GBIF-Sweden verksamhetsplan 2011

Relevanta dokument
GBIF-Sweden verksamhetsplan 2009

GBIF-Sweden verksamhetsplan

Minnesanteckningar efter NRMs GBIF-rådsmöte den 31 maj 2010

Manual till GBIF-Sweden

GBIF-rådets sammanträde 22 maj 2007

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning

Checklista samlingssystem

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

SUNET:s strategi SUNET:s strategigrupp

PrintObs.NET dokumentation

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Vilken roll har de organisationer som deltar i en Jean Monnet-modul?

Programplan

1. Meriteringsmodellen

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige

ULI Geoforum på fem minuter Presentation på seminariet NNH september 2012 i Stockholm Ralph Monö, kanslichef

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Lärarakademins kriterier

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Industriell plattform för leverantörer

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Ombyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag

Open Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Vision och strategisk inriktning för Swepub

EPALE. en digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

Institutionen för språk och litteraturer

Konsthögskolan i Umeå

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version:

Företagsekonomiska institutionen

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007

Open Access i Sverige

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Digital Conversion Manager

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

Fördjupad Projektbeskrivning

Sökning, källkritik och referenshantering EITA LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK

Välkommen till Svenskt Geoenergicentrum. Din kunskapskälla till Sveriges tredje största förnybara energiresurs

Antagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

ORU /2018 RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID FAKULTETEN FÖR EKONOMI, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Verksamhetsplan för 2016

Sunet /7 SUNET

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Karolinska Institutets webbprojekt

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för kulturvetenskaper

Program för samverkan

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Transkript:

GBIF-Sweden verksamhetsplan 2011 Förslag ver. 5 2011-04-13, Anders Telenius Smärre redigeringar 2011-04-13, Fredrik Ronquist samt styrelsen Inledning Föreliggande verksamhetsplan är en precisering av den allmänna handlingsplanen 2007-2011 och avser aktiviteter under 2011. Under 2009 kunde många av de planerade aktiviteterna i den allmänna handlingsplanen inte genomföras på grund av personalbrist, men denna eftersläpning har i stort sett hämtats in under 2010 tack vare bättre bemanning. Planen för 2011 följer därmed i stora drag de riktlinjer som sattes upp i den allmänna handlingsplanen. Under 2010 har GBIF-noden bemannats av en nodhandläggare (Anders Telenius, 100 %), en databasutvecklare (Mickaël Graf, som återkom under året på 100 % efter pappaledighet), en projektledarepå deltid (Sven Kullander, 30 %) och en administratör på deltid (Ann-Katrin Gustafsson, 25 %). Dessutom har noden under en del av 2010 haft tillgång till en extra databasutvecklare (Jens Rathsman) och noden har under större delen av året kunnat samverka med en databasutvecklare i Synthesys-projektet (Johan Dunfalk). Under 2011 beräknas personalen att begränsas till Anders Telenius (100%) och Mickaël Graf (100%) med visst operationellt stöd av Johan Dunfalk under våren, samt med ny projektledning (Fredrik Ronqvist, 25 %) och ny administratör (Marie Svensson, 25 %). Vision för GBIF-Sweden GBIF-Sweden ska vara svensk centralpunkt för det internationella datautbytet om världens biologiska mångfald; en naturlig samlingsplats och informationskälla för global biologisk mångfald i Sverige; en tillförlitlig samarbetspartner för svenska forskare, samhällsinstitutioner och andra intresserade av biologisk mångfald; och en ledande aktör inom området biodiversitetsinformatik. Specifika delmål GBIF-Sweden har följande långsiktiga delmål: 1. Att alla svenska biodiversitetsdatabaser (såväl samlingsdatabaser som observationsdatabaser) inlemmas i GBIF. 2. Att svenska samlingar dataläggs snabbt och effektivt. 3. Att den nationella portalen blir Sveriges viktigaste centrum för data och information om global biologisk mångfald.

4. Att svenska forskare använder biodiversitetsdata som GBIF(-Sweden) tillhandahåller. 5. Att utveckla global biodiversitetsinformatik till ett eget forskningsområde. 6. Att underlätta nyttjandet och utvecklingen av biodiversitetsinformatik i utvecklingsländer. Handlingsplan för delmål 2011 Delmål 1. Att alla svenska biodiversitetsdatabaser (såväl samlingsdatabaser som observationsdatabaser) inlemmas i GBIF. Bakgrund: GBIF-Swedens primära uppgift är att tillgängliggöra information om biologisk mångfald genom att samla in och leverera biodiversitetsdata till www.gbif.se. GBIF-Sweden skall samla och underhålla databaser centralt, och bygga ett nätverk av decentraliserade dataleverantörer. För att underlätta för svenska samlingar att leverera data till GBIF arbetar GBIF-Sweden aktivt med att bistå företrädare för svenska samlingar med utbildning och olika former av tekniskt stöd. Målsättningen är att alla datalagda svenska museisamlingar och observationsdatabaser ska vara tillgängliga i Darwin Core -standard, eller andra standarder som stöds av GBIF via GBIF-Sweden och den globala GBIF-portalen. GBIF-Sweden ska även fortsättningsvis vara en internationellt sett stor dataleverantör till GBIF centralt. Ett viktigt mål är att öka antalet dataposter som är baserade på samlingsföremål, eftersom de utgör en unik kunskapskälla om den biologiska mångfalden. GBIF-Sweden ska också verka för att fler, till sist samtliga, observationsdatabaser (såsom Ängs- och betesmarksinventeringen, Basinventeringen inom Natura 2000, Våtmarksinventeringen, Riksskogstaxeringen m. fl.) levererar information till GBIF. GBIF-Sweden skall också samverka med kultursektorn i en gemensam ambition att öppna svenska samlingar för en bred publik. Det påbörjade tvåvägs-utbytet av data med K-samsök skall därför vidareutvecklas och kompletteras. Målsättningen att GBIF-Sweden ska vara först med att införa LSID (Life Science Identifier), som antagits bli den framtida internationella standarden för att referera till vetenskapliga namn, bilder, poster i databaser, m m. vilar däremot i avvaktan på utvecklingen därvidlag inom GBIF centralt. Mätbart mål: Slutet av 2011: Samtliga de tillgängliga biologiska databaserna ska erbjudas via GBIF-Sweden. Samtliga datalagda museisamlingar skall då också vara tillgängliga via GBIF-Sweden. o Fortsatta kontakter med gamla och nya dataleverantörer. Ekonomiskt stöd har utgått till samlingar i Uppsala, Lund och Göteborg för automatiserad överföring av data, och support i samband med detta arbete kommer att fortsätta under 2011. Även övriga dataleverantörer erbjuds ett transportprotokoll samt i mån av möjlighet redskapen TAPIRLink eller IPT (Integrated Publishing Toolkit). o Fortlöpande kartläggning och uppföljning av tillgängliga samlingar. o Vidareutveckling och hjälp i samband med implementering av ENSE (Nationell Standard för Naturhistoriska Samlingar).

o Erbjudande om personlig support i databasfrågor, inbegripet SQL, de vanligaste databashanterarna och samlingshanteringsprogrammen, metoder för databasanalys och datatvätt, samt överföring av data till GBIF o Samverkan med FishBase avseende databaser med fiskdata. o Repatriering av svenska data utomlands för publicering på www.gbif.se. o Stöd för digitalisering och publicering av landskapsfloradatabaser kommer att ges under 2011. Delmål 2: Att svenska samlingar dataläggs snabbt och effektivt Bakgrund: För att det övergripande målet att tillgängliggöra all information om jordens globala biologiska mångfald ska kunna förverkligas krävs att samlingarnas material dataläggs. En viktig uppgift för GBIF-Sweden är därför att stödja museernas digitalisering av biologiska data genom att erbjuda produkter och service som kan bidra till att arbetet underlättas. Idag utgörs 88% av de dataposter som GBIF-Sweden levererar till data.gbif.org av observationsdata som rapporterats genom Artdatabankens Artportalen. Även om den förhållandevis höga andelen observationsdata kommer att bestå eller öka i framtiden är vår målsättning att inom den pågående femårsperioden tillgängliggöra hela det datalagda materialet i svenska samlingar och observationsdatabaser, samt att medverka till att digitaliseringen blir snabbare och mer effektiv. o Deltagande i aktiviteter inom GBIF, PESI, Synthesys, TDWG och andra internationella biodiversitetsinformatikinitiativ som inkluderar digitalisering, samt spridande av information till det svenska museisamhället om de olika möjligheterna. o Utveckling av stabila, enkla tekniska verktyg för datatvätt, -transport och publicering. o Pådrivande aktiviteter för utveckling av ny teknik för digitalisering; t ex genom att anordna möten med experter på digitaliseringsteknik så att museer får formulera behov av tekniska lösningar. o Samverkan med svenska museer i samband med relevanta kurser och specialträning i olika aspekter av databasarbete för personal i samlingarna. o Bidrag till en positiv arbetsupplevelse och ökat meritvärde i dataläggning av samlingsdata, framför allt genom medverkan i utvecklingen av enkla verktyg för digitalisering, och tjänster för att på olika sätt hantera och visualisera det datalagda materialet via en webbplats med t ex kartserver. I detta sammanhang är webbplatsen det främsta verktyget det ska på sikt innehålla alla verktyg som krävs för digitalisering av samlingar och hantering av små databaser.

Delmål 3. Att den nationella portalen blir Sveriges viktigaste centrum för data och information om global biologisk mångfald. Bakgrund: Den svenskspråkiga nationella portalen (www.gbif.se) förmedlar data från GBIF centralt och innehåller verktyg nödvändiga för digitalisering av samlingar och hantering av små databaser, men ska också bli Sveriges viktigaste centrum för information relaterad till global biodiversitet och biodiversitetinformatik. För att uppnå detta ska portalen förbättras till att bli en mer integrerad webbplats där det ska vara enkelt att ta fram data och information om biologisk mångfald. Mätbart mål: Genom att användbarheten förbättras skall antalet besök på www.gbif.se öka jämfört med tidigare mätningar. o Användningen av GBIF-Swedens tjänster skall öka genom att svenska data utomlands görs tillgängliga och genom att tematisk/ekologisk gruppering av data erbjuds via en analys-sida på www.gbif.se eller på särskild portal. o Portalens söktjänst ska vara användarvänlig och ändamålsenlig och förses med en ingång för svenska trivialnamn på djur, växter och svampar. o Nyheter skall presenteras på www.gbif.se regelbundet i interaktivt format utformade som korta sammanfattande artiklar med länkar till originalartiklar. o Kontaktytorna mot användare skall breddas genom utåtriktad verksamhet (besök, presentationer, utbildningspaket, inbjudan till workshops universitethögskolor, andra myndigheter, skolor). o Även fortsättningsvis skall mjukvara baserad på öppen källkod användas, och data, support och verktyg erbjudas kostnadsfritt. o Redovisning av användarstatistik. Delmål 4. Att svenska forskare använder biodiversitetsdata som GBIF tillhandahåller. Bakgrund: Biodiversitetsinformatik är ett relativt nytt ämnesområde och stora biologiska datamängder har hittills utnyttjats huvudsakligen inom bioinformatik och miljörelaterad biologi. Fri tillgång till stora biodiversitetsdatabaser möjliggör ny forskning inom systematik, biogeografi och ekologi, men frågeställningar och metoder är fortfarande under utveckling och användningen är ännu relativt begränsad. Biodiversitetsdata används i dag i mindre omfattning än som vore möjligt och intressant. Orsaken är till icke ringa del okunskap om ämnets teoretiska och praktiska möjligheter. Upplysning är därför en väsentlig del av GBIF-Swedens uppdrag. Mätbart mål: Den infrastruktur - inklusive tjänster - som GBIF-Sweden står för ska vara känd och använd av svenska forskare. GBIF-Sweden skall kunna visa att fler svenska forskare än tidigare på förfrågan uppger sig använda biodiversitetsdata som GBIF tillhandahåller, samt vid undersökning av citeringar kunna redovisa hur dessa data används.

o Medverkan vid konferenser och möten relaterade till biodiversitetsinformatik. Det är viktigt att uppmärksamma forskare på vilken resurs biodiversitetsdatabaser utgör och vilka forskningsmöjligheter som finns. o Deltagande och anordnande av forskarmöten för information om GBIFs användningsområden. o Kontakt med institutionsansvariga vid universitet och högskolor för att erbjuda tillgång till GBIF-resurser. GBIF-Sweden (och FishBase) erbjuder t. ex. utmärkta tillfällen för examensprojekt i databashantering samt biologiska och geografiska tillämpningar. o Besök vid institutioner och myndigheter (dataleverantörer och användare av biodiversitetsdata) för att erbjuda tillgång till GBIF-resurser. o Utveckling av demonstrationspaket för presentation av biodiversitetsinformatik i utbildningssammanhang vid universitet och högskolor. o På förfrågan bistå med handledning av examens- och forskningsprojekt. o Publicering av populärvetenskapliga artiklar i t.ex. Forskning & Framsteg, Fauna & Flora o. d. Delmål 5. Att utveckla global biodiversitetsinformatik till ett eget forskningsämne. Bakgrund: För att utveckla biodiversitetsinformatik till ett eget forskningsämne måste intresset för ämnet öka hos forskare och kompetensen inom ämnet höjas. För att uppnå detta ska GBIF-Sweden, som en ledande aktör inom biodiversitetsinformatik, organisera seminarier, kurser och workshops med inbjudna experter inom biodiversitetsinformatik, GIS-hantering, databashantering och biologisk dataanalys. Mätbart mål: Att fler institutioner än tidigare på förfrågan uppger sig erbjuda forskningsmöjligheter inom biodiversitetsinformatik eller motsvarande. o Deltagande i ArtDatabankens forskarskola med 0,5-1 dags undervisning. o Fortsatt arbete inom GIS-gruppen vid NRM. o Extern annonsering och kontakt med andra leverantörer av utbildning i ämnet. o Deltagande i LifeWatch-samarbetet Delmål 6. Att underlätta nyttjandet och utvecklingen av biodiversitetsinformatik i utvecklingsländer Bakgrund: En stor del av data som handhas av GBIF-Sweden innehåller information om organismer observerade eller samlade i andra länder, särskilt tropikerna. Dessa länder har ofta begränsad tillgång till data och information om sina egna länders biologiska mångfald, och är självklart stora intressenter i det arbete som GBIF- Sweden bedriver. För närvarande sker återföringen av data genom GBIFs

internetportaler. Vi vill utöka verksamheten med ytterligare en handläggare för att kunna bedriva riktad och intensifierad datarepatriering och stöd till länder vilkas biologiska mångfald omfattas av data från GBIF-Sweden. Samlingar bör uppmuntras och stödjas i prioriterad digitalisering av vissa länder, och GBIF-Sweden kan underlätta genom språkhjälp, särskilda GIS-resurser, och särskild taxonomisk kunskap. Mätbart mål: Fler kontakter med samarbetsorganen än under 2010. o Besök/kontakt med Swedbio, med presentation av GBIFs internationella samarbetsprogram med utvecklingsländer. Anders T. 2010-04-13

Ekonomisk redovisning 2010-2011 Slag Budget 2010 Utfall 2010 Budget 2011 Ingående balans +1 263 696 +1 263 696 +528 488 Bidrag VR +1 632 000 +1 632 000 +1632 000 Summa ingående +2 895 696 + 2 895 696 + 2 160 488 + bidragsmedel (Lön SOK -210 600 -) (Lön FR - - ) (Lön AT -558 000 ) (Lön MG -362 400 ) (Lön JR -362 400 -) Lön Summa -1 000 000 (-1 421 952) (-1 317 084)*** Resor -150 000-73 256* -150 000 Drift -70 000 - -70 000 Samarbetsbidrag -300 000-600 000** - 225 000**** Överföring 75 000***** OH -272 000-272 000-272 000 Summa kostnader 1 792 000 2 367 208 2 109 084 Över-/underskott +1 103696 +528 488 +51 404 *2010: Summa resor + drift **2010: Samarbetsbidr. (Lund-Zool. 200 000; Lund-Bot. 200 000; Uppsala 200 000 ) ***2011: Ev. lönerevidering ej medräknad ****2011: Samarbetsbidr. (Göteborg 200 000; Sv. botaniska föreningen 25 000) *****2011: Överfört till EN för anordnande av kurs 2009

Sammanfattning av huvudsakliga aktiviteter 2010 Tid Aktivitet Delmål Personal Persondagar Löpande Hantering av servrar och 1 MG 70 databaser Löpande Demo och installation av 1.1 MG 15 IPT April-Maj IPT-implementering 1.1 MG 10 Flera GBIF-rådet 1.2 AT,SOK, 4 tillfällen Oktober Leverantörsmöten 1.3 AT, SOK, MG 30 Löpande Samlingsbesök 1.3, 2.3, 2.5 AT,SOK 30 Löpande Samlingsinventering 1.4 AT, MG 10 Löpande ENSE-underhåll 1.5, 2.1, 2.8 AT, SOK, MG 20 Löpande Webservices 1.6 MG 20 Maj Uppladdningsfuktion på 1.6, 3.5 MG 5 portal Oktober Implementera GBRDS 1.7,2.7, 3.1 MG 10 April K-Samsök 1.8 MG 10 Ej bestämt Kurs i samlingsdatabaser 2.1 AT, MG 10 Mars RFID-plan 2.2, 2.7 AT 2 Löpande Internationellt samarbete 2.3, 4.2 AT, SOK 20 Löpande Fler funktioner i portalen 2.4, 3.1-6, 4.4 MG 5 Löpande Support 2.5 MG,AT 10 Löpande Samarbete med FishBase 2.6 AT, SOK 2 Löpande Standardiseringsstöd 2.9 MG, AT 10 Oktober Forskarmöte 4.1 AT,SOK,MG 10 Mars GB/Nodes meeting 4.2 AT 5 Oktober? TDWG möte 4.2 MG 5 November Systematikdagarna 4.2 AT 3 Vid tillfälle Populärvetenskapliga 4.3 AT 4 artiklar Löpande Nyhetsbrev 4.5 AT 5 Flera Kommittén för 4.6,5.3 SOK 2 tillfällen biodiversitetsinformatik Mars, GIS-grupp 5.1 AT 3 oktober Löpande LifeWatch 5.2 SOK 5 Vid tillfälle Föreläsningar 5.4 AT 2 Vid tillfälle Examensprojekt 5.5 AT 0 April Utvecklingsländer 6 AT 1 Flera GBIF-styrelsemöte SOK 2 tillfällen Löpande Planeringsmöten AT, MG,SOK 10 Löpande Löpande handläggning AT 150 Löpande Sekreterarfunktion AKG 62 Löpande Övrig projektledning SOK 20 Totalt 587

Sammanfattning av huvudsakliga aktiviteter 2011 (persondagar) Tid Aktivitet Delmål FR AT MG MS Σ Löpande Hantering av servrar och databaser 1 70 70 Löpande Demo och installation av IPT 1.1 15 15 April-Maj IPT-implementering 1.1 10 10 Flera tillfällen GBIF-rådet 1.2 3 2 5 Oktober Leverantörsmöten 1.3 15 15 30 Löpande Samlingsbesök 1.3, 2.3, 2.5 15 15 30 Löpande Samlingsinventering 1.4 5 5 10 Löpande ENSE-underhåll 1.5, 2.1, 2.8 7 2 7 16 Löpande Webservices 1.6 30 30 Maj Uppladdningsfuktion på portal 1.6, 3.5 10 10 Oktober Implementera GBRDS 1.7,2.7, 3.1 3 3 April K-Samsök 1.8 5 10 15 Ej bestämt Kurs i samlingsdatabaser 2.1 1 5 10 16 Mars RFID-plan 2.2, 2.7 1 1 Löpande Internationellt samarbete 2.3, 4.2 10 10 10 30 Löpande Fler funktioner i portalen 2.4, 3.1-6, 4.4 20 20 Löpande Support 2.5 10 10 Löpande Samarbete med FishBase 2.6 1 1 2 Löpande Standardiseringsstöd 2.9 2 5 7 Oktober Forskarmöte 4.1 5 5 10 Mars GB/Nodes meeting 4.2 5 5 Oktober? TDWG möte 4.2 2 5 7 November Systematikdagarna 4.2 5 5 Vid tillfälle Populärvetenskapliga artiklar 4.3 5 20 25 Löpande Nyhetsbrev 4.5 3 3 Flera tillfällen Kommittén för biodiversitetsinformatik 4.6,5.3 2 2 Mars, Okt. GIS-grupp 5.1 2 2 4 Löpande LifeWatch 5.2 4 4 5 13 Vid tillfälle Föreläsningar 5.4 15 15 Vid tillfälle Examensprojekt 5.5 4 4 8 April Utvecklingsländer 6 4 2 6 Flera tillfällen GBIF-styrelsemöte 3 3 Löpande Planeringsmöten 5 6 6 17 Löpande Löpande handläggning 120 120 Löpande Sekreterarfunktion 65 65 Löpande Övrig projektledning 25 25 Totalt 78 260 260 65 663