Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Folkhälsoteamets inspirationsdag i norra Örebro län, Lindesberg den 4 oktober 2013 Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se
Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting World Social hållbarhet handlar om sammanhållning och motståndskraft ( cohesion and resilience )
Den Stora Omdaningen i vår tid Globalisering Ekonomi-öster/söderut Ökad rörlighet Hållbarhetens umaningar Urbanisering Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Urbaniseringstakt Inkomst- hälsoklyftor Globala Nord/Syd Transnationell migration Vardagsliv på flera håll Transit Bärare av konfliktmönster
Globalisering och det politiska rummet Pre-Westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1648 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Städer När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras transnationella nätverk. Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner Västra Götaland
Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur transporter/ kommunikationsteknologi Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter
Kostnad Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Effektivisering Utförsäljning av tillgångar Självfinansieringsgrad Tid Kostnaden för att attrahera globala flöden och för att möta demografiska krav tenderar att öka. Samtidigit minskar statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut > risken för nedskärningar och minskad välfärd
Socialt kontrakt Fordism Global nätverksproduktion producent/konsument skiljs åt: Inkomstklyftor ojämn utveckling Finansieringsgap och bristen på samhällsstyrning påverkar relationen stat samhälle stadens sociala sammanhållning utmanas Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Från welfare to workfare Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Civilsamhälle Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk/lösa ad-hoc grupper och/eller mer fasta broderskapsgrupperingar ofta i rivalitet Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 %
Utestängningens frustrationsgap Levnadsvillkor Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Inte bara i resursvaga områden Unga kvinnor men också obehövda och oälskade unga män Tid På 30 år Vrede / våld
Spänningsfält Malmö/Göteborg/Stockholm Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar!
Bensträckare Hänger ni med håller ni med? Hur tänker ni?
Så här tänker regeringen: Individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper av flera olika anledningar. Ofta rör det sig om personer som upplever sig exkluderade eller som känner vanmakt inför orättvisor Våldsanvändning bland unga kan också vara en kompensation för en känsla av frustration och maktlöshet och kan ofta avspegla sociala problem såsom psykisk ohälsa och stereotypa könsroller Alla ungdomar skall ha verklig tillgång till inflytande Regeringens skrivelse 2001/12:44 Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Målkonflikter Den nya ekonomiska geografin och strävan efter att bli till en kunskapsstad/nod i de globala produktionsnätverken medför målkonflikter som måste identifieras, analyseras och hanteras Målkonflikter Unga och Unga vuxna speciellt sårbara Arbetsmarknadspolitik: krav på hög- och lågutbildade sida vid sida - flexibilitet och projektanställning ökade inkomstskillnader - skitliv Bostadspolitik: den kreativa klassen bostadsrätter boomerang kids Ungdomspolitik: behov av partnerskap och medfinansiering utesluter medskapandet Politisk marginalisering, demokratiska underskott Utbildningspolitik: alla samma livschanser territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - skolans kompensatoriska ansvar isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap
Det politiska manöverutrymmet Ett Gyllene Tillfället skapar gläntor i det politiska landskapet Motsägelsefulla omständigheter Attraktiv investeringsort/kunskapsstad = Social oro/brinnande bilar Barnfattigdom/Ungdomens utanförskap = Krav på kognitiv förmåga Sammanfallande intressen av social hållbarhet
Vad kan göras? Vikten av att hålla två tankar i huvudet samtidigt Positiv Säkerhet Förebygga Främja Underifrån Prevention/promotion Provention Negativ Säkerhet Kontroll Övervakning Ovanifrån Vikten av en social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera frustrationsgap En fråga om mental förändring - åtgärder för social hållbarhet är en investering och inte en kostnad
Social investeringspolitik en viktig stötdämpare!! men det är inte bara en frågan om pengar Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt Därför måste samhället inrättas så att alla behövs Vi kräver att behövas Social hållbarhet bygger på känsla av sammanhang och politisk delaktighet förmåga att hantera komplexa samhällsproblem
Medborgardialogens hinder Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen hot mot den representativa demokratin Frågan om makt synen på sitt politiska mandat Rädsla maktlöshet att inte kunna leverera Makt över eller makt till (bemäktiga): Dialog om fondernas användning Deltagande budgetering
Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se