Hjärnans plasticitet ST dagen Rehab veckan 2015

Relevanta dokument
Den anpassningsbara hjärnan efter stroke

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet.

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Pares är en av de vanligaste neurologiska. Central pares nya diagnostiska och terapeutiska möjligheter. Tema Neurorehabilitering

Fysisk aktivitet och hjärnan

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

forskning pågår Den rörliga hjärnan Sammanfattning

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Jarl Risberg. Donald Hebb ( ) Effekter av en stimulerande miljö

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KIT 104 Kognitiva processer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Inlärning utan övervakning

Den anpassningsbara hjärnan

Den uppkopplade barnhjärnan

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

FaR-nätverk VC. 9 oktober

90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006.

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Uppdatering inom neuroplasticitet och rehabilitering. Genotypernas betydelse

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Neurokognition vt 2011

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Hjärnans utveckling Från foster till medveten människa

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Neuronens Fysiologi 1

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Skyddande av frågebanken

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet

Neural bas för kognition

Om ett blodflöde i överflöd, ett rörligt

Studiedesign och effektmått

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Behandling av långvarig smärta

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nytt om fantomsmärtor och annat smått och gott

Stroke = slaganfall WHO

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Ready for Academic Vocabulary?

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

Teenage Brain Development

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

vad gäller vid hjärninfarkt?

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Each square represents a brain structure made up of million neurons

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Placebo och självläkning som

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Neurolingvistik och flerspråkighet

Hjärnbruket

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Signatursida följer/signature page follows

EDS Seminarie

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Transkript:

Hjärnans plasticitet ST dagen Rehab veckan 2015 Jörgen Borg Kliniska vetenskaper, Rehabiliteringsmedicin Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus Stockholm

Hjärnans plasticitet?

Disposition Från spekulationer till klinisk relevans Prekliniska studier Kliniska studier Kunskapsläge och utmaningar Individuell plasticitetsprofil - för bedömning av prognos och skräddarsydd behandling?

Brain plasticity William James (1842-1910) amerikansk psykolog och filosof Hjärnfunktioner är inte fixerade genom livet (Principles of Psychology 1890) The amount of activity at any given point in the brain cortex is the sum of the tendencies of all other points to discharge into it, such tendencies being proportionate (1) to the number of times the excitement of each other point may have accompanied that of the point in question; (2) to the intensity of such excitements and (3) (- jmfr Hebbian learning )

Nervceller och nätverk Santiago Ramón y Cajal (1852 1934) Nervcellens och synapsens struktur neural network theory Fig. 4 Functional topography of the thalamocortical system in human Rui Yuan et al, Brain Struct Funct 2015

Synaps Synaps - grekiska "synaptein länka ihop Charles Sherrington ( 1857 1952) engelsk neurofysiolog och histolog 100 miljarder nervceller - varje cell har kontakt med 1000 andra celler/flera tusen synapser/cell i komplexa nätverk

Synaptisk plasticitet- Hebbian learning Donald Hebb (1904 1985) kanadensisk psykolog föreslog att "When an axon of cell A is near enough to excite a cell B and repeatedly or persistently takes part in firing it, some growth process or metabolic change takes place in one or both cells such that A s efficiency, as one of the cells firing B, is increased. (1949)

Synaptisk styrka - Lång Tids Potentiering / Depression Terje Lømo, norsk neurofysiolog: 1966 nervceller i hippocampus visade efter repetitiv elektrisk stimulering ökning av den postsynaptiska cellens känslighet för signaler från presynaptiska celler Long-Term-Potentiation/Depression -LTP/LTD - viktiga mekanismer för inlärning och minne

Long Term Potentiation - NMDA (Nmetyl-D-aspartat) receptorn NMDA kanaler har magnesium joner (AMPA kanaler har inte) Glutamat aktiverar AMPA receptorer, Natrium passerar in i cellen genom AMPA kanaler och leder till depolarisation Vid en viss nivå av depolarisation kommer magnesium joner i NMDA kanalerna att frigöras, vilket leder till att Calcium och Natrium kan passera in cellen proteinkinaser aktiveras och spelar roll för ombyggnad/ltp

Prekliniska studier av plasticitet sensoriska nätverk Hubel DH, Wiesel TN. synbarken kritiska perioder, 1960-talet Merzenich MM and Blake DT hörsel och känselbarken Jenkins WM et al känselbarken Fig 1. Cortical sensory areas activated by touch of index finger in monkey A) before och B) after intense sensory stimulation (from Jenkins WM et al, 1990 J Neurophysiol).

Prekliniska studier - plasticitet efter fokal skada i motoriska nätverk Randolph J. Nudo. Rewiring of intracortical pathways after ischemic injury to M1. Stroke, 2007 Oskadade regioner nära infarkten och på stort avstånd från infarkten förändras funktionellt på ett sätt som påverkas av träning Långa förbindelser inom hjärnbarken kan ledas om till helt nya områden

Hjärnans plasticitet introducerad i Rehabiliteringsmedicin Paul Bach-y-Rita (1934-2006) amerikansk läkare, professor, medverkade i Olle Hööks lärobok Medicinsk Rehabilitering 1988 Sensory substitution

Hjärnans plasticitet Livslång, dynamik i hjärnans funktionella organisation Fundamental för inlärning och minne och för återinlärning efter hjärnskada En skada i hjärnan initierar i sig plastiska förändringar; dessa är starkt relaterade till aktivitet i nätverken och kan påverkas av behandling Fundamental för behandlingsutvecklingen vid skadebetingade funktionsnedsättningar

Metoder för undersökning av hjärnans plasticitet hos människa Bildmetoder Positron Emmisions Tomografi, Magnetic Resonance Imaging/MRI/funktionell MRI fmri - aktiveringskartor under aktiva och passiva handrörelser (till stor del samma ) Figur 6. Ovan/vänster DTI: fiberriktning färgindikerad (blå=superior-inferior; grönt=anterior-posterior; och rött=vänsterhöger). Nedan - funktionell konnektivitet enl resting-state funktionell MR (rs-fmri, rött = korrelatiotuderad ner med Pearson koefficient >0,8). Kontrollperson: tydlig koppling mellan sensorimotoriska kortex på hö och vä sida; patient med stroke: svagare d:o. Kapitel 27 Lindberg&Borg i ny version av Rehabiliteringsmedicin Teori och Praktik, studentlitteratur 2015

Metoder för undersökning av hjärnans plasticitet hos människa Transkraniell Magnet Stimulering /TMS (inklusive navigerad) för bedömning av kortikospinal konduktion, mapping, excitabilitet, prediktion, behandling

Metoder för undersökning av hjärnans plasticitet hos människa TMS nya stimuleringsprotokoll under utveckling för att bedöma plasticitetspotential Transkraniell likströmsstimulering tdcs svag likström; anodal/katodal stimulering ger modulerande - faciliterande respektive inhiberande effekt; terapeutisk potential?

Metoder för undersökning av hjärnans plasticitet hos människa Metod Mätnivå Avspeglar MRI Anatomiska strukturer grå och vit substans Med volymetri kan volymförändringar beskrivas fmri Hemoglobinets syremättnadsnivå Blodflödesförändringar som en effekt av ökad regional synaptisk aktivitet DTI Vattenmolekylernas rörelser Struktur i vit substans myeliniserade nervbanor begränsar rörligheten PET Radioaktivt märkta ligander (agonister/antagonister) Förekomst av receptorer framför allt inom neurotransmission TMS Muskelsvar på magnetspoleaktivering av motoriska barken Utbredning av kortikala områden, som aktiverar avledda muskler MEG Magnetfält utlösta av aktiverade neuronala nätverk Neuronal aktivitet med hög tidsupplösning fmri= funktionell magnetresonans tomografi; DTI= diffusion tensor imaging; PET= positron emissions tomografi; TMS= transkraniell magnetstimulering; MEG = magnetencephalografi. Lindberg&Borg 2015 ny version av Rehabiliteringsmedicin Teori och Praktik, studentlitteratur 2015

Studier av patienter med hjärnskada Flertal studier av sensorimotoriska nätverk efter fokal hjärnskada p g a stroke viktiga i sig och för principstudier

Återhämtning efter stroke F u n k t i o n Akut vävnadspåverkan SMA Funktionell reorganisation/ hjärnans plasticitet Tid efter skada 3 mån 6 mån

Time Course of Recovery in Stroke (Barthel index) Jörgensen et al Arch Phys Med Rehabil Vol 76, May 1995

Återhämtning av handfunktion efter stroke data från ProHandstudien FM Upper Extremity 4 w, 3 mo and 6 mo after stroke Plantin et al in progress 2015

Vad förklarar akut respektive senare förbättring? Metabola/inflammtoriska förändringar klingar av under dagar/veckor Penumbrazon kan återfå funktion Plasticitetsrelaterad reorganisation hjärnans plasticitet initieras tidigt och kulminerar inom tre månader men fortsätter. Seitz RJ, Donnan GA. J Magn Reson Imaging. 2010

Plasticitetsmekanismer efter hjärnskada - tidsfönster Figur 21:4. Tidsramar för plasticitetsmekanismer. Flera mekanismer kan bidra till hjärnans funktionella reorganisation efter en skada. Mekanismerna överlappar i tid och kan påverka varandra. Översatt och modifierat efter Chen HI et al, 2014. Lindberg&Borg, i ny version av Rehabiliteringsmedicin Teori och Praktik, studentlitteratur 2015

Motoriska nätverk över tid efter stroke Figure 3. Longitudinal changes in motor network activity in stroke patients scanned in the first days, weeks and months poststroke. (A) BOLD-fMRI activity during movements of the affected or unaffected hand (B) Early changes in motor network activity in mildly and severely affected patients. (C) Recovery map showing voxels in which activity changes correlate with better motor recovery. From Rehme and others (2011b), I Grefkes&Ward The Neuroscientist 2014 Aktiveringskartan är dynamisk och beroende både av tid sedan skadan och skadans svårighetsgrad Aktivitet i den oskadade hemisfären under återhämtningsförloppet kan vara funktionellt gynnsam

Afasiförlopp efter stroke Laska AC, Hellblom A, Murray V, Kahan T, von Arbin M. Aphasia in acute stroke and relation to outcome. J Intern Med. 2001 May;249(5):413-22.

Språknätverk över tid efter stroke Tre faser: starkt reducerad aktivering av språkområden i akutfas... ökad aktivering av homologa språkområden, vilket korrelerar med förbättrad språkfunktion... normaliserat aktiveringsmönster ses och återspeglar eventuellt konsolidering av språksystemet Dorothee Saur, Rudiger Lange, Annette Baumgaertner, Valeska Schraknepper,Klaus Willmes, Michel Rijntjes and Cornelius Weiller Dynamics of language reorganization after stroke. Brain (2006), 129, 1371 1384

Effekter av intensiv träning i kroniskt skede efter stroke Lindberg P et al Use-dependent up- and down-regulation of sensorimotor brain circuits in stroke patients. Neurorehabil Neural Repair. 2007 fmri under standardiserade passiva handrörelser 7 patienter 9-84 månader efter stroke 6 friska kontroller Intensiv guidad träning av handrörelser träning 20 min 5 dgr/v x 4 v

use it or lose it Figure 3. In (A) passive movement-related brain activity, which correlates negatively with time post stroke Figure 4. Brain activity in stroke group (A) before training and (B) after training: increases in neuronal activity in the supplementary motor area (SMA), primary sensory cortex (S1), prefrontal cortex (PFC), and cerebellum (Crb) similar to findings in group analysis of training effect. (C) Single-subject fixed effects analysis of training effect showing that activity increased in the cerebellum and primary sensory and motor areas in all patients. Increased activity in the SMA and pre-sma was found in 4 patients Minskad aktivering av sensorimotoriska nätverk med ökande tid efter stroke Intensiv träning kan reversera aktiveringen

Effekter av intensiv träning i tidigt skede efter stroke Isobel J. Hubbard et al. A Randomized Controlled Trial of theeffect of Early Upper-Limb Training on Stroke Recovery and Brain Activation. Neurorehabilitation and Neural Repair 2014 Första ischemisk stroke med pares övre extremitet standard-care (n=12) eller intensive-training (n=11), som utöver reguljärt program fick totalt 30 timmar uppgiftsträning (2 tim/dagx5dgrx3 veckor) Baslinjemätning 1 v efter stroke, utvärdering vid avslutad intervention/en månad efter stroke, och 3 månader efter stroke Primärt utfall: förändrad hjärnaktivering enligt fmri; fingertapping vs vila paradigm Sekundära utfall: motorisk funktion, mrs

Effekter av intensiv träning i tidigt skede efter stroke Figure 2. Sagittal, coronal, and axial slices showing clusters of brain activation in the ipsilesional anterior cingulate and supplementary motor areas that are significantly greater in the intensive-training group when compared with the standard-care group. The contrasts analyzed were those reporting the affected finger tapping versus rest, across all 3 sessions. Isobel J. Hubbard et al Neurorehabilitation and Neural Repair 2014

Effekter av intensiv träning i tidigt skede efter stroke Ökad aktivering av ipsilesionella SMA och främre cingulum - områden som har associerats med tidig motorisk inlärning och uppmärksamhet Mer konsistent (mindre avvikelser från medel) förbättring i intensivträningsgruppen This study is also the first to report a potential association between more intensive UL training in the first month poststroke and more predictable and consistent motor recovery Isobel J. Hubbard et al 2014

Slutsatser I Hjärnans nätverk reorganiseras efter skada Det finns stöd för att reorganisation efter en fokal skada är funktionellt relevant och för att reorganisationen kan påverkas av rehabiliteringsmedicinska interventioner Reorganisationen räcker vanligen inte för att återställa motorisk funktion till samma som före skadan men är till stöd för den funktion som återkommer Kvarvarande/nytt nätverk bestäms av skadans omfattning/läge men också av andra faktorer som biologisk ålder, genetiska faktorer, läkemedel etc

Slutsatser II Reorganisationen av hjärnans nätverk kan påverkas av intensiv funktionsträning både i akut och kroniskt skede efter stroke more is better För att förbättra behandlingen krävs mer kunskap om plasticitetsmekanismer och hur dessa kan påverkas i olika skeden efter stroke och andra hjärnskador hos den enskilde patienten (med träning, farmaka (Fluoxetin?), icke-invasiv hjärnstimulering etc Framtida, individanpassad behandling kommer sannolikt att baseras på detaljerad kartläggning av hjärnans funktionella arkitektur i olika skeden efter skada och därmed på de individuella förutsättningarna för att svara på viss typ av behandling Resting state fmri och repetitiv TMS blir standardmetoder?

Många utmaningar och möjligheter en dröm för ST-läkare.?