Nr 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK SKOGFORSK TESTAR INVERS- MARKBEREDNING CONTORTA NORRLANDS -TURBON MÖT SKOGSFÖRETAGEN MED NY TILLVÄXT- STRATEGI SMART PLANERING SKONSAM DRIVNING HON FIXAR DUBBEL TILLVÄXT MED VANLIGA PLANTOR
VISION JAN FRYK VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut SÄTT FART PÅ TILLVÄXTEN FORSKNING NR 3 2011 FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Kvartalstidning från Skogforsk om forskning för framtidens skogsbruk. Årgång 1 ISSN 2000-8988 Ansvarig utgivare Erik Viklund Tel. 018 18 85 40 erik.viklund@skogforsk.se Produktion Sverker Johansson BITZER Media 070-3540977 bitzer@live.se Art director Jan Reinerstam PAGARANGO Tryck Gävle Offset AB FSC-märkt papper Skogforsk Uppsala Science Park 751 83 Uppsala Tel. 018-18 85 00 Besök vår webb: skogforsk.se Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Och den behöver bra råvara till konkurrenskraftig kostnad. I takt med att importmöjligheterna krympt, har trycket på den inhemska virkesförsörjningen ökat. Växande skog binder kol som lagras i träden. Ju högre den samlade nettotillväxten är, desto större effekt får därför skogen i kampen mot klimatförändringen. Skogsindustriprodukter kan substituera fossilbaserade material och trädbiomassa kan ersätta fossila bränslen. Skogen är därför en viktig del av lösningen på två av vår tids stora problem klimathotet och energiförsörjningen. Skogen erbjuder också en rad sociala, kulturella och estetiska värden. Dess betydelse för livskvalitet, rekreation och hälsa kommer sannolikt att bli ännu större i framtiden. Men produktionen av alla dessa nyttigheter måste ske under en ansvarsfull och väl avvägd naturoch miljöhänsyn, vilket också medför avsättningar av olika karaktär. Allt talar således för att skogssektorns långsiktiga framtidsutsikter är goda. Men räcker skogen till allt? Det finns nu kanske inte något entydigt svar på den frågan. Men en sak torde vara säker ju högre tillväxt desto mer räcker den till. Det har också regeringen tagit fasta på. I den skogspolitiska propositionen (2007/08:108) tillmäts möjligheterna att öka den skogliga biomassaproduktionen stor vikt. Studier som SKA- VB 08 och MINT-utredningen visar att det är fullt möjligt att höja tillväxten med 15-20 procent med konventionella metoder och bibehållen eller t o m ökad ambitionsnivå vad gäller natur-, miljö- och andra intressen. Med än kraftfullare åtgärder och nya metoder bedöms det möjligt att på lång sikt öka produktionen med 40-50 procent. I regeringens nyligen utgivna handlingsplan för satsningen Skogsriket ingår därför ett ökat biomassauttag som en viktig strategi. Allt detta bildar en bakgrund till varför Skogforsk har näringens och samhällets uppdrag att bland annat verka för en ökad skogsproduktion. Vilket man kan göra på många sätt. I det här numret av VISION ges några exempel på vad som pågår med den inriktningen. JAN FRYK 2 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
VISION INNEHÅLL Satsa på långliggande fältförsök och behåll dem även om intresset för tillväxt sjunker. Ola Rosvall sidan 6 24 16 13 26 8 Kulturförändring när Holmen jagar tillväxt. Provrörsbarn växer snabbast. Mörka turboskogar - nya krav på naturhänsyn? 4 5 8 Tuff kostnadsjakt Ny statistik om skogsbrukets kostnader och intäkter. Lasergames Scanna skogsdata från stickvägen? Skogforsk testar. Med en gammal Volvo. Kulturförändring Holmens tillväxthöjande program vad gör de och hur går det? 10 13 16 Ett snabbare Sveaskog Sveaskog ska höja tillväxten ytterligare. Nuvärdet får det snabbaste lyftet. Skonsammare drivning Undvik skador på mark och vatten - ny teknik ger smartare drivningsplanering. Förädlingen på tidsresa Säker sex och provrörsbarn ger snabba träd. 20 24 26 Dubbel tillväxt med vanliga plantor. Jo, det går. Men på ett vanligt hygge? Genombrottet Markberedningstekniken som ger tillväxten en rejäl skjuts. Mörkt och trist? Vad händer med mångfalden när skogarna blir täta och snabba? Naturvårdsprofessorerna spekulerar. NEDSLÄPP för såddpucken TACK för 60-öringen UKONF 2012 Nu släpps datumen NOLIA Förädlingsreklam i norr TAG EN TREO Nya fröplantager på G NORRLANDSTURBON Contorta imponerar FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 3
VISION NYHETER SMARTARE PLANERING EFFEKTIVARE DRIVNING Flygburen laserscanning ger en utmärkt markmodell i 3D, men vi får också bra information om den stående skogen, berättar Petrus Jönsson. Och skördarna genererar idag mycket detaljerade data om virket. Ny teknik revolutionerar just nu planeringen inför avverkning (läs mer på s.13). Som en fortsättning startar Skogforsk projektet Drivningsplanering, för att effektivisera både avverkning och terrängtransport: Efter att man tagit hänsyn till framkomligheten kan man optimera virkesflödet på avverkningstrakten med hänsyn till alla ingående sortiment, säger Petrus Jönsson. Du får förslag på hur både basvägar och stickvägar ska ligga i terrängen. Maskinerna kan avsluta så nära avlägget som möjligt. Och om skördaren ligger långt före skotaren och man vill komma ifatt, så kan man låta skördaren börja i ett område med högre volym. KONTAKTA: Petrus Jönsson petrus.jonsson@skogforsk.se Tel 018-18 85 73 GRINDUGA 23 AUGUSTI 12:26 Skogforsks maskininstruktör Anders Mörk har just trimmat kranreglagen åt skotarföraren Niclas Nåtfors, Grinduga Skogsentreprenad AB. Nu testar de resultatet. Ett längre reportage om reco-driving hittar du i nästa nummer av VISION. Du får förslag på hur både basvägar och stickvägar ska ligga Petrus Jönsson och Sima Mohtashami planerar vidare (se s. 13). SKOGFORSKS UKONF 2012 Skogsbrukets största konferensserie är tillbaka. Den här gången kan du påverka vad forskarna ska prata om! Läs mer på skogforsk.se 8-9 februari, Västerås 15-16 februari, Jönköping 22-23 februari, Umeå 29 feb-1 mars, Östersund TACK FÖR 60-ÖRINGEN! När du ger 60 öre till Skogforsk skapar du förutsättningar för ett konkurrenskraftigt och hållbart skogsbruk. 12 öre går till att utveckla träd som växer bättre och tål mer. Vi kallar det att förädla. Det var budskapet till de 2 000 skogsägare som stannade till i Skogforsks Skogsnoliamonter för en kopp kaffe, lite skogskunskap och i bästa fall en helt egen sång. Att satsa på förädling är en FOTO: OLA ROSVALL, SKOGFORSK lönsam investering. För 12 öre ser våra förädlare till att skogsägarna får tillbaka 17 kronor plus ränta, berättade forskningschef Ola Rosvall för besökarna. 60 öre per avverkad kubikmeter i Sverige går till finansieringen av Skogforsk. 4 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
VISION NYHETER SKOGSBRUKSKOSTNADERNA ÖKAR MEN ÖKNINGARNA DÄMPAS Under 2010 ökade skogsbrukskostnaden med fyra procent i förhållande till år 2009. Ökningen beror på faktiska kostnadsökningar samt den mängd och sammansättning av olika skogsbruksåtgärder som utförts under året. Ökningen var störst i norra Sverige. 140 120 Skogsbrukskostnader KPI Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät 2010 visade att kostnaden för föryngringsavverkning ökade med två procent och för gallring med tre procent. Om man väger ihop markberedning, plantering och röjning så blev skogsvårdskostnaden per hektar densamma som 2009. Nu kanske ökningen planar ut: Under det senaste året har kostnadsökningarna dämpats för de flesta tunga kostnadsposterna, säger Skogforsks analytiker Torbjörn Brunberg. LÄS MER: I Resultat nr 4/2011 beställ den på skogforsk.se KONTAKTA: Torbjörn Brunberg torbjorn.brunberg@skogforsk.se Tel 018-18 85 63 100 80 60 40 20 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Diagrammet ovan visar den relativa utvecklingen för skogsbrukskostnaden 1996-2010. Den blå linjen visar utvecklingen för konsumentprisindex, KPI. Skogsbrukskostnaden innehåller skogsbrukets samlade kostnader för drivning, skogsvård, vägar m.m. Den har ökat sedan början av 2000-talet. SÅ PUCKAT INTE SÅ PUCKAT Såddpucken, lanserad av innovatören Anders Landström, kan enkelt beskrivas som planterad sådd. Det är en liten puck av torv, laddad med gödsel och ett enda förädlat frö, som nu för femte året testas av Skogforsk på uppdrag av Sveaskog Vid skogssådd gror ungefär 30-60 procent av fröna. Med pucken är resultatet 40-80 procent. Pucken har också visat sig ganska robust även om den planteras fel. Det skulle kunna bädda för maskinell föryngring. En stor vinst är den snabba etableringen. Pucken ger fröet en god start, som motsvarar ett halvt till ett års tillväxt jämfört med vanlig sådd. Efter ett år är puckade plantor ungefär 35 procent högre. En stor fördel är att metoden inte kräver massor av frö, säger Ulfstand Wennström, som utvärderar pucken. Det är brist på förädlat frö och vid en vanlig skogssådd sprids omkring 40 000 60 000 frön per hektar. Resultaten visar att man bara behöver cirka 4 000 frön per hektar med puckarna. KONTAKTA: Ulfstand Wennström ulfstand.wennstrom@skogforsk.se Tel 090-203 33 72 12 öre får skogsägarna tillbaka 17 kronor För plus ränta! FOTO: ANDREAS BARTH, SKOGFORSK En gammal Volvo får agera skogsmaskin när Skogforsk scannar in skogens virkesvolym med laser. TEST AV MOBILA SENSORER Mobila sensorer finns idag som backradar eller parkeringssensorer. Men de kan också komma till nytta för datainsamling - till exempel för att löpande mäta in beståndsvolymen före och efter gallring. För att titta närmare på möjligheterna testar Skogforsk nu laserscanners tillsammans med FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) och SLU. Projektet finansieras av Brattåsstiftelsen. KONTAKTA: Andreas Barth andreas.barth@skogforsk.se Tel 018-18 85 37 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 5
TEMA TILLVÄXT Jag tror på den gröna idén, säger Ola Rosvall, forskningschef vid Skogforsk. Vi blir alltmer hänvisade till fotosyntesen i takt med att den fossila energin fasas ut. Och träden är pålitliga solfångare. Samtidigt värjer jag mig lite för att bli betraktad som en missionär för god skogsskötsel. Min och forskningens uppgift är att ta fram beslutsunderlag till branschen och samhället, inte bedriva propaganda i den ena eller andra frågan. Text CARL HENRIK PALMÉR Foto SVERKER JOHANSSON, bitzer@live.se Under hela sitt yrkesliv har Ola arbetat med frågor som rör tillväxten i den svenska skogen. Först som gödslingsforskare några år, sedan som skogsträdsförädlare i Sävar utanför Umeå. Han har med en svårslagen kombination av kunskap, charm och entusiasm lyckats baxa igenom det nya svenska plantageprogrammet och fått skogsföretag och skogsägareföreningar att satsa pengar på odlingssäkra och snabbväxande träd. Nya trädslag är ett annat av hans intresseområden. Framförallt contorta, men han har även arbetat med lärk, svartgran, ja alla arter som kan växa i Norrland. Och han ser tillbaka på en period där skogsbranschens intresse för tillväxtfrågor verkligen har åkt berg- och dalbana: Jag hann uppleva efterdyningarna av 1960-talets lågkonjunktur och bristande framtidstro. Sedan kom oljekris och virkessvacka under 1970-talet och intresset för skogsproduktion ökade påtagligt. Då diskuterades bland annat dikning och gödsling av de stora myrmarkerna. Och så gjorde man en jättesatsning på contortan. Nytändning i produktionsfrågan Under 1990-talet kom miljöfrågorna starkt och frågan om skogens tillväxt hamnade i skymundan. Därför skrattade jag nästan när vår dåvarande kursledare Mia Iwarsson Wide 2003 föreslog att SKOGEN HAR MYCKET MER ATT GE! vi på nästa Utvecklingskonferens skulle ha ett föredrag med temat så här kan vi öka tillväxten i skogen. Vem är intresserad av tillväxt idag, undrade jag. Men vi fick fram en ganska imponerande katalog, säger Ola. Lade man ihop alla tänkbara insatser visade våra analyser att skogen har mycket mer att ge tillväxten kan öka med 40 procent på lång sikt, kanske ett sekel.
För ska vi bli bättre skogsbrukare måste vi ha många försök med många olika syften och låta dem ta den tid som krävs för att kunna dra rätt slutsatser. OK, det är så bra det kan gå om allt görs och blir rätt. Man kanske kan räkna med halva potentialen. Det är mycket det också! I tiden Det visade sig att kursledaren hade en bra näsa för vad som låg i tiden. Under 2004 började allt fler prata om en kommande virkesbrist. Skogsstyrelsens virkesbalans visade på ett framtida underskott, skogsindustrins virkesbehov hade stegvis ökat, samtidigt som naturvården började kosta allt mer i avverkningspotential. Och så kom hotet om de ryska virkestullarna dörren till den ryska vedboden höll på att slå igen. Stora utredningsuppdrag Föredraget på Utvecklingskonferensen fick stort gensvar. Skogforsk fick flera stora uppdrag från skogsbranschen. Företagen ville veta hur de med sina speciella förutsättningar skulle kunna öka tillväxten i sina skogar. LRF Skogsägarna var först ute, sedan har vi gjort analyser för Holmen, stiften och nu senast Sveaskog, säger Ola. I utredningarna är det två insatser som sticker ut: genetisk förädling det genetiskt bästa fröet från de bästa fröplantagerna ger i dag skogar som kommer att växa 15 procent bättre än den lokala proveniensen och contorta, som på rätt marker i Norrland växer 40 procent bättre än vanlig tall. Men även bättre planteringar, mindre älgskador och mer dikesrensning ökar tillväxten. Det handlar om någon procent per åtgärd, och det är procent man får kämpa för, understryker Ola Rosvall. Bästa investeringen Nu har Skogforsk kompletterat modellerna med ekonomiska kalkyler som visar vilka av dagens investeringar i skogsvård som ökar skogens nuvärde mest. Även här sticker förädling och contortan ut. För det kostar nästan det inget extra att plantera en planta som kommer från ett högförädlat frö jämfört med en oförädlad planta, men vinsterna är mycket stora. Och en contortaplanta kostar som en vanlig tallplanta, men växer alltså mycket bättre. Skogsgödslingen ger snabba kubikmetrar, men den totala effekten är mindre och de ekonomiska kalkylerna visar att gödsling är en jämförelsevis dyr åtgärd. Nya trädslag för ett nytt klimat Nu är det snart dags för nästa kapitel. I höst blir Ola konsult och ska då bland annat arbeta med främmande trädslag. Den övergripande frågan är: hur kan vi i en framtid få acceptans för de nya trädslag som vi eventuellt behöver använda i ett nytt klimat?. Nya trädslag - det handlar inte bara om träd och skogsbruk, säger han. Det är minst lika mycket en fråga om politik och psykologi. Därför ska jag bland annat arbeta tillsammans med historiker och filosofer! Som beslutsunderlag räcker det inte med några enstaka fältförsök på några enstaka hektar, som vi hittills har gjort, menar Ola. Vi måste få till rejäla försöksplanteringar med till exempel douglasgran och sitkagran. Då först kan alla intressenter få en realistisk uppfattning om trädslagets produktion, ekologi och upplevelsevärden. Sedan är det ändå alltid ett experiment i sig att satsa i stor skala på ett nytt trädslag. Därför gäller det att utforma en adaptiv strategi för att hantera osäkerhet och risk. Växande kunskap med långliggande fältförsök Om jag skulle drista mig att komma med ett avslutande råd till skogsbruket, så är det att fortsätta satsa på långliggande fältförsök och orka behålla dem även om intresset för tillväxt skulle sjunka. För ska vi bli bättre skogsbrukare måste vi ha många försök med många olika syften och låta dem ta den tid som krävs för att kunna dra rätt slutsatser. Och så får vi inte tappa tempot i förädlingen här finns det fortfarande mycket att hämta! Vision 3 2011 7
TEMA TILLVÄXT Ökad tillväxt är viktigt - det ger oss ökad tillgång till råvara att förädla i vår egen industri och ökar värdet på vårt skogsinnehav, säger Sören Petersson, vd för Holmen Skog AB. Skogsvård och skogsskötsel tillhör strategifrågorna och följs av industrikoncernens ledning. Men att öka tillväxten är ett långsiktigt arbete som förutsätter tålamod och engagemang - från koncernledningen ända ut till markberedningsföraren. Text: CARL HENRIK PALMÉR Foto: SVERKER JOHANSSON VI HAR LAGT I EN HÖGRE VÄXEL Projektet har fått hela Holmen Skog att tänka tillväxt, säger VD Sören Petersson. LEDARSKAPET ÄR DEN STORA UTMANINGEN Under 2006 lanserade Holmen ett program för att öka tillväxten i de egna skogarna, baserat på en utredning från Skogforsk. Den visade att Holmen kan öka tillväxten, och på sikt avverkningen, i den egna skogen med cirka 25 procent under det kommande seklet. Det motsvarar drygt en miljon kubikmeter per år. Utredningen föreslog ett helt batteri av åtgärder. Bättre föryngringar, bättre plantor, mindre röta, mindre älgskador, bättre röjningar och gödsling av lämpliga skogar. Skogforsks utredning vänder på alla stenar och hjälper oss att sätta konkreta mål, säger Sören. Här är ledarskapet den stora utmaningen. Att utbilda, uppmuntra och följa upp och vara uthållig. Utredningen har diskuterats och analyserats inom företaget, och vi har använt den i olika utbildningssatsningar. Ja, man kan faktiskt säga att den har fått hela Holmen Skog att tänka tillväxt. FOTO: HOLMEN. Inte så att vi struntade i skogsvården förr, men det sågs nog mest som en kostnad, säger Mikael Äng, skogsvårdsansvarig på distrikt Delsbo. Nu ser vi det som en viktig investering. Holmens distrikt Delsbo föryngrar ungefär 1 000 hektar per år. Mycket planteringar men också en hel del sådd. Röjningarna ligger på knappt 4 000 hektar, det finns ett gammalt röjningsberg som distriktet betar av. Andelen självföryngring minskar och de satsar mer på contorta målet är 20 procent av all föryngrad areal. Mikael ser till att allt det praktiska med skogsvården på distriktet fungerar - budgetera, kontraktera entreprenörer, beställa plantor och se till att det finns frö till alla sådder och följa upp arbetet. Det kändes tydligt att vi lade i en högre växel i skogsvården 2005, när Holmens nya riktlinjer för uthålligt skogsbruk kom ut, säger han. Efter begynnelsebokstäverna kallar vi dem lite vanvördigt för RUS. Viktigt att följa upp Uppföljningarna har blivit viktigare. Holmen arbetar med en kombination av egenkontroll och systematiska uppföljningar. Mikael exemplifierar med röjningarna: Varje röjare ska lägga ut en kontrollyta per skift och kontrollera förbandet. Protokollen ska signeras och lämnas in till oss. När ett objekt är klart meddelar entreprenören det till Mikael som skickar ut en inventerare. Först när inventeraren har gett klartecken, betalar Holmen entreprenören. Jag har ett par säsongsanställda som bara arbetar med att inventera röjningar och planteringar. Det är skogsstudenter som kommer från bygden. Det är ett jättebra praktikarbete, de får se mycket skog och vad som kan gå bra och vad som kan gå snett. Holmen har också ett företagsövergripande system för objektiv uppföljning av skogsvården det kallas lite fyndigt för BAKRUS. Ett stickprov av utförda skogsvårdsåtgärder inventeras av en centralt anställd inventerare. Syftet är att få en kvalitetskontroll på all skogsvård och att RUS uppfylls. Det är samma sak med planteringarna. Plantören gör en daglig egenkontroll och så följer vi upp dem efter några månader och efter ett år. Då ser vi om det finns några större luckor som behöver hjälpplanteras. Jag brukar själv göra en del av de här kontrollerna för att ha koll på entrerenörerna, säger Mikael. Sedan genomför Holmen en generell återväxtkontroll efter fem år. Det kanske kan verka lite byråkratiskt med alla dessa kontroller och inventeringar, säger Mikael Äng. Men för mig känns det helrätt. För följer vi inte upp våra arbeten, så sprider sig lätt en känsla av att det inte är så viktigt hur man gör jobbet. Och inget kan vara mer fel vad gäller skogsvård. Ofta får vi bara en chans, och tar vi inte den så får skogen lida av det hela omloppstiden! Satsar på sådd Många marker som vi förr självföryngrade sår vi i dag, berättar Mikael. Både tall och contorta. Och det går riktigt bra. Helst vill vi göra sådden direkt efter markberedningen Mikael räknar snabbt upp fördelarna med sådd: vi minskar problem med snytbaggen. 8 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
Plantagefrön har en betydligt högre groningsenergi och en bättre matsäck med sig för den första tuffa tiden. Uppföljning. Mikael Äng och Hans Larsson pratar resultat. Vi blir mindre känsliga för sorkskador. Vi tål lite mer älgskador. Vi får naturligare rotsystem. Och så får vi lite bättre kvalitet, eftersom vi har fler träd att välja mellan - plus att det blir lite kvalitetsskapande trängsel mellan stammarna. En förklaring till de goda såddresultaten är att Holmen numera oftast använder förädlat frö från fröplantager, både för tall och contorta. Plantagefrön är nästan dubbelt så tunga som beståndsfrön. De har därför en betydligt högre groningsenergi och en bättre matsäck med sig för den första tuffa tiden. Till detta kommer förädlingsvinsten. En av de som sår på distrikt Delsbos marker är Hans Larsson. Jag följer harvspåret och för käppen över de platser som jag tror har bäst förutsättningar, berättar Hans. Jag håller knappen intryckt hela tiden och röret droppar automatiskt ett frö i taget i den takt jag ställt in. Jag myllar inte ner fröet, det får ligga som det hamnar. Roligt men tufft Jag går ungefär fyra kilometer per hektar och i fjol sådde jag runt 250 hektar. Bara det blir en promenad på 100 mil. Och vi sår bara vår och höst, så under sommaruppehållet stickprovsinventerar jag en del mina fjolårssådder. Det blir ytterligare ett antal tiotal mil per säsong. Kängorna håller max två år, ler han. + GÖDSLING Gödsling är den enda åtgärd som på kort sikt, 8 10 år, kan öka tillväxt och avverkning. Holmen gödslar en dubbelt så stor areal som utredningen föreslår. Man har legat lågt med gödslingar ett tag det finns alltså stora arealer gödslingsvärd skog. På sikt närmar man sig den nivå som utredningen föreslår. + CONTORTA Contortatallen växer 30-50 procent mer än oförädlad tall. Holmen föryngrar i dag mer contortatall än vad utredningen föreslår det finns lämpliga marker och Skogsvårdslagens maxareal inte är fullt utnyttjad. Holmens mål är att föryngra med contorta på 10-20 procent av föryngringsarealen. + FÖRÄDLING Holmen har gott om fröplantager och stora andelar i de högförädlade plantager som är på gång. Företaget särplockar tallfrö. Då används bara frön från de genetiskt bästa plantageträden. Det ger några procent högre tillväxt än om man skulle ha utnyttjat alla träd i fröplantagerna rakt av. Förädling har en häftig utväxling, kommenterar Sören. Det är billigt per planta, men påverkar hela den föryngrade arealen varje år under hela omloppstiden. + - - BÄTTRE PLANTERINGAR I Skogforsks utredning finns en post som heter bättre planteringar. Där ingår flera olika verktyg, bland annat bättre markberedning, bättre plantor och bättre plantering. Det handlar om att tillämpa kunskaper vi redan har, säger Sören. Det gäller att få varje planerare, varje markberedare och varje plantör att göra bra ifrån sig. Varje dag, varje år. DIKESRENSNING Skogforsks föreslår att Holmen ska satsa mer på att underhålla och rensa gamla diken så att inte skogen försumpas. Det ger några procent till. Här har vi inte kommit lika långt, kommenterar Sören. Det är svårt att identifiera objekten och vi saknar erfarenhet och maskinresurser. Och så vi lite rädda för att öka risken för vindfällen. ÄLGEN STJÄLPER HELA PROJEKTET Enligt utredningen skulle Holmens långsiktiga skogsproduktion öka med ett par procent om man fick ner älgskadorna till en rimlig nivå. Men här går utvecklingen åt fel håll älgskadorna ökar. Här måste vi hitta en lösning. Vi satsar mycket tid, kraft, och pengar på att öka tillväxten, men just nu har vi så stor älgstam att den äter upp produktionsökningen. FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 9
FÖRÄDLADE PLANTOR, CONTORTA, LÄRK OCH GÖDSLING: STÖRST POTENTIAL FÖRST Med en färsk utredning från Skogforsk i ryggen fokuserar Sveaskog på ökad tillväxt i sina produktionsskogar. Och visst kan man öka tillväxten ordentligt på lång sikt men under några decennier är det skogsvårdsinvesteringarnas lönsamhet som tar det största skuttet. Text och foto SVERKER JOHANSSON, bitzer@live.se Vi jobbar med många tillväxthöjande åtgärder, säger Marie Larsson-Stern som är Sveaskogs skogsvårdschef. Nu hjälper Skogforsk oss att prioritera mellan åtgärderna för att få bästa möjliga lönsamhet vid olika investeringsnivåer alltså, de visar hur vi får mest för pengarna, så att vi kan ta störst potential först. Mer förädling nya trädslag Utredningen visar att det är nya trädslag och förädlade plantor som ger störst effekt på tillväxt och lönsamhet dessutom till en liten merkostnad. Vi har redan minskat andelen naturlig föryngring och höjt andelen förädlade plantor, berättar Marie Larsson-Stern. Tillväxten på våra nya hyggen har ökat med fem procent sedan 2005, men Skogforsk visar att användning av gransticklingar och särplockning av de bästa plantagefröna ger ännu bättre effekter särplockning kostar dessutom bara något öre per planta men de växer flera procent bättre! Dessutom kan vi använda snabbväxare som contortatall och lärk i större omfattning än vi gör idag. Blir det en stor ökning? Vi har 90000 hektar contorta och vi ser över möjligheterna att öka den arealen en del. I år gör vi en inventering av vårt contortainnehav. Utifrån inventeringsresultaten vill vi se var vi bäst etablerar ny contorta och hur vi ska sköta den bland annat kan den bli intressant också som biobränsle. I södra Sverige är det hybridlärk som Treåriga hybridlärkar. Medeltillväxten kulminerar snabbt och vi kan avverka den efter 35-40 år. Vi får tre generationer lärk på samma tid som två generationer gran, säger Marie Larsson Stern.
TEMA TILLVÄXT gäller och i Norrland hamnar sibirisk lärk i fokus den har kortare omloppstid och högre virkesvärde än gran. Fem procent lärk skulle kunna vara en lämplig nivå på sikt. Finns det en marknad för lärkvirke? Det krävs förstås även marknadsanalyser innan vi kan ta de strategiska besluten, säger Marie Larsson-Stern. Eftersom det ofta bara får vara lite lärk i massaveden kommer vi till exempel att titta närmare på lärkens bränslevärde. Vi smyger igång lärksatsningen lite försiktigt. Skogforsks trädslagsförsök visar till exempel på god tillväxt för sibirisk lärk i norra Sverige, men att etableringen kan vara lite svår. Snabbare tillväxt i morgon ger det större avverkningsmöjligheter i dag? En viss höjning kan kanske bli aktuell. Men innan vi kan ta sådana beslut måste vi göra nya avverkningsberäkningar. Skogstillståndet måste förstås klara en höjning vi avverkar idag bara 60-70 procent av skogstillväxten, eftersom vi har förhållandevis lite avverkningsmogen skog. Problem med älg och röta Skogforsk fick också uppdraget att bedöma de tillväxtförluster man kan förvänta sig framöver. Uttaget av GROT ger för all del en del tillväxtförluster, men mycket lite i jämförelse med skadegörarna: Viltbetet är ett mycket stort problem i stora delar av landet, fast det hoppas vi ändå kunna påverka i samverkan med jägarna, säger Marie Larsson-Stern. Och rotrötan bekymrar oss den ökar ständigt. Här kan vi FOTO: SVEASKOG Viktig målgrupp. Irene Björklund på marknadsområde Bergslagen jobbar med återväxtplanering på Sveaskog. Hon får snart nya riktlinjer för skogsskötsel som bland annat baseras på Skogforsks utredning. bli mer offensiva och rotrötebehandla stubbarna i både gallring och slutavverkning Skogforsks kalkyler visar att nettonuvärdet av en ökad stubbehandling är nästan 20 miljoner per år. Vad händer nu? Först tas beslut om inriktningen för Sveaskogs framtida investeringsnivåer i skogsvård. Vi jobbar också med nya riktlinjer för skogsskötsel och förstärkt uppföljning för att genomföra de förändringar vi beslutar om, säger Marie Larsson-Stern. Den viktigaste målgruppen är våra återväxtplanerare som tar många beslut på plats i fält. Ett nyckeltal som vi kommer att följa noga är tiden från avverkningen tills bestånden når en meters höjd. Den visar om vi lyckas jobba effektivt och kvalitetsmedvetet med våra föryngringar. Rätt åtgärdsmix ger stora vinster Sveaskogs satsning på förbättrad skogsvård mellan 2005 och 2010 ökade tillväxten på de nya hyggena med fem procent. Nuvärdet ökade med nästan 40 miljoner kronor eller knappt 20 procent. Och det åstadkoms framför allt genom att minska arealen naturlig föryngring, öka andelen förädlat skogsodlingsmaterial och gödsla mera. Men Skogforsks optimering av 2010 års skogsvårdsinvesteringar visar att det finns en potential att höja nuvärdet ytterligare 75 miljoner kronor med en annan åtgärdsmix: andelen plantering ökas på bekostnad av skogssådd och naturlig föryngring, all plantering sker med plantor från särplockat plantagefrö, man utnyttjar den maximalt tillåtna arealen contortatall, gransticklingar och hybridlärk samt ersätter en del av granplanteringen i norra Sverige med sibirisk lärk. För att finansiera en förändrad åtgärdsmix kan vi prioritera ned den gödsling som vi ofta gör 30 år före slutavverkning och som inte är lika lönsam, berättar Marie Larsson-Stern. Ökad tillväxt möjligt att öka avverkningarna? Det tar lång tid innan tillväxten realiseras vid föryngring med snabbväxande trädslag eller förädlade plantor. Därför är det en vanlig föreställning att även avverkningarna kan skruvas upp först på lång sikt. Men är det så? Vi frågade Skogforsks Johan Sonesson hur forskarna resonerar. Att t.ex. plantera contortatall och förädlade plantor ökar tillväxten markant till en obetydlig merkostnad, säger Johan Sonesson. Det ökar i sin tur markvärdet rejält - och det gäller för all skogsmark där metoderna kan tillämpas. Det innebär att nuvarande skog ska förränta sitt eget kapital plus det högre markvärdet. Det kan den inte göra lika länge som förut, och då inträffar den ekonomiskt optimala slutavverkningstidpunkten något år tidigare. När man i stor skala inför nya metoder som höjer markvärdet kan det därför ge stor effekt på avverkningsmöjligheterna. Ett exempel: om omloppstiderna i alla bestånd skulle kunna kortas med ett år blir plötsligt en extra årsavverkning tillgänglig. Men att omedelbart realisera en sådan ökning skulle gissningsvis leda till en alltför ojämn avverkning, menar Johan Sonesson. Då kan man välja att hushålla med ökningen. Om man t.ex. fördelar den över en 10-årsperiod innebär det att årsavverkningarna kan öka med 10 procent. Man ska också komma ihåg att kubikmeter och pengar inte är samma sak. Om man sänker omloppstiderna och avverkar tidigare, så sänker man oftast medeltillväxten. Nuvärdesoptimeringen gör att man för det mesta avverkar skogen innan den volymoptimala tidpunkten för avverkning. Dags för nya avverkningsberäkningar? Johan Sonesson är Skogforsks projektledare när Sveaskog får hjälp med sina tillväxthöjande åtgärder. FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 11
TEMA TILLVÄXT TREO BÄR REDAN FRÖ Gran Gran Anlagd plantage Plantagen planerad eller under anläggning Anlagda och planerade plantager i TreO-programmet läget hösten 2011. Tall Tall på tillväxt. Curt Almqvist synar vårens ympning av fröplantagen Långtora T-18, som ska ge tallfrö som passar latitud 58,5 60 N. Långtora börjar producera frö år 2017 och kommer under tre decennier att ge ca 2 600 kg frö det beräknas räcka till att beskoga 130 000 hektar med 330 miljoner plantor! Text och foto SVERKER JOHANSSON, bitzer@live.se Anlagd plantage Plantagen planerad eller under anläggning Anläggningen av TreO (tredje omgångens fröplantager), rullar på som planerat. Ett 40-tal plantager anläggs för att säkra tillgången av förädlat skogsfrö efter år 2020, då många av dagens plantager spelat ut sin roll. Plantföretaget Svenska Skogsplantor, skogsbolagen, skogsägarföreningarna, stiften, Skogssällskapet, besparingsskogarna och större privata skogsägare står bakom satsningen. TreO kommer att ge träd som växer 25 procent bättre än oförädlat material, säger Skogforsks Curt Ymp. Kloner av de bästa plusträden ympas på moderträden i plantagen. Så snart de tagit sig klipps moderträdets grenar bort och ympen tar över för att producera frö. Almqvist, sekreterare i gruppen som bygger de mellansvenska fröplantagerna. Det är ungefär dubbelt så bra som plantorna från dagens fröplantager, de producerar 10-15 procent bättre än oförädlade plantor. TreO byggs med det svenska skogsförädlingsprogrammets bästa föräldraträd, som har valts ut efter omfattande fälttester. I varje plantage finns cirka 25 kloner, med fler kopior av de bästa klonerna och färre av de näst bästa. Den metoden ger en högre genetisk vinst med bibehållen genetisk variation. Och genetisk mångfald är nödvändig för att vi ska kunna bedriva en långsiktig förädling i många generationer, säger Curt Almqvist. De först anlagda TreO-plantagerna börjar ge lite frö redan nu och hela programmet beräknas vara i full produktion i början av 2030-talet. 12 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
PLANERING STORT STEG MOT MINDRE MARKSKADOR Text och foto SVERKER JOHANSSON, bitzer@live.se Med nya datakällor och analysmetoder kan skogsbruket förbättra sina planeringsunderlag och ta bättre beslut. Skogforsk, KTH och Foran Remote Sensing AB testar framtidens planeringsteknik som både kan minska skador och kostnader.
PLANERING EFFEKTIVARE PLANERING, MINDRE MARKSKADOR OCH BILLIGARE DRIVNING! Syftet med Skogforsks, KTH:s och Forans projekt är att se om man utan att ens ha besökt avverkningstrakten kan få fram ett förslag till avverkningsdirektiv, som planerare och entreprenörer kan använda som en första planeringshjälp. Bakgrunden är att skogsbruket har problem med skador på mark och vatten. Trots stora utbildningsinsatser har dessutom läget försämrats i vissa delar av landet, framför allt Svealand. Vår hypotes är att de värsta tokigheterna faktiskt kan undvikas om man får ett underlag där man redan valt bort de mera chansartade alternativen till terrängtransport, säger Petrus Jönsson som arbetar med skogsteknik vid Skogforsk. Men där man ändå kan lita på att de föreslagna basvägarna är väldigt effektiva. Noggranna data Vi har använt de bästa datakällor om skog och mark som finns tillgängliga, säger hans kollega Sima Mohtashami som är nyutexaminerad civilingenjör från KTH. Och det här är data som snart kommer att finnas tillgängliga för en stor del av landet! Det är jordartskartor från SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar), som talar om ifall marken består av till exempel fast morän eller fuktig torv. De finns i hög upplösning för en tredjedel av Sverige och i lägre upplösning för resten av landet. Och det är laserscannade skogs- och markdata som ger en exakt höjddatamodell av avverkningstrakten i 3D. Lantmäteriverket har precis startat en nationell laserscanning av hela Sverige. Vi lägger ihop alla data och klassar hela avverkningstrakten, berättar Sima Mohtashami. Vi delar upp området i rutor som tilldelas ett kostnadsindex. Plana, fasta områden tilldelas en låg kostnad, medan fuktiga områden eller branta lutningar tilldelas en hög kostnad. Sedan låter vi modellen föreslå basvägar över området till så låg kostnad som möjligt och resultatet är en karta med ett transportvägnät för skotaren. Förslaget är så skonsamt som möjligt. Både för mark och vatten vi undviker alla fuktstråk, de är nogo-areas och för föraren, som inte ska behöva köra i starkt sidlut. Kollar i fält Vi befinner oss på testområdet, en av Skogssällskapets avverkningar i Östergötland. Sima har sin laptop med analysresultaten i högsta hugg. Petrus Jönsson har en GPS i näven och nu ska vi se hur datorns vägförslag ser ut i verkligheten och jämföra med hur maskinförarna kör. De har inte sett datoranalysen, utan kör som de brukar göra. Sima har inte varit här förut. Men hon pekar ändå nedåt ett alkärr som skär av avverkningstrakten från avlägget så att skotaren måste köra en stor omväg: Datainsamling. Maskinens dator mjölkas på koordinater över körsträckorna. De syns som gröna ränder i kartan. Jordartskartan visar att man skulle kunna bygga en bro där det är som smalast. Vi vill gärna se om det stämmer! Och visst stämmer det. Det är faktiskt en smal bit fastmark där, mellan klibbalarna. Den kan förstärkas med en kavelbro. Datorn visade att en basväg kan dras fram här istället, säger Sima Mohtashami. Då minskar vi transportavståndet för den här delen av trakten med nästan 700 meter. Och eftersom det enligt laserscanningen Skilda val. Skotaren genar i kanten av alkärret - datorn föreslår en basväg nära åskrönet. 14 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
Datorn visade att en basväg kan dras fram här istället då minskar vi transportavståndet med nästan 700 meter. Kör här istället! Sima Mohtashami och Petrus Jönsson visar Skogssällskapets Hans Andersson att jordartskartan stämmer här finns en fastmarksbrygga över alkärret. Lite för nära. Basvägen skär ned i alkärret. Det effektivaste vägvalet, men inte så skonsamt. står ca 2000 fastkubikmeter här nere så skulle vi tjäna 32 000 kronor på att lägga vägen här istället. Tror på idén Hans Andersson nickar. Han jobbar med utveckling på Skogssällskapet och följer noga projektet som de finansierar. Och han tror på idén med ett första, välanalyserat planeringsförslag att utgå från: Allt som oftast står både planerare och förare inför dilemman som kräver extraspring och mätningar ska man köra virket till vägen i norr eller väster? Håller marken för skotaren? Är det för brant sidlut nedanför bergknallen? Allt som kan hjälpa oss att snabba upp rekognosceringarna i fält och ta bättre beslut är förstås välkommet. Ny version ska testas I nästa version kommer förarna själva att kunna vikta hur tungt de olika faktorerna som t.ex. lutningen eller markens bärighet ska väga, berättar Sima Mohtashami. Sedan gör man som i Google Map, man väljer start vid avlägget och slutpunkt ute i några kanter av avverkningstrakten, så får man ett antal förslag på lämpliga basvägar. Skilda val På den här trakten skilde det sig bara lite mellan våra vägval och maskinförarnas, berättar Petrus Jönsson. Datorns förslag ligger i praktiken exakt där deras basvägar går. Fast de har nog genat lite för mycket vid kanten av alkärret, vid nästa vårflod sköljs mycket jord och humus ut i kärret och kanske vidare till sjön. Vi hade kört uppe på åsen. Det hade blivit dyrare, för det är något längre. Men vi hade klarat hänsynen till vattnet. FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 15
TEMA TILLVÄXT SNABBARE TILLGÅNG TILL SNABBARE TRAD Med ny teknik reser skogsbruket 20 30 år framåt i tiden och får bred tillgång till det bästa plantmaterial som finns att uppbringa. I höst byggs en första produktionslinje för somatisk embryogenes (SE) en genväg till generna, baserad på Skogforsks förädlingsprogram. Text och foto SVERKER JOHANSSON, bitzer@live.se Det frö som skogsbruket skördar i dagens fröplantager ger träd med 10 15 procent högre tillväxt än oförädlat material. Men redan nu vet förädlarna hur man får fram material som ger 35 procent bättre tillväxt. Problemet är att det tar lång tid innan träden blommar och sätter kott, säger Bo Karlsson som är chef för Skogforsks förädlingsverksamhet i södra Sverige. Därför representerar det plantagefrö som skördas i dag den bästa kunskap vi hade för ett par decennier sedan. Sticklingar ett steg på genvägen Ett sätt att få fram få fram det bästa plantmaterialet är att plocka frö från kontrollerade korsningar. Bo Karlsson visar hur granblommorna i Skogforsks elitklonarkiv kläs i plastpåsar och pollineras med noga utvalt pollen. Men sådant elitfrö blir det inga stora mängder av, så vanlig plantodling är utesluten. Det måste förökas med andra metoder, säger Bo Karlsson. Sticklingar är ett sätt fröet odlas till elitplantor och sedan klipps sticklingris från dem. Av varje planta får man i bästa fall upp till 100 nya plantor. Hela processen tar fem år. Och Södra Odlarna i Falkenberg jobbar med sticklingar sedan flera år. Det här är avkommor till de sju bästa procenten av de kloner som Skogforsk har i sitt förädlingsprogram, säger produktionschefen Johan Henriksson och lyfter upp en plantkassett full med sticklingar. Deras högre tillväxt ger fem till tio års kortare omloppstid. Sticker en miljon I augusti sticker Södra Odlarna en miljon gransticklingar från Skog- Johan Henriksson: Skogsägarna är noga med sorterna. 16 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
Fröet odlas till elitplantor och sedan klipps sticklingris från dem. Av varje planta får man i bästa fall upp till 100 nya plantor. forsks förädlingspopulationsfrö Ekebo Elit. Vi tar 1:50 extra per planta, och det finns helt klart en marknad, säger Johan Henriksson. De som väljer sticklingar är medvetna om fördelarna de tar gärna den lilla merkostnaden, för de vet att plantorna producerar så mycket bättre. Skogforsk har räknat ut att mervärdet för plantorna är 6 7 kronor. Ännu är sticklingarna i klar minoritet, de motsvarar bara cirka 0,5 procent av plantskolans produktion. Men i takt med att efterfrågan växer kan det bli fler. Kraftsamling Skog, LRF:s upplysningskampanj om ökad tillväxt i skogen, har haft effekt, menar Johan Henriksson. Förr sade skogsägarna ta det du brukar när de beställde plantor. Nu är de mer pålästa det börjar likna jordbrukssidan, där ingen bonde bara beställer havre, utan är noga med sorterna. High bio-tech Södra Skogs skogsvårdschef Göran Örlander ser det som självklart att utnyttja det bästa materialet redan nu, även om det är en begränsad volym. Men att producera sticklingar åt skogsägareföreningens Säker sex. Bo Karlsson ser till att Skogforsks elitklonarkiv pollineras med andra elitträd. Skogen runt om får inte vara med. FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 17
TEMA TILLVÄXT Plus 25. Sticklingarna från Södra Odlarna kommer från Skogforsks bästa kloner. Pollinerade med vildpollen växer de ungefär 25 procent fortare än lokal gran. Upp ur frysen. Eva Persson sköter klonlagret, där embryon förvaras i flytande kväve. När vi vet vilka familjer som presterar bäst plockar vi fram dem ur frysen. Göran Örlander: Självklart ska vi utnyttja det bästa materialet redan nu. medlemmar är bara ett första steg. Någonstans måste vi börja, säger han. Men vi satsar stort på vegetativ förökning via somatisk embryogenes och hoppas snart kunna ha en första produktionslinje igång med hjälp av Swetree. Och det är nu det blir high-tech. Eller snarare bio-tech. Somatisk embryogenes, SE, är metoden där embryon från granfrö förökas i labbmiljö. Varje frö blir till en klon. Och efter många års forskning vid SLU, Skogforsk och Umeå Universitet byggs nu en första produktionslinje i Uppsala av bioteknikföretaget Swetree i ett projekt som stöds av Sveaskog, Södra, Holmen och Bergvik Skog. En miljon SE-plantor Målsättningen är att producera en miljon plantor med start nästa år, berättar Swetrees VD Mats Johnson för VISION. Vår utmaning är ett stabilt produktionsflöde i steget mellan embryo och planta utan alltför mycket handpåläggning. Målet är förstås att hela odlingen blir lönsam och därför måste vi automatisera linjen. Vi räknar med fyra månader från frö till planta. Vår strategi är att jobba med familjeförökning. Skogforsk korsar elitträd och sedan tar vi hela barnaskaran. Med många frön fångar vi den höga tillväxten samtidigt som den genetiska mångfalden blir tillräckligt stor. Kvalitetssäkras av Skogforsk Parallellt med SE-uppbyggnaden följer Skogforsk sina fälttester av de bästa klonerna, vars embryon lagras i flytande kväve på Ekebo. När vi vet vilka kloner som presterar bäst plockar vi fram dem ur frysen, säger Bo Karlsson. Då kan de användas både i förädlingsarbete och plantproduktion. 18 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
TEMA TILLVÄXT 40 ÅR. 450 KUBIKMETER PER HEKTAR. PÅ VANLIG TALLMARK I NORRLAND. VÄLKOMMEN TILL VÄGGEN En kompakt vägg. Så ser det ut, det ogallrade contortabeståndet på Långsjönäset utanför Bispgården. Text och foto SVERKER JOHANSSON, bitzer@live.se
Lite data först. Träden står tätt de är planterade med 1,1 meters lucka och grundytan närmar sig 45 m 2 /ha. Här står 450 kubikmeter per hektar. Ändå är självgallringen påtagligt liten. Beståndet växer ännu med 23 skogskubikmeter per hektar och år. Men bara fyra kubikmeter tappas årligen när de mindre träden dör i mörkret under grönkrongränsen. Tappas, förresten där står de nu, lutande mot sina levande kamrater. Om man skulle vilja ta ut skogen som energived så kommer det mesta alltså med på skotaren. Och nu skulle man nog inte våga vänta så mycket längre med avverkningen, bedömer Urban Nilsson, professor i skogsproduktion på SLU. Han tittar upp mot de högt upphissade kronorna hos de tätt stående jättemetspöna. Skogen växer fortfarande jättebra, men risken för snöbrott borde öka snabbt nu. Nu skulle man nog inte våga vänta så mycket längre med avverkningen Urban Nilsson och hans kollegor pratar amerikanska. Klarar täta förband Contortan klarar av att växa tätt utan att tappa i produktion och vill man maximera volymproduktionen så är det täta, gallringsfria bestånd som gäller. Forskarnas studier visar att avgångarna under omloppstiden faktiskt är ungefär lika stora oavsett hur contortan sköts. Står de tätt så självgallras beståndet. Gallras de, så ökar skadorna i form av snöbrott och stormskador. Timmer blir det också SLU-forskarna har visat att det finns ungefär lika många och grova huvudstammar i ett gallrat contortabestånd som i ett ogallrat. Fast det gäller bara om man utgår från en tillräckligt välröjd ungskog, säger Urban Nilsson. Ned till 2000 stammar per hektar måste du röja. Därefter blir gallringsbeslutet främst ett ekonomiskt ställningstagande vill du ha pengarna tidigare gallrar du. Vill du ha ut dem senare väntar du till slutavverkningen. I våra analyser för olika sätt att gallra contorta är nuvärdet ungefär det samma hur du än gör. 20 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
TEMA TILLVÄXT 30, 50 ELLER 60 PROCENT BÄTTRE? I trädslagsförsök växer contortan i medeltal två skogskubikmeter bättre än tall per hektar och år på alla ståndorter. Alltså cirka 30 procent bättre på höga tallboniteter och 50 procent bättre på låga tallboniteter. Men variationen är stor. Riksskogstaxeringen har till exempel i sina senaste uppföljningar visat att contorta under de senaste 20 åren i genomsnitt växer cirka 60 procent bättre än svensk tall. Huvudanledningen är förmodligen att tallen under ungdomsåren plågas av skadegörare som contortan ännu inte är så känslig för svampar som snö- och tallskytte samt älgbete (just nu tittar forskare i programmet Future Forest närmare på produktionen hos hägnad tall och contorta, för att se hur mycket de vedertagna produktionsskillnaderna mellan tall och contorta påverkats av älgbete). Skogsvårdslagen medger en begränsad mängd contorta. SCA planterar cirka 20 procent av sin föryngsringsareal med contorta varje år. Borde man då bara plantera contorta på de magra markerna, där den växer 50 procent bättre än tallen? Nej, vi styrs mer av andra överväganden, som till exempel förbudszoner runt reservat och begränsad användning i renbeteslandet, säger Magnus Andersson på RESULTAT FRÅN SKOGFORSK: Gödsla med försiktighet Contorta växer bra. Gödslad contorta växer ännu bättre effekten är ca 15-20 kubikmeter per hektar. Förmodligen mer än 20 kubikmeter i äldre bestånd, för försöken är utförda i yngre contortabestånd. Men skadorna i form av snöbrott och vindfällen kan öka drastiskt efter gödsling och då blir nettoeffekten låg. 3saker att tänka på: Magnus Andersson, SCA Skog. I fyra av tio försöksbestånd ökade skadorna, säger Skogforsks gödslingsexpert Folke Pettersson. Gödsling medför snabbt större och tyngre kronor medan roten byggs ut senare. Så för contortan, som redan kan ha en del stabilitetsproblem, måste gödsling användas med försiktighet. SCA Skog. Vi försöker också använda contorta i områden med vandringsälg och törskateproblem. Och sett till helheten så vill vi ju ha tall på tallmarker. Våra sågverk gör goda affärer med vår svenska, högkvalitativa tall och den potentialen vill vi inte missa. Folke Pettersson, Skogforsk. Gödsla inte bestånd med stabilitetsproblem (lutande stammar, stamkrök, vindfällning, mycket dubbeltoppar med mera) Gödsla 4 5 år efter gallring Gödsla inte bestånd på hög höjd över havet Nu anlägger vi tredje omgången,säger Johan Kroon, Skogforsk. Snart växer den ännu bättre Contortan förädlas och är i praktiken en del av det nationella TREO-programmet med nya fröplantageanläggningar. Några svenska contortaplantager anlades på 60- och 70-talet. Sedan kom en stor andra omgång på 80- talet. Nu anlägger vi tredje omgången, berättar Skogforsks Johan Kroon, som arbetar med skogsträdsförädling i norra Sverige. De kommer att börja användas om 10-15 år, och materialet växer ungefär 20-25 procent bättre än vanligt beståndsfrö av contorta. I och med att vi inte har någon inkorsning från vild contorta i Sverige så blir förädlingen effektivare, det är främst de utvalda plusträden i en plantage som korsar sig med varandra. FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 21
DUBBEL TEMA TILLVÄXT VANLIGA PLANTOR 5SNABBA FÖR VÄXANDE PLANTOR Inversmarkberedning Vitala plantor Rätt planteringspunkt Gott om vatten och näring Skydd mot frost, snytbaggar och vilt 22 Vision 3 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK
Höjd (cm) 300 250 P+1 P+1 NB TR TR NB Mini Mini NB 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 År efter plantering Mot högre höjder. Höjdutvecklingen hos pluggplantor (P), täckrotsplantor (TR) samt miniplantor (M) med och utan näringsbevattning (NB). Medelhöjden i vanliga planteringar nära försöket uppmättes till 120 cm för plugg- och täckrotsplantor samt 50 cm för miniplantor. 2,5 meter på fem år. Så bra presterar en vanlig granplanta från plantskolan under optimala förhållanden. En normal plantering hade nått halva höjden på samma tid. Men hur mycket av den optimala tillväxten kan bli verklighet på ett vanligt hygge? Jag tror att man kan realisera upp till 50 procent bättre tillväxt under de första fem åren, säger Karin Johansson. Hon och hennes kollegor har testat var gränsen för plantornas tillväxt går under ideala förhållanden med hjälp av inversmarkberedning, frostskydd och näringsbevattning. meter på fem år det är ändå riktigt, riktigt bra! Håller försprånget i sig? Ja, det försprång de får under de första åren håller i sig under hela omloppstiden. Helst skulle vi vilja hitta en säker kickstart, säger Karin Johansson. Många granplanteringar står och stampar i början. Det är jobbigt för dem att etablera sig. Och ju längre tid plantorna är små, desto längre tid utsätts de för frost, snytbaggar, vegetation och viltbete. I försöket växte de näringsbevattnade plantornas diameter snabbt. Redan efter ett år hade de en rothalsdiameter på 8 mm. Då står de emot snytbaggen bättre. Men hur når man dit utan näringsbevattning? Det är nästa utmaning. Kanske finns svaret i en mera välbalanserad planta. Man kan säkert kräma ur mer om man odlar fram plantor med en specifikt balanserad rot-skottkvot, menar Karin Johansson. Ett sätt är att se till att plantorna har mycket finrötter för att klara försörjningen av en större barrmassa. Men Karin Johansson slår också ett slag för en hög kvalitet i plantkedjan, alltså alla aktiviteter på vägen från plantskola till planterad planta. Markberedaren måste följa upp sitt arbete, plantorna får inte stå och svettas i lådorna, plantörerna måste veta var plantan ska sitta. Utbildning och uppföljning spelar stor roll. Men näringsbevattning är väl inget alternativ i en vanlig plantering? Nej, men man kan komma en bit på väg ändå, säger Karin Johansson. Inversmarkberedning kan ge betydligt högre tillväxt när humus och mineraljord blandas då kan plantans rötter enklare tillgodogöra sig näringen. I våra försök hade plantorna utan näringsbevattning nått nästan två TILLVÄXT FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision 3 2011 23