Strömstad Göteborg 2016-06-28
Datum 2016-06-28 Uppdragsnummer 1320021041 Utgåva/Status Staffan Sandberg Albert Skarphéðinsson, Martin Rudolphi Staffan Sandberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Metod... 2 1.3 Allmänt om trafikflöden och trafikmodell i Strömstad kommun... 2 2. Trafikalstring- och kapacitetsanalys... 4 2.1 Trafikflöden... 4 2.1.1 Underlag för bullerberäkning... 8 2.2 Utformning korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan... 10 2.3 Trafikverkets krav på servicenivå (belastningsgrader)... 10 2.4 Simulering av korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan... 11 3. Parkeringsanalys... 14 3.1 Parkeringstal... 14 3.2 Samnyttjande... 17 3.3 Parkeringsberäkning... 18 3.4 Cykelparkering... 19 4. Kommentarer trafikförslag... 20 5. Slutsatser... 21 Bilagor Bilaga 1 - Parkeringsberäkning i
1. Inledning 1.1 Bakgrund Strömstad kommun planerar att exploatera/omvandla området Myren i sydvästra delen av Strömstads tätort. Området karaktäriseras idag av industrier och verksamhetslokaler och pågående plan syftar till att möjliggöra bland annat fler bostäder och centrumverksamheter. WSP tog under 2015 fram en trafikutredning för planområdet givet då rådande förutsättningar. Användningen inom planen har sedan dess förändrats vilket påverkar mängden trafik vilken området alstrar samt behovet av parkeringar. Syftet med denna utredning är att redovisa dessa nya förutsättningar med hänsyn till de nya planbestämmelserna för området. Syftet är även att utföra nya kapacitetsberäkningar för korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan, då den tidigare utredningen förutsatte ombyggnad till cirkulationsplats med dubbla körfält. En minskning av alstrade trafikmängder, vilket förändringarna inom planen innebär, kan möjliggöra för en mindre ytkrävande korsningsutformning. Slutligen är syftet med utredningen även att ta fram underlag för bullerberäkning i området. Aktuell plankarta för området visas nedan i Figur 1. Häggen 3 Häggen 2 Linden 12 o 13 Rönnen 8 Linden 11 Rönnen 2 Linden 10 Linden 8 Figur 1. Plankarta från pågående detaljplanearbete. 1 av 21
1.2 Metod För att studera konsekvenserna av utbyggnaden i Myren på korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan har korsningen simulerats med hjälp av simuleringsverktyget Transmodeller. Jämfört med ett program som Capcal så ger Transmodeller en mer realistisk interaktion fordon emellan och därmed erhålls en bättre tolkning av köbildningar och fördröjningar. 1.3 Allmänt om trafikflöden och trafikmodell i Strömstad kommun Trafikflöden på omgivande vägar har hämtats från trafikmodell för Strömstad kommun, dels för nuläge och dels för prognosår 2035. Trafikflödena varierar kraftigt över året i Strömstad, se nedan Figur 2 vilken redovisar trafikflödets variation på E6 i Strömstads kommun över året. Sommartrafiken är avsevärt mer intensiv och omfattande jämfört med trafik under övriga delar av året och av det skälet uppstår de största problemen också under sommartid, varför trafikmodellen byggts upp för sommarsituationen. Utöver detta har det tagits fram två mått på dygnsflödena under sommaren, för två olika syften. Det första är vardagsmedeldygnstrafik (VDT-sommar), vilket är detsamma som medeldygnstrafik tisdag-torsdag under sommarperioden och det mått som modellen baseras på, och syftar till att användas för kapacitetutredningar. Det andra måttet är sommardygnstrafik (SDT), vilket är veckomedeldygnstrafik måndag-söndag och används för bullerberäkningar. För omvandling av modellflöden till SDT ska följande faktor appliceras: veckomedeldygnstrafik sommar (SDT) = vardagsmedeldygnstrafik sommar (VDTsommar) x 0,94 Figur 2 Teoretiskt medeldygnstrafik på E6 i Strömstad kommun. 2 av 21
Trafiken varierar också under veckan och är som mest intensiv under måndagtorsdag. För vissa verksamheter, så som besöksverksamheter, kan dock lördagar vara den mest trafikintensiva veckodagen. I Figur 3 nedan redovisas trafikflödets variation från mätningar på sju olika gatuavsnitt i Strömstad. 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Trafikbelastning över veckan (7 vägar) 0 1 2 3 4 5 6 7 Ringv syd Karlsgatan Oslovägen Sportaffären Oslovägen väst Folkets hus Väg 1035 N Kebalvägen Väg 176 öst Ringvägen Väg 164 ÖST Drivnäsvägen Uddevallav Lokstallet Figur 3 Trafikflöden under en sommarvecka på sju olika gator. Modellen beskriver trafiksituationen i kommunen under ett vardagsdygn (tisdag, onsdag och torsdag) i perioden mitten av juni till mitten av augusti. Dygnsmodellen har sedan utvecklats vidare till en maxtimmesmodell (eftermiddag mellan kl. 14:30-17:00). 3 av 21
2. Trafikalstring- och kapacitetsanalys Följande kapitel redovisar resultat av kapacitetsberäkningar för det lokala och anslutande vägnätet. 2.1 Trafikflöden Tillkommande trafik inom planen beräknas utifrån alstringstal vilka appliceras på bruttoareor för de fastigheter vilka kommer byggas/omvandlas. Planbestämmelserna för fastigheterna reglerar till en viss grad maximal tillåten area för vissa typer av verksamheter. Inom vissa fastigheter finns dock en viss frihet att etablera verksamheter med olika trafikalstringstal. Kapacitetsanalysen har utgått ifrån ett maxscenario gällande trafikmängder varför detta scenario inte nödvändigtvis helt kommer att överensstämma med de verksamheter vilka faktiskt kommer att etableras i området. Trafiken beräknas som fordonsrörelser per dygn under sommaren då vägnätet i Strömstad har sin mest belastade timma under året. Trafiken vilken beräknas är vardagsmedeldygn under sommaren (VDT-sommar). Trafikalstringstalen har erhållits från tidigare utredning för Myren (Myren- Water Trafik-PM, 2015-02-25) och har kontrollerats mot den amerikanska trafikalstringsmanualen (Trip Generation Handbook). Alstringstal för bostäder har erhållits från Trafikverkets trafikalstringsverktyg. För tung trafik har information enligt studien Prosam 1989 används. Beräknad trafik samt alstringstal anges i Tabell 1. Hur trafiken fördelas i vägnätet i dag och 2035 med utbyggnad i Myren redovisas för dygnstrafik i Figur 5 och Figur 6. För uppskattning av framtida trafik på anslutande vägnät har Strömstads trafikmodell samt prognos för 2035 använts. Andel tung trafik anges i procenttal i figurerna. 4 av 21
Tabell 1. Alstrad trafik från nya/omvandlade verksamheter och bostäder i Myren industriområde. Kategorin Upplevelsecentra omfattar bland annat upplevelsebad, gym, spa och övriga aktivitetsytor. Fastighet Rönnen 2 och 8 (Water) Yta BTA (m 2 ) Alstringstal Fordonsrörelser Andel tung trafik Tung trafik 32000 5073 153 Handel, livs 1000 280 280 3% 8 Upplevelsecentra 13000 180 2340 3% 70 Samlingslokal 4000 329 1316 3% 39 Hotell (300 rum) 12500 66 825 3% 23 Restaurang 1500 208 312 4% 12 Häggen 2 4800 373 Bostäder 4300 58 249 1% 2 Handel. övrigt 500 248 124 3% 4 Häggen 3 2600 188 Bostäder 2300 58 133 1% 1 Förskola 300 183 55 1% 1 Linden 12 och 13 8100 545 Bostäder 7500 58 435 1% 5 Förskola 600 183 110 1% 1 Linden 11 13600 1378 Handel, övrigt 2900 255 740 3% 22 Kontor 1700 68 116 0,5% 1 Bostäder 9000 58 522 1% 5 Linden 4 och 10 (industri behålls) 6000 17% 46 Linden 8 7000 1325 Centrum, övrigt 6000 180 1080 0,5% 32 Handel, övrigt 1000 245 245 3% 7 Totalt: 8882 3,2% 280 5 av 21
Hur trafiken från utbyggnader i Myren påverkar vägnätet i stort kan lättast redovisas i en flödesutspridningskarta (se Figur 4). Spridningsbilden baseras på dygnsflöden. Enligt spridningsbilden färdas större delen av den tillkommande trafiken längs Uddevallavägen mot E6. Figur 4. Bilden visar hur trafik vilken tillkommer i området Myren kommer spridas i Strömstads trafiknät. För att beräkna maxtimmestrafiken har dygnstrafiken omvandlas till en eftermiddags maxtimme under sommaren med hjälp av Strömstads trafikmodell. Maxtimmen beräknades till ungefär 10 procent av dygnsflödet och motsvarar en timme vilken förekommer 30 gånger under året i Strömstad. Enligt Trafikverkets föreskrifter VGU definieras denna timma som dimensionerande maxtimme (DH- Max). Maxtimmesflöden vilka används för simulering av korsningen Uddevalla/Trädgårdsgatan redovisas i Figur 7. 6 av 21
1,0% 1,0% 6,0% 1,0% 6,0% Figur 5. Trafikflöden i Myrenområdet år 2015. Trafiken är medelvardagsdygntrafik under sommartid (VDT-sommar). Andel tung trafik anges i procent. 1,5% 1,0% 6,0% 1,5% 3% 6,0% Figur 6. Trafikflöden i Myrenområdet år 2035. Trafiken är medelvardagsdygntrafik under sommartid (VDT-sommar). Andel tung trafik anges i procent. 7 av 21
Figur 7. Trafikflöden i korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan år 2035 2.1.1 Underlag för bullerberäkning Strömstad kommun beräknar buller (ekvivalentnivå) baserat på veckomedeldygnstrafiken under sommaren. Trafiken för år 2015 och 2035 i figur 5 och 6 redovisas som vardagsmedeldygnstrafik under sommartid, det format som trafikmodellen för Strömstad kommun är uppbyggd på. För att räkna om trafiken till veckomedeldygnstrafik under sommaren har följande omräkningsfaktor använts: veckomedeldygnstrafik sommar (SDT) = vardagsmedeldygnstrafik sommar (VDTsommar) x 0,94 Figurerna 8 och 9 redovisar trafikflöden i Myren i nuläget och 2035, veckomedeldygnstrafiken under sommaren (SDT). 8 av 21
1,0% 1,0% 6,0% 1,0% 6,0% Figur 8. Trafikflöden i Myrenområdet år 2015. Trafiken är veckomedeldygntrafik under sommartid (SDT). Andel tung trafik anges i procent. 1,0% 1,5% 1,5% 6,0% 3% 6,0% Figur 9. Trafikflöden i Myrenområdet år 2035. Trafiken är veckomedeldygntrafik under sommartid (SDT). Andel tung trafik anges i procent. För beräkning av maxnivåer av buller är hastighet, typ av fordon samt avstånd och topografi avgörande. 9 av 21
2.2 Utformning korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan Enligt förslag i detaljplanen för Myren kommer Vatulandsgatan och Trädgårdsgatan stängas för genomfart. Detta innebär att samtliga genererade biltrafikflöden inom planområdet kommer använda kopplingen mot Uddevallavägen. Hastigheten på Uddevallavägen är antagen till 50 km/h och på Trädgårdsgatan är 30 km/h antaget. Två utformningsalternativ har utreds och jämförts, se Figur 10. Utformningsalternativ 1 till vänster i bild är en väjningspliktig korsning med extra körfält för vänstersvängande fordon från Uddevallavägen samt ett extra körfält för högersvängande fordon från Trädgårdsgatan. Utformningsalternativ 2 till höger i bild är en enfältig cirkulationsplats. Figur 10. Utformningsalternativen vilka jämförts. 2.3 Trafikverkets krav på servicenivå (belastningsgrader) Det finns många olika sätt att beskriva trafiknätets servicenivå. Det vanligaste tillvägagångssättet är använda begreppet belastningsgrad, vilket förenklat är en beskrivning av det aktuella trafikflödet delat med kapaciteten längs en väg eller i en korsning. I Trafikverkets föreskrifter VGU finns en beskrivning av vad som är acceptabel nivå för vägar och korsningar, se Tabell 2. Korsningstyp A-C/F motsvarar traditionella tre fyrvägskorsningar, korsningstyp D cirkulationsplats och typ E motsvarar signalkorsning. 10 av 21
Tabell 2. Trafikverkets krav på servicenivå (belastningsgrader) Önskvärd trafiksituation är de fall då belastningsgraden inte överstiger 0,8 under dimensionerande timme (ett medelvärde för de 200 mest trafikerade timmarna under året) för väglänkar och korsningar av typ D och E (cirkulationsplats och signalreglerad korsning). För godtagbar servicenivå får belastningsgraden inte överstiga 1,0 under dimensionerande maxtimme (medelvärde över 30 mest trafikerade timmarna under året). Med andra ord får belastningsgraden inte överstiga 1,0 oftare än 30 gånger per år. Köbildning får i inget fall påverka primärvägen. Ovanstående gränsvärden används av Trafikverket för dimensionering av vägprojekt utifrån en trafiksituation 20 år efter utbyggnad. Gränsvärdena har följaktligen även använts i denna utredning. 2.4 Simulering av korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan Korsningen Uddevallavägen/Trädgårdsgatan har simulerats med hjälp av verktyget Transmodeller. Verktyget simulerar köbildning under en maxtimme och beräknar hur långa dessa köer blir och var de kommer att uppstå. Varje simulering upprepas sedan 10 gånger med olika utspridning av trafikintensitet under maxtimmen. Detta görs för att öka kvaliteten på simuleringen och hitta eventuella svagheter i utformningsalternativen. Resultaten av simuleringen redovisas i form av kölängder på olika korsningsben och som servicenivå. Kölängder redovisas i sin tur som medelkö och maxkö. Medelkö är medeltalet av kölängden under hela simuleringsperioden och maxkö den maximala kön vilken kan förekomma under en kort period under simuleringen. För att belysa servicenivån har amerikanska mått använts vilka beräknar servicenivån i form av medelfördröjning för alla fordon i korsningen under 11 av 21
simuleringsperioden. För att koppla måttet till Trafikverkets krav motsvarar godtagbar servicenivå (b<1,0) medelfördröjningen 50 sekunder. Resultaten av simulerade kölängder redovisas nedan i Figur 11 och Figur 12. Enligt resultaten kommer långa köer uppstå på Trädgårdsgatan in mot Uddevallavägen för vänstersvängande fordon i utformningsalternativ 1. Medelkön beräknades till 31 fordon och maxkön till 45 fordon. På grund av detta blir medelfördröjningen för alla fordon 68 sekunder vilket inte uppfyller kraven på godtagbar servicenivå. Enligt resultaten för utformningsalternativ 2 är medelkön på alla ben 2-5 fordon. Under kortvariga perioder finns risk för kö upp till 18 fordon. Beräknad medelfördröjning för utformningsalternativ är 15 sekunder vilket uppfyller kravet för godtagbar servicenivå. Figur 11. Utformningsalternativ 1 med resulterande kölängder under dimensionerande maxtimme. 12 av 21
På Trädgårdsgatan finns begränsat utrymme för köer för fordon som ska ut på Uddevallavägen på grund av in/ut fart till Waterområdet. Sträckan mellan cirkulationsplatsen och in/ut farten är ungefär 70 meter vilket är utrymme för cirka 9 fordon. Enligt resultaten kommer kö alltid sträcka sig framför in/utfarten för utformningsalternativ 1. Med utformningsalternativ 2 är risken av att kö kommer blockera in/utfarten relativt liten. Av totalt 10 olika simuleringstillfällen var det under 3 tillfällen då kön blev längre än 9 fordon och då var det under en kortvarig period (1-2 minuter). Figur 12. Utformningsalternativ 2 med resulterande kölängder under dimensionerande maxtimme. 13 av 21
3. Parkeringsanalys Följande kapitel redovisar resultat av parkeringsberäkningar för planområdet. Beräkningar har gjorts för sommaren, då trafiken och parkeringsbehovet i Strömstad är som störst. 3.1 Parkeringstal De parkeringstal vilka legat till grund för parkeringsberäkningen redovisas i tabellen nedan. Tabell 3. Parkeringstal vilka använts i parkeringsberäkningen. Strömstads P-norm Antaganden Verksamhet P-plats/1000 m 2 P-plats/lägenhet P-plats/1000 m 2 Handel, livs 50 Handel, övrigt 35 Samlingslokal 1 80 Hotell 30 Restaurang 60 Bostäder 0,8 (boende) + 0,2 (besök) Förskola 12 Centrum, övrigt 2 30 Upplevelsecentra 3 38 1 Samlingslokal Exempel på samlingslokaler är biografer, teatrar, kyrkor, butiker, restauranger och sportanläggningar. Tabell 4. Jämförelse mellan ett antal olika städers p-normer för handel. Tabell hämtad från Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2011 för Göteborgs Stad. 14 av 21
2 Centrum, övrigt Centrum, övrigt är en kategori vilken innefattar centrumverksamheter så som butiker, service, gym, kontor, bio, bibliotek med mera. I och med att parkeringsbehovet skiljer sig avsevärt dessa verksamheter emellan är det svårt att ange något generellt parkeringstal för detta. Referensexempel för centrumverksamhet kan dock hittas i Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2011 för Göteborgs Stad. I Bilaga 5 finns en jämförelse av bilparkeringstal för handel mellan sex olika kommuner, se Tabell 4. Kategorin Övrig Centra (blandad stadsbebyggelse) avser handel med i huvudsak lokalt kundunderlag, varför behov av parkering kan antas vara mindre än för annan typ av handel. För de mest tätbefolkade städerna anges parkeringstal på 10-20 p- platser/1000 m 2 BTA. För Borås anges drygt 30 p-platser/1000 m 2 BTA. Då Strömstad inte är lika tätbefolkat som dessa städer får det högre spannet antas gälla. Dock avser kategorin Centrum, övrigt mer än handel, vilket gör att parkeringstalet kan reduceras något. Utifrån detta resonemang har 30 p- platser/1000 m 2 BTA antagits vara lämpligt för kategorin. 3 Upplevelsecentra Som tidigare nämnts planeras ett upplevelsecentra innehållandes bland annat upplevelsebad, gym, spa och övriga aktivitetsytor. För denna verksamhet finns inga generella parkeringstal att utgå från. Det finns heller inte många liknande anläggningar där studier gjorts gällande behov av parkering eller andra parkeringsnormer vilka anger parkeringsbehov för denna typ av användning. Tidigare utredning I den tidigare trafikutredningen från 2015 nämns en liknande anläggning i Västerås med äventyrsbad, gym, science center och hotell. Parkeringstalet för denna anläggning var 25 p-platser/1000 m 2 BTA, vilket också var det tal vilket användes i den tidigare utredningen för Myren. Risken med att använda parkeringstalet från anläggningen i Västerås är att lokala förutsättningar inte beaktas. Exempelvis har Strömstad ett bilinnehav på 551 bilar/1000 invånare jämfört med 461 i Västerås (källa: SCB), det vill säga cirka 20 procent högre bilinnehav i Strömstad. I tillägg till detta kan en stor andel av besökarna till upplevelsecentrat i Myren antas vara turister vilka tar sig dit med bil i jämförelse med äventyrsbadet i Västerås vilket kan antas ha ett större lokalt kundunderlag. Beräkning av parkeringsbehov prognos för antalet besökare Enligt uppgift från exploatören Kenneth Myrvold väntas hela Waterområdet (Rönnen 2 & 8) bli besökt av cirka 250 000 personer per år och cirka 1000-2000 personer väntas rymmas i anläggningen samtidigt då denna är fullbelagd. Kenneth anger även att förväntad besökstid i väntas vara 3-6 timmar. Själva upplevelsedelen av Waterområdet har i denna utredning antagits utgöra 13 000 m 2 av fastighetens totala 32 000 m 2, det vill säga cirka 40 procent. Om man utgår från att maximalt 2000 personer vistas samtidigt i Waterområdet kan 40 procent 15 av 21
av dessa, det vill säga 800 personer antas vistas i upplevelsedelen när denna är fullbelagd. Det genomsnittliga antalet personer per bil i Sverige är cirka 1,2. För denna typ av upplevelsecentra, där ett stort antal av besökarna är barn, kan dock en högre beläggning på 2,0 personer per bil antas. En stor del av besökarna, uppskattningsvis 90 procent, får antas ta sig till upplevelsecentrat med bil under sommaren. Detta genererar ett bruttobehov för besökande av cirka (800*0,9)/2,0=360 parkeringsplatser. Utöver besökande så tillkommer parkeringsbehov för sysselsatta i upplevelsecentrat samt nyttotrafik (till exempel serviceresor och godsleveranser). För att göra en bedömning av behovet för sysselsatta har Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2011 för Göteborgs Stad studerats. Det anges där i bilaga 2 att antal sysselsatta per 1000 m 2 kan antas vara tre personer för hotell/konferens, vilket är den kategori vilken mest kan liknas vid upplevelsecentrat. För upplevelsecentrat ger detta cirka 40 personer varav hälften kan antas vara i behov av en parkeringsplats. Detta ger ett behov av 20 parkeringsplatser. Det totala bruttobehovet för besökare och anställda är cirka 380 parkeringsplatser. Nyttotrafiken brukar generellt antas till cirka 5 procent av det totala trafikflödet motsvarande 20 parkeringsplatser. Dock är besökstiden för denna trafik betydligt kortare än för besökarna till upplevelsecentrat varför ett bruttobehov på cirka 5 parkeringsplatser kan antas för angöring/lastning. Totalt erhålls ett bruttobehov på cirka 385 parkeringsplatser. Beräkning av parkeringsbehov trafikalstring Ett annat sätt att beräkna parkeringstal är att utgå ifrån alstringstalet för verksamheten. Alstringstalet för upplevelsecentrat är 180 fordonsrörelser per 1000 m 2 och dygn. Detta ger totalt 2340 fordonsrörelser. Om alla fordon som angör anläggningen stannar ett helt dygn krävs då 2340/2=1170 parkeringsplatser, men ärende och tid för parkering varierar vilket minskar behovet. Enligt tidigare resonemang kan nyttotrafiken antas motsvara cirka 5 procent av trafikflödet, det vill säga 2340*0,05=120 fordonsrörelser. Det är också troligt att det kommer vara besökande som stannar en kort tid eller för att släppa av någon, och denna del av trafiken antas vara 10 procent, motsvarande 240 fordonsrörelser. Nyttotrafik och korttidsbesök antas parkera som längst 1 timme. Med öppettider mellan kl 9-18 och en omsättningshastighet på 1 gång per timme krävs det cirka 20 parkeringsplatser för nyttotrafik och korttidsbesökande. Då besökstiden i upplevelsedelen för huvuddelen av besökarna väntas vara relativt lång (3-6 timmar) är det ingen större omsättning av dessa parkeringsplatser och ett snittbesök ligger då på 4,5 timmar. Öppettider för 16 av 21
upplevelsecentrat antas vara kl. 9-18 vilket vid en jämn tillströmning av fordon skulle ge att en parkeringsplats omsätts i genomsnitt två gånger per dygn. Då antalet besökare väntas vara som störst mitt på dagen kan dock varje parkeringsplats antas omsättas 1,75 gånger per dygn. Då behovet för korttidsparkering och angöring skiljs från övrigt behov genereras ett bruttobehov för långtidsbesökare av cirka (2340-360)/(2*1,75)=565 parkeringsplatser. Tillsammans med korttidsparkering och angöring ges ett totalt bruttobehov på cirka 585 parkeringsplatser. Genererat parkeringsbehov Resonemanget ovan genererar ett bruttobehov på cirka 400-600 parkeringsplatser för upplevelsecentrat. Det bedöms att underlaget för beräkning av parkeringsbehov utifrån besöksprognosen är mer tillförligt än underlaget för alstringstalet. Alstringstalet har jämförts med alstringstal i den amerikanska trafikalstringsmanualen Trip Generation Handbook och kan därför vara något högt då dessa inte är anpassade till svenska förhållanden. Samtidigt har en rad antaganden krävts för beräkning utifrån prognosen för antalet besökare vilket gör att det finns en osäkerhet i båda ändar av spannet. Troligtvis är det verkliga behovet någonstans i mitten av detta spann varför bruttobehovet för upplevelsecentrat kan antas vara cirka 500 parkeringsplatser. Detta ger ett parkeringstal på cirka 38 p-platser/1000 m 2 BTA. 3.2 Samnyttjande Det totala teoretiska behovet av parkeringsplatser är större än det verkliga behovet eftersom samma parkeringsplatser används av olika användare vid olika tidpunkter på dygnet. Detta kallas för samnyttjande. För att praktiskt tillämpa samnyttjande i beräkningar av parkeringsbehov behöver den dimensionerande tidpunkten kartläggas, det vill säga då behovet av antalet parkeringsplatser är som störst. En förutsättning för samnyttjande är att platserna inte reserveras för en specifik användare. Beräkning av samnyttjande har baserats på vedertagna beläggningstal så väl som antagna beläggningstal i de fall inga vedertagna siffror funnits att tillgå. Beläggningstal vilka legat till grund för beräkning av samnyttjande presenteras i Tabell 5. Samnyttjande av parkeringsplatser har som störst effekt då efterfrågan på parkeringsplatserna för olika ändamål infaller vid olika tider på dygnet. Exempelvis kan kontor och handel eller bostäder till hög grad samnyttja parkeringsplatser, då kontor har som störst parkeringsbehov dagtid på vardagar och bostäder och handel har som störst behov kvällar och helger. 17 av 21
Tabell 5. Beläggningstal för olika ändamål. Samtliga beläggningstal som inte är kommenterade under tabellen är vedertagna och återfinns bland annat i Parkeringslexikon (1990) och i Malmö stads parkeringspolicy och parkeringsnorm (2010). Beläggning i procent Vardag Fredag Lördag Ändamål 10-16 16-19 10-13 Natt Bostäder, boende 1 80 80 80 90 Bostäder, besökande 30 70 40 50 Kontor 70 20 10 10 Butiker 40 85 100 0 Industrier 70 10 5 10 Skolor 90 10 5 0 Hotell 50 50 30 80 Restauranger 75 40 60 0 Centrum (övrigt) 2 50 90 100 0 Samlingslokal 3 40 100 80 0 Upplevelsecentra 4 100 75 100 0 1 Samnyttjande av bilplatser för boende är generellt sett olämpligt, då boende ska ha tillgång till parkering dygnet runt. I Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2011 för Göteborgs Stad anges det dock att parkeringsplatser för boende sällan används till mer än cirka 80 procent och att det därför är möjligt med samnyttjande av bilplatser för boende med maximalt 20 procent. 2 3 4 För dessa ändamål finns inga vedertagna beläggningstal att utgå ifrån varför redovisade beläggningstal är antagna. 3.3 Parkeringsberäkning Tabell 6 nedan visar en sammanfattande beräkning av parkeringsbehovet inom planområdet med hänsyn till samnyttjande. Beräkningen i sin helhet återfinns i Bilaga 1. Planen möjliggör byggandet av kontor inom ett flertal av fastigheterna. Dock är utbudet av kontorsfastigheter för tillfället större än efterfrågan i Strömstad och väntas så vara den närmsta framtiden. Sannolikheten är därför låg att kontor etablerar sig i någon större omfattning inom planområdet. I tillägg till detta är parkeringsbehovet för kontor relativt lågt (20 p-platser/1000m 2 BTA), varför det med hänsyn till dimensionering är mer lämpligt att beräkna behov för andra ändamål. 18 av 21
Tabell 6. Sammanfattande beräkning av parkeringsbehov inom planområdet. Bruttoarea (m 2 ) Bruttobehov p-platser Nettobehov p-platser Rönnen 2 & 8 32000 1335 972 Häggen 2 4800 61 61 Häggen 3 2600 29 25 Linden 12 & 13 8100 94 87 Linden 11 (västra delen) 3400 111 111 Linden 11 (östra delen) 10200 137 137 Linden 4 & 10 6000 Industri behålls Linden 8 7000 215 215 Totalt 1982 1608 För fastigheterna Häggen 2 samt Linden 8 och 11 bedöms samnyttjande inte kunna tillämpas, varför nettobehovet där är detsamma som bruttobehovet. För Rönnen 2 & 8 (Water) kan samnyttjande tillämpas verksamheterna emellan vilket reducerar parkeringsbehovet. Detsamma gäller Häggen 3 samt Linden 12 och 13 där parkering för förskola kan samnyttjas med besöksparkering till bostäder. Beräkningen visar att dimensionerande tidpunkt infaller under lördagar då det finns ett totalt behov av cirka 1600 parkeringsplatser inom planområdet. Befintlig industrifastighet är inte inkluderad då dess parkeringsbehov antas tillgodoses av befintliga parkeringsplatser inom fastigheten. 3.4 Cykelparkering Cykelparkering ska anläggas enligt Parkeringsnorm för Strömstad kommun, se Tabell 7 nedan. För verksamheter där dessa tal inte kan appliceras får en behovsbedömning av cykelparkeringar göras för varje enskild verksamhet. Cykelparkering för boende bör placeras i förråd och på kvartersmark i anslutning till entréer. Tabell 7. P-norm för cykelparkering. Användning Antal platser Bostäder 1,5 plats/lägenhet Arbetsplatser 0,1 plats/anställd eller 25 kvm Handel 20-30 platser/1000 kvm Industri 6 platser/1000 kvm 19 av 21
4. Kommentarer trafikförslag WSP:s tidigare utredning från 2015 presenterade ett trafikförslag vilket i den senaste versionen av plankartan, se Figur 1, har reviderats något. Trädgårdsgatan och Vatulandsgatan är planerade att stängas för genomfartstrafik i samband med utbyggnaden inom planområdet. Detta får effekten att gator i kringliggande bostadsområden inte påverkas av den trafiken vilken förväntas alstras inom planområdet. Avstängning av Trädgårdsgatan och Vatulandsgatan gör dock att samtliga genererade fordonsrörelser inom planområdet ansluter området via Trädgårdsgatan korsning med Uddevallavägen, vilket ger en ökad belastning på denna korsning vilket även har behandlas i denna utredning. Angöringsplatser anordnas lämpligen längs med Trädgårdsgatan i anslutning till den planerade upplevelseverksamheten i Rönnen 8. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus (Boverkets föreskrifter BFS 2014:3). I övrigt finns inget att anmärka på, då den planerade utformningen uppfyller rekommenderade avstånd mellan korsningar vilka anges i Trafikverkets föreskrift Vägar och gators utformning. 20 av 21
5. Slutsatser Kapacitetsanalysen visar att den planerade om- och utbyggnaden i Myrenområdet med dess tillhörande trafikalstring gör att korsningen Uddevallavägen/ Trädgårdsgatan behöver byggas om till en enfältig cirkulationsplats. En tvåfältig cirkulationsplats enligt tidigare trafikutredning bedöms alltså inte nödvändig för att hantera trafiksituationen år 2035. Utformningsalternativ 1, där korsningen byggs ut som väjningspliktig fyrvägskorsning med extra körfält för vänstersvängande fordon från Uddevallavägen samt ett extra körfält för högersvängande fordon från Trädgårdsgatan, kommer inte uppfylla krav på godtagbar servicenivå enligt Trafikverkets krav. Parkeringsanalysen visar att cirka 1600 parkeringsplatser behöver anläggas inom planområdet för att tillgodose behovet vilket beräknas vara som störst under lördagar. Det finns osäkerheter kring behovet av parkering för WATER, och främst avseende upplevelsecentra där det saknas vedertagna parkeringsnormer. Ett sätt att hantera denna osäkerhet är att planera för en flexibilitet i parkeringslösningen och i detaljplanen. 21 av 21
Nettobehov Bruttoarea (m2) P-plats/ Antal 1000m2 läg. P-plats/ lägenhet Bruttobehov P-platser Vardag 10-16 Fredag 16-19 Lördag 10-13 Beläggning (%) Nettobehov Beläggning (%) Nettobehov Beläggning (%) Nettobehov Natt Beläggning (%) Rönnen 2 & 8 Handel, livs 1000 50 - - 50 40% 20 85% 43 100% 50 0% 0 Upplevelsecentra 13000 38 - - 500 100% 500 75% 375 100% 500 0% 0 Samlingslokal 4000 80 - - 320 40% 128 100% 320 80% 256 10% 32 Hotell 12500 30 - - 375 50% 188 50% 188 30% 113 80% 300 Restaurang 1500 60 - - 90 75% 68 40% 36 60% 54 0% 0 Totalt 32000 1335 903 961 972 332 972 Häggen 2 Bostäder, boende - 43 0,8 34 80% 28 80% 28 80% 28 90% 31 4300 Bostäder, besök - 43 0,2 9 30% 3 70% 6 40% 3 50% 4 Handel, övrigt 500 35 - - 18 40% 7 85% 15 100% 18 0% 0 Totalt 4800 61 37 48 48 35 61 Häggen 3 Bostäder, boende - 25 0,8 20 80% 16 80% 16 80% 16 90% 18 Bostäder, besök 2300-25 0,2 5 30% 2 70% 4 40% 2 50% 3 Förskola 300 12 - - 4 90% 3 10% 0 5% 0 0% 0 Totalt 2600 29 21 20 18 21 25 Linden 12 & 13 Bostäder, boende - 87 0,8 70 80% 56 80% 56 80% 56 90% 63 7500 Bostäder, besök - 87 0,2 17 30% 5 70% 12 40% 7 50% 9 Förskola 600 12 - - 7 90% 6 10% 1 5% 0 0% 0 Totalt 8100 94 67 69 63 71 87 Linden 11 (västra delen) Handel, övrigt 1700 35 - - 60 40% 24 85% 51 100% 60 0% 0 Centrum, övrigt 1700 30 - - 51 50% 26 90% 46 100% 51 0% 0 Totalt 3400 111 49 96 111 0 111 Linden 11 (östra delen) Handel, övrigt 1200 35 - - 42 40% 17 85% 36 100% 42 0% 0 Bostäder, boende - 95 0,8 76 80% 61 80% 61 80% 61 90% 68 9000 Bostäder, besök - 95 0,2 19 30% 6 70% 13 40% 8 50% 10 Totalt 10200 137 83 110 110 78 137 Linden 4 och 10 Industri 6000 Befintlig verksamhet behålls och behov antas tillgodoses av bef. parkeringar Totalt 6000 Linden 8 Centrum, övrigt 6000 30 - - 180 50% 90 90% 162 100% 180 0% 0 Handel, övrigt 1000 35 - - 35 40% 14 85% 30 100% 35 0% 0 Totalt 7000 215 104 192 215 0 215 Summa bruttobehov 1982 Summa nettobehov 1265 1496 1538 537 1608 Kommentarer: Röda siffror anger dimensionerande parkeringsbehov. Reduktion för samnyttjande kan göras inom Rönnen 2 & 8 (Water) samt de fastigheter vilka innehåller förskola. För övriga fastigheter bedöms inte samnyttjande kunna tillämpas. Redovisade nettobehov för respektive tidpunkt under dygnet är endast i aktuella i de fall samnyttjande kan tillämpas inom fastigheten. Nettobehov p-platser