Det tjänande ledarskapet Sparbanken Nord satsar 700 000 kr per år i utvecklingsarbetet Samtal för Framtiden i kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Piteå och Älvsbyn. Kommunerna går in med 250 000 kr tillsammans per år i samarbetet som syftar till att skapa för utsättningar för ett långsiktigt utvecklingsarbete. I varje kommun finns lokala arbetsgrupper. Styrgruppen för Samtal för Framtiden består av Anders Sundström, Gusten Granström, Erik Hägglöv, Eva Quist och Kjell-Åke Nilsson. en framtidsmöjlighet för Jokkmokk? DOKUMENTATION FRÅN FÖRELÄSNING 23 NOVEMBER 2004 I JOKKMOKK Janne, det saknas brödrostar till frukosten, påpekade Ritva, en ur personalen på hotellet i Åre där var chef en morgon då han passerade. Det fixar jag, lovade han, men i nästa sekund var löftet glömt. Hur går det med brödrostarna, undrade hon nästa morgon. Det är på gång, jag tar tag i det, lovade han ånyo, men även denna gång föll det ur minnet. Styrgruppen i Jokkmokk består av: Karin Höwenmark, Henry Hedman, Elisabeth Hammarberg, Leif Öhlund, Iréne Lundström, och Kerstin Edholm Sex månader senare beslutade ledningsgruppen att kvalitetsundersöka hotellet genom en stor och mycket kostsam kundundersökning. Konsulten tog visserligen ett sexsiffrigt belopp men nu skulle man äntligen få veta vad kunderna tyckte och framförallt vilka problem de upplevde. Gissa vad som var det största problemet. Gästerna saknade brödrostar vid frukosten! Det hade jag vetat ett halvår. Jag hade brustit i mitt ledaransvar men vad värre var jag hade nonchalerat Ritva som funnits närmast gästerna och sett och förstått problemet. har nyligen gett ut boken Det tjänande ledarskapet en titel som kan få somliga att höja på ögonbrynen. Kanske har han haft baktanken att en och annan chef ska säga upp sig och därmed bidra till en gladare omgivning. Han vet av erfarenhet att långt ifrån alla axlar ledarskapet på bästa sätt. Då han föreläste i Jokkmokk om det tjänande ledarskapet hade en stor skara kommit för att lyssna, några ledare men kanske färre än man kunnat vänta. Det var dock betydligt fler ledare som lämnade lokalen då kvällen var slut, ty ledare är något man väljer att vara. 1
Brist på värdskap signalerar om uselt ledarskap I tider då konkurrensen hårdnar och produkterna och priser är lika blir personliga möten och relationer avgörande för framgång. För att en plats, eller ett företag, ska växa är det vi människor som är den avgörande faktorn. Vi lever i ett relationssamhälle, påstår Jan Gunnarsson. Som ett levande exempel berättar han om sin bank. Min bank heter Ingvar Oldstrand i Åre. Det är den människa jag har en relation till och som jag behållit genom åren trots att jag flyttat både till USA och till Stockholm. Det är samma kille som är min bank. Ledarskap och värdskap hand i hand Enligt Jan Gunnarsson går det inte att tala om ledarskap utan att tala om värdskap. Oavsett om den handlar om turism, företag eller organisationer går ledarskap och värdskap hand i hand. Värdskap är konsten att få människor att känna sig väntade. Man har rätt 2 att känna sig väntad då man börjar ett nytt jobb, flyttar till en ny ort eller kommer som kund eller tillfällig besökare. Det yttre värdskapet i en kommun eller i ett företag är en spegel av det inre värdskapet. Hur välkomnar man varandra och nyanställda? Det finns oftast ritualer med fika och lycka till då någon ska sluta men hur välkomnas nya? Känner sig den nyanställde väntad? Hur lätt det är att flytta hit till Jokkmokk? Hur många knackar på och välkomnar den nyinflyttade? Eller är det kommunen som ska göra det? Hur är inställningen bland företagare, välkomnar man och tar med den nye i de nätverk som finns eller är det också kommunens ansvar, undrar Jan Gunnarsson som menar att det är en stor konst och utmaning för en plats som exempelvis Jokkmokk att få till ett värdskap där politiker, entreprenörer och ledare på olika nivåer tar ett gemensamt ansvar för utvecklingen. Som vi behandlar varandra kommer vi att behandla andra. Talar man om varandra istället för med varandra, sprider rykten inne i verksamheten så speglar det genast av sig i kontakterna utåt. Brist på värdskap är 99 gånger av 100 signaler om uselt ledarskap. Antingen är man en dålig ledare eller så har man rekryterat fel personer alternativt lurat in folk i verksamheten utan att vara otroligt tydlig om vad som gäller i företaget vilka värderingar, policy och målbilder som den anställde förväntas dela. Tyvärr är de flesta otydliga med vad som gäller, man kan till och med tycka att det är pinsamt att ge klara besked, men när sedan den anställde eller nye chefen inte funkar blir man förbannad. Förtroendekapital kan snabbt raseras Värdskap är nåt helt annat än leendet som lärdes ut på diverse charmkurser under nittiotalet. Värdskap är en äkta vilja att bidra till andra människors framgång och välbefinnande. Hur ska exempelvis ett projekt där många partners är inblandade kunna fungera om man inte välkomnar varandras medverkan. Om inte förtroendet för varandra finns i projektet ersätts det av ett kontrollbehov istället. Förtroende är det sammanhållande limmet i alla relationer men också på
Ledare är efterföljansvärda Kanske ett något udda exempel på hur ett gott ledarskap stimulerar ett gott värdskap. Inför OS i Lillehammer fick alla invånare ett kuvert en månad innan med två krokar och ett gummiband. Med följde en noggrann instruktion med uppmaningen att öva upp förmågan att se glada ut men att komma ihåg att ta av hjälputrustningen innan OS-invigningen. Man kan anta att budskapet gick hem i stugorna. alla arbetsplatser. Förtroendekapitalet som sakta men säkert byggs upp man vinner människors tillit, visar sig ärlig och pålitlig, klarar det man lovat och lever som man lär kan raseras illa kvickt. Lyssna bara på ordet förtroendevald. Vi har gett någon förtroendet att förvalta vår röst. Tyvärr har en del blandat bort begreppen och glömt bort för vad man valts och av vem, kanske inte här i Jokkmokk men det finns gott om exempel bland fackföreningsgubbar, företagsledare och politiker. Scandia har en gigantisk apparat att nu återställa det förtroende man raserat, konstaterar Jan Gunnarsson. Stolthet och tacksamhet Grundbulten i gott värdskap och i förlängningen också i gott och tjänande ledarskap är stolthet och framförallt tacksamhet. Om ni inte går till jobbet med tacksamhet över er själva, er uppgift att tjäna människor, att ni bor där bor och gör det ni gör kommer heller ingen generositet. Det är tacksamma människor som utövar värdskap. Bittra människor har ingenting att ge oss andra. Hur definierar man då ordet ledarskap? Vad är en ledare, coach eller chef? Vad handlar personligt ledarskap om och hur utvecklar vi Jokkmokk och våra verksamheter med hjälp av det goda ledarskapet ett ledarskap som bygger på medmänsklighet och inte på makt. Om två människor ska kunna mötas krävs att man sitter i någorlunda samma maktposition. Det är inte alltid så. Ibland möter man som patient en läkare, eller som fullkomlig novis med trasig bil en bilreparatör och känslan att vara i underläge infinner sig direkt. Det är sånt som chefer och ledare som sitter i maktposition måste tänka på. De måste lyfta upp människor. Många läkare är duktiga och gör det. Ett gott och tjänande ledarskap kräver också respekt och ett öppet sinne vilket i högsta grad gäller alla människor. Det här har vi svårt för. Vi har huvudet fullt med antaganden, idéer och fördomar och har det mesta klart för oss. Vi lyssnar bara på den vi är överens med, annars stänger vi av men orden jag orkar inte lyssna på den idioten, påstår Jan Gunnarsson. Vi söker den som bekräftar våra egna åsikter istället för att med öppet sinne ta till oss andra perspektiv. Sanna ledare är inte synliga Ledarskap är enkelt uttryckt förmågan att få människor med sig. Men de sanna ledarna är inte synliga för dem som kommer efter. Det var en gammal kyrka med ett vackert trätak som skulle renoveras. På ängen strax bredvid stod träden som planterats för 100 år för att det skulle finnas virke den dagen taket skulle behöva bytas. Det är ledarskap, menar Jan Gunnarsson och konstaterar att efter de sanna ledarna kommer de ledare vi beundrar, är rädda för eller hatar i nämnd ordning. Ledarskap är konsten att få människor att vilja nå gemensamma mål och att kunna delegera och ge redskap. Att hos andra väcka frågan vad måste göras?. Ledare är enligt Jan Gunnarsson någon som har eller tar ansvar men som nödvändigtvis inte behöver finnas i något organisationsschema. Ledare är alla som påverkar människor i en viss riktning. Chefer utses alltid ovanifrån, ledare alltid underifrån. Ledare är efterföljansvärda de brinner, vill nåt, kan och ser något. Man följer gärna en ledare som är värd att följa. Chefer kan tvinga oss, konstaterar och berättar att det i England finns ett företag där de anställda visserligen inte kan välja sin chef men väl välja sin ledare och dessutom får möjligheten att välja en ny varje år. Tanken fascinerar. Ledarskap på många nivåer Chefer, beslutsfattare, samordnare, prioriterare, coacher, mentorer, peppare, lärare benämningarna är många och det ena är ingalunda bättre än det andra. Alla behövs, och det behövs definitivt duktiga chefer som förmår ta de beslut som krävs. Problemet är att ledarskapet i dag är naggat i kanten. Och det finns åtskilliga skäl till varför ledare går under. I slutna miljöer där ingen varken törs eller vill ifrågasätta kan kulturer frodas som sätter både normer och etik ur spel. De är inga elaka människor men många hamnar vilse. Alla ledare borde ha en kritisk röst för att inte gå vilse. Tjänande ledarskap Det personliga ledarskapet är förmågan att sätta upp och nå personliga mål och värden. Att inte bli offer för omgivningen. Ett tjänande ledarskap är ett förhållningssätt där var och en frågar sig hur och med vad kan jag bidra? Ledare och medborgare som ser sig själva utifrån perspektivet här har jag några år, det här är mitt pass, vad kan jag bidra med under min tid i Jokkmokk? är också ledare som är stolta att tjäna sina medarbetare. Valet att tjäna är en praktisk filosofi som görs antigen av 3
ledare som brinner för något eller som utsetts som ledare av andra. Att tjäna är lönsamt Varje organisation eller företag som uppmuntrar samverkan, framsynthet och en levande dialog där man verkligen lyssnar får också en hälsosammare och klokare verksamhet där människor växer. Där människor inser att mitt jobb är inte enbart att producera eller ta beslut utan är till för att tjäna och skapa mening för andra människor, bidrar till att deras företag tjänar pengar. Banken lånar ut pengar och ger människor möjlighet att förverkliga sina drömmar. Ju mer vi tjänar andra, ju mer tjänar vi på dem. Det finns inte ett enda företag som inte måste tjäna pengar men i grunden finns alla verksamheter till för att tjäna andra människor Vem som helst kan välja att bli ledare Ni kan alla välja om ni vill vara ledare. Ni bestämmer själva, det är ett val och det behövs inget tillstånd. Var och en kan kliva ner från läkaren. Det tycker jag fler politiker borde göra och även fler invånare ner på banan och bli medborgare! Fler anställda borde bli medarbetare och inte bara anställda, slår Jan Gunnarsson fast med övertygelse. Vägen till ansvar Men ledarens uppgift är ofta svår. Även om avsikten är god och viljan att delegera är stor så fungerar det inte som man tänkt i praktiken. Många konstaterar upprört att det är otroligt, vi har informerat men ingen tar ansvar, vi har delegerat ansvaret men det funkar ändå inte. Varför har man gett ansvar till den som inte tar ansvaret? En del tror räcker att man ger någon ansvar, konstaterar Jan Gunnarsson och reder ut begreppen. Den största illusionen om kommunikation är att den ägt rum! Kommunikation tar tid men man tycker att det ska gå väldigt fort. Han ser processen trappstegsvis. Att informera leder aldrig till att någon tar ansvar. Efter informationen måste folk få kunskap för att förstå. Efter det får man i bästa fall acceptans aha, bra idéer för att utveckla Jokkmokk, jag förstår och accepterar. Först efter det kan man förvänta sig ett deltagande. Här kliver de människor som är beredda att delta fram och de är också villiga att ta ansvar. Först då kan man delegera. Inte förr. 4 Utveckla Jokkmokk för kommande generationer Ledarskap är något ni utövar men ni ser inte resultaten nästa vecka eller nästa år. Ledarskap är att oförtrutet jobba för att utveckla Jokkmokk för kommande generationer. Detta arbete görs med omtanke och det krävs ödmjukhet i den här typen av ledarskap, menar Janne Gunnarsson. Och det krävs duktiga lyssnare. Om någon har en punsch idé, säg berätta, hur tänker du istället för att avfärda. Det finns ingen här inne som är smartare än vi är tillsammans. Ingen här har alla perspektiv. Lägger vi ihop våra samlade perspektiv kan till och med den smartaste lära sig något. Kan vi lyssna på vilka perspektiv som politiker, näringsliv och medborgare har så vet vi också vad som krävs för att få ett ledarskap. Jag tycker ni har ett jättestort ansvar för nästa gäng som kommer, det är det ni håller på med nu. Strunta i gnällspikarna Förenklat kan man säga att det finns tre olika kategorier folk enligt. Tio procent som tar ansvar, en bred massa neutrala som väntar och ser innan de kliver på tåget samt ett gäng gnällspikar. Vänta inte på gnällspikarna, strunta i dem. Bjud in de som vill, de kommer att intressera de neutrala med tiden, menar han och påpekar vikten av att ha goda verktyg för kommunikation. Själv har han en gång traskat in på Röda Korset för att erbjuda sin hjälp men de saknade förmågan att ta emot hjälp från oväntat håll. Gör inte om det misstaget. Hur vi kommunicerar mot de neutrala är oerhört viktigt, att vara öppen för nya synpunkter, visa på framgångsexempel och framförallt visa i handling vad vi menar och vill. Fakta är ibland viktigt, hur befolkningen ökar eller minskar. Vilka ord vi använder har också betydelse. Pratar vi om invånare eller medborgare, om anställda, medarbetare eller rentav talanger i företaget, är vi värdar eller lokalbefolkning, är det besökare, gäster eller inkräktare som kommer Jan Gunnarsson avrundar med att återigen betona stoltheten i handling som det absolut bästa sättet att skapa framtida ledare i Jokkmokk. Låt de unga se att ni tar ansvar för Jokkmokk, inte bara för er själva, och låt varje framgång någon människa i Jokkmokk når bli en framgång för alla. Axplock ur samtalet om ledarskapet Det är ett problem att få en föryngring i ledarskapet. Propparna kan vara de som sitter kvar och inte släpper fram yngre, de som har alltför lätt att styra upp allting. Fast det behöver inte ha något med ålder att göra. Starka ledare sitter på mycket erfarenhet. Det beror på hur de använder den erfarenheten, om de stöter bort de unga eller använder den på ett klokt sätt genom att coacha fram ungdomarna. Min erfarenhet är att yngre inte har tid, de tycker att man ska nöta ut en generation i taget. De har inte tid till sin egen framtid. Att många väljer att bli företagare är just för att man inte kommer framåt. Många upplever att de står och stampar. Mari Nygårds Största skälet till att det skapas entreprenörer är taskiga chefer. Det handlar mycket om att ta ansvaret. Några har alldeles för mycket arbetsuppgifter och vill att samhället fungerar. Många känner att kliver de av rasar alltihop. Föreningslivet är också känsligt ekonomisk, det är inte alltid så roligt. Jag skulle bli glad om någon sparkar ut oss äldre och säger att nu tar vi över. All förändring börjar hos oss själva, det gäller även för ledare. Håller vi oss kvar i nåt arbetssätt, eller ser till att ett förhållningssätt blir kvar sker ingen förändring. Ibland är det bäst att släppa taget, låta det falla ihop och se vad som kommer istället. Jag är själv fostrad i den ideella rörelsen men kan konstatera att massan som engagerar sig har krympt. Det är en allmän förändring i samhället, ett generationsskifte som vi nu ser. Cicci Andersson
Axplock ur samtalet om ledarskapet En bit på vägen för att få god ledning är att se till att andra blir bra ledare. En del har lätt för att själv kliva fram medan andra behöver lyftas fram. Och om stämningen i Jokkmokk, vi behöver nog prata mer med varandra istället för om varandra. Elisabeth Hammarberg I många grupper finns det självvalda ledare men det är inte alltid en stark ledare som behövs för att en grupp ska fungera bra. En ledare kan bli så oumbärlig att gruppen slappnar av. Hur få man till grupp som inte faller ihop? Kerstin Edholm När jag ser platser och företag som fungerar bra finns det alltid starka team skaparlag. Många undersökningar visar att team kan åstadkomma hur mycket som helst. Frågan är hur bygger vi team? Hur få vi människor att äga ansvaret? Att få en förening att fungera är inte lätt. Oftast har alla höga visioner och ambitioner men när det kommer till frågan Vem vill? så blir det tyst. Då är det lätt att tänka jag gör det själv om det ska bli nåt. En bra metod är att skriva upp alla visioner och goda föresatser i tårtbitar och sedan styrka bit för bit om ingen vill, sänka målen helt enkelt. Då blir det tydligt i gruppen att höga mål också kräver ett ansvarstagande. Kerstin Edholm Det är viktigt att det är gemensamma mål, man måste vara duktig på att få alla att rita upp tårtan. Det skapar engagemang. Om alla känner sig som delägare tas också ett helt annat ansvar. Det finns två filosofier, antingen först göra en bra plan och sen hitta människorna, eller sätta ihop rätt människor och sen göra planen. Kan man som ledare få laget att tillsammans bygga visionen/idén så att alla förstår kan visionen bli väldigt stark. En bra vision är som en kärleksaffär med en idé. Det gäller för er att bygga teamen. Om ni ska fortsätta bygga Jokkmokk så krävs bra team, det krävs människor, kvalifikationer, engagemang och kunskap. De här två-tre sista åren känns det som om vi alla verkar vara intresserade av att ta oss samman för att skapa utveckling. Det är en förändring på väg. Det beror delvis på att vi samlat en grupp människor som alla har viljan att bygga något nytt och tror att det blir bra en slags motvikt mot all negativ marknadsföring. Vi har också fått hit många nya duktiga projektledare med nya idéer och tankar. Vi kan inte vänta på politikerna om vi vill ha en annan utveckling. Människor är nu stolta och glada. Det känns mer positivt än på länge. Katrin Bagge Samtalsledare Robert Berman. Kjell-Åke Nilsson, Sparbanken Nord. Samverkan för framtiden Ju mer jag fördjupar mig i ämnet Värdskap desto mer förundrad blir jag över att vi alls kan tro att vi ska kunna satsa på upplevelser innan vi fått till ett gott värdskap. Vi har inte riktigt kommit på banan än, menar Kjell-Åke Nilsson, Sparbanken Nord. Samtal för Framtiden kommer att jobba mer i Jokkmokk de närmaste tre åren och även i Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog. Bankens grund är att jobba tillsammans med er och syftet är att verka för en positiv utveckling i samhället både lokalt och regionalt. Vi har bland annat frågat oss hur de vi marknadsför oss till betraktar området Jokkmokk och regionen Norrbotten? Vi har också fokuserat på ett brett ledarskap, det finns ledare i varje kommun och det finns människor som vill vara med och jobba. Det finns en brist på unga ledare men också en känsla av att det är vi äldre som fixar det mesta. Det är intressant att fundera på övergången mellan ledarskap och mentorskap. Det finns trygga erfarna ledare, inte minst inom föreningslivet, som kanske kan övergå till mentorer och vara kvar men ge plats för och coacha fram nya unga ledare. Jag har en känsla av att CIVIC som nu startat här i Jokkmokk kan bli en modell för hela samhället där människor kan samlas och jobba med samma frågeställningar inom olika intresseområden. Nästa aktivitet blir i samband med Jokkmokks marknad då bland andra Lars Josefsson, Vattenfalls VD, Gunnar Olofsson, Svea Skog, Lars Sköld, Ájtte, och Mats Bud, VD Vasaloppet, kommer att fundera på temat hur växla upp för att få ut mer ur varumärket Jokkmokks marknad. 5