Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Stockholm 19/ Kungliga Tekniska Högskolan, E-huset. #TiS2016 #cetis

Relevanta dokument
Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Välkommen till Gävle 31/ Pass A. #tis2016 #cetis LYFTIS

Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #tis2016 #cetis. Teknik och genus i barnböcker. Inspirerande teknik.

Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #TiS2016 #CETIS. Teknik och genus i barnböcker. Teknik med musik

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Luleå 6/ Luleå tekniska universitet. #tis2016 #cetis Med reservation för ev. ändringar.

Claes Klasander, Föreståndare CETIS. Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk.

Förstelärarnas rikskonferens 2019 Det dubbla ledarskapet lärande för elever och för kollegor

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man?

Rikskonferens i Teknik 2015

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan

Kort om kursplanen i teknik

Programmering i skolan!

Tack för a0 vi få0 komma 4ll Kalmar och samarbeta med. Hälsningar från CETIS!

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

FÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Teknik gör det osynliga synligt

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

3101 studentschema v001, 22 februari 2014

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Vad kan den som kan teknik på lågstadiet?

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Kollegialt lärande i skolan

Fördjupningsforum för gymnasielärare i matematik

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Göteborg 5 december Teknik

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

Varför programmering i läroplanerna?

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Digitalt skapande i kulturskolan

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Teamplan Ugglums skola F /2012

Rikskonferens i Teknik 2015

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Parallellseminarium 4

Programmering i skolan varför då? Lisa Söderlund Pedagogik och kommunikation

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Skola & Teknik i framtiden

Slöjdlärare några av konferensens talare. Datum och plats: oktober 2017, Stockholm

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes!

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

Tilldelning av projektmedel läsåret 2018/2019

Naturvetenskap GR (A), Naturorienterande ämnen och teknik för lärare årskurs 1-3, 15 hp (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp

PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning

Värdeskapande lärande 2019 Värde för andra i undervisningen ger ökad motivation och ett stärkt lärande

Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

UTVÄRDERING Nynäshamns Naturskolas verksamhet

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

Vallastadens skola. Linköpings kommun linkoping.se

Leda digitalisering 24 november Ale

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

PEDAGOGISK HANDLINGSPLAN

Rapport. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i teknik vid Staffanstorps Montessoriskola i Staffanstorps kommun. Skolinspektionen.

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Plan för Naturskolans insatser för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning.

Teknikdidaktisk forskning för lärare

Verksamhetsplan Fritidshemmet

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

KISTA GRUNDSKOLA VISION. Alla ska lyckas på Kista grundskola!

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Formativ bedömning & LGR11 i praktiken Inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 oktober 2012

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

Pedagogisk planering

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Transkript:

Valbara aktiviteter Pass A A:1 Seminarium Målgr: F-3, fritids, grundsär. Välkommen till Stockholm 19/10 2016 Kungliga Tekniska Högskolan, E-huset 8:00-9:00 Registrering. Kaffe med smörgås och utställningsbesök. 9:00-10:30 Inledning. Eva Malmström Jonsson, prorektor, KTH. Anna Finne Wistrand, Docent, polymerteknologi, KTH. Claes Klasander, CETIS. Representanter från Skolverket och NATDID. 10:30-11:00 Kaffe, frukt och utställningsbesök. 11:00-12:00 Valbara aktiviteter, Pass A. 12:00-13:15 Lunch och utställningsbesök. 13:15-14:15 Valbara aktiviteter, Pass B. 14:15-14:45 Kaffe, kaka och utställningsbesök. 14:45-15:45 Valbara aktiviteter, Pass C. 15:45 16:00 Paus. 16:00-16:30 Avslutning. Vad kan den som kan teknik på lågstadiet? Skolans teknikundervisning skall ge eleverna möjlighet att utveckla sitt teknikkunnande. Men vad innebär det egentligen att kunna teknik på lågstadiet? Under seminariet kommer två studier att presenteras där elevernas teknikkunnande vad gäller bl.a. konstruktionsarbete har undersökts och beskrivits. Undervisningsstrategier beskrivs som kan stödja eleverna i deras lärandeprocesser. Eva Björkholm, lärarutbildare, KTH A:5 Föreläsning Målgr: 4-6, 7-9 Bygga radiostyrda flygplan av pizzakartonger Jag vill dela med mig av vårens erfarenheter i att bygga flygplan med eleverna på mellanstadiet. Hur gick det? Vad behöver förändras? Hur påverkar åldern hos eleverna? Och vad behövs det för utrustning? Joakim Svärdh, lektor i teknik, KTH och Vällingbyskolan A:6 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Skapa digitalt med kod i skolan Vill du komma igång med kod i skolan? Kodboken.se är sajten för dig som vill introducera digitalt skapande och problemlösning med programmering. I denna workshop får du själv prova på övningar i Scratch och skärmfria lekar för att introducera datalogi och programmering i klassrummet, kopplat till befintlig läroplan för teknikämnet så väl som ämnesintegrerat. Deltagarna bör helst ha med sig egen dator. Lisa Söderlund, projektledare för pedagogik och kommunikation, Jessica Berglund, projektledare för Kod i skolan, Kodcentrum #TiS2016 #cetis Med reservation för ev. ändringar.

de förutsättningar som finns där. Aktiviteterna kommer att vara användbara på skolgården och i närmiljön. Ledord är; upplevelse, utmaning, problemlösning, lek och konstruktion. De enkla maskinerna kommer på ett lustfyllt sätt att vara användbara i denna workshop. A:7 Workshop Målgr: 7-9. Digital revolution! Drivkrafter bakom Nobelprisbelönad teknik Hur går det till när en teknisk innovation går från idé till en produkt som förändrar världen? Med utgångspunkt i berättelser om Nobelprisbelönade upptäckter och uppfinningar ger fortbildningen tips på hur du kan arbeta med drivkrafterna bakom teknikutvecklingen. Du får ett färdigt upplägg med en nyskriven text om Nobelpristagaren Jack Kilby (den integrerade kretsen) och konkreta övningar. Johanna Junback, museilektor, Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet A:8 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6 Stadens tekniska system Hur har staden formats av den tekniska utvecklingen och vilka behov i staden har tekniska system löst? Vi tittar på hur staden har utvecklats från medeltiden fram till dagens krav med fokus på stadsplanering, vatten och avloppslösningar, transporter, kommunikationer uppvärmningssystem och andra bekvämligheter. Madeléne Beckman, intendent pedagogik, ArkDes, Arkitektur- och designcentrum A:10 Seminarium Målgr: alla Att stärka barns och ungdomars vetenskapliga kapital De senaste åren har en mängd initiativ genomförts för att få fler barn och ungdomar att söka en utbildning och karriärväg inom naturvetenskap och teknik - tyvärr ser det ungefär likadant ut nu som för 20 år sedan. Ny forskning från King's College och Science Museum i London visar på vilka faktorer som påverkar. Tom Tits Experiment har följt projektet och börjat implementera kunskapen och nu delar vi med oss och vill veta vad ni tänker. Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Mats Wejdmark, naturskolechef, Nynäshamns Naturskola A:14 Seminarium Målgr: 4-6, 7-9, gymn, skolled. Teknikens undervisningsrum och lärmiljöer Hur ska lärmiljön för teknikundervisning bäst utformas? Diskussion i seminarieform där deltagarna medverkar med egna erfarenheter av olika lärmiljöer och önskar sig "drömklassrummet". Seminarieledaren samlar kunskap och idéer till en bok "Fokus på god skolmiljö". Bokprojektet presenteras och deltagarna inbjuds till dialog. Pass B B:1 Seminarium Målgr: 4-7, 7-9, gymn. Reflektera mera Skolinspektionen har kritiserat teknikämnet för alltför mycket oreflekterat görande. Man skriver att detta är särskilt framträdande när det gäller förmågorna som innebär att eleverna skall reflektera över tekniken i ett samhälleligt och historiskt sammanhang. Teknik skiljer sig från naturvetenskap genom att nästan alla tekniska lösningar har både fördelar och nackdelar. Lgr 11 lägger stor vikt vid mekaniskt hållfasta konstruktioner, men i många fall får inte konstruktionen vara alltför hållfast. Krocksäkra bilar har t.ex. avsiktligt försvagade deformationszoner som tar upp energi vid en krock. För att systematiskt reflektera över sådana aspekter kan man utgå från två centrala teknikbegrepp kravspecifikation och standardisering. Vi tar upp detta i ett antal exempel som mycket handlar om trafik, bl.a. värdet av förlorad tid vid förseningar. Vi diskuterar också bland annat rörelsedetektorer för att styra belysning och vad streckkoder i affärskassan kan ha för nackdelar. Göran Grimvall professor emeritus, KTH A:13 Workshop Målgr: F-3, fritids, särskola, fsk. Leka och lära teknik ute Vi gör praktiska teknikaktiviteter utomhus. Målgrupp är förskoleklass och upp till årskurs 3. Vi gör hänvisningar både till Lgr 11 åk 1-3 och till Lpfö 98. Innehållet i denna workshop kommer delvis att anpassas efter platsen och

B:8 Workshop Målgr: fsk, F-3, 4-6, 7-9, gy. Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? B:3 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Inspirerande teknik En workshop där man får jobba praktiskt med teknikämnet kopplat till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övningarna bygger på att man kan använda i stort sett vilket material som helst och i princip kunna användas i praktiken nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare, Huddinge kommun Representanter för CETIS och NATDID presenterar några forskningsresultat med relevans för teknikundervisningen i skolan. Tillsammans (med deltagarna) diskuterar vi dessa resultat som utgångspunkt när lärare planerar sin undervisning, och några möjliga alternativ. Vi vill också öppna upp för att samtala om deltagarnas egen undervisning och de möjligheter och hinder som kan uppstå för att bygga den på vetenskaplig grund (t.ex. vilken teknikdidaktisk forskning behövs)? Jonas Hallström, bitr. professor, Linköpings universitet m.fl. B:4 Workshop Målgr: F-3, 4-6, 7-9 grundsär, gy, skolled. Elektronik och datorteknik I den nya kursplanen för teknik stärks området elektronik och datorteknik men hur ska man kunna jobba med denna, ofta mycket komplicerade, teknik? Med hjälp av teknikämnets kategorisering av teknikens funktioner: Lagra, Omvandla, Transportera samt Mäta/Styra och genom att välja en lämplig systemnivå blir det möjligt att utveckla förståelse för de mest grundläggande delarna och komponenterna i modern teknik. Vi arbetar praktiskt med komponenter och system. Lars Björklund, Universitetslektor i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Linköpings universitet B:10 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Teknik i kubik Under vårterminen har vi drivit ett utvecklingsarbete i teknik på skolan som vi har kallat för Teknik i kubik. I det arbetet har vi bland annat hållit i workshops för våra kollegor där de har fått göra olika experiment/övningar. Den första övningen var att göra en låda där locket går att öppna med hydraulik. Lådan har sedan fyllts med andra tekniska saker som kulbanor, sprattelgubbar, flätor, bilar etc. Vi, Petra Adolfsson och Richard Kristiansson, arbetar på Kungshögsskolan. En låg- och mellanstadieskola som ligger i Oxie strax utanför Malmö. Petra är NT-utvecklare och Richard är förstelärare i Ma/NO. Petra Adolfsson, NT-utvecklare, och Rickard Kristiansson, förstelärare, Kungshögsskolan, Oxie B:6 Workshop Målgr: 7-9. Alfred Nobel och Gustav Dalén Exempel på hur du kan arbeta med teknik och entreprenörskap i skolan Hur går man från idé till innovation? Hur gick det till när Alfred Nobel och Nobelpristagaren Gustav Dalén förverkligade sina idéer, och vilken betydelse har deras innovationer haft för samhället? Fortbildningen innehåller konkreta tips och övningar på hur du kan arbeta med teknik och entreprenörskap i klassrummet. Johanna Junback, museilektor, Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet B:11 Seminarium Målgr: alla Att stärka barns och ungdomars vetenskapliga kapital De senaste åren har en mängd initiativ genomförts för att få fler barn och ungdomar att söka en utbildning och karriärväg inom naturvetenskap och teknik - tyvärr ser det ungefär likadant ut nu som för 20 år sedan. Ny forskning från King's College och Science Museum i London visar på vilka faktorer som påverkar. Tom Tits Experiment har följt projektet och börjat implementera kunskapen och nu delar vi med oss och vill veta vad ni tänker Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits B:13 Seminarium Målgr: F-3 Teknikundervisning utifrån sagor Vardagsteknik på ett lekfullt sätt samt också med språket i centrum. Jag delger erfarenheter som utprovare och utbildare i NTA-temat Testa teknik. Under seminariet testar vi några uppdrag ut temat. Cecilia Johammar Persson, lärare/nta-samordnare, Hjo kommun

C:3 Föreläsning Målgr: 4-6, 7-9 Bygga radiostyrda flygplan av pizzakartonger B:15 Workshop Målgr: Försk, fritids, sär, F-3, 4-6, 7-9, gymn. Arkitekturgymnastik - Kenchiku Taiso Prova på arkitekturgymnastik - en Japansk metod för att lära sig se konstruktioner. Att uppleva byggnadsverkets uppbyggnad med kroppen. En stimulerande workshop som gör att man börjar se sin omgivning med nya ögon, gammal som ung. Jag tänkte dela med mig av vårens erfarenheter i att bygga flygplan med eleverna på mellanstadiet. Hur gick det? Vad behöver förändras? Hur påverkar åldern hos eleverna? Och vad behövs det för utrustning? Joakim Svärdh, lektor i teknik, KTH och Vällingbyskolan C:4 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Inspirerande teknik En workshop där man får jobba praktiskt med teknikämnet kopplat till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övningarna bygger på att man kan använda i stort sett vilket material som helst och i princip kunna användas i praktiken nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare, Huddinge kommun Pass C C:1 Workshop Målgr: fsk, F-3, 4-6, 7-9, gy. Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Representanter för CETIS och NATDID presenterar några forskningsresultat med relevans för teknikundervisningen i skolan. Tillsammans (med deltagarna) diskuterar vi dessa resultat som utgångspunkt när lärare planerar sin undervisning, och några möjliga alternativ. Vi vill också öppna upp för att samtala om deltagarnas egen undervisning och de möjligheter och hinder som kan uppstå för att bygga den på vetenskaplig grund (t.ex. vilken teknikdidaktisk forskning behövs)? Jonas Hallström, bitr. professor, Linköpings universitet m.fl. C:2 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6, 7-9, skolled. LYFTIS Ett systematiskt sätt att arbeta för att ständigt förbättra sin teknikundervisning. För rektorer och tekniklärare på grundskolan. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH och CETIS C:5 Föreläsning Målgr: alla Att bli förtrogen med de fyra F:en och andra kunskapsbegrepp. Redan i Lpo94 vidgades kunskapsbegreppet i skolan med de tre F:en; Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. De har i dagens styrdokument fått ännu större vikt såväl vid övandet som vid prövandet av kunskaper. Teknikämnet är ett av de ämnen där man som lärare behöver utveckla och arbeta med alla fyra. Vad menas då med dessa kunskapsperspektiv och hur kopplar vi dem till det konkreta arbetet i undervisning och bedömning? Lars Björklund, Universitetslektor i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Linköpings universitet C:7 Föreläsning Målgr: 7-9, Gy. Nobelpris som förändrat världen Nobelpriset delas ut till uppfinningar eller upptäckter som varit till mänsklighetens nytta. Tekniska landvinningar från den trådlösa telegrafen till det supertunna materialet grafen har belönats med pris. Föreläsningen handlar om upptäckterna och deras betydelse - men också om de förutsättningar som gjorde dem möjliga. Det blir en resa i både teknikens som kreativitetens världar. Gustav Källstrand, 1:e intendent, Nobelmuseet

CodeBug och/eller Quirkbot. Tom Tit kommer att ge möjlighet att skapa projekt och utmaningar som man behöver lösa genom programmering och konstruktion. Ylva Skilberg, lärarutbildare och Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits C:10 Workshop Målgr: F-3, 4-6 C:14 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6, 7-9, gymn. Teknik i kubik Under vårterminen har vi drivit ett utvecklingsarbete i teknik på skolan som vi har kallat för Teknik i kubik. I det arbetet har vi bland annat hållit i workshops för våra kollegor där de har fått göra olika experiment/övningar. Den första övningen var att göra en låda där locket går att öppna med hydraulik. Lådan har sedan fyllts med andra tekniska saker som kulbanor, sprattelgubbar, flätor, bilar etc. Vi, Petra Adolfsson och Richard Kristiansson, arbetar på Kungshögsskolan. En låg- och mellanstadieskola som ligger i Oxie strax utanför Malmö. Petra är NT-utvecklare och Richard är förstelärare i MaNO. Petra Adolfsson, NT-utvecklare, och Rickard Kristiansson, förstelärare, Kungshögsskolan, Oxie C:11 Workshop Målgr: fritids, 4-6, 7-9, gy, skolled. Digitalt skapande och programmering Digitalt skapande och programmering Teknik, samhällsplanering och arkitektur Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. C:15 Föreläsning Målgr: alla Hur får man bra idéer? I Tekniska museets nya utställning, MegaMind, arbetar vi mycket med begreppen, "tillsammans" och "för alla". Föredraget, som sker i dialog med gruppen, beskriver hur vi har arbetat med grupper med olika förutsättningar i en spännande och berikande miljö. Den gemensamma nämnaren är "vår kreativa hjärna" och tankar kring hjärnan och lärandet och frågan om hur man får bra idéer. Mariana Back, intendent, Tekniska muséet Tom Tits Experiment kommer att visa hur man kan integrera ämnesintegrerat skapande och programmering samt ingenjörsförmågor med hjälp av microkontrollerna