Märsta Centrum AB VA-utredning Märsta Centrum Västerås
VA-utredning Märsta Centrum Datum 2012-12-20 Uppdragsnummer 61201254732 Utgåva/Status Granskningshandling Mario Rivera Jon Vall Lars Jansson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Hållgatan 4 722 11 Västerås Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
i:\20trf\2012\61201254732\3_teknik\w\proj\va-utredning märsta centrum.doc Sammanfattning Detta PM är en del av uppdraget. Syftet med detta PM är att undersöka vilka förutsättningar det finns för en utökning av antalet bostäder och verksamheter inom planområdet med avseende på vattenoch spillvattenledningsnätet. För dagvatten hänvisas till en separat dagvattenutredning. i
i:\20trf\2012\61201254732\3_teknik\w\proj\va-utredning märsta centrum.doc Innehållsförteckning 1. Vattenledningsnät... 1 1.1 Vattenförbrukning i nuläget... 1 1.2 Vattentryck... 1 1.3 Dimensionerande vattenförbrukning... 1 2. Spillvattenledningsnät... 2 2.1 Dimensionerande spillvattenflöde i nuläget (2012)... 2 2.2 Framtida dimensionerande spillvattenflöde... 3 2.3 Anslutning av nya hus... 4 3. Förslag på vidare arbeten... 4 3.1 Inventering och filmning... 4 3.2 Överläckage från dagvattennätet... 4 Tabeller Tabell 1 Nuvarande vattenförbrukning enligt Sigtuna kommun... 1 Tabell 2 Beräkning av dimensionerande vattenflöde.... 2 Tabell 3 Medelförbrukning efter exploatering... 3 Bilagor Kartbilaga daterad 2012-20-20. ii
VA-utredning Märsta Centrum (PM) 1. Vattenledningsnät Det befintliga vattenledningsnätet består främst av ledningar av segjärn (SGJ) och polyeten (PE). Söder om planområdet ligger en huvudledning av SGJ Ø 300 mm som sedan följer Nymärsta Kulle och övergår till Ø 200 mm som därefter förgrenas vid Södergatan där materialet övergår till PVC och PE. Inom området är det rundmatning av SGJ Ø 150 mm som matas från två håll, öster och söder om området. Norrifrån är det rundmatning via en SGJ Ø 100 mm. 1.1 Vattenförbrukning i nuläget Uppgifter om vattenförbrukningen inom området har erhållits av Sigtuna kommun. Ett antal fastigheter norr om Märsta centrum belastar spillvattenledningen som går igenom området, även för dessa har statistik över vattenförbrukning tagits fram. Tabell 1 Nuvarande vattenförbrukning enligt Sigtuna kommun Område Medelförbrukning 2007-2011 (m³/år) Medelförbrukning 2007-2011 (liter/dygn) Norr om Centrum 24059 65915 0,76 Medelförbrukning 2007-2011 (liter/s) Centrum 22075 60479 0,70 1.2 Vattentryck Vattentrycket bestämmer om det behövs tryckstegring, vilket det ibland kan göra för högre hus då vattentrycket inte räcker till. Enligt Svenskt vatten P83 ska vattentrycket i förbindelsepunkten vara minst 15 mvp (meter vattenpelare) över högsta belägna tappställe. Takhöjden för punkthus ett är +46,85. Det kan antas att högsta tappställe är beläget 1,5 m lägre, vilket ger högsta tappställe på +45,35. Erforderlig trycknivå i förbindelsepunkten bör vara minst +60,35 (+45,35 + 15 mvp). 1.3 Dimensionerande vattenförbrukning Dimensionerande vattenflöde har beräknats för Märsta Centrum. För vattennätet har qdim 1 (maximal belastning vid normala driftförhållanden) och qdim 2 (normal förbrukning och samtidig släckvattenförbrukning) beräknats. Se tabell 2 nedan. 1 av 4
Tabell 2 Beräkning av dimensionerande vattenflöde. 1) beräknat på 280 lägenheter inom området och 1,8 boende/lgh 2) beräknat på släckvattenförbrukning på 20 l/s eftersom bostadshus > 4 vån 3) antas att halva området nyttjas för verksamheter och maximal timförbrukning 0,8 l/s, ha enligt Svenskt vatten P83. q hushåll + q allmän (l/s) q handel (l/s) Totalt (l/s) q dim 1 8,5 1 3,2³ 11,7 q dim 2 24 1 2 3,2³ 27,2 Metoden ovan enligt Svenskt vattens P83 ger en extra säkerhetsmarginal eftersom den förutsätter att maximal förbrukning för de ingående parametrarna hushållsförbrukning, allmän förbrukning samt handelns förbrukning inträffar samtidigt. 2. Spillvattenledningsnät Spillvattenledningsnätet består i huvudsak av äldre betongledningar Ø 225 mm (innerdiameter) och nyare plastledningar, huvudledningar Ø 250 mm (ytterdiameter). Generellt ligger ledningar med bra fall inom området men ledningarnas fall blir sämre söder om området där det avleds vidare. En del av spillvattennätet kommer att behöva byggas om eftersom det planeras nya byggnader rakt över ledningarna. Se kartbilaga för befintliga VA-ledningar och förslag på nya ledningssträckor. Huvudledningen som avleder hela områdets samlade flöden är en betongledning med innerdiameter 225 mm. Denna ledning ligger i dåligt fall som är ca 2,5. Enligt ett Colebrook-diagram för betongrör i drift (k = 1,0 mm) blir flödet för en ledning med lutning på 2,5 som går fullt 24 l/s. Alltså klarar spillvattensystemet att bortleda ett flöde upp till ca 24 l/s. 2.1 Dimensionerande spillvattenflöde i nuläget (2012) För beräkningar antas medelspillvattenflödet motsvara medelvattenförbrukningen enligt tabell 1. Detta är ett förenklat antagande men stämmer bra för stadsbebyggelse där det inte kan antas att dricksvatten används för bevattning av gräsmattor eller liknande. Detta förutsätts ge en rättvis bild av nuläget. Medelförbrukningen multipliceras med en maxtimfaktor och en maxdygnfaktor som väljs för området enligt Svenskt vatten P90. Dessa schablonvärden väljs relativt lågt eftersom det är ett blandat område med lägenheter och verksamheter. Till detta bör även en viss mängd för inläckage läggas till på 0,05 l/s, ha. Planområdet är ca 8 ha och området norr om planområdet är ca 2,7 ha. 2 av 4
Dim. flöde = (0,76 l/s + 0,70 l/s) x 1,7 x 2,1 + 10,7 ha x 0,05 = 5,7 l/s Detta kan jämföras med kapaciteten på 24 l/s och ger en säkerhetsfaktor på 4,2. 2.2 Framtida dimensionerande spillvattenflöde Antalet nya lägenheter anges till 160 enligt illustrationsplan daterad 2012-08-22. Till det dimensionerande flödet för spillvatten tillkommer även ett antaget inläckage samt nya verksamheter som handel och kontor (10 760 m²) samt skola och bibliotek m.m. Nya verksamheter har uppskattats enligt tabell 3 nedan. Framtida dimensionerande spillvattenflöden beräknas enligt formeln q s dim = [(q d medel p) / (3600 24)] c d max c t max där q s dim = dimensionerande spillvattenflöde (l/s) q d medel = specifik spillvattenavrinning (l/p d) c d max = maxdygnsfaktor (för området vald till 1,7) c t max = maxtimfaktor (för området vald till 2,1) Tabell 3 Medelförbrukning efter exploatering Typ Lägenheter Enhet (PE, anställda, elever) Specifik förbrukning (l/p, d) enl. P90 Befintligt - - - 1,46 Hushåll 160 288 200 0,67 Kontor/Handel - 300 60 0,2 Café/ Restaurang - 15 500 0,09 Skola - 100 40 0,05 [(q d medel p) / (3600 24)] (l/s) S 2,47 l/s Dim. flöde efter exploatering = 2,47 l/s x 1,7 x 2,1 + 10,7 ha x 0,05 = 9,35 l/s Dimensionerande spillvattenflöde efter exploatering beräknas enligt ovan till 9,35 l/s. Huvudledningen av betong klarar att avleda 24 l/s vilket ger en säkerhetsfaktor på ca 2,6. Enligt Svenskt vatten P90 är det önskvärt med en säkerhetsfaktor över 1,5. I detta fall är det önskvärt med en god marginal mot att ledningen går full eftersom det är känt att det finns en fettproblematik inom området. Det ökade flödet som en ökad exploatering innebär kan vara positivt för problem med fett i ledningar eftersom självrensningsförmågan ökar med ökat spillvattenflöde. En kontroll att restauranger och caféer har fungerande fettavskiljare bör göras före centrumomvandlingen för att komma åt orsaken till problemet. Eventuellt bör en återkommande spolning göras av ledningarna. 3 av 4
För att uppnå en god självrensningsförmåga vid det beräknade flödet bör en ledning i betong Ø 225 mm ligga i minst ca 5 fall vilket innebär att 2,5 lutning inte uppfyller kraven på självrensning, men i det här fallet kommer det ökade flödet att förbättra självrensningsförmågan för befintligt system. 2.3 Anslutning av nya hus Befintligt VA som ligger närmast avståndsmässigt har en vattengångshöjd på +7,63 vilket gör att det inte går att ansluta nya hus med självfall då dessa enligt skissförslag ligger på +7,60 (punkthus 1) och +6,80 (loftgångshuset). Det är eventuellt möjligt att ansluta längre nerströms befintlig spillvattenledning men detta bör utredas vidare med inmätta markhöjder och vattengångshöjder på befintligt VA. Denna lösning kräver isolering av ledningen och höjning av befintlig mark till minst 1,2 m över lednings hjässa på en del av sträckan. På kartbilagan redovisas synpunkter på hur vatten- och spillvattenledningsnäten kan anpassas och anslutas till nya planerade byggnader och hänsynstaganden som måste göras i planen. 3. Förslag på vidare arbeten 3.1 Inventering och filmning Vattengångshöjder som saknas i underlaget från Sigtuna kommun, eller samtliga vattengångshöjder beroende på hur färska höjderna i underlaget är, bör vägas av. En kontroll bör göras om det finns några driftstörningsrapporter för området och konditionen på ledningar som kan misstänkas vara i dåligt skick bör kontrolleras genom filmning. Privata ledningars läge bör utredas vidare med hjälp av gamla ritningar och eventuellt filmning. 3.2 Överläckage från dagvattennätet Det har från kommunen nämnts att det kan förekomma överläckage från dagvattennätet till spillvattennätet. Detta kan utredas vidare med hjälp av t.ex. infärgning av dagvatten om det misstänks innebära ett problem. 4 av 4