflationstakten för en viss period? Skillnader i olika mätningar på inflationstakten beror främst på skillnader i varukorgen. Grundprincipen är att korgen speglar det som faktiskt köps av den relevanta gruppen. Konsumentprisindex (SCB) använder en korg av konsumtionsvaror som då inkluderar importvaror. BNP-deflatorn innehåller istället alla varor och tjänster i BNP, inklusive investeringsvaror. Spelar det roll ifall köpvanor ändras med tiden? Vad är underliggande inflation? Hur mäter man reala värden i en värld med inflation? Tänk dig en ekonomi med stabil inflation vid exakt 5 procent per år. Lönerna stiger också med 5 procent per år, och räntan är 8 procent per år. Vad är den reala räntan? Alternativt, vad måste räntan vara i en ekvivalent ekonomi med 0 procent inflation per år? Antag att två parter sluter ett lånekontrakt där räntan fastställs som ett nominellt belopp (en viss andel av det ursprungliga beloppet). Vad spelar inflationsförväntningar för roll när man kommer överens om räntan? Vi kan skriva Nominell ränta = förväntad realränta + förväntad inflation. Om realräntan ska vara ungefär konstant, då bör den nominella räntan stiga när inflationsförväntningar stiger. Detta observerar vi också. Vilken av parterna ovan blir glad ifall inflationen stiger oväntat?

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 3 Kan man inte komma överens om en real ränta istället? Facket och arbetsgivaren är överens om att arbetarna ska få en real löneökning på 2 procent, tack vare ökad produktivitet. Vad blir den nominella ökningen? Vilken av parterna ovan blir glad ifall inflationen stiger oväntat? Kolla också i boken (sidan 98) om skattebetalare och mottagare, samt i övningarna. Gör det något? Oväntad inflation, som man inte har skyddat sig mot, orsakar omfördelningar av inkomster och förmögenheter. Innebär en omfördelning, i och för sig, en samhällsekonomisk kostnad? Givet risken att en omfördelning går emot dig, vad gör du? Säkerhetsåtgärder mot oväntade omfördelningar innebär samhällsekonomiska kostnader. Alltså är en oförutsägbar och variabel inflationstakt värre än en hög inflationstakt. T.ex., vissa investeringar kanske aldrig blir av för att man är osäker på inflationstakten och därmed avkastningen. AD AS modellen. Medelfristig sikt Vi kan summera den Keynesianska modellen med att jämvikts-bnp bestäms av aggregerad efterfrågan, och att störningar i aggregerad efterfrågan ger tillfälliga avvikelser i BNP. Permanenta förändringar i AD ger istället permanenta förändringar i BNP. Är detta realistisk på lång sikt?

4 ROB.HART@EKON.SLU.SE Vanligtvis när vi visar efterfrågan i nationalekonomi har vi pris på den vertikala axeln och kvantitet på den andra. Hur förändras kvantiteten efterfrågad när priset minskar? Hur ser en efterfrågekurva ut i en sådan figur? Motparten till efterfrågekurvan är utbudskurvan, som visar mängden som bjuds ut vid olika priser. Vad antog Keynes om lutningen på utbudskurvan för hela ekonomin (aggregerad utbud, AS )? Vad är mer realistiskt att anta om AS -kurvan, åtminstone när BNP är vid eller högre än potentiell BNP? Hur visar man konjunkturen när man sätta ihop kurvorna? Än så länge har vi inte brutit med den Keynesianska modellen nämnvärt. T.ex., en permanent skift nedåt i AD leder till en permanent minskning i BNP. AD minskar av någon anledning, och det blir lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Vad händer på lite längre sikt (antag att AD inte återhämtar sig) för att återställa BNP till BNP-potentiell?

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 5 Måste lönerna sjunka nominellt för att en sådan anpassning ska kunna ske? Analysera i en sådan modell följande två fall. I båda fallen märks det att BNP inte ökar i den takt den har gjort tidigare, och man satsar på expansiv politik (t.ex. man ökar G), dock (i) i första fallet beror de dåliga tiderna på en oro hos allmänheten som har lett till ökat sparande, medan (ii) i det andra fallet beror det på en kapitalförlust i den reala ekonomin (t.ex. en ko dog).

6 ROB.HART@EKON.SLU.SE Phillipskurvan. Antag att det blir en tillfällig störning neråt i AD. Vad händer med arbetslöshet? Vad händer då med prisnivån och inflation enligt AD AS modellen? 1958 märkte nyazeeländaren AW Phillips en sådan relation mellan arbetslösheten och inflation under en hundraårsperiod. När arbetslösheten sjönk under nivån för strukturell arbetslöshet (alltså nivån där BNP = potentiell BNP) så steg löner och priser i ekonomin. Om arbetslösheten steg över dess strukturell nivå blev det istället ett tryck neråt på löner och priser. Det verkar rimligt så länge. Kan man då köpa låg arbetslöshet med en något förhöjd inflationstakt (expansiv politik)?

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 7 Ligger det en underjordisk hund någonstans här? Stabiliseringspolitiken i en osäker värld Nu har vi den Keynesianska analysen (mycket kort sikt) samt AD AS-modellen som hjälper oss att förstå effekter på medelfristig sikt. Då kan vi återgå till vår analys av stabiliseringspolitiken, och dra ytterligare slutsatser. Inflationsförväntningar. Enligt den enkla Phillipskurvan går det att köpa lägre arbetslöshet enbart genom att offra låg inflation. Fel! Felet ligger i att man inte har tagit hänsyn till förväntningar. (1) En förväntad inflation har bara nominella effekter! Om alla vet att inflation kommer att bli 10 procent nästa år, då förbereder de pris- och löneökningar i linje med denna vetskap. Löneökningarna avtalas till och med. Både ADoch AS -kurvorna flyttar då upp lika mycket och det finns ingen effekt på BNP eller arbetslöshet. Alltså är det bara en oväntad inflation som ger reala effekter. (2) Om man hela tiden bedriver expansiv politik, med hög inflation som följd, då blir denna inflationstakten förväntad. Varför ger en oväntad inflation reala effekter? Hur ser Phillipskurvan ut om vi får en oväntat expansiv politik som sedan förväntas bli, och är, bestående?

8 ROB.HART@EKON.SLU.SE Hur ser det ut om vi får en oväntat stram politik, som sedan förväntas bli, och är, bestående? Stabiliseringspolitikens möjligheter. Att skapa en stabil grund för ekonomisk verksamhet, för marknaden, anses nu vara den främsta uppgiften för staten i en marknadsekonomi. Det är svårt eller omöjligt att skapa tillväxt själv, att se till att alla får jobb, osv. Det man kan göra är att skapa förutsättningarna för en välfungerande marknadsekonomi där individers energi går åt att skapa nyttiga produkter och tjänster, inte att (t.ex.) försöka justera sina beslut givit en osäker ekonomisk omgivning med diverse prognoser för inflation mm. Staten kan inte skapa goda ekonomiska utfall (t.ex. hög tillväxt och låg arbetslöshet) på sikt genom att gå med underskott, dvs genom expansiv finanspolitik. Dessutom kan inte centralbanken göra det genom att hålla realräntan låg, dvs genom expansiv penningpolitik. Expansiv finanspolitik leder på sikt till att staten går i konkurs (typ Grekland), medan expansiv penningpolitik leder bara till inflation (typ Zimbabwe). Penningpolitikens möjligheter uttrycks tydligt i Europeiska Centralbankens information om The scope of monetary policy :

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 9 It is widely agreed that in the long run after all adjustments in the economy have worked through a change in the quantity of money in the economy will be reflected in a change in the general level of prices. But it will not induce permanent changes in real variables such as real output or unemployment. This general principle, referred to as the long-run neutrality of money, underlies all standard macroeconomic thinking. Real income or the level of employment are, in the long term, essentially determined by real factors, such as technology, population growth or the preferences of economic agents. Trovärdighet och förväntningar. Tidskonsistens: En politik är tidskonsistent om det inte finns några incitament att i framtiden frångå den. Vi har lärt oss att: (1) Låga inflationsförväntningar leder, i alla fall kortsiktigt, till låg inflation. (2) En oväntat expansiv politik leder, i alla fall kortsiktigt, till låg arbetslöshet och hög BNP. Därför är det risk att följande politik inte är tidskonsistent: man först (fas 1) lovar låg och stabil inflation genom stram politik, och sedan (fas 2) levererar detta. Tänk att en ny regering kan skapa låga inflationsförväntningar genom att annonsera att den tänker bedriva stram finans- och penningpolitik. Med förväntningarna väl på plats, vad har de incitament att göra om de inte bryr sig om högre inflation längre fram? Är ett sådant löfte trovärdigt? Under vilka två förutsättningar kan löftet bli trovärdigt?

10 ROB.HART@EKON.SLU.SE Vilka av dessa alternativ har valts av OECD-länderna de senaste 15 åren? Vad är nackdelen med det andra alternativet? Konjunkturprognoser. Innan man försöker parera konjunktursvängningar måste man veta vart konjunkturen är på väg. Detta är en konst. Konstnärerna i Sverige är Konjunkturinstitutet samt Riksbanken. Ett viktigt första steg är att konstatera vad konjunkturläget är idag. Vet man att man har högkonjunktur idag, vad kan man säga om inflation i framtiden? Tyvärr räcker inte det. Hela konjunkturförloppet bygger ju på oväntade händelser, enligt Keynes förflyttningar i aggregerad efterfrågan och multiplikator-effekten. Vi har sett hur hushållens konsumtion beror på (förutom inkomst) värdet på deras tillgångar, samt avkastning. Stor framtidstro leder till höga värden och relativt låg avkastning idag. Detta kopplas då till låga räntor idag. Vad händer om denna tro plötsligt sviker, och tillgångarna (hus, aktier, mm) minskar i värde? För att förutse en sådan utveckling kan man hålla koll på aktiepriser, bostadspriser, valutakursen och konjunkturen utomlands, mm, mm. Räcker det? Vad gäller utbud gäller det att hålla koll på t.ex. arbetsmarknaden samt oljepriset. Å andra sidan, om alltihop hänger på vad ekonomiska aktörer tror om framtiden, varför inte fråga dem? Det gör man, och tar fram till exempel en så-kallad konfidensindikator för tillverkningsindustri, samt en för konsumenter. Sedan ska väl allt bero på lagerförändringar. Varför inte då håller koll på företagens lager? Det gör man också! Sådana mätningar ger en chans att utröna en kommande vändning i konjunkturen innan den syns tydligare i t.ex. en förändring i BNP, inflation, priser på tillgångar, mm. Allt detta sätter man i ett slags AD AS modell som då ger prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet. Dessa blir tyvärr inte särskilt pålitliga, men är ändå bättre än den naiva metoden att anta att allt fortsätter som idag.

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 11 Tidsfördröjningar (lags). Varför behöver man prognoser? Varför inte bara vänta tills konjunkturen avviker från det som anses vara lagom, och då sätta in en stött åt rätt håll? Hur kan tidsfördröjningar, samt osäkerhet, göra att stabiliseringspolitik leder istället till större konjunktursvängningar? Går det att helt eliminera konjunkturcykeln genom smarta och vältajmade åtgärder från statens och centralbankens sida? Kan politiker trissa upp konjunkturcykelns svängningar genom sitt agerande? Om fördröjningarna och osäkerheten är för stora, då är det bättre att inte göra någonting, menar vissa kritiker. Men ingenting är också någonting! Man bör ha fasta snarare än återkopplande regler, menar kritikerna (t.ex. Milton Friedman). Vad menas med det? En fast regel att penningmängden ska öka med k procent per år är också återkopplande egentligen! Förklara!

12 ROB.HART@EKON.SLU.SE Är regeln att försöka upprätthålla en viss inflationstakt fast, eller återkopplande? Var finns de största fördröjningar: i finanspolitik, eller i penningpolitik? Den politiska konjunkturcykeln. När blir frestelsen att trissa upp konjunkturen extra-kraftig för politiker? Stämmer det att konjunkturen påverkar valresultat i allmänhet? För att finna bevis för att regeringar verkligen gör så, måste man titta i statistik för arbetslöshet och inflation över tiden, i relation till valcykeln. Finns det något bevis för att regeringar manipulerar konjunkturen för att vinna val? Vad skulle de som tror på rationella förväntningar (t.ex. Lucas) säga om en sådan teori? Vad är det med Sveriges ekonomi som gör det svårare för politikerna att styra konjunkturen än vad det är i t.ex. U.S.A.? Förväntningar, värdet på tillgångar, och den långa räntan. Centralbanken styr den korta räntan direkt via reporäntan. Men vad händer med den långa räntan (t.ex. ränta på 10-åriga obligationer) ifall man tror att reporäntan kommer att ändras i framtiden? Antag att du håller en 10000 obligationer som ger 50 kronor i utbetalning vid varje årsskifte, och du är nöjd med det tack vare ränteläget i ekonomin samt priset på

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 13 obligationen på sekundärmarknaden. Du är dock kompis med Stefan Ingves, Riksbankschefen, och han tipsar dig om att de kommer att höja räntan snart, en händelse som inte förväntas av de finansiella marknader. Efter att räntan höjs, vad händer med nuvärdet av de framtida utbetalningarna? Givet att detta är oväntat, vad händer med priset för dina obligationer på sekundärmarknaden? Vad gör du med dina obligationer när du får tipset av Stefan? Antag istället att förväntningarna breder ut sig om en räntehöjning. Vad händer med priset på dina obligationer? Alltså påverkas den långa räntan av förväntningar om den framtida nivån på den korta räntan. Dessa förväntningar skruvas upp ifall man tror på framtida högkonjunktur, inflation, eller minskat förtroende för den svenska valutan (i en öppen ekonomi då). Stabiliseringspolitiken i praktiken För historisk bakgrund, se boken. Här diskuterar vi framförallt dagens stabiliseringspolitik i Sverige och andra OECD-länder. Det finns som bekant två pelare i stabiliseringspolitiken, penningpolitik och finanspolitik. Dessa hålls isär i moderna ekonomier. Vadå hålls isär? Penningpolitik: Penningmängden. Under 70- och 80-talet var det trendigt att snacka om penningmängden, påhejad av Milton Friedman med sin k-procentregel. Penningmängden ska växa med ett visst procentsats k varje år. Från MV = PY vet vi att vi får konstanta priser ifall ökningen i MV är samma som ökningen i Y, alltså BNP-tillväxt. Om vi vill ha lagom mycket inflation ska vi istället höja M sådan att MV ökar lite snabbare (2 procent, till exempel) än vad real BNP gör.

14 ROB.HART@EKON.SLU.SE Problemet är att penningmängden är ganska svårfångad, och omloppshastigheten ännu mer så. Och ifall omloppshastigheten förändras kan en fast penningmängdsmål leda till en oönskat expansiv eller stram politik. Dessutom går varken penningmängden eller omloppshastigheten att kontrollera direkt. Problemen blir ännu större när man tänker på att många transaktioner är rent finansiella; hur mäts hastigheten i så fall? Margaret Thatcher och sina Chancellors of the Exchequer lekte med ett penningmängdsmål under 80-talet. De åstadkom en mycket svår lågkonjunktur, och sedan när optimismen återfann sig samtidigt som nya former av kredit och betalsystem utvecklades så svängde ekonomin in i en ny kraftig överhettning, åtföljd av en ny djup lågkonjunktur i början på 90-talet. Penningpolitik: Inflation. Numera styr nästan alla OECD-länder sin penningpolitik genom ett inflationsmål och en oberoende centralbank. Inflationsmålet brukar liga på 2 procent, plus/minus 1. Bankens instrument är reporäntan, dvs räntan som vanliga banker betalar för att låna pengar av centralbanken. Beskriv hur ett inflationsmål för centralbanken (t.ex. att hålla inflationstakten så nära 2 procent per år som möjligt) leder till aktiv politik för att jämna ut konjunkturcykeln. Centralbanken tror att ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur med låg (för låg!) inflation som följd. Därför sänker banken reporäntan. Beskriv hur denna sänkning verkar för att trissa upp konjunkturen och upprätthålla inflationsmålet. Marknaden tror att centralbanken har bedömt läget fel, och att den nya låga reporäntan kommer att leda till en överhettning i ekonomin. Förklara vad som händer med inflationstakten, samt den långa räntan i ekonomin. Penningpolitik i Sverige. I Sverige, liksom de flesta OECD-länderna, styr regeringen finanspolitik medan centralbanken styr penningpolitiken. I Sverige har Riksbanken en väldigt hög grad av lagstiftat oberoende. Penningpolitiken har som mål att hålla inflationstakten mellan 1 och 3 procent per år. Genom att ge Riksbanken ett lagstadgat mål så ger man denna politik den trovärdigheten den behöver.

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 15 Penningpolitiken bedrivs genom ändringar i reporäntan, som vi har redan sett. Eftersom Riksbanken har monopol på valutan har Riksbanken kontroll på den kortsiktiga räntan på denna valuta. T.ex. om bankerna, en kväll, har en nettoutlåning av pengar måste de i sin tur låna av riksbanken för att täcka upp detta. Riksbanken bestämmer räntan som gäller för denna utlåning över natten reporäntan och givit perfekt konkurrens väljer bankerna samma ränta för kortsiktiga lån till sina kunder. Eftersom effekterna av en ränteändring tar tid att verka ut, måste Riksbanken vara framåtblickande i sin politik. Banken går då framförallt efter inflationsprognosen, och sänker räntan ifall infationen tros ligga under målet framöver, och vice versa. Det kan hända en hel del mellan en räntebestämmelse och ekonomisk utfall: Riksbanken måste dels vara försiktig med ändringar, dels kunna reagera igen ifall det visar sig slå fel. Finanspolitik i Sverige. Finanspolitiken har ett delmål att staten ska spara 2 procent av BNP över en konjunkturcykel (saldomålet). Alltså ska det gå plus i statens balansräkning: mycket plus under högkonjunktur, och inte lika mycket minus under lågkonjunktur! Dessutom sätter man ett utgiftstak tre år framöver som sätter en övre gräns för offentliga utgifterna. Finanspolitiken är som bekant ganska segändrad. Man ökar inte anslag till skolor i stabiliseringspolitiskt syfte, om inte det är som en del av en generellt expansiv politik på längre sikt. Enligt boken (sidan 395) finns dock tre medel ändå: tillfälliga momsändringar; investeringsavgifter och investeringsbidrag; och offentliga investeringar, i synnerhet i infrastruktur. 1 Nämn och förklara några exempel på expansiv finanspolitik. Finanskrisen Hur hjälper modellerna oss att förstå den senaste globala ekonomiska krisen? Rita det cirkulära flödet. I vilket led brast det till en början? 1 Ett exempel som jag har tjänat på är en tillfällig skatteåterbäring på mindre byggjobb, infört i syfte att öka sysselsättning i byggbranschen under en period med lågkonjunktur i denna bransch.

16 ROB.HART@EKON.SLU.SE Vilka åtgärder tog man till en början för att försöka rätta till problemen? Vilka ytterligare åtgärder har centralbankerna tagit när djupet på krisen har blivit uppenbar? Vilka ytterligare åtgärder kan regeringar ta, ifall centralbankernas åtgärder inte fungerar tillräckligt? Finns det någon fara med att staten går in och rädda stora företag, utöver att man kanske blir av med sina pengar? Visa krisen att den tidigare välfärden var bara en illusion?

MAKRO, MEDELFRISTIG SIKT 17 Repetitionsexempel I en ekonomi finns det tvåhundra personer, hundra som jobbar och hundra som har gått i pension. De som jobbar tjänar 100 kronor om dagen i lön, och spenderar hälften av sin lön på konsumtion av mjölk (den enda varan). De som har gått i pension spenderar 40 kronor om dagen från sin förmögenhet. Förutom lön betalar ut företagen 1.000 kronor per dag i form av ränta och vinst till deras ägare. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sin kapital. Räntenivån är 5%. Visa det cirkulära flödet. Vad är BNP per dag? Staten tycker att det går för trögt i ekonomin; man ökar offentlig konsumtion från noll till 1000 kronor per dag, permanent. Visa det cirkulära flödet samma dag, nästa dag, samt om någon månad då alla effekter har fått verka ut. (Kom ihåg att multiplikatorn är lika med 1/(1 g).) Vad är BNP?

18 ROB.HART@EKON.SLU.SE Hur kan BNP öka permanent trots att man inte har investerat i mer kapital? Antag nu en nästan klassisk syn på ekonomin. Samma dag som ökningen i G kommer, hinner inte marknaderna att reagera: priserna blir som dagen innan. Produktion är dock fix, eftersom den bestäms av de reala förutsättningarna i ekonomin. Därför anpassas lönerna, priserna, samt räntenivån så att det blir en ny jämvikt. Visa det cirkulära flödet samma dag samt dagen därpå. Antag nu en ekonomi med (mycket) rationella konsumenter. Den offentliga konsumtionen består av att staten köper mjölk och fördelar den jämt bland konsumenterna. Hur reagerar konsumenterna på ökningen i offentlig konsumtion. Visa det cirkulära flödet samma dag samt dagen därpå! AD AS -modellen är som den Keynesianska modellen på kort sikt, och den klassiska modellen på medelfristig sikt. Förklara!