Rikskonferens i Teknik 2015

Transkript

1 Välkommen till Rikskonferens i Teknik 2015 PROGRAM Tekniken i skolan, TiS 2015 konferensen för förskollärare och lärare i alla skolformer från åk 1 t.o.m. gymnasiet, och för andra med intresse för teknikundervisning.... inspireras inför din undervisning i Teknik.... diskutera utmaningar och möjligheter i teknikundervisningen.... ta del av NT-utvecklarnas arbete i din region.... pröva aktuella och nya undervisningsmaterial och idéer i Teknik.

2 Konferensinformation ARRANGÖR Centrum för tekniken i skolan (CETIS) vid Linköpings universitet i samverkan med Skolverket och Teknikföretagen. PLATS Louis De Geer konsert & kongress, Dalsgatan 15, Norrköping. Koordinater: 16º 11 5 E 58º N MÅLGRUPP Konferensen vänder sig till alla som vill vara med och påverka teknikundervisningen i förskola, grundskola och grundsärskola samt gymnasieskola. ARBETSFORMER Föreläsningar, seminarier, workshops, idéutställningar av verksamma lärare samt företagsutställningar. IDÉUTSTÄLLNINGAR Här får du chansen att på egen hand, eller tillsammans med en kollega, presentera ett teknikprojekt eller tema som ni tycker varit särskilt lyckat. Eller vill du diskutera en konkret undervisningsidé med konferensdeltagarna? Här finns alla möjligheter. Det kan vara i form av en skärmutställning, foton, power point eller på något annat sätt. Utvärderingar från tidigare konferenser visar att idéutställningar är ett uppskattat inslag. Ta chansen att visa vad ni gör på er skola. Samtidigt erhåller ni ett reducerat pris på konferensavgiften (gäller för max 2 personer per idéutställning). Se vidare information under konferensavgift. FÖRETAGSUTSTÄLLNINGAR Intresserade företag kan ställa ut sina produkter. Konferensen har blivit en viktig mötesplats för deltagare och företagens representanter. Företagen får en god möjlighet att presentera material och litteratur samt utveckla nya kontakter. För organisationer av icke vinstdrivande karaktär, t.ex. föreningar, projekt eller annan verksamhet, reducerar vi priset med 1000 kr/modul. OBS! I priset ingår även fika och lunch för en person, men inte deltagande i konferensens olika programpunkter. FÖR IDÉ- & FÖRETAGSUTSTÄLLNINGAR Kontakta Anette Jangenstedt E-post: anette.jangenstedt@liu.se Tel: KONFERENSAVGIFT Ordinariepris t.o.m dag kr exkl. moms. 2 dagar kr exkl. moms. Ordinarie pris fr.o.m dag kr exkl. moms. 2 dagar kr exkl. moms. I konferensavgiften ingår deltagande i de olika programpunkterna samt lunch och kaffe. Resor, logi eller supé ingår ej. För att nedanstående rabatter ska kunna utnyttjas måste gruppanmälan göras för samtliga deltagare. Avgiften ska kunna faktureras till en och samma faktureringsadress. För idéutställare är konferensavgiften kr exkl. moms per person och max två personer per utställning. Erbjudande Gå 3 personer så bjuder vi på rektor/ skolledare. OBS! Erbjudandet gäller enbart rektorn och kan ej överlåtas till annan deltagare. Konferenssupé Pris för supé med underhållning är 370 kr exkl. moms. Kvällen kommer att bjuda på underhållning, dans och musik. ANMÄLAN Anmälan är bindande. Du anmäler dig på vår hemsida Konferensavgiften kommer att faktureras. Ange därför fakturamottagare på webbanmälan. Sista anmälningsdag för den lägre avgiften är 26 september LOGI Bokning av hotell och resor till och från konferensen gör du själv. Vill du ha hjälp med logibokning se vidare i vår webbanmälan. AVBOKNING Anmälan är bindande. Avbokning av deltagande i konferensen skall ske till Meetagain konferens TiS2015@meetagain.se, Vid avbokning mottagen efter den 6 september 2015 debiteras en avgift på 300 kr i administrativ kostnad. Efter den 27 september 2015 debiteras 50 % av konferensavgiften. Vid utebliven avbokning erläggs 100 % av konferensavgiften. Avbokning måste alltid ske skriftligt! KONTAKT För frågor om Program Kontakta Anette Jangenstedt E-post: anette.jangenstedt@liu.se Tel: Fakturor, anmälningar etc. Kontakta Meetagain konferens E-post: TiS2015@meetagain.se Tel:

3 Vi går mot bättre tider, tro mig, tro mig Om all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet, så stämmer citatet av Ulf Lundell ovan. Sedan förra rikskonferensen har mycket hänt. Teknikämnet har uppmärksammats på flera sätt en del bra, en del mindre smickrande. Men en blick i backspegeln säger ändå att det ser bättre ut än tidigare och att det ljusnar vid horisonten. På den positiva sidan kan vi räkna in att Skolverket driver NT-utvecklarprojektet framåt, att svensk teknikdidaktisk forskning står sig stark internationellt, att CETIS regionala teknikkonferenser blev en framgång, att många organisationer, museer, företag vänder sig mot skolan med aktiviteter och tävlingar som har tydliga teknikinslag, och att detta konferensprogram är så innehållsrikt. Här går utvecklingen framåt! Av de mer negativa inslagen kan vi speciellt uppmärksamma Skolinspektionens rapport fråan Men slutsatserna från den rapporten kunde omtolkas till riktingsangivelser för att utveckla teknikämnet i skolans verksamhet. Skolor börjar förstå att de ska skriva Teknik på schemat, att Teknik ska få egna timmar i timplanen m.m. Två stora utmaningar kvarstår dock att få lärares utbildningsgrad i Teknik att öka och att få rektorer och skolhuvudmän att inse och genomföra de strukturella insatser som behövs. För det krävs det insikter om vad teknik är och hur det kan undervisas om. Därför är du som kommer till denna konferens viktig! Du är en del av dem som kan sprida ljuset. Om fler skolor undervisade 200 timmar i Teknik från åk 1 9 skulle vi bli fler kollegor som engagerade sig för tekniken. Låt denna boll rulla! Denna rikskonferens genomförs i samverkan med Skolverket och Teknikföretagen, två viktiga parter i utvecklingen av teknikämnet. För CETIS del är det också skönt att känna det stöd som Linköpings universitet utgör. LiU är ett starkt teknikuniversitet, inte minst på den teknikdidaktiska sidan. Nu har LiU även tilldelats ett ansvar för att kommunicera teknikdidaktisk forskning med professionens aktörer genom att centrumet NATDID placerats här. Välkomna till Norrköping den oktober Passa på att ta del av det senaste, välj bland ett drygt 80-tal olika aktiviteter, besök utställare, träffa kollegor, diskutera! Rikskonferensen är en manifestation för både teknikämnet och oss som håller på med det, på olika nivåer. Väl mött! Claes Klasander Föreståndare Centrum för tekniken i skolan, CETIS Linköpings universitet 3

4 Måndag den 12 oktober Registrering, kaffe och utställningsbesök Rikskonferensen öppnas CETIS hälsar välkommen Claes Klasander, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan, Linköpings universitet NATDID Karin Stolpe, föreståndare, NATDID Skolverket Anna-Karin Mäntylä, undervisningsråd, Skolverket Fruktpaus och utställningsbesök Mötesplatser i teknik (M1) Dåtid Samtid Framtid Parallella valbara aktiviteter, till exempel visningar på Arbetets museum/visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum Lunch och utställningsbesök Mötesplatser i teknik (M2) Dåtid Samtid Framtid Parallella valbara aktiviteter Arbetets museum/visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum Fruktpaus och utställningsbesök Inför din teknikundervisning (M3) Parallella valbara aktiviteter Paus Avslutande föredrag 4

5 Tisdag den 13 oktober Registrering, kaffe och utställningsbesök Rikskonferensen öppnas CETIS hälsar välkommen Claes Klasander, föreståndare, CETIS Linköpings universitet Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet ÅF Nyamko Sabuni, VP Sustainability, ÅF Forskning Jonas Hallström, biträdande professor i teknikens didaktik, forskningsansvarig CETIS Fruktpaus och utställningsbesök Mötesplatser i teknik (T1) Dåtid Samtid Framtid Parallella valbara aktiviteter Arbetets museum/visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum Lunch och utställningsbesök Mötesplatser i teknik (T2) Dåtid Samtid Framtid Parallella valbara aktiviteter Arbetets museum/visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum Fruktpaus och utställningsbesök Teknikundervisning (T3) för en hållbar framtid Parallella valbara aktiviteter Paus Gemensam framåtblick, prisutdelning och avslutning Claes Klasander, föreståndare, CETIS 5

6 Valbara aktiviteter Måndag M1 kl MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid Samtid Framtid M:1:1 SEMINARIUM Framtidsland visioner om hållbarhet Utställningen Framtidsland är byggd av 30 ungdomar, 30 forskare och ett stort antal utredare och experter från hela landet under ledning av Arbetets museum. I Framtidsland, som 2015 utnämndes till Årets utställning i Sverige, förmedlar vi vardagliga visioner och målbilder kring ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Med fokus på positiva exempel och lust förmedlar vi hopp till ungdomar om framtidens hållbara samhällen. Ett flertal pedagoger och visare förmedlar utställningen, Arbetets museum Målgrupp: åk 7 9, gymnasiet M:1:2 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 25 Visualisering En ny dimension för tekniken i skolan Visualisering och nya former av datorinteraktion är en viktig del i elevers datoranvändande, men också för deras egna lärprocesser. Detta seminarium bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Visualiseringscenters verksamheter. Vi rör oss i ämnesområden så som programmering och simulering, men också kring hållbar stadsutveckling och innovation. Andreas Larsson, pedagog, Visualiseringscenter C Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 M:1:3 FÖRELÄSNING NR 31 Textilmaskinvisning Det är rundvisning i vår textilutställning där vi även har en maskinpark. Här får man känna, höra och se maskinerna igång från Vi kommer prata om hur det var att leva och jobba i textilstaden Norrköping. Sofia Wallin, textiltekniker/pedagog, Norrköpings stadsmuseum Målgrupp: förskola, särskola, fritidshem, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:1:4 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR33 Behåll tjejers intresse för teknik! Vi berättar om vårt arbete med programmering för åk F 6 och om hur vi arbetar för att få tjejer att bibehålla sitt intresserade för teknik, bl.a. genom Making i skolan. Agneta Hedenström, rektor, Almnässkolan Marie-Helen Menmark, fritidspedagog, Antnässkolan Tomas Sandström, lärare i Ma/NO/Tk 4 6, Antnässkolan Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, Fritidshem M:1:5 FÖRELÄSNING NR3 Teknik, samhällsplanering och arkitektur Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen, och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:1:6 SEMINARIUM NR 39 Att bygga och programmera en robot Hösten och vintern konstruerade Bild & form-skolan i Göteborg en robot i årskurs 9. Målet var att eleverna skulle lära sig bygga med digital elektronik samt grundläggande programmering. Detta genomförde vi med Arduino, en så kallad microcontroller (enkel dator) som är billig och duktig på att prata och läsa av omvärlden. Det hela tog formen av ett teknikutvecklingsprojekt där komplexiteten gradvis ökades. Se film om projektet ( och läs mer ( Staffan Melin, lärare i MA/Tk, Freinetskolan Bild & form Martin Blom, lärare i NO, Nya Påvelund Målgrupp: åk 7 9, gymnasium M:1:7 FÖRELÄSNING NR 41 Tävla i teknik en extra dimension i undervisningen Föredraget beskriver erfarenheter från deltagande i tävlingen Next Up en IT-inspirerad tävling riktad till åttondeklassare, som tävlar lagvis med att lösa problem i verklighetsbaserade case, framtagna av It-företag. Vad tillförde tävlandet den ordinarie undervisningen, vilka möjligheter och utmaningar innebar det för lärare och elever? Det handlar om lektionsupplägg, koppling till kursplan, nya arbetsformer och tekniker, bedömning och att våga släppa taget. Ulrihca Malmberg, lärare i Ma/NO/Tk, Carlssons skola, åk 7 9 M:1:8 WORKSHOP Utlandskonferens till USA som resulterar i en mobilmast Få inspiration ifrån vår konferensresa till San Francisco. Vi berättar om resan och konferensen. Vi inspirerar er till att bygga en mobilmast som vi kan använda oss av utifrån vår läroplan. Elisabeth Hagman, speciallärare inom Ma och NO samt bibliotekarie, Dalarö skola Anna Lindblom, Åbyskolan Haninge, lärare i Ma/NO/Tk 1 6 M:1:9 SEMINARIUM NR 16 3D-skrivare, programmering, digitalt skapande och annan modern teknik i undervisningen 3D-skrivare och annan modern teknik blir allt vanligare som hjälpmedel i olika tekniksammanhang, i såväl undervisning som teknikföretag. Navet har under flera år arbetat med att använda 3D-skrivare i undervisningen i internationella projekt samt på senare tid i en mobil skaparverkstad med målet att visa pedagoger och allmänhet på de lustfyllda möjligheter tekniken kan erbjuda. Den mobila skaparverkstaden har turnerat på biblioteken i Boråsregionen under Navets ledning. Anna Gunnarsson, lärare 7 till 9, utvecklare och pedagog, Navet Fedoua Beckerman, fil dr och pedagog, Navet Joakim Sandström, fil Dr i fysik, Navet M:1:10 WORKSHOP NR 40 Teknik och entreprenörskap genom Alfred Nobel och Gustaf Dalén Från idé till förverkligad idé genom Nobelpriset. Hur förverkligade Alfred Nobel och Gustaf Dalén sina idéer och hur påverkade deras innovationer samhället. Testa övningar med fokus på att ta ställning, argumentera och samarbetet. I samband med fortbildningen får du med 6

7 dig en klassuppsättning och tillgång till mer material. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet Målgrupp: åk 7 9 M:1:11 FÖRELÄSNING NR 20 Kreativ och inspirerande teknikundervisning Hur kan man väcka elevernas intresse för teknikämnet och hur håller man intresset vid liv? Hur kan det se ut i praktiken när teknikundervisningen är elevnära och genomsyras av kreativitet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer locka fram de dolda talangerna bland eleverna? Hur kan man hitta en tydlig progression av både centralt innehåll och de fem förmågorna från Lgr 11? Vid denna föreläsning får du konkreta tips i form av väl utprövade och inspirerande exempel på vardagsnära teknikprojekt och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Hans Persson, lärare/författare/inspiratör, Science and Music Målgrupp: fritidshem, åk 1 3, åk 4 6 M:1:12 FÖRELÄSNING NR 11 Hur jobbar Teknikcentrum med Tema Teknik i barngrupperna 1 5 år? Teknikcentrum/Stensbergs förskola i Kalmar har inriktning Teknik. Förskolan har utformat en Naturvetenskaplig trappa - Vatten, Hjulet/Rörelsen, Luft och Ljuset som barngrupperna 1 5 år, åldersindelat jobbar efter. Under föreläsningen fokuserar vi på HJULET OCH RÖRELSE. Anette Johansson, förskolärare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Sara Kvistenberg, barnskötare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Målgrupp: förskola M:1:13 WORKSHOP NR 13 LittleBits färgglad elektronik Kanske en bil som kommer då du ropar på den? Eller ett larm som tjuter då lillebrorsan öppnar din hemliga låda? Med LittleBits kan du bygga allt detta och mycket mer, bara fantasin sätter gränser. LittleBits är en samling elektroniska moduler som enkelt och riskfritt kopplas samman med hjälp av magneter. Materialet ger möjlighet att på ett enkelt sätt lära sig hur de vanligast förekommande elektronikkomponenterna fungerar och hur de kan byggas samman till ett tekniskt system. Inga särskilda förkunskaper inom elektronik krävs. Workshopen kopplar till Lgr11. Marianne Nilsson, utbildare, Teknikens hus Tomas Jonsson, utbildare, Teknikens hus, åk 7 9 M:1:14 WORKSHOP NR 34 Skapa en unik robot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot och konstruktionsmaterialet Strawbees kommer du att få testa att bygga en unik robot av sugrör som ska röra sig över golvet. Workshopen avslutas med ett robotparty. Anna Bergdahl Gustafsson, förskollärare, Tom Tits Experiment Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Experiment Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6 M:1:15 WORKSHOP NR 37 Styra och reglera programmera en Quirkbot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot kommer du att få testa att styra och reglera ljus och/ eller rörelse. Du får prova på att grafiskt programmera samt får tips på hur du kan använda materialet i din undervisning. Ta med egen surfplatta till workshopen. Mikael Palin, lärare, Tom Tits Experiment AB Ylva Skilberg, lärare, Tom Tits Experiment AB Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:1:16 WORKSHOP NR 49 Teknik, ett bra sätt att väva ihop fritids och skola för yngre barn Ta del av våra tankar och erfarenheter kring olika samarbetsprojekt. Ibland med ett teknikhistoriskt perspektiv där vi väcker intresset och bildar eleverna i teknik. Var med och pröva någon konstruktion som vi använt oss utav. Vi delar med oss av praktiska exempel som du direkt har användning av i ditt arbete. Åsa Öystilä, fritidspedagog, Öhemsskolan Daniel Uvemo, 1 7 lärare, Mariebergsskolan Målgrupp: fritidshem, åk 1 3 M:1:17 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 26 Att arbeta språkstärkande via teknikämnet Språkstärkande ämnesundervisning är alla lärares ansvar. Jag kommer att visa på och berätta om hur vi lärare via teknikämnet kan ge eleven möjligheter att utveckla sitt språk, oavsett grundkunskaper. Ulrika Sultan, adjunkt, Örebro universitet Målgrupp: särskola, åk 1 3, åk 4 6 M:1:18 FÖRELÄSNING NR 32 Tekniken i arkitekturen Arkitektur är något som vi har runt oss hela tiden och den blir därför en utmärkt utgångspunkt för att diskutera och utforska tekniken. I föreläsningen belyses sambanden mellan material, teknik och arkitektur. Det ges också konkreta exempel på hur man inom skolan kan arbeta med arkitektur och även koppla ihop historien med nutid. Med detta som bas kan vi fundera på framtidens möjligheter. Madeléne Beckman, museipedagog, Statens centrum för arkitektur och design Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:1:19 SEMINARIU/FÖRELÄSNING/ WORKSHOP NR 23 Vad då tekniska system? Varför tar inte vattnet slut när alla duschar samtidigt? Varför sviktar inte elen när alla kokar te samma tid varje morgon? Varför behöver vi förklara hur systemen funkar? Kunskap om tekniska system är en makt- och demokratifråga! Teknikämnet behöver attrahera alla: nyfikna, tjejer och nya uppfinnare! Och det måste vara roligt! Också om vikten av faktaboken insteget till skönlitterärt läsande. Håkan Borgström författare, Capito M:1:20 FÖRELÄSNING NR 48 En MakeyMakey, programmering och en modell över vattnets väg i vårt samhälle. Med hjälp av programmering, en MakeyMakey och en modell av vattnets väg genom ett samhälle har eleverna reflekterat över människans vattenanvändande i dåtid, nutid och framtid. Med hjälp av en spelpjäs kan eleverna flytta sig runt i modellen, på vissa platser som är ihopkopplade till en dator kommer en animering spelas upp som förklarar t.ex. hur reningen går till i avloppsverket. Det är eleverna som byggt modellen och gjort all animering på datorer med hjälp av programmet Scratch. Jag kommer berätta om hur undervisningen har gått till och förhoppningsvis inspirera fler till liknande projekt. Zandra Zetterstrand, lärare, Ålstensskolan Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4 6 7

8 M:1:21 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 45 Teknik på Fenomenmagasinet 1.Vad Fenomenmagasinet har att erbjuda för att öka teknikintresset utifrån vår basutställning, utbildningar, kurser och barn- elevprogram. 2. Stationer med ett antal aktiviteter som ingår i våra barn- och elevprogram för att göra tekniken mer synlig och intressant. Camilla Dagberg, utställningschef/lärare, Fenomenmagasinet Annette Bergstrand, lärare Fenomenmagasinet Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 M:1:22 WORKSHOP NR 46 Teknik och genus i bilderböcker / barnböcker En presentation av resultatet av en studie om teknik och genus i bilderböcker. Detta följs av en workshop där deltagarna själva får identifiera tekniken i ett antal böcker ur ett genusperspektiv. Johan Boström, universitetsadjunkt/ doktorand i teknikens didaktik, Linnéuniversitetet/Linköpings universitet Cecilia Axell, PhD, teknikens didaktik, Linköpings universitet Målgrupp: Förskola, åk 1 3 M:1:23 FÖRELÄSNING NR 78 Aktuell forskning om tekniklärare: Bedömningssynen på tekniska system och attityder till teknikämnet vad säger lärarna? Vad bedömer lärarna som relevanta kunskaper om tekniska system? Vad påverkar lärarnas attityder till teknikämnet? Välkommen att ta del av aktuell forskning om tekniklärare. Patrick Schooner är doktorand och forskar om lärares bedömningspraxis kring tekniska system och Charlotta Nordlöf är kommunlicentiand och forskar om lärares attityd till sitt ämne. Båda har en bakgrund som legitimerade tekniklärare och är nu verksamma på LiU. Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och lärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Patrick Schooner, doktorand och lärare, Linköpings universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, M:1:24 SEMINARIUM NR 83 Tekniska system att göra tekniken som omger oss synlig och begriplig! Vi är så vana vid att allt fungerar. Elektricitet ur uttaget, vatten ur kranen, mess ur mobilen och bussen som allt som oftast 8 kommer när den ska. Vi presenterar, visar, låter er pröva och delger hur vi på Ebba-skolan arbetar med de ofta dolda med ack så viktiga tekniska systemen som återfinns i vardagen. I dåtid, nutid och framtid. Erika Åberg, lärare i Ma/NO 4 9, Ebba Petterssons Privatskola Stefan From, lärare i Ma/NO 4 9, Ebba Petterssons Privatskola Målgrupp: åk 7 9, M:1:25 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 59 Att lära teknik ute Klassrummet är en arena för lärande, utemiljön är en annan. Hur kan teknikämnet utvecklas på din skola? Här får du idéer och inspiration på teknikaktiviteter på en annan arena än klassrummets skolgården. Lektionstips som du direkt kan göra med dina elever nästa dag. Allt vi gör kopplas tydligt till Lgr11. Carina Brage, Naturcentrum, leg. grundskollärare i teknik, författare. Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, 4 6, 7 9 M:1:26 SEMINARIUM NR 87 Teknikspanarnas material Teknikspanarnas serie innehåller sju avsnitt inspelade på olika teknikföretag runt om i landet. Vad gör man på företagen? Hur ser det ut? Vad kan man jobba med inom teknik? Hur har företagen utvecklats? Materialet är kostnadsfritt och utgår från kursplanen. Li Ljungberg Nilsson, projektledare, kompetensförsörjning, Teknikföretagen Emma Sabel, kommunikatör kompetensförsörjning, utbildning, ungdomskommunikation

9 Måndag M2 kl MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid Samtid Framtid M:2:1 SEMINARIUM Framtidsland visioner om hållbarhet Utställningen Framtidsland är byggd av 30 ungdomar, 30 forskare och ett stort antal utredare och experter från hela landet under ledning av Arbetets museum. I Framtidsland, som 2015 utnämndes till Årets utställning i Sverige, förmedlar vi vardagliga visioner och målbilder kring ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Med fokus på positiva exempel och lust förmedlar vi hopp till ungdomar om framtidens hållbara samhällen. Ett flertal pedagoger och visare förmedlar utställningen, Arbetets museum Målgrupp: åk 7 9, gymnasiet M:2:2 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 25 Visualisering En ny dimension för tekniken i skolan Visualisering och nya former av datorinteraktion är en viktig del i elevers datoranvändande, men också för deras egna lärprocesser. Detta seminarium bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Visualiseringscenters verksamheter. Vi rör oss i ämnesområden så som programmering och simulering, men också kring hållbar stadsutveckling och innovation. Andreas Larsson, pedagog, Visualiseringscenter C Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 M:2:3 FÖRELÄSNING NR 31 Textilmaskinvisning Det är rundvisning i vår textilutställning där vi även har en maskinpark. Här får man känna, höra och se maskinerna igång från Vi kommer prata om hur det var att leva och jobba i textilstaden Norrköping. Sofia Wallin, textiltekniker/pedagog, Norrköpings stadsmuseum Målgrupp: förskola, särskola, fritidshem, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:2:4 FÖRELÄSNING/WORKSHOP? NR 33 Behåll tjejers intresse för teknik! Vi berättar om vårt arbete med programmering för åk F 6 och om hur vi arbetar för att få tjejer att bibehålla sitt intresserade för teknik, bl.a. genom Making i skolan. Agneta Hedenström rektor, Almnässkolan Marie-Helen Menmark, fritidspedag, Antnässkolan Tomas Sandström, lärare i Ma/NO/Tk 4 6, Antnässkolan Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, Fritidshem M:2:5 FÖRELÄSNING NR 3 Teknik, samhällsplanering och arkitektur Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen, och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:2:6 WORKSHOP NR 9 Utlandskonferens till USA som resulterar i en mobilmast Få inspiration ifrån vår konferensresa till San Francisco. Vi berättar om resan och konferensen. Vi inspirerar er till att bygga en mobilmast som vi kan använda oss av utifrån vår läroplan. Elisabeth Hagman, speciallärare inom Ma och NO samt bibliotekarie, Dalarö skola Anna Lindblom, Åbyskolan Haninge, lärare i Ma/NO/Tk 1 6 M:2:7 SEMINARIUM NR62 Teknik och teatern integrering av programmering och ljus och ljud Hur används programmering på teatern? Hur kan du använda teaterns värld i din teknikundervisning? Vi ger en inblick i hur vi använt den i vår undervisning. Anna Persson, lärare i Ma/NO, Förslöv skola F 9 Alexandra Andersson lärare i Ma/NO, Förslöv skola, F 9, åk 7 9 M:2:8 WORKSHOP NR 56 ENGINEER Tekniska designutmaningar för skolan Inom EU-projektet Engineer utvecklades tio olika tekniska designutmaningar för grundskolans åk 4 6. I denna workshop presenteras det svenska bidraget utvecklat av Teknikens Hus och Gränsskolan, att designa och tillverka en egen dammsugare. Bidraget belönades med första pris som bästa undervisningsmaterial som vänder sig till lärare av Scientix och Euroean Schoolnet och är idag översatt och används i 24 olika europeiska länder. Mona Lundström Mäki, lärare i Ma/Tk 6 9, Gränsskolan M:2:9 WORKSHOP NR 1 Samhällsbyggnadsteknik demokrati och hållbarhet Kort föreläsning/workshop med utgångspunkt från en dialogmodell. Ingrid Svetoft, arkitekt SAR/MSA, tekn dr, Högskolan i Halmstad M:2:10 SEMINARIUM NR 2 Radiostyrd teknik i undervisningen Föreläsning och förevisning om hur teknik, utvecklad för radiostyrda farkoster, kan användas i teknikundervisningen. Tekniken har blivit billig, pålitlig och enkel att använda. Genom att bygga t.ex. enkla farkoster med eleverna kommer man att beröra mycket av det centrala innehållet i Lgr11. Joakim Svärdh, fil lic. i teknikdidaktik, teknik- och slöjdlärare, KTH / Vällingbyskolan, åk 7 9, gymnasium M:2:11 FÖRELÄSNING NR 56 Modern teknik som undervisningsverktyg I föreläsningen fokuseras kunskapskommunikation via internet och film. Dessa områden kompletterar varandra och kan utgöra ett mycket användbart undervisningsverktyg, i dag och i framtiden. Föreläsningen behandlar olika infallsvinklar kring hur vi kan använda internet och egenproducerad film på ett mer frekvent och strukturerat sätt inom teknikundervisningen i åk 4 6 och 7 9. Sverker Aasa, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: förskola, åk 4 6, åk 7 9 M:2:12 SEMINARIUM NR 14 Entreprenöriellt lärande och teknik I ett långsiktigt entreprenöriellt teknikprojekt, tillsammans med teknikföretagen Ericsson, Parker, Speed group AB och Volvo bussar AB, har Navet och elever i åk 5 till 6 arbetat med flera olika teman, 2015 i uppdraget Vad finns det för maskiner år 2030? Eleverna har dokumenterat tankar, processat idéer, tränat sina entreprenöriella förmågor. 9

10 Erik Vikstrand, högskoleingenjör och pedagog, Navet Anna Gunnarsson, lärare 7 till 9, utvecklare och pedagog, Navet Fedoua Beckerman, fil dr och pedagog, Navet Joakim Sandström, fil Dr i fysik, Navet M:2:13 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 61 Leka och lära teknik ute Vi gör praktiska teknikaktiviteter utomhus från boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. Målgrupp är förskoleklass och upp till årskurs 3. I boken finns hänvisningar både till Lgr 11 åk 1 3 och till Lpfö 98. Innehållet i denna workshop kommer delvis att anpassas efter platsen och de förutsättningar som finns där. Aktiviteterna kommer att vara användbara på skolgården och i närmiljön. Ledord är; upplevelse, utmaning, problemlösning, lek och konstruktion. De enkla maskinerna kommer på ett lustfyllt sätt att vara användbara i denna workshop. Mats Wejdmark, naturskolechef, Nynäshamns Naturskola Robert Lättman, naturskolepedagog, Nynäshamns Naturskola Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3 M:2:14 SEMINARIUM Möbeldesign in i klassrummet I ett ämnesövergripande arbete mellan Bild och Teknik får elever i åk 8 pröva på att jobba med hela designprocessen. Från egna tankar och idéer skapar eleven skisser och bygger en skalenlig stol och gör tekniska ritningar. Vi visar och berättar om elevernas arbete och hur vi får in olika arbetsmoment. Håkan Gustafsson, lärare, Rudenschöldskolan Jenny Robertsson, lärare i Ma/NO, Rudenschöldskolan Målgrupp: åk 7 9 M:2:15 FÖRELÄSNING NR 20 Kreativ och inspirerande teknikundervisning Hur kan man väcka elevernas intresse för teknikämnet och hur håller man intresset vid liv? Hur kan det se ut i praktiken när teknikundervisningen är elevnära och genomsyras av kreativitet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer locka fram de dolda talangerna bland eleverna? Hur kan man hitta en tydlig progression av både centralt innehåll och de fem förmågorna från Lgr 11? Vid denna föreläsning får du konkreta tips i form av väl utprövade och inspirerande exempel på vardagsnära teknikprojekt och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Hans Persson, lärare/författare/inspiratör, Science and Music Målgrupp: fritidshem, åk 1 3, åk 4 6 M:2:16 FÖRELÄSNING NR 11 Hur jobbar Teknikcentrum med Tema Teknik i barngrupperna 1 5 år? Teknikcentrum/Stensbergs förskola i Kalmar har inriktning Teknik. Förskolan har utformat en Naturvetenskaplig trappa - Vatten, Hjulet/Rörelsen, Luft och Ljuset som barngrupperna 1 5 år, åldersindelat jobbar efter. Under föreläsningen fokuserar vi på HJULET OCH RÖRELSE. Anette Johansson, förskolärare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Sara Kvistenberg, barnskötare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Målgrupp: förskola M:2:17 WORKSHOP NR 13 LittleBits färgglad elektronik Kanske en bil som kommer då du ropar på den? Eller ett larm som tjuter då lillebrorsan öppnar din hemliga låda? Med LittleBits kan du bygga allt detta och mycket mer, bara fantasin sätter gränser. LittleBits är en samling elektroniska moduler som enkelt och riskfritt kopplas samman med hjälp av magneter. Materialet ger möjlighet att på ett enkelt sätt lära sig hur de vanligast förekommande elektronikkomponenterna fungerar och hur de kan byggas samman till ett tekniskt system. Inga särskilda förkunskaper inom elektronik krävs. Workshopen kopplar till Lgr11. Marianne Nilsson, utbildare, Teknikens hus Tomas Jonsson, utbildare, Teknikens hus, åk 7 9 M:2:18 WORKSHOP NR 60 Hacka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om utställningens labbar och tillsammans med deltagarna undersöker vi möjligheterna att koppla elektronik, programmering och sensorer till olika föremål och utveckla egna uppfinningar som gör vardagen smartare, roligare och mer hållbar. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet, 7 9 M:2:19 WORKSHOP NR 58 Mecka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om vårt arbete i labbet som syftar till att skapa förståelse för prylars konstruktion, funktion och återvinningsegenskaper genom att plocka isär, bygga om och bygga nytt. Deltagarna får också prova på att bygga en egen högtalare av återvunnet skräp. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet, 7 9 M:2:20 WORKSHOP NR 34 Skapa en unik robot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot och konstruktionsmaterialet Strawbees kommer du att få testa att bygga en unik robot av sugrör som ska röra sig över golvet. Workshopen avslutas med ett robotparty. Anna Bergdahl Gustafsson, förskollärare, Tom Tits Experiment Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Experiment Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6 M:2:21 WORKSHOP NR 37 Styra och reglera programmera en Quirkbot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot kommer du att få testa att styra och reglera ljus och/ eller rörelse. Du får prova på att grafiskt programmera samt får tips på hur du kan använda materialet i din undervisning. Ta med egen surfplatta till workshopen. Mikael Palin, lärare, Tom Tits Experiment AB Ylva Skilberg, lärare, Tom Tits Experiment AB Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium 10

11 M:2:22 FÖRELÄSNING NR 32 Tekniken i arkitekturen Arkitektur är något som vi har runt oss hela tiden och den blir därför en utmärkt utgångspunkt för att diskutera och utforska tekniken. I föreläsningen belyses sambanden mellan material, teknik och arkitektur. Det ges också konkreta exempel på hur man inom skolan kan arbeta med arkitektur och koppla ihop historien med nutid. Med detta som bas kan vi fundera på framtidens möjligheter. Madeléne Beckman, museipedagog, Statens centrum för arkitektur och design Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:2:23 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 24 Att arbeta med teknikens drivkrafter i skolan Vad är det egentligen som driver på den tekniska utvecklingen, historiskt och idag. Presentation och övningar för att lära sig se kopplingar mellan teknikens utveckling och historiska skeden. Johan Svenningsson, doktorand, teknikens didaktik, Linköpings Universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 M:2:26 SEMINARIUM NR 83 Tekniska system att göra tekniken som omger oss synlig och begriplig! Vi är så vana vid att allt fungerar. Elektricitet ur uttaget, vatten ur kranen, mess ur mobilen och bussen som allt som oftast kommer när den ska. Vi presenterar, visar, låter er pröva och delger hur vi på Ebba-skolan arbetar med de ofta dolda med ack så viktiga tekniska systemen som återfinns i vardagen. I dåtid, nutid och framtid. Erika Åberg, lärare i Ma/NO 4 9, Ebba Petterssons Privatskola Stefan From, lärare i Ma/NO 4 9, Ebba Petterssons Privatskola Målgrupp: åk 7 9 M:2:25 SEM./FÖRELÄSN./WORKSHOP NR 23 Vad då tekniska system? Varför tar inte vattnet slut när alla duschar samtidigt? Varför sviktar inte elen när alla kokar te samma tid varje morgon? Varför behöver vi förklara hur systemen funkar? Kunskap om tekniska system är en makt- och demokratifråga! Teknikämnet behöver attrahera alla: nyfikna, tjejer och nya uppfinnare! Och det måste vara roligt! Också om vikten av faktaboken insteget till skönlitterärt läsande. Håkan Borgström författare, Capito M:2:26 SEMINARIUM NR 84 Teknik 1 hur jobbar du? Teknik 1 är en omfångsrik kurs, som säkert ser olika ut beroende på vem som undervisar och på vilken skola kursen ges. Hur jobbar du med Teknik 1? Vad tycker du vore intressant och viktigt att lyfta? Vilka möjligheter ser du och vilka problem har du stött på? Det finns mycket att diskutera, fundera och prata kring. På det här seminariet får du möjlighet att träffa andra som också undervisar i Teknik 1. Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och gymnasielärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Målgrupp: gymnasium M:2:27 SEMINARIUM NR 87 Teknikspanarnas material Teknikspanarnas serie innehåller sju avsnitt inspelade på olika teknikföretag runt om i landet. Vad gör man på företagen? Hur ser det ut? Vad kan man jobba med inom teknik? Hur har företagen utvecklats? Materialet är kostnadsfritt och utgår från kursplanen. Li Ljungberg Nilsson, projektledare, kompetensförsörjning, Teknikföretagen Emma Sabel, kommunikatör kompetensförsörjning, utbildning, ungdomskommunikation Målgrupp:,åk

12 Måndag M3 kl INFÖR DIN TEKNIKUNDERVISNING Dåtid Samtid Framtid M:3:1 FÖRELÄSNING NR 51 Storyfication utvecklar de entreprenöriella förmågorna med bloggen som verktyg Vi inspirerar med Tekniken i fokus, via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. Katarina Eriksson, förstelärare i Ma/NO/ Tk, IKT, Alviksskolan Linda Starenhed, lärare i Sv/SO 1-7, Alviksskolan Målgrupp: åk1 3, åk 4 6, åk 7 9 M:3:2 WORKSHOP 67 Så ska det låta roliga musikinstrument Vi ska visa ett antal roliga musikinstrument gjorda av återvinnings-, och annat prisvärt material. Deltagarna får med sig instruktioner till dem, samt tillfälle att själva tillverka några av dem. Leena Barros, lärare, Frälsegårdsskolan Taru Weber, lärare, Frälsegårdsskolan Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3 M:3:3 SEMINARIUM NR 5 Hur man kan arbeta med Teknikutvecklingsprocessen i förskolan Vi kommer att berätta hur vi konkret har arbetat med Teknikutvecklingsprocessen med våra 1 3-åringar på förskolan Linnea i Klippans kommun. Ett spännande arbete som utvecklar både oss pedagoger och våra barn. Malin Windahl, förskollärare, Förskolan Linnea Lena Folkesson, barnskötare, Förskolan Linnéa Målgrupp: förskola M:3:4 WORKSHOP NR 56 ENGINEER Tekniska designutmaningar för skolan Inom EU-projektet Engineer utvecklades tio olika tekniska designutmaningar för grundskolans åk 4 6. I denna workshop 12 presenteras det svenska bidraget utvecklat av Teknikens Hus och Gränsskolan, att designa och tillverka en egen dammsugare. Bidraget belönades med första pris som bästa undervisningsmaterial som vänder sig till lärare av Scientix och Euroean Schoolnet och är idag översatt och används i 24 olika europeiska länder. Mona Lundström Mäki, lärare i Ma/Tk 6 9, Gränsskolan M:3:5 WORKSHOP NR 12 Inspirerande teknikundervisning i låg- och mellanstadiet Hur skapar man en lärorik och lustfylld teknikundervisning med en progression som både utvecklar förmågorna och bibehåller elevernas intresse för ämnena? Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas både ämnesdidaktiska tankar, konkreta tips och praktiska övningar som enkelt går att omsätta i den egna undervisningen redan nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare/ lärare i NO/Tk, Huddinge kommun Linda Sjöblom, NT-utvecklare Huddinge kommun Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6 M:3:6 WORKSHOP NR 1 Samhällsbyggnadsteknik demokrati och hållbarhet Kort föreläsning/workshop med utgångspunkt från en dialogmodell. Ingrid Svetoft, arkitekt SAR/MSA, tekn dr, Högskolan i Halmstad M:3:7 FÖRELÄSNING NR 22 Teknik ihop med företag, myndigheter och föreningar Ett klassrum har fått besök av 8 utländska delegationer som intresserade sig för lärandet utanför skolans lokaler. Många kommuner, skolor och lärare i Sverige ville också veta hur man närmar sig världen i undervisningen och skapar sammanhang i lärandet. Vill du veta hur en skola lyckats i sitt samarbete med företag, myndigheter, media och föreningar och vunnit de flesta priser när det gäller teknik? Då ses vi! Lili Kapper, lärare i Ma/NO/Tk F 6, Björkhagens skola, Stockholm Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk1 3, åk4 6, M:3:8 SEMINARIUM NR 6 Hur jag som NT-utvecklare har lagt upp programmering för förskola till åk 6 i Klippans kommun Programmering ligger i tiden och det gäller att våra barn och elever får träna sig på detta för att klara av framtidens behov. Jag kommer att visa Bee-Bot och Constructa-Bot som förskolan arbetar med, samt RoboKids och RoboKit som grundskolan använder. Ni kommer även få ta del av mitt upplägg och planering i grundskolan, som inte kräver inköp till alla skolor. Förhoppningsvis blir det tid över att få prova på materialet. Karin Nyberg, NT-utvecklare, Klippans kommun Målgrupp: förskola, åk 1 3, åk 4 6 M:3:9 SEMINARIUM NR 2 Radiostyrd teknik i undervisningen Föreläsning och förevisning om hur teknik, utvecklad för radiostyrda farkoster, kan användas i teknikundervisningen. Tekniken har blivit billig, pålitlig och enkel att använda. Genom att bygga t.ex. enkla farkoster med eleverna kommer man att beröra mycket av det centrala innehållet i Lgr11. Joakim Svärdh, fil lic. i teknikdidaktik, teknik- och slöjdlärare, KTH / Vällingbyskolan, åk 7 9, gymnasium M:3:10 FÖRELÄSNING NR 68 Ta hjälp av omvärldens expertis och resurser för att nå målen i teknik! Omvärlden erbjuder värdefulla, för vissa oanade, resurser i teknikundervisningen: Expertkunskaper, materiel, tekniska utrustning, lärares kompetensutveckling och sist men absolut inte minst möjligheter för eleverna att arbeta med verklighetsförankrade och till och med skarpa uppgifter. Föreläsningen belyser konkreta exempel inramade i skolans mål och krav på bedömning. Helena Sagar, lektor/fil dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildning, Kullaviksskolan Målgrupp: åk 7 9 M:3:11 WORKSHOP NR 27 Skaepiedidh, en plattform för att stödja kreativt lärande i framtidens skola Presentation av det Vinnova-finansierade projektet Skaepiedidh. Målet är att ta fram en plattform för att stödja kreativt

13 skapande i skolan med moderna verktyg samt främja peer-learning genom att dela med sig och lära av vad andra gör inom teknik, datalogiskt tänkande med mera i skolan. Workshoppen går ut på att prova på plattformen och skapa nytt innehåll baserat på de tekniska verktyg vi tar med oss. Peter Parnes, professor, Luleå tekniska universitet Agneta Hedenström, rektor Antnässkolan Luleå kommun Målgrupp: alla M:3:12 FÖRELÄSNING NR 57 Modern teknik som undervisningsverktyg I föreläsningen fokuseras kunskapskommunikation via internet och film. Dessa områden kompletterar varandra och kan utgöra ett mycket användbart undervisningsverktyg i dag och i framtiden. Föreläsningen behandlar olika infallsvinklar kring hur vi kan använda internet och egenproducerad film på ett mer frekvent och strukturerat sätt inom teknikundervisningen i åk 4 6 och 7 9. Sverker Aasa, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: förskola, åk 4 6, åk 7 9 M:3:13 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 4 Teknik ute Våga ta ut tekniken! Få inspiration att använda förskolans/ skolans utemiljö för att arbeta med teknik. Utmana barnen/ eleverna till att lösa tekniska problem kopplat till deras verklighet och fantasi. Workshopen utgår från läroplanerna och belyser frågor kring hållbar utveckling. Anna Ekblad, naturskolepedagog, NTutvecklare, Naturskolan i Lund Lina Hällström, naturskolepedagog, Naturskolan i Lund, Målgrupp: förskola, fritidshem, åk 1 3 åk 4 6 M:3:14 FÖRELÄSNING NR 64 Från fågelskit till Nobelpris Var det kusken i Krümmel eller systematiskt utvecklingsarbete som lade grunden till upptäckten av dynamiten? Från en droppe nitroglycerin på ett städ i St. Petersburg till ett testamente i Paris. Förbered dig inför Nobelveckan med en föreläsning med fokus på teknik och knasigheter (teknisk term). Du får med dig papperskopior av serierutorna och tillgång till mer material. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet, åk 7 9, gymnasium M:3:15 SEMINARIUM NR 54 Möbeldesign in i klassrummet I ett ämnesövergripande arbete mellan Bild och Teknik får elever i åk 8 pröva på att jobba med hela designprocessen. Från egna tankar och idéer skapar eleven skisser och bygger en skalenlig stol och gör tekniska ritningar. Vi visar och berättar om elevernas arbete och hur vi får in olika arbetsmoment Håkan Gustafsson, lärare, Rudenschöldskolan Jenny Robertsson, lärare i Ma/NO, Rudenschöldskolan Målgrupp: åk 7 9 M:3:16 SEMINARIUM NR 28 Tänk teknik tidigt då går också resten smidigt! Låt barnen undersöka, skapa och klura med Snilleblixtarna. Vi berättar gärna hur det går till. Våra utvärderingar visar att Snilleblixtkonceptet är ett stöd för pedagoger, att barnen blir entusiastiska och mer intresserade av teknik, samtidigt som deras intresse för andra ämnen ökar. Fler barn blir sedda och samarbetar bättre. Konceptet vänder sig till pedagoger från Förskoleklass till Åk 5. Eva-Britt Petersson, utbildare, Snilleblixtarna i Sverige Renée Berglund, verksamhetschef, Snilleblixtarna i Sverige Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6 M:3:17 WORKSHOP NR 8 Programmera med barn Scratchjr workshop Att programmera med barn behöver inte vara svårt. I programmet Scratchjr får man på ett kreativt sätt lösa problem, lära sig programmera i block och presentera sina lösningar i en visuell programmeringsmiljö på I-pads. Scratchjr är en möjlighet att leka sig till programmering och alltså en bra introduktion till att utveckla nyfikenhet, intresse och kunskap om programmering. Alla kan inte bli programmerare men alla kan få förståelse för programmering och vilken roll det spelar i vår vardag. Aktivitetens koppling till Lgr11 presenteras. Linda Ökvist Johansson, pedagog, Teknikens hus David Broström, chef för skola och utbildning, Teknikens Hus Målgrupp: fritidshem, åk 1 3 M:3:18 WORKSHOP NR 70 Konstruera mera Låt era elever designa, konstruera och skapa med hjälp av enkla material. Mycket av en skolas skräp kan användas i detta syfte. Vi visar på flera praktiska exempel man kan göra på sin skola samt låter er testa några av dem. Förvandla till exempel en gammal yoghurtburk till en klotterrobot. Jonas Boström, pedagog, Universeum Karin Örnborg, pedagog, Universeum Målgrupp: åk1 3, åk 4 6 M:3:19 SEMINARIUM NR 66 Hållbar teknik 1 16 år. Växjös Nt-utvecklare visar på progression och hur ni konkret kan väva samman teknik och hållbar utveckling från förskolan till årskurs nio. Heléne Öberg, NT-utvecklare, Växjö Kommun Eva Paulsson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Linda Bäckström, NT-utvecklare, Växjö Kommun Liselotte Johansson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Målgrupp: Förskola, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9 M:3:20 SEMINARIUM NR 65 Hållbara kliv ett skolutvecklingsprojekt Hållbara kliv är ett strukturerat skolutvecklingsarbete i Växjö kommun med fokus på energi-, klimat- och resursfrågor. I samarbete med externa aktörer är det övergripande målet att fortbilda lärare i åk 4 6 för en långsiktig och hållbar undervisning samt att underlätta det entreprenöriella förhållningssättet via ett kreativt och ämnesövergripande utbildningsmaterial. Vi presenterar det ur ett teknikperspektiv. Heléne Öberg, NT-utvecklare, lärare, Växjö Kommun, Östra Lugnets skola Fredrik Bernhardsson, lärare, Ringsbergsskolan, Växjö Eva Yngvesson, lärare, Ringsbergsskolan, Växjö M : 3 : 2 1 F Ö R E L Ä S N I N G / SEMINARIUM NR 26 Att arbeta språkstärkande via teknikämnet Språkstärkande ämnesundervisning är alla lärares ansvar. Jag kommer att visa på och berätta om hur vi lärare via teknikämnet kan ge eleven möjligheter att utveckla sitt språk, oavsett grundkunskaper. Ulrika Sultan, adjunkt, Örebro universitet Målgrupp: särskola, åk 1 3, åk

14 M:3:22 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 30 Teknik på riktigt Även i grundskolan Hur får jag tekniken i skolan att motsvara den teknik som finns i en modern industriproduktion? Vi visar vad en modern produktion är... Exempel och idéer visas på egna konstruktioner med tillämpning för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Avslutande diskussion om hur teknik på riktigt är så viktigt inför elevens framtida studieval. Stefan Johansson, Training and Consulting, Festo AB Målgrupp: åk 7 9, gymnasium M:3:23 SEMINARIUM NR 72 Teknik skolans roligaste ämne Teknik är kreativt, spännande och helt klart skolans bästa ämne. Carina ger inspiration och idéer till lustfyllda aktiviteter med tydliga kopplingar till läroplanen. Kan teknikämnet utvecklas på din skola genom att ni lämnar klassrummet? Tekniken i fokus på en annan arena än klassrummets. Hållbar Teknik med hållbara lärare. Carina Brage, Naturcentrum/Calluna leg. tekniklärare, författare. Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, 4 6, 7 9 M:3:24 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 24 Att arbeta med teknikens drivkrafter i skolan Vad är det egentligen som driver på den tekniska utvecklingen, historiskt och idag. Presentation och övningar för att lära sig se kopplingar mellan teknikens utveckling och historiska skeden. Johan Svenningsson, doktorand, teknikens didaktik, Linköpings Universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 M:3:25 FÖRELÄSNING NR 7 Teknik på prov eller Prov på teknik Hur kan man arbeta med frågekonstruktion och prov i teknik? Föreläsarna knyter samman praktiska exempel med aktuell forskning kring bedömning i teknik. Eva Hartell, fil.dr, lektor, leg lärare, Haninge kommun Per Norström, tekn.dr, leg lärare, adjunkt i teknikdidaktik, KTH Kungliga Tekniska högskolan, åk 7 9 M:3:26 SEMINARIUM NR 78 LYFTIS lyft teknikämnet i skolan! Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning. Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument. Kännetecknas av framåtblick Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH/ECE och CETIS Claes Klasander, föreståndare CETIS, CETIS Linköpings universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, rektorer M:3:27 FÖRELÄSNING NR 80 Skarpa projekt med företag Johan Bengtsson från Göteborgs Tekniska College delar med sig av sina erfarenheter hur man kan driva skarpa projekt ihop med företag som skola. Sen 2009 har han byggt olika fabriker med komponenter sponsrade från företag och med elever som arbetskraft. Utgångspunkten i föreläsningen blir: Vad kan man göra? Vad bör man tänka på som lärare? Vad är mervärdet för elever och företag? Johan Bengtsson, teknikutvecklingschef, Göteborgs Tekniska College Målgrupp: gymnasium M:3:28 WORKSHOP NR 81 Teknik i klassrummet för skolår 4 6 En workshop där vi tolkar kursplanens text gällande centralt innehåll och konkretiserar med några praktiska övningar. Vi kommer att diskutera utifrån olika arbetssätt och visa hur man som lärare i teknik kan hjälpa elever att utveckla sitt språk. Utgångspunkt tas i kursplanen för skolår 4 6, men eftersom denna workshop till en del även handlar om progression passar den lika bra för pedagoger från alla skolans stadier. Maria Sandström, senior universitetsadjunkt, Malmö högskola Myrtel Johansson, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: Fritidshem, Särskola, Åk 1 3, Åk 4 6, Åk 7 9 M:3:29 SEMINARIUM NR 82 Teknik och sagor en del av arbetet i förskolan Hur introduceras teknik i förskolan? Låt dig inspireras av ett projekt som Göteborgs universitet har genomfört där sagan blir en inspiration för teknikarbete och utveckling av tekniska ord och begrepp. Vi delar med oss av våra erfarenheter och konkretiserar med praktiska exempel. Maria Svensson universitetslektor Göteborgs universitet Ann-Marie von Otter universitetsadjunkt Göteborgs universitet Målgrupp: förskola M:3:30 WORKSHOP NR 38 Arkitekturgymnastik Kenchiku Taiso En japansk metod att lära sig se arkitektur och konstruktioner. Att uppleva byggnadsverkets uppbyggnad med kroppen. En stimlerande workshop som gör att man börjar se sin omgivning med nya ögon, gammal som ung. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium M:3:31 SEMINARIUM NR 87 Teknikspanarnas material Teknikspanarnas serie innehåller sju avsnitt inspelade på olika teknikföretag runt om i landet. Vad gör man på företagen? Hur ser det ut? Vad kan man jobba med inom teknik? Hur har företagen utvecklats? Materialet är kostnadsfritt och utgår från kursplanen. Li Ljungberg Nilsson, projektledare, kompetensförsörjning, Teknikföretagen Emma Sabel, kommunikatör kompetensförsörjning, utbildning, ungdomskommunikation Målgrupp:, åk

15 Tisdag T1 kl MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid Samtid Framtid T:1:1 SEMINARIUM Framtidsland visioner om hållbarhet Utställningen Framtidsland är byggd av 30 ungdomar, 30 forskare och ett stort antal utredare och experter från hela landet under ledning av Arbetets museum. I Framtidsland, som 2015 utnämndes till Årets utställning i Sverige, förmedlar vi vardagliga visioner och målbilder kring ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Med fokus på positiva exempel och lust förmedlar vi hopp till ungdomar om framtidens hållbara samhällen. Ett flertal pedagoger och visare förmedlar utställningen, Arbetets museum Målgrupp: åk 7 9, gymnasiet T:1:2 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 25 Visualisering En ny dimension för tekniken i skolan Visualisering och nya former av datorinteraktion är en viktig del i elevers datoranvändande, men också för deras egna lärprocesser. Detta seminarium bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Visualiseringscenters verksamheter. Vi rör oss i ämnesområden så som programmering och simulering, men också kring hållbar stadsutveckling och innovation. Andreas Larsson, pedagog, Visualiseringscenter C Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 T:1:3 FÖRELÄSNING NR 31 Textilmaskinvisning Det är rundvisning i vår textilutställning där vi även har en maskinpark. Här får man känna, höra och se maskinerna igång från Vi kommer prata om hur det var att leva och jobba i textilstaden Norrköping. Sofia Wallin, textiltekniker/pedagog, Norrköpings stadsmuseum Målgrupp: förskola, särskola, fritidshem, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium T:1:4 FÖRELÄSNING NR 51 Storyfication utvecklar de entreprenöriella förmågorna med bloggen som verktyg Vi inspirerar med Tekniken i fokus, via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. Katarina Eriksson, förstelärare i Ma/NO/ Tk, IKT, Alviksskolan Linda Starenhed, lärare i Sv/SO 1-7, Alviksskolan Målgrupp: åk1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:1:5 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 61 Leka och lära teknik ute Vi gör praktiska teknikaktiviteter utomhus från boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. Målgrupp är förskoleklass och upp till årskurs 3. I boken finns hänvisningar både till Lgr 11 åk 1 3 och till Lpfö 98. Innehållet i denna workshop kommer delvis att anpassas efter platsen och de förutsättningar som finns där. Aktiviteterna kommer att vara användbara på skolgården och i närmiljön. Ledord är; upplevelse, utmaning, problemlösning, lek och konstruktion. De enkla maskinerna kommer på ett lustfyllt sätt att vara användbara i denna workshop. Mats Wejdmark, naturskolechef, Nynäshamns Naturskola Robert Lättman, naturskolepedagog, Nynäshamns Naturskola Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3 T:1:6 WORKSHOP NR 46 Teknik och genus i bilderböcker / barnböcker En presentation av resultatet av en studie om teknik och genus i bilderböcker. Detta följs av en workshop där deltagarna själva får identifiera tekniken i ett antal böcker ur ett genusperspektiv. Johan Boström, universitetsadjunkt/ doktorand i teknikens didaktik, Linnéuniversitetet/Linköpings universitet Cecilia Axell, PhD, teknikens didaktik, Linköpings universitet Målgrupp: Förskola, åk 1 3 T:1:7 WORKSHOP NR 38 Arkitekturgymnastik Kenchiku Taiso En japansk metod att lära sig se arkitektur och konstruktioner. Att uppleva byggnadsverkets uppbyggnad med kroppen. En stimlerande workshop som gör att man börjar se sin omgivning med nya ögon, gammal som ung. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium T:1:8 SEMINARIUM NR 39 Att bygga och programmera en robot Hösten och vintern konstruerade Bild & form-skolan i Göteborg en robot i årskurs 9. Målet var att eleverna skulle lära sig bygga med digital elektronik samt grundläggande programmering. Detta genomförde vi med Arduino, en så kallad microcontroller (enkel dator) som är billig och duktig på att prata och läsa av omvärlden. Det hela tog formen av ett teknikutvecklingsprojekt där komplexiteten gradvis ökades. Se film om projektet ( och läs mer ( Staffan Melin, lärare i Ma/Tk, Freinetskolan Bild & form Martin Blom, lärare i NO, Nya Påvelund Målgrupp: åk 7 9, gymnasium T:1:9 FÖRELÄSNING NR 41 Tävla i teknik en extra dimension i undervisningen Föredraget beskriver erfarenheter från deltagande i tävlingen Next Up en IT-inspirerad tävling riktad till åttondeklassare, som tävlar lagvis med att lösa problem i verklighetsbaserade case, framtagna av IT företag. Vad tillförde tävlandet den ordinarie undervisningen, vilka möjligheter och utmaningar innebar det för lärare och elever? Det handlar om lektionsupplägg, koppling till kursplan, nya arbetsformer och tekniker, bedömning och att våga släppa taget. Ulrihca Malmberg, lärare i Ma/NO/Tk, Carlssons skola, åk 7 9 T:1:10 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 45 Teknik på Fenomenmagasinet 1.Vad Fenomenmagasinet har att erbjuda för att öka teknikintresset utifrån vår basutställning, utbildningar, kurser och barn- elevprogram. 2. Stationer med ett antal aktiviteter som ingår i våra barn- elevprogram för att göra tekniken mer synlig och intressant. Camilla Dagberg, utställningschef/lärare, Fenomenmagasinet Annette Bergstrand, lärare Fenomenmagasinet Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 T:1:11 SEMINARIUM NR 62 Teknik och teatern integrering av programmering och ljus och ljud Hur används programmering på teatern? Hur kan du använda teaterns värld i din 15

16 teknikundervisning? Vi ger en inblick i hur vi använt den i vår undervisning. Anna Persson, lärare i Ma/NO F 9, Förslöv skola Alexandra Andersson, lärare i Ma/NO F 9, Förslöv skola, åk 7 9 T:1:12 WORKSHOP NR 27 Skaepiedidh, en plattform för att stödja kreativt lärande i framtidens skola Presentation av det Vinnova-finansierade projektet Skaepiedidh. Målet är att ta fram en plattform för att stödja kreativt skapande i skolan med moderna verktyg samt främja peer-learning genom att dela med sig och lära av vad andra gör inom teknik, datalogiskt tänkande med mera i skolan. Workshoppen går ut på att prova på plattformen och skapa nytt innehåll baserat på de tekniska verktyg vi tar med oss. Peter Parnes, professor, Luleå tekniska universitet Agneta Hedenström, rektor Antnässkolan Luleå kommun Målgrupp: alla T:1:13 SEMINARIUM NR 47 När tanke får form Ett ämnesövergripande pedagogiskt arbetssätt som implementerar modern 3D-teknik i undervisningen tillsammans med näringslivet på ett naturligt sätt. Resultatet är ökad måluppfyllelse, engagerade elever och mycket mindre ogiltig frånvaro. Helt plötsligt är skolan som den skall vara. Den är på riktigt. Per Vainu, förstelärare, Lundåkerskolan Målgrupp: åk 7 9 T:1:14 SEMINARIUM NR 73 How sustainable development is constructed in the Technology Programme in discussions between upper secondary school teachers Traditionellt sett har hållbar utveckling ingått i ämnena Naturvetenskap och i biologi. Efter införandet av Gy11 undervisas eleverna på gymnasieskolans teknikprogram inte längre. Hållbar utveckling ska i stället undervisas av alla lärare i samtliga ämnen på skolan. Olika grupper av lärare med olika personliga erfarenheter av ämnen och kurser kan ha olika sociala konstruktioner av Hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att identifiera lärarens olika konstruktioner av Hållbar utveckling, utifrån forskningsfrågan: Hur konstruerar lärare begrepp som Hållbar utveckling på teknikprogramet i gymnasieskolan i Sverige? Anders Svensson, doktorand licfontd2, Mdh Thomasgymnasiet Målgrupp: gymnasium T:1:15 WORKSHOP NR 42 Banbrytande upptäckter, uppfinningar och förbättringar Nobelpriset i klassrummet Vilket Nobelprisbelönat arbete går vinnande ur Nobelprisduellen? Inför de regionala teknikkonferenserna 2014 tog Nobelmuseet fram ett tema med teknikfokus i samverkan med CETIS. Det gäller att argumentera utifrån nyttan för individ och samhälle för att kora en vinnare. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet Målgrupp: åk 7 9 T:1:16 FÖRELÄSNING NR 53 Hur bygger man ett framgångsrikt tekniknätverk? Lärarnätverket RegTek startade redan 1999 och finns i sju av Norrbottens kommuner och drivs av science centret Teknikens Hus tillsammans med de olika kommunerna. Nätverket som riktar sig till intresserade lärare i grundskolan har uppmärksammats av såväl Skolverket som kommuner runt om i Sverige. Här träffas pedagoger för att fortbildas, inspireras, prata och prova teknik och naturvetenskap utifrån de behov som finns ute på skolorna. Teknikens Hus vill på detta sätt hjälpa till att höja kompetensen hos de deltagande lärarna och i dialog med dessa vara ett stöd för undervisningen i skolan. I de deltagande kommunerna verkar en eller två kontaktpersoner med ansvar för alla aktiviteter inom nätverket på det lokala planet. Teknikens Hus fungerar även som regional samordnare för nätverket och håller regelbundet i fortbildningar för kontaktlärarna. Föreläsningen handlar dels om hur det startade men också om hur arbetet bedrivs i nätverket, såväl regionalt som lokalt. Solbritt Segerström, specialpedagog, RegTek-lärare, Bokenskolan Ann-Charlotte Wimyr, grundskolelärare 1 7, RegTek-lärare, Porjus skola Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:1:17 SEMINARIUM NR 54 Möbeldesign in i klassrummet I ett ämnesövergripande arbete mellan Bild och Teknik får elever i åk 8 pröva på att jobba med hela designprocessen. Från egna tankar och idéer skapar eleven skisser och bygger en skalenlig stol och gör tekniska ritningar. Vi visar och berättar om elevernas arbete och hur vi får in olika arbetsmoment. Håkan Gustafsson, lärare, Rudenschöldskolan Jenny Robertsson, lärare i Ma/NO, Rudenschöldskolan Målgrupp: åk 7 9 T:1:18 SEMINARIUM NR 28 Tänk teknik tidigt då går också resten smidigt! Låt barnen undersöka, skapa och klura med Snilleblixtarna. Vi berättar gärna hur det går till. Våra utvärderingar visar att Snilleblixtkonceptet är ett stöd för pedagoger, att barnen blir entusiastiska och mer intresserade av teknik, samtidigt som deras intresse för andra ämnen ökar. Fler barn blir sedda och samarbetar bättre. Konceptet vänder sig till pedagoger från Förskoleklass till åk 5. Eva-Britt Petersson, utbildare, Snilleblixtarna i Sverige Renée Berglund, verksamhetschef, Snilleblixtarna i Sverige Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6 T:1:19 WORKSHOP NR 60 Hacka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om utställningens labbar och tillsammans med deltagarna undersöker vi möjligheterna att koppla elektronik, programmering och sensorer till olika föremål och utveckla egna uppfinningar som gör vardagen smartare, roligare och mer hållbar. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet, 7 9 T:1:20 WORKSHOP NR 58 Mecka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om vårt arbete i labbet som syftar till att skapa förståelse för prylars konstruktion, funktion och återvinningsegenskaper genom att plocka isär, bygga om och bygga nytt. Deltagarna får också prova på att bygga en egen högtalare av återvunnet skräp. 16

17 Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet, 7 9 T:1:21 FÖRELÄSNING NR 32 Tekniken i arkitekturen Arkitektur är något som vi har runt oss hela tiden och den blir därför en utmärkt utgångspunkt för att diskutera och utforska tekniken. I föreläsningen belyses sambanden mellan material, teknik och arkitektur. Det ges också konkreta exempel på hur man inom skolan kan arbeta med arkitektur och koppla ihop historien med nutid. Med detta som bas kan vi fundera på framtidens möjligheter. Madeléne Beckman, museipedagog, Statens centrum för arkitektur och design Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium T:1:22 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 30 Teknik på riktigt Även i grundskolan Hur får jag tekniken i skolan att motsvara den teknik som finns i en modern industriproduktion? Vi visar vad en modern produktion är... Exempel och idéer visas på egna konstruktioner med tillämpning för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Avslutande diskussion om hur teknik på riktigt är så viktigt inför elevens framtida studieval. Stefan Johansson Training and Consulting, Festo AB Målgrupp: åk 7 9, gymnasium T:1:23 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 59 Att lära teknik ute Klassrummet är en arena för lärande, utemiljön är en annan. Hur kan teknikämnet utvecklas på din skola? Här får du idéer och inspiration på teknikaktiviteter på en annan arena än klassrummets skolgården. Lektionstips som du direkt kan göra med dina elever nästa dag. Allt vi gör kopplas tydligt till Lgr11. Carina Brage, Naturcentrum, leg. grundskollärare i teknik, författare. Carna Fredriksson, leg.grundskollärare, Atlas Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, 4 6, 7 9 T:1:24 FÖRELÄSNING NR 48 En MakeyMakey, programmering och en modell över vattnets väg i vårt samhälle Med hjälp av programmering, en MakeyMakey och en modell av vattnets väg genom ett samhälle har eleverna reflekterat över människans vattenanvändande i dåtid, nutid och framtid. Med hjälp av en spelpjäs kan eleverna flytta sig runt i modellen, på vissa platser som är ihopkopplade till en dator kommer en animering spelas upp som förklarar t.ex. hur reningen går till i avloppsverket. Det är eleverna som byggt modellen och gjort all animering på datorer med hjälp av programmet Scratch. Jag kommer berätta om hur undervisningen har gått till och förhoppningsvis inspirera fler till liknande projekt. Zandra Zetterstrand, lärare, Ålstensskolan Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4 6 T:1:25 SEMINARIUM NR 77 Papper- ett innehållsrikt teknikområde Under seminariet kommer vi att presentera och diskutera hur vi arbetat för att utveckla teknikområdet Papper. Det är ett tekniktema där eleverna får följa pappersfiberns livscykel från träd till papper genom pappersåtervinning till nytt papper och slutliga till en egen förpackningskonstruktion. Här får eleverna möjligheter att diskutera hur olika tekniska system är uppbyggda, hur de fungerar och hur de samspelar med människor och samhälle. De får även diskutera vilka konsekvenser framställning och användning av papper kan få för en hållbar utveckling. Vi vill belysa möjligheterna att utveckla teknikämnets fem förmågor genom att arbeta med papper. Jan Schoultz, professor, NTA Skolutveckling ek. förening Annika Hedeberg, lärare åk 3 9, Frykenskolan Torsby T:1:26 FÖRELÄSNING NR 78 Aktuell forskning om tekniklärare: Bedömningssynen på tekniska system och attityder till teknikämnet vad säger lärarna? Vad bedömer lärarna som relevanta kunskaper om tekniska system? Vad påverkar lärarnas attityder till teknikämnet? Välkommen att ta del av aktuell forskning om tekniklärare. Patrick Schooner är doktorand och forskar om lärares bedömningspraxis kring tekniska system och Charlotta Nordlöf är kommunlicentiand och forskar om lärares attityd till sitt ämne. Båda har en bakgrund som legitimerade tekniklärare och är nu verksamma på LiU. Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och lärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Patrick Schooner, doktorand och lärare, Linköpings universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:1:27 SEMINARIUM NR 78 LYFTIS lyft teknikämnet i skolan! Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning. Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument. Kännetecknas av framåtblick Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH/ECE och CETIS Claes Klasander, föreståndare CETIS, CETIS Linköpings universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, rektorer T:1:28 FÖRELÄSNING NR 80 Skarpa projekt med företag Johan Bengtsson från Göteborgs Tekniska College delar med sig av sina erfarenheter hur man kan driva skarpa projekt ihop med företag som skola. Sen 2009 har han byggt olika fabriker med komponenter sponsrade från företag och med elever som arbetskraft. Utgångspunkten i föreläsningen blir: Vad kan man göra? Vad bör man tänka på som lärare? Vad är mervärdet för elever och företag? Johan Bengtsson, teknikutvecklingschef, Göteborgs Tekniska College Målgrupp: gymnasium T:1:29 WORKSHOP NR 81 Teknik i klassrummet för skolår 4 6 En workshop där vi tolkar kursplanens text gällande centralt innehåll och konkretiserar med några praktiska övningar. Vi kommer att diskutera utifrån olika arbetssätt och visa hur man som lärare i teknik kan hjälpa elever att utveckla sitt språk. Utgångspunkt tas i kursplanen för skolår 4 6, men eftersom denna workshop till en del även handlar om progression passar den lika bra för pedagoger från alla skolans stadier. Maria Sandström, senior universitetsadjunkt, Malmö högskola Myrtel Johansson, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: Fritidshem, Särskola, Åk 1 3, Åk 4 6, Åk

18 Tisdag T2 kl MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid Samtid Framtid T:2:1 SEMINARIUM Framtidsland visioner om hållbarhet Utställningen Framtidsland är byggd av 30 ungdomar, 30 forskare och ett stort antal utredare och experter från hela landet under ledning av Arbetets museum. I Framtidsland, som 2015 utnämndes till Årets utställning i Sverige, förmedlar vi vardagliga visioner och målbilder kring ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Med fokus på positiva exempel och lust förmedlar vi hopp till ungdomar om framtidens hållbara samhällen. Ett flertal pedagoger och visare förmedlar utställningen, Arbetets museum Målgrupp: åk 7 9, gymnasiet T:2:2FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 25 Visualisering En ny dimension för tekniken i skolan Visualisering och nya former av datorinteraktion är en viktig del i elevers datoranvändande, men också för deras egna lärprocesser. Detta seminarium bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Visualiseringscenters verksamheter. Vi rör oss i ämnesområden så som programmering och simulering, men också kring hållbar stadsutveckling och innovation. Andreas Larsson, pedagog, Visualiseringscenter C Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 T:2:3 WORKSHOP NR 38 Arkitekturgymnastik Kenchiku Taiso En japansk metod att lära sig se arkitektur och konstruktioner. Att uppleva byggnadsverkets uppbyggnad med kroppen. En stimlerande workshop som gör att man börjar se sin omgivning med nya ögon, gammal som ung. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium T:2:4 WORKSHOP NR 46 Teknik och genus i bilderböcker / barnböcker En presentation av resultatet av en studie om teknik och genus i bilderböcker. Detta 18 följs av en workshop där deltagarna själva får identifiera tekniken i ett antal böcker ur ett genusperspektiv. Johan Boström, universitetsadjunkt/ doktorand i teknikens didaktik, Linnéuniversitetet/Linköpings universitet Cecilia Axell, PhD, teknikens didaktik, Linköpings universitet Målgrupp: Förskola, åk 1 3 T:2:5 SEMINARIUM NR 39 Att bygga och programmera en robot Hösten och vintern konstruerade Bild & form-skolan i Göteborg en robot i årskurs 9. Målet var att eleverna skulle lära sig bygga med digital elektronik samt grundläggande programmering. Detta genomförde vi med Arduino, en så kallad microcontroller (enkel dator) som är billig och duktig på att prata och läsa av omvärlden. Det hela tog formen av ett teknikutvecklingsprojekt där komplexiteten gradvis ökades. Se film om projektet ( och läs mer ( Staffan Melin, lärare i Ma/Tk, Freinetskolan Bild & form Martin Blom, lärare i NO, Nya Påvelund Målgrupp: åk 7 9, gymnasium T:2:6 FÖRELÄSNING NR 53 Hur bygger man ett framgångsrikt tekniknätverk? Lärarnätverket RegTek startade redan 1999 och finns i sju av Norrbottens kommuner och drivs av science centret Teknikens Hus tillsammans med de olika kommunerna. Nätverket som riktar sig till intresserade lärare i grundskolan har uppmärksammats av såväl Skolverket som kommuner runt om i Sverige. Här träffas pedagoger för att fortbildas, inspireras, prata och prova teknik och naturvetenskap utifrån de behov som finns ute på skolorna. Teknikens Hus vill på detta sätt hjälpa till att höja kompetensen hos de deltagande lärarna och i dialog med dessa vara ett stöd för undervisningen i skolan. I de deltagande kommunerna verkar en eller två kontaktpersoner med ansvar för alla aktiviteter inom nätverket på det lokala planet. Teknikens Hus fungerar även som regional samordnare för nätverket och håller regelbundet i fortbildningar för kontaktlärarna. Föreläsningen handlar dels om hur det startade men också om hur arbetet bedrivs i nätverket, såväl regionalt som lokalt.. Solbritt Segerström, specialpedagog, RegTek-lärare, Bokenskolan Ann-Charlotte Wimyr, grundskolelärare 1 7, RegTek-lärare, Porjus skola Målgrupp: fritidshem, förskola, grundsärskola, åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 T:2:8 SEMINARIUM NR 5 Hur man kan arbeta med Teknikutvecklingsprocessen i förskolan Vi kommer att berätta hur vi konkret har arbetat med Teknikutvecklingsprocessen med våra 1 3-åringar på förskolan Linnea i Klippans kommun. Ett spännande arbete som utvecklar både oss pedagoger och våra barn. Malin Windahl, förskollärare, Förskolan Linnea Lena Folkesson, barnskötare, Förskolan Linnéa Målgrupp: förskola T:2:9 WORKSHOP NR 12 Inspirerande teknikundervisning i låg och mellanstadiet Hur skapar man en lärorik och lustfylld teknikundervisning med en progression som både utvecklar förmågorna och bibehåller elevernas intresse för ämnena? Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas både ämnesdidaktiska tankar, konkreta tips och praktiska övningar som enkelt går att omsätta i den egna undervisningen redan nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare / lärare i NO/Tk, Huddinge kommun Linda Sjöblom, NT-utvecklare Huddinge kommun Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6 T:2:10 FÖRELÄSNING NR 22 Teknik ihop med företag, myndigheter och föreningar Ett klassrum har fått besök av 8 utländska delegationer som intresserade sig för lärandet utanför skolans lokaler. Många kommuner, skolor och lärare i Sverige ville också veta hur man närmar världen undervisningen och skapar sammanhang i lärandet. Vill du veta hur en skola lyckats i sitt samarbete med företag, myndigheter, media och föreningar och vunnit de flesta priser när det gäller teknik? Då ses vi! Lili Kapper, lärare i Ma/NO/Tk F 6, Björkhagens skola, Stockholm Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 3, åk 4 6 T:2:11 SEMINARIUM NR 6 Hur jag som NT-utvecklare har lagt upp programmering för förskola till åk 6 i Klippans kommun Programmering ligger i tiden och det gäller att våra barn och elever får träna sig på detta för att klara av framtidens behov. Jag kommer att visa Bee-Bot och Constructa-Bot som förskolan arbetar

19 med, samt RoboKids och RoboKit som grundskolan använder. Ni kommer även få ta del av mitt upplägg och planering i grundskolan, som inte kräver inköp till alla skolor. Förhoppningsvis blir det tid över att få prova på materialet. Karin Nyberg, NT-utvecklare, Klippans kommun Målgrupp: förskola, åk 1 3, åk 4 6 T:2:12 SEMINARIUM NR 2 Radiostyrd teknik i undervisningen Föreläser och förevisar om hur teknik utvecklad för radiostyrda farkoster kan användas i teknikundervisningen. Tekniken har blivit billig, pålitlig och enkel att använda. Genom att bygga t.ex. enkla farkoster med eleverna kommer man att beröra mycket av det centrala innehållet i Lgr11. Joakim Svärdh, fil lic. i teknikdidaktik, teknik- och slöjdlärare, KTH / Vällingbyskolan, åk 7 9, gymnasium T:2:13 WORKSHOP NR 27 Skaepiedidh, en plattform för att stödja kreativt lärande i framtidens skola Presentation av det Vinnova-finansierade projektet Skaepiedidh. Målet är att ta fram en plattform för att stödja kreativt skapande i skolan med moderna verktyg samt främja peer-learning genom att dela med sig och lära av vad andra gör inom teknik, datalogiskt tänkande med mera i skolan. Workshoppen går ut på att prova på plattformen och skapa nytt innehåll baserat på de tekniska verktyg vi tar med oss. Peter Parnes, professor, Luleå tekniska universitet Agneta Hedenström, rektor, Antnässkolan Luleå kommun Målgrupp: alla T:2:14 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 4 Teknik ute Våga ta ut tekniken! Få inspiration att använda förskolans/ skolans utemiljö för att arbeta med teknik. Utmana barnen/ eleverna till att lösa tekniska problem kopplat till deras verklighet och fantasi. Workshopen utgår från läroplanerna och belyser frågor kring hållbar utveckling. Anna Ekblad, naturskolepedagog, NTutvecklare, Naturskolan i Lund Lina Hällström, naturskolepedagog, Naturskolan i Lund Målgrupp: förskola, fritidshem, åk 1 3 åk 4 6 T:2:15 WORKSHOP NR 40 Teknik och entreprenörskap genom Alfred Nobel och Gustaf Dalén Från idé till förverkligad idé genom Nobelpriset. Hur förverkligade Alfred Nobel och Gustaf Dalén sina idéer och hur påverkade deras innovationer samhället. Testa övningar med fokus på att ta ställning, argumentera och samarbetet. I samband med fortbildningen får du med dig en klassuppsättning och tillgång till mer material. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet Målgrupp: åk 7 9 T:2:16 SEMINARIUM NR 28 Tänk TEKNIK tidigt då går också resten smidigt! Låt barnen undersöka, skapa och klura med Snilleblixtarna. Vi berättar gärna hur det går till. Våra utvärderingar visar att Snilleblixtkonceptet är ett stöd för pedagoger, att barnen blir entusiastiska och mer intresserade av teknik, samtidigt som deras intresse för andra ämnen ökar. Fler barn blir sedda och samarbetar bättre. Konceptet vänder sig till pedagoger från Förskoleklass till åk 5. Eva-Britt Petersson, utbildare, Snilleblixtarna i Sverige Renée Berglund, verksamhetschef, Snilleblixtarna i Sverige Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6 T:2:17 WORKSHOP NR 8 Programmera med barn Scratchjr workshop Att programmera med barn behöver inte vara svårt. I programmet Scratchjr får man på ett kreativt sätt lösa problem, lära sig programmera i block och presentera sina läsningar i en visuell programmeringsmiljö på I-pads. Scratchjr är en möjlighet att leka sig till programmering och alltså en bra introduktion till att utveckla nyfikenhet, intresse och kunskap om programmering. Alla kan inte bli programmerare men alla kan få förståelse för programmering och vilken roll det spelar i vår vardag. Aktivitetens koppling till Lgr11 presenteras. Linda Ökvist Johansson, pedagog, Teknikens hus David Broström, chef för skola och utbildning, Teknikens Hus Målgrupp: fritidshem, åk 1 3 T:2:18 WORKSHOP NR 13 LittleBits färgglad elektronik Kanske en bil som kommer då du ropar på den? Eller ett larm som tjuter då lillebrorsan öppnar din hemliga låda? Med LittleBits kan du bygga allt detta och mycket mer, bara fantasin sätter gränser. LittleBits är en samling elektroniska moduler som enkelt och riskfritt kopplas samman med hjälp av magneter. Materialet ger möjlighet att på ett enkelt sätt lära sig hur de vanligast förekommande elektronikkomponenterna fungerar och hur de kan byggas samman till ett tekniskt system. Inga särskilda förkunskaper inom elektronik krävs. Workshopen kopplar till Lgr11. Marianne Nilsson, utbildare, Teknikens hus Tomas Jonsson, utbildare, Teknikens hus, åk 7 9 T:2:19 WORKSHOP NR 60 Hacka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om utställningens labbar och tillsammans med deltagarna undersöker vi möjligheterna att koppla elektronik, programmering och sensorer till olika föremål och utveckla egna uppfinningar som gör vardagen smartare, roligare och mer hållbar. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet, 7 9 T:2:20 WORKSHOP NR 34 Skapa en unik robot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot och konstruktionsmaterialet Strawbees kommer du att få testa att bygga en unik robot av sugrör som ska röra sig över golvet. Workshopen avslutas med ett robotparty. Anna Bergdahl Gustafsson, förskollärare, Tom Tits Experiment Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Experiment Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6 T:2:21 FÖRELÄSNING /SEMINARIUM NR 26 Att arbeta språkstärkande via teknikämnet Språkstärkande ämnesundervisning är alla lärares ansvar. Jag kommer att visa på och berätta om hur vi lärare via tekni- 19

20 kämnet kan ge eleven möjligheter att utveckla sitt språk, oavsett grundkunskaper. Ulrika Sultan, adjunkt, Örebro universitet Målgrupp: särskola, åk 1 3, åk 4 6 T:2:22 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 30 Teknik på riktigt Även i grundskolan Hur får jag tekniken i skolan att motsvara den teknik som finns i en modern industriproduktion? Vi visar vad en modern produktion är... Exempel och idéer visas på egna konstruktioner med tillämpning för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Avslutande diskussion om hur teknik på riktigt är så viktigt inför elevens framtida studieval. Stefan Johansson Training and Consulting, Festo AB Målgrupp: åk 7 9, gymnasium T:2:23 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 45 Teknik på Fenomenmagasinet 1.Vad Fenomenmagasinet har att erbjuda för att öka teknikintresset utifrån vår basutställning, utbildningar, kurser och barn- elevprogram. 2. Stationer med ett antal aktiviteter som ingår i våra barn- och elevprogram för att göra tekniken mer synlig och intressant. Camilla Dagberg, utställningschef/lärare, Fenomenmagasinet Annette Bergstrand, lärare Fenomenmagasinet Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:2:24 FÖRELÄSNING NR 51 Storyfication utvecklar de entreprenöriella förmågorna med bloggen som verktyg Vi inspirerar med Tekniken i fokus, via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. Katarina Eriksson, förstelärare i Ma/NO/ Tk, IKT, Alviksskolan Linda Starenhed, lärare i Sv/SO 1-7, Alviksskolan Målgrupp: åk1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:2:25 SEMINARIUM NR 78 LYFTIS lyft teknikämnet i skolan! Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning. Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument. Kännetecknas av framåtblick Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH/ECE och CETIS Claes Klasander, föreståndare CETIS, CETIS Linköpings universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, rektorer T:2:26 FÖRELÄSNING NR 80 Skarpa projekt med företag Johan Bengtsson från Göteborgs Tekniska College delar med sig av sina erfarenheter hur man kan driva skarpa projekt ihop med företag som skola. Sen 2009 har han byggt olika fabriker med komponenter sponsrade från företag och med elever som arbetskraft. Utgångspunkten i föreläsningen blir: Vad kan man göra? Vad bör man tänka på som lärare? Vad är mervärdet för elever och företag? Johan Bengtsson, teknikutvecklingschef, Göteborgs Tekniska College Målgrupp: gymnasium T:2:27 WORKSHOP NR 81 Teknik i klassrummet för skolår 4 6 En workshop där vi tolkar kursplanens text gällande centralt innehåll och konkretiserar med några praktiska övningar. Vi kommer att diskutera utifrån olika arbetssätt och visa hur man som lärare i teknik kan hjälpa elever att utveckla sitt språk. Utgångspunkt tas i kursplanen för skolår 4 6, men eftersom denna workshop till en del även handlar om progression passar den lika bra för pedagoger från alla skolans stadier. Maria Sandström, senior universitetsadjunkt, Malmö högskola Myrtel Johansson Universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: Fritidshem, Särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:2:28 SEMINARIUM NR 84 Teknik 1 hur jobbar du? Teknik 1 är en omfångsrik kurs, som säkert ser olika ut beroende på vem som undervisar och på vilken skola kursen ges. Hur jobbar du med Teknik 1? Vad tycker du vore intressant och viktigt att lyfta? Vilka möjligheter ser du och vilka problem har du stött på? Det finns mycket att diskutera, fundera och prata kring. På det här seminariet får du möjlighet att träffa andra som också undervisar i Teknik 1. Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och gymnasielärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Målgrupp: gymnasium 20

21 Tisdag T3 kl TEKNIKUNDERVISNING FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Dåtid Samtid Framtid T:3:1 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 33 Behåll tjejers intresse för teknik! Vi berättar om vårt arbete med programmering för åk F 6 och om hur vi arbetar för att få tjejer att bibehålla sitt intresserade för teknik, bl.a. genom Making i skolan. Agneta Hedenström, rektor, Almnässkolan Marie-Helen Menmark, fritidspedagog, Antnässkolan Tomas Sandström, lärare i Ma/NO/Tk 4 6, Antnässkolan Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, fritidshem T:3:2 FÖRELÄSNING NR 3 Teknik, samhällsplanering och arkitektur Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen, och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium T:3:3 SEMINARIUM NR 5 Hur man kan arbeta med Teknikutvecklingsprocessen i förskolan Vi kommer att berätta hur vi konkret har arbetat med Teknikutvecklingsprocessen med våra 1 3-åringar på förskolan Linnea i Klippans kommun. Ett spännande arbete som utvecklar både oss pedagoger och våra barn. Malin Windahl, förskollärare, Förskolan Linnea Lena Folkesson, barnskötare, Förskolan Linnéa Målgrupp: förskola T:3:4 WORKSHOP NR 12 Inspirerande teknikundervisning i låg- och mellanstadiet Hur skapar man en lärorik och lustfylld teknikundervisning med en progression som både utvecklar förmågorna och bibehåller elevernas intresse för ämnena? Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas både ämnesdidaktiska tankar, konkreta tips och praktiska övningar som enkelt går att omsätta i den egna undervisningen redan nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare / lärare i NO/Tk, Huddinge kommun Linda Sjöblom, NT-utvecklare, Huddinge kommun Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6 T:3:6 FÖRELÄSNING NR 22 Teknik ihop med företag, myndigheter och föreningar Ett klassrum har fått besök av 8 utländska delegationer som intresserade sig för lärandet utanför skolans lokaler. Många kommuner, skolor och lärare i Sverige ville också veta hur man närmar världen undervisningen och skapar sammanhang i lärandet. Vill du veta hur en skola lyckats i sitt samarbete med företag, myndigheter, media och föreningar och vunnit de flesta priser när det gäller teknik? Då ses vi! Lili Kapper, lärare i Ma/NO/Tk F 6, Björkhagens skola, Stockholm Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1 3, åk 4 6, T:3:7 FÖRELÄSNING NR 64 Från fågelskit till Nobelpris Var det kusken i Krümmel eller systematiskt utvecklingsarbete som lade grunden till upptäckten av dynamiten? Från en droppe nitroglycerin på ett städ i St. Petersburg till ett testamente i Paris. Förbered dig inför Nobelveckan med en föreläsning med fokus på teknik och knasigheter (teknisk term). Du får med dig papperskopior av serierutorna och tillgång till mer material. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet, åk 7 9, gymnasium T:3:8 SEMINARIUM NR 6 Hur jag som NT-utvecklare har lagt upp programmering för förskola till åk 6 i Klippans kommun Programmering ligger i tiden och det gäller att våra barn och elever får träna sig på detta för att klara av framtidens behov. Jag kommer att visa Bee-Bot och Constructa-Bot som förskolan arbetar med, samt RoboKids och RoboKit som grundskolan använder. Ni kommer även få ta del av mitt upplägg och planering i grundskolan, som inte kräver inköp till alla skolor. Förhoppningsvis blir det tid över att få prova på materialet. Karin Nyberg, NT-utvecklare, Klippans kommun Målgrupp: förskola, åk 1 3, åk 4 6 T:3:9 FÖRELÄSNING NR 74 Hållbarhet + Entreprenörskap + Teknik = SANT? Vissa uppfattar det som en motsättning att vi i skolan ska arbeta med lärande för hållbar utveckling samtidigt som vi ska främja elevers entreprenörskap. Här lyfts konkreta exempel från teknikundervisning som visar denna motsättnings motsats! Helena Sagar, lektor/fil dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildning, Kullaviksskolan Målgrupp: åk 7 9 T:3:10 SEMINARIUM NR 73 How sustainable development is constructed in the Technology Programme in discussions between upper secondary school teachers Traditionellt sett har hållbar utveckling ingått i ämnena Naturvetenskap och i biologi. Efter införandet av Gy11 undervisas eleverna på gymnasieskolans teknikprogram inte längre. Hållbar utveckling ska i stället undervisas av alla lärare i samtliga ämnen på skolan. Olika grupper av lärare med olika personliga erfarenheter av ämnen och kurser kan ha olika sociala konstruktioner av Hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att identifiera lärarens olika konstruktioner av Hållbar utveckling, utifrån forskningsfrågan: Hur konstruerar lärare begrepp som Hållbar utveckling på teknikprogramet i gymnasieskolan i Sverige? Anders Svensson, doktorand licfontd2, Mdh Thomasgymnasiet Målgrupp: gymnasium T:3:11 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 4 Teknik ute Våga ta ut tekniken! Få inspiration att använda förskolans/ skolans utemiljö för att arbeta med teknik. Utmana barnen/ eleverna till att läsa tekniska problem kopplat till deras verklighet och fantasi. Workshopen utgår från läroplanerna och belyser frågor kring hållbar utveckling. Anna Ekblad, naturskolepedagog, NTutvecklare, Naturskolan i Lund Lina Hällström, naturskolepedagog, Naturskolan i Lund Målgrupp: förskola, fritidshem, åk 1 3 åk

22 T:3:12 WORKSHOP NR 17 Svansjön spelet om de tekniska systemen En markägare vill sälja sommarstugetomter runt den populära sjön Svansjön. Det visar sig vara problematiskt då det finns många olika intressen runt sjön. I spelet lär man sig mer om de tekniska systemen och får sätta sig in i olika människors särintressen och argumentation för dessa. Ett ämnesövergripande tema om hur vi skapar hållbara lösningar. För åk 7 till 9 samt gymnasiet Erik Vikstrand, högskoleingenjör och pedagog på NAVET Anna Gunnarsson, lärare 7 till 9 och pedagog och utvecklare på NAVET Målgrupp: åk7 9, gymnasium T:3:13 FÖRELÄSNING NR 20 Kreativ och inspirerande teknikundervisning Hur kan man väcka elevernas intresse för teknikämnet och hur håller man intresset vid liv? Hur kan det se ut i praktiken när teknikundervisningen är elevnära och genomsyras av kreativitet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer locka fram de dolda talangerna bland eleverna? Hur kan man hitta en tydlig progression av både centralt innehåll och de fem förmågorna från Lgr 11? Vid denna föreläsning får du konkreta tips i form av väl utprövade och inspirerande exempel på vardagsnära teknikprojekt och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Hans Persson, lärare/författare/inspiratör, Science and Music Målgrupp: fritidshem, åk 1 3, åk 4 6 T:3:14 FÖRELÄSNING NR 11 Hur jobbar Teknikcentrum med Tema Teknik i barngrupperna 1 5 år? Teknikcentrum/Stensbergs förskola i Kalmar har inriktning Teknik. Förskolan har utformat en Naturvetenskaplig trappa - Vatten, Hjulet/Rörelsen, Luft och Ljuset som barngrupperna 1 5 år, åldersindelat jobbar efter. Under föreläsningen fokuserar vi på HJULET OCH RÖRELSE. Anette Johansson, förskolärare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Sara Kvistenberg, barnskötare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Målgrupp: förskola T:3:15 WORKSHOP NR 8 Programmera med barn Scratchjr workshop Att programmera med barn behöver inte vara svårt. I programmet Scratchjr får man på ett kreativt sätt lösa problem, lära sig programmera i block och presentera sina läsningar i en visuell programmeringsmiljö på I-pads. Scratchjr är en möjlighet att leka sig till programmering och alltså en bra introduktion till att utveckla nyfikenhet, intresse och kunskap om programmering. Alla kan inte bli programmerare men alla kan få förståelse för programmering och vilken roll det spelar i vår vardag. Aktivitetens koppling till Lgr11 presenteras. Linda Ökvist Johansson, pedagog, Teknikens hus David Broström, chef för skola och utbildning, Teknikens Hus Målgrupp: fritidshem, åk 1 3 T:3:16 WORKSHOP NR 58 Mecka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om vårt arbete i labbet som syftar till att skapa förståelse för prylars konstruktion, funktion och återvinningsegenskaper genom att plocka isär, bygga om och bygga nytt. Deltagarna får också prova på att bygga en egen högtalare av återvunnet skräp. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet, 7 9 T:3:17 WORKSHOP NR 37 Styra och reglera programmera en Quirkbot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot kommer du att få testa att styra och reglera ljus och/ eller rörelse. Du får prova på att grafiskt programmera samt får tips på hur du kan använda materialet i din undervisning. Ta med egen surfplatta till workshopen. Mikael Palin, lärare, Tom Tits Experiment AB Ylva Skilberg, lärare Tom Tits Experiment AB Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4 6, åk 7 9, gymnasium T:3:18 SEMINARIUM NR 66 Hållbar teknik 1 16 år Växjös NT-utvecklare visar på progression och hur ni konkret kan väva samman teknik och hållbar utveckling från förskolan till årskurs nio. Heléne Öberg, NT-utvecklare, Växjö Kommun Eva Paulsson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Linda Bäckström, NT-utvecklare, Växjö Kommun Liselotte Johansson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Målgrupp: Förskola, särskola, åk 1 3, åk 4 6, åk 7 9 T:3:19 SEMINARIUM NR 65 Hållbara kliv ett skolutvecklingsprojekt Hållbara kliv är ett strukturerat skolutvecklingsarbete i Växjö kommun med fokus på energi-, klimat- och resursfrågor. I samarbete med externa aktörer är det övergripande målet att fortbilda lärare i åk 4 6 för en långsiktig och hållbar undervisning samt att underlätta det entreprenöriella förhållningssättet via ett kreativt och ämnesövergripande utbildningsmaterial. Vi presenterar det ur ett teknikperspektiv. Heléne Öberg, NT-utvecklare, lärare, Växjö Kommun, Östra Lugnets skola Fredrik Bernhardsson, lärare, Ringsbergsskolan, Växjö Eva Yngvesson, lärare, Ringsbergsskolan, Växjö T:3:20 WORKSHOP NR 9 Utlandskonferens till USA som resulterar i en mobilmast Få inspiration ifrån vår konferensresa till San Francisco. Vi berättar om resan och konferensen. Vi inspirerar er till att bygga en mobilmast som vi kan använda oss av utifrån vår läroplan. Elisabeth Hagman, speciallärare inom Ma och NO samt bibliotekarie, Dalarö skola Anna Lindblom, Åbyskolan Haninge, lärare i Ma/NO/Tk 1 6 T:3:21 WORKSHOP NR 75 Hållbar samhällsutveckling Vad innebär hållbar samhällsutveckling? En genomgång av stadens utveckling genom historien med fokus på de tekniska systemen ligger sedan till grund för en praktisk workshop där framtidens hållbara städer byggs med hjälp av enkla material. Madeléne Beckman, museipedagog, Statens centrum för arkitektur och design Målgrupp: åk 7 9, gymnasium 22

23 T:3:22 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 59 Att lära teknik ute Teknik är kreativt, spännande och helt klart skolans bästa ämne. Carina ger inspiration och idéer till lustfyllda aktiviteter med tydliga kopplingar till läroplanen. Hur kan teknikämnet utvecklas på din skola genom att ni lämnar klassrummet? Tekniken i fokus på en annan arena än klassrummets. Hållbar Teknik med hållbara lärare. Carina Brage, Naturcentrum, leg. grundskollärare i teknik, författare. Carna Fredriksson, leg. grundskollärare, Atlas Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1 3, 4 6, 7 9 T:3:23 FÖRELÄSNING NR 48 En MakeyMakey, programmering och en modell över vattnets väg i vårt samhälle. Med hjälp av programmering, en MakeyMakey och en modell av vattnets väg genom ett samhälle har eleverna reflekterat över människans vattenanvändande i dåtid, nutid och framtid. Med hjälp av en spelpjäs kan eleverna flytta sig runt i modellen, på vissa platser som är ihopkopplade till en dator kommer en animering spelas upp som förklarar t.ex. hur reningen går till i avloppsverket. Det är eleverna som byggt modellen och gjort all animering på datorer med hjälp av programmet Scratch. Jag kommer berätta om hur undervisningen har gått till och förhoppningsvis inspirera fler till liknande projekt. Zandra Zetterstrand, lärare, Ålstensskolan Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4 6 T:3:24 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 24 Att arbeta med teknikens drivkrafter i skolan Vad är det egentligen som driver på den tekniska utvecklingen, historiskt och idag. Presentation och övningar för att lära sig se kopplingar mellan teknikens utveckling och historiska skeden. Johan Svenningsson, doktorand, teknikens didaktik, Linköpings Universitet Målgrupp: åk 1 3, åk 4 6, åk7 9 23

24 Linköping Porto betalt